16 grader

Nu håller jag på redigerar boken! I går bokade jag hotellrum i Göteborg under bokmässan, och då är boken såklart utgiven så jag kan stå där med den i handen och känna mig stolt.

Det kräksnöade i går och jag satt under filten i pyjamas och skrev och ändrade och strök och lade till. Det var, och är fortfarande 16 grader här hemma. Värmepumpen går i intervaller. Jag kollar YR flera gånger varje dag och hoppas på plusgrader snart. Veden är slut. Jag ska skaffa mer i dag.

Höjdpunkten i går var ”Bonusfamiljen” som jag har börjat titta på med förtjusning.

Vad dagens höjdpunkt blir kan jag bara ana än så länge.

Det är mig jag drömmer om.

Ett litet barn har lämnats ensam. För litet för att klara sig. Tändstickor finns i rummet där barnet befinner sig. Jag springer det fortaste jag kan efter att ha skrikit något åt den vuxne som lämnat flickan. Jag springer för att ta hand om den lilla tre-åringen.

Vaknar upp ur mardrömmen innan jag är framme. Konstaterar att klockan är tjugo över tio. Jag har sovit länge.

Det är mitt inre barn jag drömmer om, inte den lilla som var i drömmen.

Utanför loftfönstret är himlen grå. Regnet smattrar mot plåttaket. Jag tar mig ner på stegen och går på toa. Sedan minns jag snickaren som var här i går och satte upp hängrännan. Tacksam går jag till fönstret och tittar. Vilken lättnad. Inget dropp.

Bara ett ägg kvar i kylen, det får bli frukostpannkaka med västerbottenost. Jag vispar ägg och grädde, har i kokosmjöl och fiberhusk, lite salt. Steker i kokosolja, vänder pannkakan och hyvlar ost över, som får smälta. Häller upp kaffe i stora muggen. Tänder ljusen på soffbordet. Kryper upp i soffan med tallriken och kaffet. Jag har en stark övertygande känsla av att det är lördag.

Det är onsdag. Vet inte varför jag har lördagskänsla. Kanske för bion i går, och föreläsningen jag var på. Hon som berättade om hur hon hela sitt vuxna liv följt sitt hjärta och vad det lett till. Hur hon haft en stark tillit. Vågat hoppa. Inte stått på tå längst ut på trampolinen i månader och väntat, som jag.

I dag ska jag göra bra saker. Jag ska skriva, sortera kvitton, åka till återvinningen med två gamla fönster, och spela in en video att lägga upp på talarförmedlingens hemsida.

Och så ska jag ta beslut om jag ska åka till Göteborg i morgon eller inte. Jag väntar på svaret. Det kommer att komma i magkänslan.

Rullande Pennan

I kväll var jag med på ”Rullande Pennan”, ett mobilt skriv-och berättarcafé som pågår nu under hösten. Det äger rum på olika platser, som Kulturhuset, muséet, restaurangen eller biblioteket, och är arrangerat av Studieförbundet Vuxenskolan. Ledare är Liselotte Fluhr, och hon ger oss uppgifter att skriva. Berättelserna delas av de som vill. Mycket trevlig kväll, jag kände lyckan i maggropen.

När jag körde hem i den mörka oktoberkvällen visade termometern -1.

Lite mysigt tycker jag, det blir kallare, snart faller den första snön. Jag behöver skaffa ved, så att jag har ett förråd att ta av och slipper snåla.

Värmeljus går år som smör i solsken, det vill jag också ha hemma. Massor.

Fredag i morgon, jag har handlat till helgen och även om det blir en tur in till stan i morgon kväll igen, så tänker jag ta det lugnt ett tag. Det har varit mycket ”flänga runt” som en kompis uttrycker det, jag behöver nog landa lite hemma lite.

 

När en vill ha 48 timmar på ett dygn.

Helgerna.

De går så kriminellt fort.

Just här och nu; har just ätit lunch. Kyckling i sås gjord på grädde och röd Pesto, små halverade tomater, fetaost i smulor. Stora smulor.

Jag vill hinna gå på walkabout, hinna skriva lite, hinna städa lite, hinna bädda nytt på loftet, hinna hinna hinna.

För i morgon drar ekorrhjulet igång igen. Då hinns ingenting annat är nöta däck och jobba, äta och sova.

Men här och nu, vad är viktigast just nu, vad mår jag bäst av?

Jo, självklart walkabout. Ut. Kanske en kaffe på flotten.

Jag gör´t!

Ett glas Bubbel

Jobbat sent
lång väg hem
stjärnor som gnistrar
på mörk februarihimmel

in och startar tvättmaskinen
micrar matlådan som jag inte åt i kväll
nakna fötter i kängor
hämta in mer ved
brasa
soffhörn
ett glas bubbel

Nu hajade ni till eller hur
Bubbel! Hon!
Ja hon.

bubbelmingel
bubbel hit
bubbel dit

hon, som inte undrar
vad det är
som gör
att allt
precis allt
ska beseglas med bubbel

för hon vet
hon hade varit där själv
om inte.

Kvinnliga nätverk
på Internationella kvinnodagen
”Vi startar med bubbel”
”Snittar och champagne”

författarträffar
Bubbel
Babyshowers
Bubbel
Tupperwareparty
Bubbel

Arlanda
bubbel
barnkalaset
bubbel
nytt jobb
bubbel
After Work
bubbel
februarisolen
bubbel
fredag lunch
bubbel
jag är glad

att jag hann sluta
innan ”Bubbeltrenden”

självklart
hade jag också
kanske hade det gått fortare
jag hade varit
längre ner
på kurvan

jag är glad
att jag är glad
utan bubbel

att mitt bubbel
inte innehåller alkohol
det går att köpa på ICA
i PET-flaska
som kan pantas

för skulle jag
dricka bubbel
det andra bubblet
så fort jag kände mig glad

eller ville fira något
eller gå på kurs
delta i ett seminarium
träffa andra kvinnor i olika nätverk

då vore jag antagligen

död

Bubbel
låter så oskyldigt
glättigt

men bubbel gör sitt

Det är söndag och jag måste ingenting.

 

Tog med mig lunchtallriken ut på trappen nyss men det var lite väl kallt med bara t-shirt och pyjamasbrallor. Men hade jag haft vett att åtminstone sätta på mig en långärmad stickad tröja och kanske ett par strumpor, så hade jag nog suttit kvar där ute.
Tårna såg jag plötsligt i solljuset. Jisses. Avskavt nagellack på stortårna och de andra var helt utan. Jag tror inte jag har målat tårna sedan jul. Jag målar alltid rött med guldglitter till jul. Sedan är det lite hipp som happ fram tills det är dags att gå barfota och i öppna skor. Då har jag fotvård på flotten, med skrubb och fotkräm så fötterna blir alldeles lena, och så målar jag tånaglarna cerise. Och solen skiner och sädesärlan trippar runt på stenarna. (Om jag får bestämma).
I dag måste jag ingenting. Egentligen måste jag aldrig någonting. Men jag väljer att åka till jobbet, för att det är ett fantastiskt jobb och för att jag får lön. Men jag måste inte.
Jag valde att laga mat i dag. Det räcker till matlåda också, och det är bra för mig. När jag går ut på lunchen och det är buffé tappar jag all sans och äter för mycket och faller i paltkoma efter en stund.
Min soffa som jag köpte till advent är inte sig lik. Den var jättefin då, med julkuddar som var röda och några med tomtar på och renar och en i guldglitter och allt vad det var. Nu liknar soffhörnet, som snabbt blev mitt att leva och dö i, en plats som ser ut som Jerusalems förstörelse, som morsan sa.
Det är papper och skrivböcker och mobilladdare och pennor och servetter och tomma kartonger från Nordic Feel och Skincity (ja jag hade slut på hudvård), och pärmar och en MIO-katalog och en räkning i en enda röra.
Och mitt i alltihopa sitter jag med benen i kors och skriver.
Jag bloggar och jag skriver en rad ibland på någon av mina books-to-be-färdiga-snart, och jag har en hemsida som jag försöker fixa till så att den blir bara superbra, men den är inte klar än så jag väntar med att lägga ut länken.
Men nu behöver jag kaffe.
Vad behöver du just nu?

Dream on.

Mitt liv:

  • Ligger som en rem efter vägarna
  • Befinner mig på olika mackar och tankar diesel
  • Jobbar
  • Sitter tillbakalutad med uppspärrat gap hos olika tandläkare varefter dyra räkningar betalas
  • Äter tårta

Och nu något riktigt roligt; jag har beställt en ny soffa! Den kommer före jul. I den ska jag sitta i pyjamas med min laptop och skriva varje ensam ledig stund medan elden knastrar i kaminen och det ska dofta jul i hela huset av nybakta saffransskorpor och hyacinter, och Elvis ska sjunga ”Blue Christmas” på repeat timme ut och timme in. Kaffet ska drickas ur en skitfin mugg med guldhandtag, som jag köpte i går. Och utanför ska stora, mjuka vita flingor sakta dala mot backen. Jag ska vara vaken halva natten och inget alarm ska ljuda kl. 05.50.

0c3f4e02-2a16-467d-85bd-ed8c6ec582be

Och jag ska köpa nya soffkuddar också, och ett soffbord, och M A S S O R av ljuslyktor (YOLO)

toppbild-soffa-fatolj-desktop-h162_desktop

Det är inte DEN soffan och inte det bordet men ni fattar tänket.

Tid.

Hörde i dag att oktober endast har levererat en halvtimme sol.

En halvtimme. Trettio minuter.

