Kinesisk diplomat hotar Taiwan: ”Då använder vi militärt våld”

Flygplan och en helikopter på det kinesiska hangarfartyget Liaoning. En kinesisk diplomat har nu öppet hotat att invadera Taiwan. (AP Photo/Kin Cheung)

Den amerikanska kongressen har fattat ett beslut som öppnar för att militära fartyg från Taiwan ska kunna besöka USA – och tvärt om: militära fartyg från USA ska också kunna besöka taiwanesiska hamnar. Detta träder i kraft vid årsskiftet.

Detta fick Li Kexin, kinesisk diplomat i Washington, att utbrista: Den dag ett fartyg från USA:s flotta anlöper Kaohsiung (taiwanesisk hamnstad) blir dagen då Folkets Befrielsearmé förenar Taiwan med Kina med militär styrka. (“The day that a U.S. Navy vessel arrives in Kaohsiung is the day that our People’s Liberation Army unifies Taiwan with military force”).

Kina har flera gånger mullrat hotfullt mot Taiwan. Men det är sällan som ett så tydligt militärt ultimatum uttalas. Kina hotar alltså öppet att krossa demokratin Taiwan om ett amerikanskt militärt fartyg besöker ön.

Kina har flera gånger mullrat hotfullt mot Taiwan. Men det är sällan som ett så tydligt militärt ultimatum uttalas. Kina hotar alltså öppet att krossa demokratin Taiwan om ett amerikanskt militärt fartyg besöker ön. Däremot verkar inte hotet gälla om taiwanesiska militärfartyg skulle besöka USA. I varje fall inte lika uttryckligt.

Det har också skett en ökad kinesisk militär aktivitet i Fjärran östern och kring Taiwan under en tid. Det rör sig bland annat om kinesiska bombplan och attackflygplan som cirkulerar i området.

USA har formellt samma relation till Taiwan som EU och nästan alla andra länder. USA erkänner regeringen i Peking som Kinas enda lagliga regering och Taiwan betraktas som en del av Kina. Men det finns också en särskild lag som säger att USA har en skyldighet att bistå Taiwan vid händelse av ett kinesiskt angrepp.

I Kina finns en särskild lag mot ”Taiwans utträde”, det vill säga vad som ska hända om Taiwan förklarar sig självständigt från Kina

I Kina finns en särskild lag mot ”Taiwans utträde”, det vill säga vad som ska hända om Taiwan förklarar sig självständigt från Kina – om Taiwan skulle upphöra att vara ”Republiken Kina” som än i dag är det formella namnet på den stat som styrs av regeringen i Taipei.

Artikel fem i lagen: ”Att upprätthålla principen om ett Kina är basen för en fredlig återförening av landet. Att återförena landet på ett fredligt sätt tjänar bäst de grundläggande intressena för landsmän på båda sidor av Formosasundet”.

Lagen föreskriver också att Kina ska verka för att uppmuntra ”personutbyte”, ”ekonomiskt utbyte och samarbete” och skapa ”direkta förbindelser för handel, post-, flyg och sjötransporter och skapa närmare ekonomiska band mellan de två sidorna av sundet för deras ömsesidiga nytta”.

Så långt låter ju lagen nästan sympatisk. Men i artikel åtta kommer det öppna hotet:

”Ifall de separatistiska krafterna bakom ”Taiwans oberoende” skulle agera under något namn eller med några medel för att orsaka Taiwands separation från Kina… skall staten använda icke fredliga medel och vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda Kinas suveränitet och territoriella integritet”.

(Citaten ur lagen är hämtade ur boken Taiwan – Risk för krig eller chans till fred, av Bengt Johansson (SNS förslag 2006).

Här anser jag att Sverige och EU bör inta en tydlig position. Regeringen i Taiwan har en legitimitet som Kinas regering saknar.

Här anser jag att Sverige och EU bör inta en tydlig position. Regeringen i Taiwan har en legitimitet som Kinas regering saknar. Som utrikesminister Margot Wallström påpekade i riksdagen här om dagen är Taiwan en väl fungerande demokrati.

Strikt sakpolitiskt  finns det goda skäl att överge ett Kina-politiken och erkänna Taiwans regering. Men det är knappast realistiskt att så kommer att ske. Metallarbetaren Stefan Löfven tänker i första hand på exportframgångar för svenska företag som säljer till Kina. Och ungefär samma perspektiv har moderatledaren Ulf Kristersson.

Sverige borde tydligt säga till Kina att varje försök från Kinas sida att tvångsansluta Taiwan skulle leda till allvarliga följder för relationerna.

Men även inom ramen för ett Kina-politiken finns det utrymme att agera. Sverige borde tydligt säga till Kina att varje försök från Kinas sida att tvångsansluta Taiwan skulle leda till allvarliga följder för relationerna. Det är möjligt att det skulle leda till en diplomatisk kris, liknande den som inträffade mellan Sverige och Saudiarabien.

Men samtidigt: Vilken trovärdighet har diktaturen Kina i affärer? Vad har vi för möjligheter att exempelvis kontrollera att siffrorna om Kinas ekonomiska tillväxt stämmer? Och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström talar om att europeiska företag i Kina drabbas av allt fler byråkratiska hinder. Så hur trovärdig är den kinesiska marknaden, på sikt?

Publicerat av

Lars Ströman