Bravo utrikesminister Ann Linde! Nu blir Kinas ambassadör ännu argare!

Utrikesminister Ann Linde uttrycker på ett diplomatiskt sätt en knivskarp kritik mot Kina.

På årets näst sista dag levererade utrikesminister Ann Linde (S) ett intressant svar i riksdagen. Moderaten Boriana Åberg ställde en fråga med anledning av att Taiwan stängs ute från FN-organet Unesco. Men frågan ställdes bredare än så: Vad kan Sverige göra för att uttryckas stöd för Taiwan?

”på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”.

Inledningsvis säger utrikesminister Ann Linde att det är beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Så långt är det ingen ny ståndpunkt. Men sedan kommer en formulering som är intressant. Utrikesminister Ann Linde säger att meningsmotsättningar mellan Taiwan och Kina måste lösas på ett fredligt sätt och ”på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”.

Det låter kanske inte så drastiskt. Men diplomati är konsten att ge din motpart ett smäll på käften på ett sätt så att det låter både artigt och vänligt.

Vad vill då Taiwans befolkning. Det finns massor av undersökningar om hur Taiwans befolkning ser just på relationen med Kina. Den senaste som jag refererade till här på Taiwanbloggen säger bland annat följande:

Bara två procent av Taiwans befolkning betecknar sig i första hand som kineser. 62,6 procent betecknar sig i första hand som taiwaneser. Och 32,6 procent betecknar sig som både taiwaneser och kineser. På frågan om de skulle tvingas välja mellan att vara taiwanes och kines, svarar 86 procent att de då skulle föredra att vara taiwaneser.

Varje år som går växer en ny generation taiwaneser upp som inte tänker ge upp sin demokrati

Så tillämpar vi Ann Lindes linje, att folkviljan i Taiwan ska vara avgörande, så är det i någon praktisk mening ajöss med ett Kina-politiken. Varje år som går växer en ny generation taiwaneser upp som inte tänker ge upp sin demokrati – och som inte känner någon samhörighet med den Kuomintang-regim som styrde Taiwan under efterkrigstiden. När jag pratar med unga människor i Taiwan är det få – om ens någon – som refererar till ”Republiken Kina” (Taiwans officiella namn).

Så bli inte förvånad om Kinas ambassads hemsida under rubriken ”Spokespersons Remarks” nu kommer att publicera ytterligare en ilsken artikel om Sverige.

 

Många i Taiwan vill behålla dödsstraff – men det beror på hur frågan ställs

Det finns ett stöd i opinionen för dödsstraffet. Men allt beror på hur frågan ställs.

Ett rättsfall i Taiwan gör åter frågan om dödsstraff aktuell. Åklagarna kräver dödsstraff för en man som åtalas för att ha fört bort och strypt en 24-årig kvinnlig student från Malaysia.

Det vore djupt orättfärdigt att jämställa eller ens jämföra Taiwan med diktaturer som genomför avrättningar

Jag är motståndare till dödsstraff. Och får jag någon gång höra att Taiwan avskaffar dödsstraffet, blir det en glad dag i mitt liv. Men jag tänker ändå göra ett försök att resonera kring dödsstraffet i Taiwan. Dödsstraff eller ej, så är Taiwan ändå en fungerande rättsstat. Det vore djupt orättfärdigt att jämställa eller ens jämföra Taiwan med diktaturer som genomför avrättningar.

Om vi börjar med åklagarnas argument för att just den här mannen ska dömas till döden: Till att börja med brottets allvarliga karaktär, naturligtvis. Han våldtog henne och ströp henne och placerade henne i baksätet på en bil. Han tog hennes mobiltelefon och betalkort och köpte lite godis och snacks. När han förstod att hon var död, körde han ut till ett bergsområde och dumpade kroppen. En psykiatrisk utredning visar att det finns en risk för återfall och den åtalade mannen har, enligt åklagaren, inte visat någon ånger.

Enligt vad som framkommit i medier har mannen erkänt att han strypt kvinnan.

Mordet har också fått konsekvenser för universitetet där den mördade kvinnan gick. Tre personer i universitetsledningen har tvingats avgå. Universitetet anses inte ha vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder.

Så långt det enskilda fallet.

Hittills har två personer avrättats under Tsai Ing-wens tid som president.

