Rätten att ”skända” en nationalsymbol – het fråga i Taiwan och i Hongkong

Taiwans flagga. Eller rättare sagt Republiken Kinas flagga. Än så länge är det olagligt att  bränna eller förstöra flaggan. Men en grupp aktivister i Taiwan vill nu få prövat om förbudet är förenligt med Taiwans konstitution.  (AP Photo/Vincent Yu)

Skändande av nationalsymbol var en gång i tiden ett brott i Sverige. När Vietnamrörelsen växte fram försökte poliser ingripa genom att förhindra demonstranter från att bränna USA:s flagga. Men förbudet avskaffades 1971. Året därefter var jag själv med och bilda Stenungsunds FNL-grupp.

2004 föreslog kristdemokraten Torsten Lindström att flaggbränning åter igen skulle förbjudas. 2015 dök samma förslag upp i en motion från Markus Wiechel, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Det här handlar om gränserna för demokratin. Allt är inte tillåtet. Men i början av 70-talet tog riksdagen bort förbudet att bränna flaggor. Det är alltså okej, under förutsättning att du inte riskerar att tutta eld på något annat av bara farten. Men då handlar det mer om allmänfarlig vårdslöshet än om skändande av nationalsymbol.

I Financial Times läser jag en intressant artikel som jämför läget i Taiwan med läget i Hongkong.

En grupp unga taiwaneser kämpar för rätten att riva sönder eller bränna Republiken Kinas flagga. Tidningen citerar en av aktivisterna, 21-åriga Wu Hsin-en. Hon säger att hon vill ha rätten att förstöra flaggan för att utmana Taiwans status som Republiken Kina.

Formellt heter alltså Taiwan Republiken Kina och gör anspråk på att representera hela Kina. Men en växande opinion anser att ön ska sträva efter att frigöra sig från Kina. Och historiskt är banden mellan Taiwan och Kina svagare än vad många tror.

Fallet väntas nu bli prövat av Taiwans författningsdomstol. Och vi har redan sett hur Taiwans författningsdomstol kan gå före lagstiftarna i parlamentet när det gäller frågor om medborgares rättigheter. Domstolen beslöt till exempel att förbudet mot äktenskap mellan homosexuella par strider mot Taiwans konstitution.

Nåja, det återstår att se vad författningsdomstolen anser om rätten att bränna Republiken Kinas flagga.

Men i Hongkong pågår en motsatt utveckling. Den brittiska kolonin lämnades över till Kina 1997 med löftet ”ett land – två system”. Hongkong skulle bli en del av Kina. De demokratiska fri och rättigheter som steg för steg infördes under den brittiska tiden skulle fortsätta gälla.

Den kommunistiska regimen i Peking försöker ta ett allt fastare grepp om Hongkong, inklusive demokratiska fri och rättigheter. Men inte minst många i den unga generationen protesterar. Till exempel genom att vända ryggen till när den kinesiska nationalsången spelas vid stora idrottsevenemang. Nu svarar den Kina-trogna regimen i Hongkong genom att införa ett förbud mot bristande respekt för nationalsången.

Taiwan går i riktning mot mer demokrati. I Hongkong försöker Kina steg för steg att kväsa de demokratiska friheterna. Och när människor i Taiwan ser utvecklingen i Hongkong kommer de att bli allt mer skeptiska mot varje tanke på en återförening med Kina.

Fotbollsfans i Hongkong vänder ryggen till när Kinas nationalsång spelas. Den Kina-trogna regimen i Hongkong vill nu införa ett förbud mot att inte respektera nationalsången. (AP Photo/Kin Cheung)

Värre än vad jag trodde: Spansk domstol lämnar över taiwanesiska medborgare till Kina!

Kinas premiärminister Li Keqiang med EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk. Det är allvarligt i sig att flera EU-länder har utlämningsatal med Kina. Och det blir ännu allvarligare om det leder till att taiwanesiska medborgare utlämnas till Kina. (Olivier Hoslet, Pool Photo via AP)

I min förra blogg skrev jag att 44 taiwaneser dömts av en kinesisk folkdomstol efter att ha överlämnats från Kenya till Kina i stället för Taiwan. Jojje Olsson, som driver en utmärkt blogg om Kina, gjorde mig uppmärksam på att en spansk domstol beslutat att utlämna 121 taiwaneser till Kina. De är misstänkta för olika typer av bedrägerier.

Är misstankarna välgrundade ska de naturligtvis ställas till svars. Men det är alarmerande om det sätts i system att taiwanesiska medborgare lämnas ut till Kina i stället för Taiwan. Det strider mot allt vad rättssäkerhet heter. Och det kan i värsta fall också få konsekvenser för samarbete mellan demokratin Taiwan och Västeuropas demokratier.

