Katastroftänket

Eftermiddagen sabbade jag för mig själv genom att tillåta mig tänka och tolka en händelse negativt. Helt i onödan.
Att jag aldrig lär mig. Katastroftänk kommer ofta ur dysfunktionella uppväxtmiljöer (läs alkoholistfamiljer). Tack och lov finns det hjälp för oss så kallade ”vuxna barn”. Och ansvaret att tillfriskna från dyssiga beteenden är mitt. Bara mitt. Det går inte snabbt att bli av med alla mina dysfunktionella karaktärsdrag men jag lovar att om jag hade levt mitt liv utan att ens reflektera, och förneka och fortsätta söka lindring i yttre företeelser, så hade det varit katastrof på riktigt.
DET FINNS EN LÖSNING!
Tack för det.
På riktigt.

 

PS Det blev ingen kantarellmacka i dag heller.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *