Första båtturen i år!

Lycklig var bara förnamnet i går när jag fick hjälp att sjösätta.

Jag skrek vårskriket när jag rodde ut för att komma förbi grunden, det är lågt vattenstånd nu och jag har kört på en och annan sten genom åren.

I går körde jag med elsnurran, eftersom min Tuhatsu behöver lite vård och ska till stan. Den var inte samarbetsvillig förra sommaren. Jag vill kunna åka långt ut på havet och känna mig trygg i att den funkar.

Elmotorn har jag bara använt på bryggbåten tidigare. Att hänga på den på båten var en fin upplevelse. Det går ju inte fort, men det behöver det inte göra heller, även om jag har en del i mig som älskar att gasa för fullt där ute på havet. Jag vet inte om det någonsin kommer att gå över.

Ur miljösynpunkt är det förstås bättre med elmotorn. Och den går tyst, skrämmer inte fåglarna. Så i går kom tanken om jag ska sälja Tuhatsun. Den är tung, jag orkar inte ta av och sätta dit den ensam. Den behöver servas, och att ta den till stan är meckigt. Men samtidigt, att dra på rakt ut mot horisonten, ensam på havet, det är ändå obetalbart!

Jag skulle troligen ångra ihjäl mig.

Jag är så tacksam över min ledighet. Behöver den nu efter vikariatet. Men till hösten jobbar jag igen. Och jag behöver inte veta hur och var. Det tar Universum hand om.

Jag deltog i ett webinar om attraktionskraften i förrgår. Lärde mig att affirmationer är sekundärt. Vibrationer är det primära. Det landade i mig som en bekräftelse.