Riktningen är ändå tydlig. Dödsstraffet tillämpas mer sällan än tidigare i Taiwan. Under 90-talet avrättades mellan 24 och 38 personer varje år. Mellan 2006 och 2009 stoppades alla avrättningar, men de återupptogs 2010. Under åren 2010-2015 avrättades mellan fyra och sex personer per år.

Under Tsai Ing-wens tid som president har antalet avrättningar minskat, men dödsstraffet finns kvar. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

2016 blev Tsai Ing-wen från det liberala DPP president. DPP har som principiell ståndpunkt att dödsstraffet ska avskaffas. Hittills har två personer avrättats under Tsai Ing-wens tid som president. Det är domstolar som utfärdar dödsstraff, men i proceduren ingår att justitieministern ska godkänna en avrättning. Så det går inte att komma ifrån att det finns en politisk dimension.

Något avskaffat dödsstraff har det inte blivit. Däremot en ändring av själva avrättningsproceduren, vilket har fått dödsstraffmotståndarna att ilskna till. Det var ett avskaffande av dödsstraffet de förväntade sig.

Skälet till att dödstraffet finns kvar är en nervositet inför opinionen. Men allt beror på hur du ställer frågan. En mätning gjordes, då man ställde frågan på olika sätt.

Men för att få en majoritet att säga ja till avskaffande av dödsstraffet krävdes att alternativet skulle vara livstids fängelse utan möjlighet till frigivning, kombine rat med hårt arbete.

Är du för att avskaffa dödsstraffet? Då svarade över 80 procent nej. Men sedan ställdes frågan: Är du för att avskaffa dödsstraffet om den dömde visar ånger och får sitta i 25 år i fängelse. Då var det 41 procent som höll med och 55 procent som sade nej. I nästa steg ställdes frågan: Är du för att avskaffa dödsstraffet om straffet omvandlas till livstids fängelse utan möjlighet till frigivning? Då svarade 48 procent ja och 56 procent nej. Men för att få en majoritet att säga ja till avskaffande av dödsstraffet krävdes att alternativet skulle vara livstids fängelse utan möjlighet till frigivning, kombinerat med hårt arbete. Då var det 71 procent som sade ja.

Men politiker kan inte bara lyssna på opinionen. De måste också leda opinionen. När Francois Mitterand valdes till president 1981 blev en av de första åtgärderna att avskaffa dödsstraffet, trots en stark opinion för att behålla det.

 

 

 

 

 

 

 

 

Krig som turistattraktion – och hot om ett riktigt krig

Krig som turistattraktion på Kinmen, en taiwanesisk ö som nästan ligger inbäddad i Kina.
På Kinmen kan exempelvis kinesiska turister ta selfies med turistguider som klär sig som taiwanesiska soldater. Här kan turister också få en demonstration om hur artilleri sköts mot det kinesiska fastlandet en gång i tiden.

När jag var på Kinmen såg jag hur låtsaskrig kan vara en turistattraktion. Guider, iklädda soldatuniformer, gör en demonstration av hur det gick till när soldater från Chiang Kai-sheks armé avfyrade artillerigranater mot Kina. En annan turistattraktion på Kinmen är att du kan köpa knivar, gjorda av stål från kinesiska artillerigranater.

Och de kinesiska hoten om att erövra Taiwan militärt har blivit så vanliga att de nästan övergår i tjat

Men den där lättsamma turiststämningen riskerar att omvandlas till allvar. De kinesiska kränkningarna av Taiwans visserligen något informella territorialgräns har blivit vanligare. Och de kinesiska hoten om att erövra Taiwan militärt har blivit så vanliga att de nästan övergår i tjat

Under torsdagen den 22 oktober framträdde Taiwans försvarsminister Yen De-fa i parlamentets utskott för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Han sade att Taiwan i ett första skede skulle kunna mobilisera 450 000 soldater, om det skulle gå så illa att Taiwan utsätts för en invasion. 185 000 är den stående styrkan. Till det kommer 260 000 reservister. Det ställdes frågor i utskottet både om hur snabbt reservisterna kan kallas in och hur väl utbildade de är.

Enligt en bedömare som citeras av Financial Times skulle det krävas åtminstone en miljon soldater för att invadera Taiwan.

I detta sammanhang är det viktigt att konstatera två saker: 1. Kinas armé lyder direkt under kommunistpartiet. Det är alltså en partiarmé. 2. ”Folkets befrielsearmé” har erövringen av Taiwan som ett av sina främsta mål.

Spänningen i området understryks av ett par märkliga incidenter.

När flygplanet närmade sig luftrummet som bevakas av flygledare i Hongkong, nekades planet inträde …

Ett taiwanesiskt civilt flygplan var på väg till Dongshaöarna. En ögrupp som Kina gör anspråk på, men som faktiskt kontrolleras av Taiwan. När flygplanet närmade sig luftrummet som bevakas av flygledare i Hongkong, nekades planet inträde med motiveringen att det pågick farliga aktiviteter i området. Men det hade inte utfärdats någon varning, en så kallad Notam (Notice to Air Men) om detta. Planet fick återvända.

En om möjligt ännu märkligare händelse inträffade på Fiji. När Taiwans kontor på Fijiöarna arrangerade nationaldagsfirande, dök det upp ett par kinesiska diplomater. Det slutade med slagsmål och en av de taiwanesiska representanterna skadades. Vem gjorde vad? Ja, vi får väl se om det blir en rättsprocess om detta. Men det där aggressiva beteendet går väl i linje med hur Kinas ambassad har agerat i Sverige. Kinesiska diplomater i Sverige har än i så länge inte agerat slagskämpar, men ambassaden har bland annat ringt Sheraton för att förhindra att hotellet blev värd för Taiwans nationaldagsfirande under förra året, vilket innebär att en främmande ambassad lägger sig i den svenska mötesfriheten.

Att Sverige och de allra flesta länder i världen erkänner Kina och Kinas överhöghet över Taiwan är ett faktum. Men det blir så absurt när Kina samtidigt så öppet hotar den taiwanesiska demokratin med ett militärt angrepp.

 

 

 

 

 

En allt större andel betraktar sig som taiwaneser – Kinas politik bidrar till det

1992 års konsensus var en formulering som framstår som irrelevant för många i Taiwan. Och formuleringen gjordes för 28 år sedan.
En allt större andel av Taiwans invånare identifierar sig som taiwaneser, snarare än kineser. Och Kinas aggressiva politik bidrar till det.

Bara två procent av Taiwans befolkning betraktar sig i första hand som kineser, medan 62,6 procent betraktar sig som taiwaneser, enligt en opinionsmätning som publicerades här om dagen. 32,6 procent betraktar sig både som taiwaneser och kineser.

På frågan om de skulle tvingas välja mellan att vara taiwaneser eller kineser, svarar 86 procent att de skulle välja taiwanes, 6,3 procent kines och 1,1 procent vidhåller att de föredrar båda dess identiteter.

En väsentlig del av Taiwans identitet är friheten och det demokratiska styrelseskicket.

… en orsak till den ökande andelen som identifierar sig som taiwaneser är Kinas aggressiva politik.

Kina borde dra slutsatser av detta. För en orsak till den ökande andelen som identifierar sig som taiwaneser är Kinas aggressiva politik. Dels det ökade trycket på de demokratiska friheterna i Hongkong. Dels de ökande hoten mot Taiwan, bland annat med militära enheter som kränker Taiwans territorium.

Men sedan har Kuomintang ändå fastnat för att betrakta Taiwan som en del av Kina…

Även för det gamla maktpartiet Kuomintang borde detta skapa en del eftertanke. Efter valet i januari kom signaler om en radikal omprövning av Kuomintangs syn på relationen mellan Taiwan och Kina. Men sedan har Kuomintang ändå fastnat för att betrakta Taiwan som en del av Kina och acceptera 1992 års konsensus, enligt vilket det bara finns ett Kina och Taiwan är en del av Kina, men parterna gör olika tolkningar av hur Kina definieras.

Varför sänder inte svensk polis ett tack till Taiwan?

    På bilden: Förstasidan på det amerikanska åtalet mot kinesiska hackare. Även svenska företag har drabbats av haikaranpesä.

Nicholas J. Garcia från amerikanska FBI har officiellt tackat Taiwan för att landets myndigheter medverkat till att spana efter och identifiera kinesiska hackare som arbetat med att ta sig in utländska företags servrar för att stjäla företagshemligheter.

En handfull namngivna kinesiska medborgare – som misstänks ha nära kopplingar till kinesisk underrättelsetjänst – har åtalats.