Inom EU finns något som kallas för den europeiska arresteringsordern. Den innebär att en domstol i ett EU-land kan begära att en person i ett annat EU-land lämnas ut för rättslig prövning. Men det systemet bygger på att länderna i EU har förtroende för varandras rättsväsende. Det finns en grundläggande rättssäkerhet i alla EU-länder. EU-kommissionen och EU:s domstol kan ingripa mot länder som inte sköter sig. Att över huvud taget lämna ut folk till en diktatur där rättsväsendet i hög grad är politiskt styrt är riskabelt. Att lämna ut personer från demokratin Taiwan till diktaturen Kina blir i mina ögon helt horribelt.

Säg att du som taiwanesisk medborgare tar ett jobb i ett europeiskt land. Du kanske behövs som expert. Och sedan kommer en propå från Kina att du ska lämnas ut för att du är misstänkt för än det ena eller det andra. Kina har ju dessutom en tradition att sätta fast politiska motståndare och sedan hävda att de sitter i finkan för mer traditionella brott.

När jag gräver i detta ser jag till min fasa att flera EU-länder har utlämningsavtal med Kina: Bulgarien, Frankrike, Italien, Litauen, Portugal, Rumänien och Spanien. Det skulle vara intressant att få till stånd en prövning i EU:s domstol om sådana avtal med Kina går förena med EU-fördragets artikel 2:

”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”

Tidigare rådde en ”diplomatisk vapenvila” mellan Kina och Taiwan. Det innebar att Kina inte gjorde några framstötar till de få länder som har diplomatiska relationer med Taiwan. Och Taiwans diplomati har under rätt lång tid präglats av försiktighet och lågmäldhet. Denna vapenvila är nu bruten. Med checkboksdiplomati har Kina övertalat två länder, Sao Tome och Principe samt Panama att bryta med Taiwan. Och nu driver Kina en offensiv för att taiwanesiska medborgare ska lämnas ut till Kina i stället för Taiwan när de är misstänkta för brott.

Om EU-ledarna tar artikel 2 i EU-fördraget på allvar borde de protestera mot Kinas agerande. Och liberalt sinnade ledamöter i Europaparlamentet borde ta upp frågan om det förenligt med EU-fördraget att EU-länder har utlämningsavtal med ett land som har ett så illa fungerande rättsväsende som Kina. Det är dags att någon bjuder Kina motstånd. Tyst diplomati räcker inte!

Här är en artikel i CNBC som beslutet i en spansk domstol att lämna ut taiwanesiska medborgare till Kina.

Här är en artikel i the Diplomat som bland annat handlar om länder i Europa som har utlämningsavtal med Kina. 

Taiwaneser berövas rättvis rättegång – de utlämnas till Kina

En kinesisk polis vid ett interneringscenter i Peking. Taiwaneser i i utlandet riskerar att ställas inför kinesiska domstolar som inte är rättssäkra och där tortyr kan vara en del av rättsprocessen (AP Photo/Alexander F. Yuan, File).

Tidningen Taipei Times rapporterar att 44 taiwaneser dömts i en kinesisk folkdomstol till upp till 15 års fängelse för telekombedrägerier. Men brotten har begåtts medan personerna vistats i Kenya. Den kenyanska regeringen har utlämnat dem till Kina.

Och nu blir det komplicerat. Det handlar alltså om personer som medborgare i Taiwan. De har bott och verkat i Kenya. Och där har de blivit anklagade för telekom-bedrägerier. Men Kina betraktar Taiwan som en olaglig utbrytarrepublik. Så ur kinesisk synpunkt är det inte konstigt alls att de lämnas ut till Kina.

Det är en ganska omfattande serie av bedrägerier. Och det verkar handla om en typ av bedrägerier som liknar de lurendrejerier vi har hört talas om att människor i Sverige utsatts för, fast ändå lite annorlunda. Till exempel att de kontaktar enskilda personer och påstår sig representera en myndighet som gör en utredning om penningtvätt. Och på något sätt övertygar de offret att betala en avgift till utredningen.

Problemet är att de nu har utlämnats till Folkrepubliken Kina, där de inte kunnat räkna med en rättvis rättegång. Taiwan är till skillnad från Kina en fungerande rättsstat.

Tidigare fanns ett avtal mellan Taiwan och Folkrepubliken Kina som reglerade just brottsbekämpning. Men Kina har upphävt det avtalet efter att liberalen Tsai Ing-wen blivit president i Taiwan. Och Kina har skärpt tonen mot Taiwan på flera olika sätt. Kina kräver att Tsai Ing-wen och hennes administration ansluter sig till ”1992 års konsensus”, alltså en formel där både Taiwan och Kina ansluter sig till principen att det bara finns ett Kina – och där Taiwan ingår. Men parterna gör olika tolkningar av hur Kina definieras.

Medan Kina vägrar tala med presidenten eller regeringen i Taiwan har oppositionspartiet Kuomingtang fortfarande kontakter med det kinesiska kommunistpartiet. Det var under Kuomingtangs regeringstid i Taiwan som 1992 års konsensus formulerades.

I tidningen Taipei Times säger Lin Wei-chou  från Kuomingtang att regeringen i Taipei borde anstränga sig för att återupprätta avtalet med Kina om brottsbekämpning.

 

Här är en artikel på BBC.

Här beskrivs fallet i tidningen Taipei Times.

Och här är en artikel i den kenyanska tidningen The Nation.

Köp en julklapp där det står ”Made in Taiwan”, för demokratins skull!

En saxofon i julklapp? Saxofontillverkaren Lien Cheng startade sin verksamhet 1947. Grundaren Chang Lien-Cheng skulle laga en saxofon åt en kompis och fick idén att tillverka egna saxofoner.(AP Photo/Wally Santana)

På den ena sidan Taiwan-sundet: En aggressiv stormakt (Folkrepubliken Kina) som som försöker skaffa sig kontroll över det Sydkinesiska havet och dessutom skärper förtrycket mot oppositionella.

Och det är inte bara i Sydkinesiska havet som Kina försöker bygga ut sin intressesfär. De senaste veckorna har det uppmärksammats att kinesiska intressenter vill bygga ut hamnen i Lysekil på västkusten. Det är inte svårt att förstå att Lysekils kommun ser fram emot nya arbetstillfällen. Men det är en affär som även har säkerhetspolitiska aspekter. Den här typen av affärer borde inte få göras utan att samråda med både utrikesdepartementet och försvarsdepartementet.

På den andra sidan Taiwan-sundet: En demokratisk stat med 23 miljoner invånare (Republiken Kina – i dagligt tal Taiwan) som dessutom steg för steg gör upp med sitt auktoritära förflutna.

På den ena sidan Taiwan-sundet. Ett korrupt land som håller näringslivet i ett allt stramare grepp, bland annat ökade krav på kommunistpartiet ska ha representanter i styrelsen för de stora bolagen. Även Volvo Cars ägare Geely omfattas av detta krav. Det är egentligen något oerhört: Ett kommunistiskt parti är med och styr ägaren till Sveriges största bilindustri.

På den andra sidan Taiwan-sundet. Ett fritt näringsliv som dessutom fungerar i en miljö relativt fri från korruption.

Vilket av dessa länder tycker du att Sverige ska satsa på att ha goda förbindelser med? Det är inte en ”teoretisk” fråga, som berör några diplomater i Stockholm.
Ställ dig på vilken gata som helst i Örebro, Stockholm eller Göteborg så ser du Volvobilarna rulla förbi. Jag säger det igen: Volvos ägare Geely styrs bland annat med hjälp av kommunistiska particeller.

Ta upp din mobiltelefon ur fickan: Det är högst troligt att den innehåller delar från Taiwan. Och innehåller den inte delar från Taiwan, så innehåller den delar som tillverkats i Kina på uppdrag av taiwanesiska företag.

Jag är för frihandel, även med länder som jag finner mindre sympatiska. Men om jag skulle stå i en affär och välja mellan ett köpa en julklapp med ett taiwanesiskt eller ett kinesiskt varumärke. Ja, då skulle jag inte tveka att köpa alternativet från Taiwan.

Kinesisk diplomat hotar Taiwan: ”Då använder vi militärt våld”

Flygplan och en helikopter på det kinesiska hangarfartyget Liaoning. En kinesisk diplomat har nu öppet hotat att invadera Taiwan. (AP Photo/Kin Cheung)

Den amerikanska kongressen har fattat ett beslut som öppnar för att militära fartyg från Taiwan ska kunna besöka USA – och tvärt om: militära fartyg från USA ska också kunna besöka taiwanesiska hamnar. Detta träder i kraft vid årsskiftet.

Detta fick Li Kexin, kinesisk diplomat i Washington, att utbrista: Den dag ett fartyg från USA:s flotta anlöper Kaohsiung (taiwanesisk hamnstad) blir dagen då Folkets Befrielsearmé förenar Taiwan med Kina med militär styrka. (“The day that a U.S. Navy vessel arrives in Kaohsiung is the day that our People’s Liberation Army unifies Taiwan with military force”).

Kina har flera gånger mullrat hotfullt mot Taiwan. Men det är sällan som ett så tydligt militärt ultimatum uttalas. Kina hotar alltså öppet att krossa demokratin Taiwan om ett amerikanskt militärt fartyg besöker ön.

Kina har flera gånger mullrat hotfullt mot Taiwan. Men det är sällan som ett så tydligt militärt ultimatum uttalas. Kina hotar alltså öppet att krossa demokratin Taiwan om ett amerikanskt militärt fartyg besöker ön. Däremot verkar inte hotet gälla om taiwanesiska militärfartyg skulle besöka USA. I varje fall inte lika uttryckligt.

Det har också skett en ökad kinesisk militär aktivitet i Fjärran östern och kring Taiwan under en tid. Det rör sig bland annat om kinesiska bombplan och attackflygplan som cirkulerar i området.

USA har formellt samma relation till Taiwan som EU och nästan alla andra länder. USA erkänner regeringen i Peking som Kinas enda lagliga regering och Taiwan betraktas som en del av Kina. Men det finns också en särskild lag som säger att USA har en skyldighet att bistå Taiwan vid händelse av ett kinesiskt angrepp.

I Kina finns en särskild lag mot ”Taiwans utträde”, det vill säga vad som ska hända om Taiwan förklarar sig självständigt från Kina

I Kina finns en särskild lag mot ”Taiwans utträde”, det vill säga vad som ska hända om Taiwan förklarar sig självständigt från Kina – om Taiwan skulle upphöra att vara ”Republiken Kina” som än i dag är det formella namnet på den stat som styrs av regeringen i Taipei.

Artikel fem i lagen: ”Att upprätthålla principen om ett Kina är basen för en fredlig återförening av landet. Att återförena landet på ett fredligt sätt tjänar bäst de grundläggande intressena för landsmän på båda sidor av Formosasundet”.

Lagen föreskriver också att Kina ska verka för att uppmuntra ”personutbyte”, ”ekonomiskt utbyte och samarbete” och skapa ”direkta förbindelser för handel, post-, flyg och sjötransporter och skapa närmare ekonomiska band mellan de två sidorna av sundet för deras ömsesidiga nytta”.

Så långt låter ju lagen nästan sympatisk. Men i artikel åtta kommer det öppna hotet:

”Ifall de separatistiska krafterna bakom ”Taiwans oberoende” skulle agera under något namn eller med några medel för att orsaka Taiwands separation från Kina… skall staten använda icke fredliga medel och vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda Kinas suveränitet och territoriella integritet”.

(Citaten ur lagen är hämtade ur boken Taiwan – Risk för krig eller chans till fred, av Bengt Johansson (SNS förslag 2006).

Här anser jag att Sverige och EU bör inta en tydlig position. Regeringen i Taiwan har en legitimitet som Kinas regering saknar.

Här anser jag att Sverige och EU bör inta en tydlig position. Regeringen i Taiwan har en legitimitet som Kinas regering saknar. Som utrikesminister Margot Wallström påpekade i riksdagen här om dagen är Taiwan en väl fungerande demokrati.

Strikt sakpolitiskt  finns det goda skäl att överge ett Kina-politiken och erkänna Taiwans regering. Men det är knappast realistiskt att så kommer att ske. Metallarbetaren Stefan Löfven tänker i första hand på exportframgångar för svenska företag som säljer till Kina. Och ungefär samma perspektiv har moderatledaren Ulf Kristersson.

Sverige borde tydligt säga till Kina att varje försök från Kinas sida att tvångsansluta Taiwan skulle leda till allvarliga följder för relationerna.

Men även inom ramen för ett Kina-politiken finns det utrymme att agera. Sverige borde tydligt säga till Kina att varje försök från Kinas sida att tvångsansluta Taiwan skulle leda till allvarliga följder för relationerna. Det är möjligt att det skulle leda till en diplomatisk kris, liknande den som inträffade mellan Sverige och Saudiarabien.

Men samtidigt: Vilken trovärdighet har diktaturen Kina i affärer? Vad har vi för möjligheter att exempelvis kontrollera att siffrorna om Kinas ekonomiska tillväxt stämmer? Och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström talar om att europeiska företag i Kina drabbas av allt fler byråkratiska hinder. Så hur trovärdig är den kinesiska marknaden, på sikt?

Svensk representant i Taiwan: En fyrbåk för mänskliga rättigheter i Asien

Taiwan är det ledande landet i Asien när det gäller HBTQ-personers rättigheter, skriver representanter för 19 handelskontor i Taiwan. En av undertecknarna är Henrik Persson från Businiess Sweden i Taiwan.  (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Den 10 december är FN:s dag för mänskliga rättigheter. Och just den dagen publicerade Taipei Times en debattartikel, undertecknad av 19 företrädare för handelskontor i Taiwan. Bland undertecknarna finns Henrik Persson från Business Sweden, Madeleine Majorenko från EU:s handelskontor, Nicholas Enersen från Danmarks handelskontor och Jari Seilonen från Finlands handelskontor.

I artikeln beskrivs Taiwan som en fyrbåk för mänskliga rättigheter i Asien. Bland annat nämner de HBTQ-personers rättigheter. Men de pekar också på att det finns områden där Taiwan har mer kvar att göra och nämner bland annat dödsstraffet.

De säger också i rätt allmänna ordalag att det finns en oroande tendens i världen att de mänskliga rättigheterna utmanas. Och i länder där mänskliga rättigheter finns en tendens att ta dem för givna.

Det svenska handelskontoret i Taiwan drivs av Business Sweden som är en halvstatlig organisation. Det är den form av representation som Sverige kan ha i ett land som vi inte har några diplomatiska förbindelser med. Att en rad företrädare för demokratiska länders handelskontor i Taiwan gör den här markeringen genom en debattartikel är viktigt.

Lägg därtill att utrikesminister Margot Wallström gjorde en del intressanta uttalanden om Taiwan vid en interpellationsdebatt med Caroline Szyber från Kristdemokraterna den 2 december. Hon sade bland annat följande:

”Taiwan är en välutvecklad demokrati med demokratiska rättigheter som fria val, yttrandefrihet och ett gott läge för mänskliga rättigheter. Det förtjänar att påpekas. Taiwan är på många sätt ett bra samhälle att leva i. Sverige har välutvecklade handelsförbindelser med Taiwan, och vi träffas varje år på statssekreterarnivå.

Vi kommer som sagt att fortsätta att stödja Taiwans meningsfulla deltagande i internationella sammanhang. Vi vill se till att säkerställa ett brett samarbete på många olika områden, särskilt när det gäller folkhälsa och flygsäkerhet. Vi vill komma framåt i substansfrågorna, och det ska vi fortsätta att verka för.”

När det gäller FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är Taiwans situation minst sagt märklig. Taiwan är inte med i FN, men har ändå ett åtagande att uppfylla deklarationen. Det sker bland annat genom att internationella experter erbjuds att granska landet. Och det finns saker att arbeta med: Till exempel förhållanden för gästarbetare och inte minst deras barn. Barn till gästarbetare kan bli statslösa, eftersom de inte erkänns som medborgare i Taiwan och de registreras inte heller i hemlandet.

Det skulle betyda mycket för landets anseende om Taiwan bestämde sig för att en gång för alla avskaffa dödsstraffet. Nu finns det en stark opinion för dödsstraffet i Taiwan. Men det var utgångspunkten även i Frankrike när dödsstraffet avskaffades 1981. Den nyblivne presidenten Mitterand bestämde sig för att visa ledarskap. I dag är dödsstraffet oförenligt med EU-medlemskap.

Tittar på antalet avrättningar så är tendensen i Taiwan positiv. Under åren 2010 – 2015 genomfördes mellan fyra och sex avrättningar per år. 2016 blev det en. Fram till den 6 december hade ännu ingen avrättning skett i Taiwan år 2017.

I ett läge när Kina mullrar hotfullt är det viktigt att omvärlden markerar stöd för Taiwan. Det är i Taipei som det sitter en regering med ett folkligt mandat, inte i Peking. Det är i Taipei som det sitter en regering med en förstärkning av de mänskliga rättigheterna på sin dagordning. Regimen i Peking verkar just nu åt motsatt håll, vilket inte minst märks i den före detta brittiska kronkolonin Hongkong.

Här kan du läsa hela artikeln av företrädarna för utländska handelskontor i Taiepei.

 

Utrikesministern om Taiwan: ”En välutvecklad demokrati”

 

I dag, fredag den 1 december, hölls en interpellationsdebatt i riksdagen om Taiwan. Caroline Szyber (KD) hade ställt en interpellation om Taiwans möjligheter att delta i internationella organisationer.

Jag måste säga att jag blev positivt överraskad. Utrikesministern markerade mot Kinas tuffare och mer hänsynslösa hållning. Hon beskrev också Taiwan som ”en väl utvecklad demokrati” med ”ett väldigt gott läge för mänskliga rättigheter”.