Storytalk #34 med Jan Sigurd: ”Monica Zetterlund gav mig självförtroende och styrka!”

 

 

I senaste avsnittet av Storytalk pratar vi med författaren och musikern Jan Sigurd, eller ”Sigge”, som han kallas av alla i branschen. Under 90-talet debuterade Sigurd som författare och påbörjade dessutom ett samarbete med Monica Zetterlund. Zetterlund valde ut Sigge som sin låtskrivare, vilket resulterade i albumet ”Det finns dagar” som kom ut 1997.

I Storytalk #34 berättar Jan Sigurd om hur samarbetet började.
– Jag tror att Monica valde mig eftersom jag spelar bättre piano än Tage Danielsson och är roligare än Bill Evans. Det fanns pianister som var bättre än jag, det fanns humorister som var bättre än jag, men kanske ingen som delade den tradition som hon var en del av. Ibland när jag skrivit en låt kunde Monica säga: Det här hade Tage Danielsson tyckt om!

– När jag skulle skriva låtar till Monica så pratade vi mycket om livet och vad det innehöll, om höjdpunkter och lågvattenmärken och vad som var smärtsamt. Och den plattan vi gjorde är nedslag i känslor som fanns hos Monica och delvis också hos mig.

Sigge skrev en av de första stand-up-showerna i Sverige när han gjorde föreställningen ”Groucho och jag”, en föreställning som pendlade mellan Groucho Marx och Sigges eget liv.
– Jag kunde gå från mig själv till Groucho och tillbaka till mig själv när jag behövde. Jag försökte skapa ett prisma där jag kunde se på judisk humor, hans uppväxt och samhället, men där jag även blev en likare som publiken kunde se det hela igenom.

I snacket kommer vi också en på dramaturgin.
– Jag gillar att ha järnvägskorsningar i föreställningar där den känslomässiga handlingen och den yttre handlingen möts.

Just nu är Jan Sigurd i färd med att färdigställa en biografi om Fritiof Nilsson Piraten.
– Jag hoppade på tuvor i början, men sedan utkristalliserades ett tema som kom att ligga under alltsammans. Jag är inte intresserad av att förmedla fakta, utan jag vill att texten ska vara intressant på ett djupare plan. Hur Piratens städerska hade det till exempel. Hon fick cykla hem till honom varje morgon – hon cyklade en mil – för att väcka honom, eftersom Piratens hörsel var så dålig att han inte hörde väckarklockan. Ja, hans hörsel var så dålig var han rädd för att missa flyg och tåg till viktiga möten.

Givetvis avslutar Sigge med att avslöja vilken talang han skulle vilja ha.