Jag tvivlar på att det endast varit sol i trettio minuter där jag har min hemvist. Där ute vid havet lyser solen betydligt mer, bättre och oftare än på andra ställen.

Så det så.

Men hur ofta är JAG där kan man undra. Jag flänger runt i min bil som en tok. Stockholm, Gävle, Bollnäs. Bollnäs, Gävle, Stockholm.

Ja, ingen tvingar mig.

Men jag känner ibland att jag är fasen a l d r i g  hemma!

I helgen var jag på Dieselverksta´n i Nacka med massa författare, lektörer och coacher. Fantastiskt inspirerande och lärorikt. Trevligt. Peppande. Glädjefyllt.

Bodde på hotell, åt gott, ja ni fattar.

Nu behöver jag bara en sak för att snabbt använda mig av allt jag fick där, innan det försvinner. Innan tilltron på att jag kan dalar, innan lusten dör, innan latheten slår klorna i mig, innan självdisciplinen tynar bort.

En enda sak, och det är tid.

 

Ignorera inte dina drömmar.

Ibland får jag fyrtioåtta idéer som snurrar runt som i en  centrifug och jag vet inte vilken jag ska börja med typ.

Så blev det i dag. Det är då jag får bara andas och tänka ”en sak i taget och det viktigaste först”.

Pust. Det är lite bökigt att vara jag ibland. Men jag lovar, det är aldrig tråkigt!

Jag tror ju också att alla tankar som poppar upp, och som medför en impuls att på något sätt agera, inte bara är blaj-tankar som råkar fladdra förbi. De som får det att ”kvillra” är antagligen tankar som kan ta mig framåt. Tankar som drar mig i en viss riktning. Om jag inte bara låter dem stanna vid en tanke.

Typ i dag, på vägen hem från jobbet, mitt på 83:an sa det bara ”Hallå! Ta kontakt med _____”, en person som jag en gång hade som handledare och som gav mig ett tips, eller förslag. Det han sa har då och då under åren dykt upp i skallen på mig, men jag har inte gått vidare fast det är en tanke som lockar.

Så jag svängde in på en parkering och messade en kollega jag hade då, när den här mannen var vår handledare, och frågade om hon hade numret eller mailadressen till honom.

Japp. Precis nu när jag började det här blogginlägget kom svaret!

Jag har liksom ingen lust att låta mina förmågor rinna iväg till ingen nytta. Det finns massor som jag vill genomföra. Utbilda mig mer, till exempel. Jag vill ha en fotoutställning. Skriva klart olika böcker som ligger i datorn och är ”börjor”, ibland mer än börjor. Jag vill fortsätta jobba med människors växande, även när vikariatet på min nuvarande arbetsplats har gått ut.

Och jag tänker se till så att det blir så.

Det här med författardrömmen släpper jag inte. Jag kanske inte alls är någon bra författare när allt kommer omkring, men jag vill i alla fall ge mig själv chansen! Jag vill blomma. För att jag är värd det. För att jag kan ge något till någon annan. För att jag ska få komma till min rätt. För att någon som  behöver vägledning, till exempel i ett dysfunktionellt förhållande med en alkoholist, kanske just när det är som mörkast, eller när ångesten smyger sig på och trycket i bröstet ökar, av en slump slår upp en sida i min bok och läser något som gör att hon kan andas igen, komma tillbaka till insikten att det finns en lösning. 

Och att lösningen inte är att hon ska bära hela lasset, kämpa med att hålla fasaden uppe så att ingen ska se, och så vidare.

Därför.

Och av tusen andra anledningar.

 

 

Himmel nu har jag gjort det!

Jag har anmält mig nu till SKRIV2016 och betalat in. Hurra! (Och jag kan fortfarande vinna biljetten! Då återbetalas pengarna.)

Alltså jag är snål som attan ibland, och andra gånger dräller jag pengar runt mig utan att blinka.
Men det känns så rätt och jag är så glad nu. Massa intressanta föredrag kommer jag att få lyssna på, och workshops finns att delta i som jag tror jag kommer att få ut mycket av.
Jag ska köpa en speciell skrivbok att ha med mig. En fin. Så jag kan göra anteckningar. Minnet är kort nowadays.

Lite nya kläder vore kul också. Jag vill ju vara fin! Det blir fest på kvällen. Jag blir lite bitsk när ”två glas vin ingår i biljetten” och så ska vi som inte dricker vin betala för något vi inte vill ha? Det är liksom självklart att om två glas vin ingår, då ska alla ställa sig upp och göra vågen.

Jag har sovit här på ön i natt. Satt på bryggan sent i går
kväll under en fantastisk stjärnhimmel.
I dag såg jag en havsörn.
Jag plockar undan lite inför vintern, en stol här och en där. Här är det inte ”jag gör allt så är det klart sen”. Det är lugnt.