Så mycket jag skulle vilja veta.

Grå söndag. +6. Snön försvinner sakta men säkert.

Kollade på SVTplay, lyssnade på Vardagar 2.

Babben var med i ”Min sanning”. Ännu en insikt. Något jag länge tänkt,

om min fostermor. I intervjun med Babben blev det klart, det var

inget tvivel.

Jag tänkte först, ska jag behöva ta ett varv till?

Men egentligen spelar inte det nån roll, beteendet har jag ju bearbetat under massa år.  Jag vet att jag blir aldrig klar. Och jag vet att det är viktigare att kolla på vad det gjorde med mig, än att förstå henne.

Men jag vill ju veta. Vad var det i hennes familj, hennes uppväxt, som gjorde det?

Min pappa växte upp i det hemmet.

Han var lillebror. En av hennes bröder.

Jag vill veta. Jag frågade henne ibland hur det var i hennes barndom, i familjen. Hon svarade vresigt som alltid och berättade att hennes mamma, alltså min biologiska farmor, som dog innan jag föddes, var så duktig, hon hade arbetat på nåt fint ställe och bla bla bla.

Ja, fine, men hur var det i hemmet?

Guess I´ll never know.

Men jag kan ju ana.

Min pappa, hennes lillebror alltså, gifte sig med en alkoholist. (Min biologiska mamma).

Det händer inte av en slump.

Jag kände också igen det Babben sa, att hon fick aldrig beröm. Inte jag heller. Och hon kunde inte säga något bra om sina barnbarn.

Men. När hon hade dött berättade hennes väninnor för mig, hur stolt hon var över barnbarnen, hon hade skrutit över dom.

Men aldrig direkt till mig eller dom eller barnens pappa.

Stackars människa.

Sent på eftermiddagen tog jag en promenad upp på Söder. Gick in på ICA och köpte ingredienser till Tacos, och ostbollar. Min kompis pratade om såna i går och jag blev besatt i tanken.

Jobb i morgon på orten. Snart är vikariatet slut. Jag har ett erbjudande om ett annat uppdrag som konsult.

Kanske går det i lås i morgon.

Är det rätt så är det lätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *