Städa i hemmet eller i själen, det är frågan.

I går städade jag i köket. Lite lätt, bara. Torkade ur skåpet där soporna står, torkade en hylla och plockade bort sånt som inte behöver ligga på köksbänken. Dammsög i rummet, tog ut den sista tomten i friggeboden.

Människor jag möter berättar om sina behov av att ha ordning och välstädat hemma.  Någon kan inte gå hemifrån utan att bädda. Någon vill ha prydnadssakerna på hyllan stående med exakt samma avstånd emellan. Någon börjar torka bordet efter middagen innan alla i familjen, eller på arbetsplatsen med för all del,  har hunnit äta upp.

Det ska liksom vara klart. Helst innan man har börjat.

Perfektionism är ett gissel. Många lider av det, men kan inte låta bli att putsa diskbänken så fort en droppe vatten har hamnat där, eller stryka sina underkläder, även om de helst skulle vilja strunta i det.

Men den som har obearbetad kaos inuti behöver ha ordning på det yttre.

Då har man i alla fall kontroll på någonting.

Människor som lever nära en person som dricker för mycket eller använder andra droger utvecklar ofta detta beteende, men de flesta har det med från tidig barndom. Kanske i kaoset i en uppväxt med missbruk eller annan dysfunktion.

Att bli medveten och se vad det handlar om egentligen, är en bra början.

Jag rekommenderar att ”städa inuti”. Bearbeta, se vad som tillhör mig och vad som är andras. Städa bort det som inte tillhör mig.

I den processen kan det bli så, att kvinnan som inte kan gå hemifrån utan att bädda, så småningom gör det.

Utan skuld och dåligt samvete.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *