En ljusblå ögonskugga i guldhylsa.

Trevlig dag på stan, glittersminkad på Make Up Store och före det lunchmacka med fina Carina.
Tänk att jag älskar smink! Mitt allra första minne (nu blir det långt känner jag så ni som ska göra Leilas Rocky Road kan sluta läsa här), det var ett rött läppstift som min mamma (hon som dog när jag var barn), hade. Jag minns till och med hylsan! Hur den såg ut. Guldfärgad. Tung. Och liksom räfflad. Färgen på stiftet var röd förstås. Jag kommer ihåg hur det luktade. Det där läppstiftet stod på en spegelhylla i hallen där i höghuset i Västerås vill jag minnas. Se´n. I nästa familj. Jag fick ju inte sminka mig. Fast jag smög. Jag målade maskara på skoltoaletten på morgonen och tvättade bort innan jag gick hem. Innan jag ens hade riktigt smink la jag en blå krita med en klick smör på, i kylskåpet. För det gjorde vi på Brynäs som inte fick köpa riktig ögonskugga. Fråga mig inte hur vi kom på den idén men vi provade väl allt i ren desperation.
Men på ön fanns en förstående kvinna som hette Margareta. Hon gav mig en ljusblå ögonskugga. I guldhylsa. Så jäkla snygg. Jag var 12 den sommaren. Hon använde den inte själv så hon tyckte jag kunde få den. Jag såg efter barnen i den familjen på sommarlovet på den tiden. Hur som helst. (Det här blev ett riktigt trauma för mig.) När jag kommer till morsan och visar henne ögonskuggan säger hon att jag inte får behålla den utan måste gå till Margareta och ge tillbaka den. Alltså FYYYY F** vad jag var ledsen, besviken och arg! Hur kunde hon bara vara så grym när jag fått jordens SKATT? En ljusblå stiftögonskugga i guldhylsa? Jag var utom mig av förtvivlan. Och hittade aldrig mer en sådan ögonskugga nånsin i nån affär. Jag letar fortfarande. Men ljusblå ögonskuggor i andra utföranden har jag haft i MASSOR. Såklart.
Om jag hade fått behålla den där första så hade mitt sminkintresse kanske inte varit så stort. Ni vet. Det en inte får ha eller tror sig kunna få kan bli sjukt begärligt. Nu blev det ju galet eftersträvansvärt att ha ljusblå ögonskuggor. Typ måste-måste-ha.
Ja … och nu sitter jag här med glitterögonskugga från Make Up Store och känner mig fin! Och glad. Jag blir glad av glitter. Glittrande adventskalendrar och glittriga örhängen och julsaker som glittrar och nagellack, tröjor, strumpbyxor och klänningar. Allting faktiskt.