Det är är värt att notera att även svenska företag finns med som målsägare, det vill säga de har utsatts för attacker. En handfull namngivna kinesiska medborgare – som misstänks ha nära kopplingar till kinesisk underrättelsetjänst – har åtalats. Chansen att de verkligen ställs till svars får betecknas som obefintlig. De kommer att skyddas av kinesiska myndigheter.

Det är inte första gången svenska företag utsätts för kinesiska hackerattacker. För ett år sedan rapporterade Reuters om en omfattande hackerattack från Kina, riktad mot Ericsson.

Så egentligen: svenska myndigheter och företag borde också skicka ett tack till Taiwan.

Dels för att vi skulle ha mycket att lära av Taiwan. Bland annat har Taiwan lång och bred erfarenhet av att bekämpa cyberkrigföring.

Över huvud taget borde Taiwan vara en intressant säkerhetspolitisk samarbetspartner för Sverige. Dels för att markera att Sverige är intresserat av att skydda demokratin Taiwan från angrepp från stormakten Kina. Dels för att vi skulle ha mycket att lära av Taiwan. Bland annat har Taiwan lång och bred erfarenhet av att bekämpa cyberkrigföring. Det kan vara sådant som handlar om att ta sig in i företags databaser för att sno deras hemligheter. Men det gäller också psykologisia krigföring och desinformation.

I ett ”normalläge” hade försvarsministern åkt skytteltafik till Taiwan. Utrikesministern hade rest till Taiwan. Ja, det hade kanske till och med blivit ett eller annat besök av kungaparet.

Men nu är det inget ”normalläge”. För Sverige erkänner i princip att Taiwan ska betraktas som en del av Kina. Det blir i längden en alltmer ohållbar situation.

Kinavänlig presidentkandidat avsätts – men blir det en ny politik?

Han Kuo-yu förlorade presidentvalet i januari. Nu avsätts han som borgmästare i Kaohsiung.  (AP Photo/Chiang Ying-ying).

Han Kuo-yu var det Kinavänliga partiet Kuomintangs presidentkandidat vid valet i januari. Han förlorade mot liberalen Tsai Ing-wen. Nu avsätts han också som borgmästare i staden Kaohsiung.

Valdeltagandet blev 42,1 procent. 97,4 procent röstade för att avsätta honom.

Det är första gången detta händer i Taiwan. Det är ett förfarande där medborgarna kan rösta om ett återkalla en borgmästares befogenheter. Valdeltagandet blev 42,1 procent. 97,4 procent röstade för att avsätta honom.

Kaohsiung är en stad som i hög grad förknippas med motståndet mot den Kuomintangstyrda diktaturen under 70- och 80-talen. Så det ansågs anmärkningsvärt att Han Kuo-yu blev vald i november 2018. Att han så snabbt övergav Kaohsiung för att kandidera i presidentvalet kan ha varit till hans nackdel.

En omprövning tycks vara på gång. Men samtidigt visar det sig att Kuomintangs kärnväljare fortfarande ser relativt välvilligt på Kina …

En av de stora frågorna är nu vilken väg Kuomintang kommer att välja i relationen med Kina. En omprövning tycks vara på gång. Men samtidigt visar det sig att Kuomintangs kärnväljare fortfarande ser relativt välvilligt på Kina, jämfört med Taiwans befolkning i övrigt.

I en undersökning som publicerades för några dagar sedan ställdes frågan: Anser du att Kina är en vän till Taiwan? 88 procent av anhängarna till det liberala DPP svarade nej på den frågan. 54 procent av Kuomintangs väljare svarade nej. Visserligen en majoritet. Men det är ändå en tydlig skillnad.

I praktiken är skillnaderna mellan DPP och Kuomintang inte jättestora. Båda säger nej till Kinas formel om ”ett land, två system”. Och Taiwans parlament antog för några dagar sedan ett enhälligt uttalande till stöd för demokratin i Hongkong.

De knyter an till Kuomintangs historia som det kinesiska nationalistpartiet, med rötter i den kinesiska revolutionen 1911.

Kuomintangs dilemma: Å ena sidan måste partiet distansera sig lite mer från Kina för att ha en chans bland exempelvis yngre väljare. Å andra sidan: En del av partiets kärna betraktar fortfarande banden till Kina som viktiga. De knyter an till Kuomintangs historia som det kinesiska nationalistpartiet, med rötter i den kinesiska revolutionen 1911.

Men varje gång Kinas ledare Xi Jinping skärper tonen mot Taiwan, så ger han också en puff till Kuomintang att markera tydligare mot just Kina. För är det något som förenar människor i Taiwan så är det att de vill behålla demokratin.

Anhängare till Kuomintang i valrörelsen 2020.
Anhängare till Kuomintang under valrörelsen i januari i år.

 

 

60 procent i Taiwan vill ge fristad åt Hongkongbor

60 procent av Taiwans befolkning vill att Taiwan ger en fristad åt Hongkongbor som utsätts för förföljelse av regimen i Peking, enligt en mätning. Bilden är från ett valmöte i Taipei.

60,3 procent av Taiwans befolkning anser att landets lagstiftning ska ändras för att ge asyl åt personer från Hongkong och Macao. Mätningen hade beställts av New Power Party, ett politiskt parti som växte fram ur en proteströrelse mot ett omfattande samarbetsavtal mellan Taiwan och Kina.

Under 2019 fick 5000 Hongkongbor tillstånd att bosätta sig i Taiwan.

Den sittande regeringen anser att dagens lagstiftning räcker.

Taiwan har redan en lagstiftning som säger att myndigheterna kan ge säkerhet och bistånd till personer från Macao och Hongkong som utsätts för politisk förföljelse. Men en opinion kräver nu att lagstiftningen skärps och förtydligas. Den sittande regeringen anser att dagens lagstiftning räcker.

Om Hongkong faller, kan det sedan bli Taiwans tur, säger han.

För Taiwan är händelserna i Hongkong blodigt allvar. Utrikesminister Joseph Wu säger i en intervju med Fox News att den kinesiska regeringen försöker utnyttja coronakrisen för att flytta fram sina positioner och undertrycka de demokratiska friheterna i Hongkong. Om Hongkong faller, kan det sedan bli Taiwans tur, säger han.

Det innebär också att Kinas agerande pressar det traditionellt Kinavänliga Kuomintang att hålla ett större avstånd till Kina.

Men Kinas press på Hongkong och Taiwan leder också till att Taiwan enas. Parlamentet antog här om dagen ett uttalande som fördömer de nya säkerhetslagarna i Hongkong. Både det styrande liberala partiet DPP och oppositionspartiet Kuomintang ställde sig bakom uttalandet. Även New Power Party och Taiwan Peoples Party ställde sig bakom. Det innebär så gott som total enighet. Det innebär också att Kinas agerande pressar det traditionellt Kinavänliga Kuomintang att hålla ett större avstånd till Kina.

Taiwans utrikesminister Joseph Wu.

 

 

President Tsai Ing-wen besökte bokhandel med svensk koppling

President Tsai Ing-wen besökte i fredags Causeway Bay Books. En av delägarna till Cuaseway Books i Hongkong var svensken Guy Minhai, som sitter fängslad i Kina sedan 2015. (AP Photo/Chiang Ying-ying).

Det är i år fem år sedan den svenske medborgaren Gui Minhai kidnappades i Thailand och fördes till Kina. Orsak: Han var en av delägarna i en bokhandel och ett bokförlag i Hongkong som gav ut regimkritisk litteratur.

En efter en fördes de personer som låg bakom bokutgivningen till Kina och fängslades. Men det är bara Gui Minhai som fortfarande sitter inspärrad.

I fredags kom president Tsai Ing-wen på besök. En viktig markering av stöd för demokratiska fri- och rättigheter i Hongkong.

Nu har Causeway Bay Books öppnat igen, fast inte i Hongkong, utan i Taiwan. I fredags kom president Tsai Ing-wen på besök. En viktig markering av stöd för demokratiska fri- och rättigheter i Hongkong. Och också en viktig markering om Taiwans hållning gentemot Kina som är ungefär följande: Gärna ett nära samarbete och gärna en pragmatisk hållning till relationen med Kina, men Taiwans ställning som demokrati är inte förhandlingsbar.

Just mellan Taiwan och Hongkong är förbindelserna mycket intensiva. Någon har sagt att världens mest frekventa flyglinje är den mellan Taipei och Hongkong.

Men det kommer inte att hända. För Sverige erkänner inte det demokratiska Taiwan.

Kopplingen till Sverige borde till exempel öppna för att kulturminister Amanda Lind reser till Taiwan och gör ett besök i bokhandeln. I normalfallet skulle det framstå som både naturligt och näst intill okontroversiellt, ur ett svenskt perspektiv. Men det kommer inte att hända. För Sverige erkänner inte det demokratiska Taiwan.

Sveriges officiella hållning är att inte bara erkänna Kina, utan också Kinas överhöghet över Taiwan. Ur maktpolitiskt perspektiv är det möjligen förståeligt. Men om vi prioriterar demokrati, så är det ohållbart.

 

Nu blir det lagligt att vänsterprassla i Taiwan!

1992 års konsensus var en formulering som framstår som irrelevant för många i Taiwan. Och formuleringen gjordes för 28 år sedan.
Gatubild från Taipei. Fram till nu har otrohet kunnat straffas med upp till ett års fängelse i Taiwan.

Frågan kan verka liten. Men beslutet att upphäva lagstiftningen som straffbelägger otrohet, är ett ytterligare ett steg mot en modernisering av det juridiska systemet och en förstärkning av rättssäkerheten i Taiwan.

Lagen innebär ett intrång i människors sexuella integritet.

Taiwans motsvarighet till författningsdomstolen har kommit fram till att den lag som straffbelägger otrohet strider mot landets konstitution. Och det av flera orsaker: Lagen innebär ett intrång i människors sexuella integritet. Den strider mot principen att lagar ska vara proportionella – ett förbud ska framstå som rimligt. Domarna anser också lagen knappast har någon praktisk betydelse för familjer.

En av de 15 domarna motsatte sig beslutet.

För cirka ett år sedan blev Taiwan först i Asien med införa en lag om samkönade äktenskap.

Den liberala tidningen Taipei Times beskriver beslutet som en logisk fortsättning på att författningsdomstolen för ett par år sedan sade att det strider mot konstitutionen att inte tillåta samkönade äktenskap. För cirka ett år sedan blev Taiwan först i Asien med införa en lag om samkönade äktenskap. Och nu förs en diskussion om att tillåta samkönade par från andra länder att gifta sig i Taiwan – vilket onekligen skulle sätta en viss press på Taiwans grannländer.

Järnvägsstationen i Taipei som centrum för politisk protest

Järnvägsstationen i Taipei är som alla andra järnvägsstationer en mötesplats. Men ändå något speciellt.

Järnvägsstationen i Taipei är på många sätt som andra järnvägsstationer – och ändå inte. Nu har det hållits ett politiskt protestmöte – för att slå vakt om järnvägsstationen i Taipei som mötesplats.

Det stora golvet vid järnvägsstationen i Taipei är ofta knökfullt med migranter som sitter ner och tar en picknick. I februari beslöts att begränsa möjligheterna att mötas, som en förebyggande åtgärd mot coronaviruset.

Och naturligtvis hölls denna protest just på det golv på järnvägsstationen där människor brukar samlas.

Men på lördagen samlades demonstranter för att protestera mot restriktionerna. Och naturligtvis hölls denna protest just på det golv på järnvägsstationen där människor brukar samlas. Bland annat deltog företrädare för Taiwans förbund för mänskliga rättigheter. Förbundet passade också på att mana till stöd för för Hongkongs kamp för demokrati. Taiwan Railways noterade protesten och skickade ut folk för att påminna deltagarna om sådant som munskydd och att hålla avstånd till varandra.

En invändning är att restriktionerna drabbar just migranter.

I en kommentar säger transportminister Lin Chia-lung att han vill åter vill att stationen ska kunna upphäva förbudet så snart som möjligt, men att det måste göras på ett säkert sätt.

Människor gör som myndigheter ber dem göra. Ungefär i alla fall. Och ändå inte: Protestkulturen i Taiwan är mycket starkare än i Sverige.

Människor gör som myndigheter ber dem göra. Ungefär i alla fall. Och ändå inte: Protestkulturen i Taiwan är mycket starkare än i Sverige.

Men låt mig testa att dra den jämförelsen: Taiwans likhet med Sverige. Människor gör som myndigheter ber dem göra. Ungefär i alla fall. Och ändå inte…

Jag kanske drar det lite väl långt. Men låt mig testa att dra den jämförelsen: Taiwans likhet med Sverige. Människor gör som myndigheter ber dem göra. Ungefär i alla fall. Och ändå inte: Protestkulturen i Taiwan är mycket starkare än i Sverige.