EU:s representant i Taiwan uttrycker stöd för Taiwans deltagande i internationellt samarbete

Det är en märklig upplevelse att läsa EU:s årsrapport om relationerna med Taiwan. För det är en rapport som beskriver goda relationer mellan EU och Taiwan. Ändå har varken EU eller något enskilt EU-land några officiella relationer med det land i Asien som är högst rankat när det gäller tryckfrihet. Jag återkommer till det i ett senare inlägg.

Hon säger att det är ett område där Taiwan har vetenskaplig och medicinsk kunskap som borde inkluderas i det internationella samarbetet.

Men det är värt att notera vad Madeleine Majorenko, chefen för EU:s kontor i Taipei säger om Taiwan. Hon är för övrigt från Sverige. Enligt Focus Taiwan säger hon att EU anser att Taiwan ska delta i internationella fora där landet har något att bidra med. Hon nämner World Health Assembly som Taiwan varit utestängt från sedan 2017. Hon säger att hälsa är ett område där Taiwan har vetenskaplig och medicinsk kunskap som borde inkluderas i det internationella samarbetet.

– Taiwan borde vara där, så enkelt är det, säger hon.

På en fråga om Kinas diplomatiska krig mot Taiwan, där El Salvador är det senaste landet att bryta de diplomatiska förbindelserna med Taiwan, säger Madeleine Majorenko att parterna på båda sidor av Taiwan-sundet ska avstå från att att vidta åtgärder som ökar spänningarna i regionen.

Och här måste jag ändå konstatera att EU:s chef i Taiwan agerar på ett för Taiwan fördelaktigt sätt.

För en lekman låter det här som rätt harmlösa uttalanden. Men detta är diplomati. Och diplomati är ofta så här lågmäld. Antydningar snarare än klarspråk. Och här måste jag ändå konstatera att EU:s chef i Taiwan agerar på ett för Taiwan fördelaktigt sätt. Det är ingen tillfällighet att den statliga taiwanesiska nyhetsbyrån ger uppmärksamhet åt vad Madeleine Majorenko sagt.

Taiwan förbereder sig för ett läge med total diplomatisk isolering

Paraguays nyvalde president Mario Abdo hälsar på Taiwans president Tsai Ing-wen, som reste till Paraguay för att delta i presidentinvigningen. Men det blir allt färre länder som Tsai Ing-wen kan resa till. (AP Photo/Jorge Saenz)

USA uttrycker sin oro över att El Salvador brutit de diplomatiska relationerna med Taiwan och Vita huset säger sig nu vilja ompröva relationerna med El Salvador. Det är en för Taiwan mycket viktigt markering. USA markerar att landet står på Taiwans sida trots att inte heller USA har formella diplomatiska relationer med Taiwan.

Taiwans inställning är ungefär följande: Visst ska vi främja utveckling i de länder som vi har diplomatiska relationer med, men vi bedriver inte checkboksdiplomati.

EL Salvador blev det tredje landet hittills i år som bröt de diplomatiska relationerna med Taiwan. Kina har uppenbarligen erbjudit sig att göra stora ekonomiska investeringar i El Salvador. Meddelandet om att landet skulle bryta relationerna med Taiwan kom efter att Taiwan sagt nej till att finansiera ett hamnprojekt i El Salvador. Taiwans inställning är ungefär följande: Visst ska vi främja utveckling i de länder som vi har diplomatiska relationer med, men vi bedriver inte checkboksdiplomati.

Enligt Alex Huang, talesperson för presidentens kontor, måste nu administrationen i Taiwan inleda ett arbete för att förbereda Taiwan för ett scenario där landet inte har några som helst diplomatiska relationer.

Min egen reflektion kring detta är att det blir så absurt. Här har vi ett väl fungerande land och en betydande handelspartner till exempelvis EU som riskerar att hamna i ett läge där inte ett enda land törs ha en ambassad på plats i Taipei.

Dessa kontor gör sådant som en ambassad brukar göra: Hålla sig informerade om värdlandet, främja kontakter mellan Taiwan och omvärlden med mera.

Men just eftersom Taiwan är ett väl fungerande land, så finns ändå förutsättningar att driva en aktiv utrikespolitik. Taiwan har till exempel kontor i en rad EU-länder, inklusive Stockholm och Bryssel. Dessa kontor gör sådant som en ambassad brukar göra: Hålla sig informerade om värdlandet, främja kontakter mellan Taiwan och omvärlden med mera.

Många kommuner i Sverige skulle kunna ha ett givande utbyte med Taiwan om allt från äldreomsorg till sophantering.

Sverige bör absolut gradera upp sina relationer med Taiwan. Det skulle till exempel kunna göras genom att starta ett svenskt kulturcenter i Taipei. Verksamheten skulle kunna handla om allt från att arrangera seminarier på plats i Taipei till att främja utbyte mellan Taiwan och Sverige. Många kommuner i Sverige skulle kunna ha ett givande utbyte med Taiwan om allt från äldreomsorg till sophantering.

 

 

Kan Kuomintang komma tillbaka till makten?

I mitten står Wu Den-yih, Kuomintangs partiledare. Nu laddar partiet inför lokalvalen i höst. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Taiwans gamla maktparti har hållit kongress. Den 24 november hålls lokalval. Men båda de stora partierna, konservativa Kuomintang och liberala DPP kommer att betrakta lokalvalen som en kraftmätning inför kommande parlaments och presidentval.

Hans presidentskap präglades av en period av avspänning över Taiwan-sundet.

Bland deltagarna på kongressen fanns Ma Ying-jeou, den förre president. Hans presidentskap präglades av en period av avspänning över Taiwan-sundet. Det blev möjligt att flyga direkt mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan. Kinesiska turister kunde besöka Taiwan. Restriktioner för affärsförbindelser mellan Taiwan och Kina hävdes.

Men så sattes också en gräns för förbindelserna. När regeringen var på väg att sluta ett omfattande handels och samarbetsavtal med Kina var det många som kände att det gick för långt. Kuomintangregeringen anklagades för att dölja vad avtalet innebar. Det blev protester på gatorna och studenter ockuperade parlamentet. Förenklat sade många människor om relationerna med Kina: ”Hit, men inte längre”. Och vid valet 2016 valdes liberalen Tsa Ing-wen till Taiwans president. Då bröt också Kina alla politiska kontakter med Taiwan.

..,.och åberopade det som ett exempel på samhällets moraliska förfall.

Under Kuomintankongressen pratade partiledare Wu Den-yih om ett antal mord som skett i Taiwan och åberopade det som ett exempel på samhällets moraliska förfall. Och på den punkten ser vi ju likheter i den valrörelsen som pågår i Sverige.

Men så har vi också den avgörande frågan om relationerna med Kina. Där håller Kuomintang fast vid det som har kommit att kallas för ”1992 års konsensus”. Alltså en informell överenskommelse mellan Kina och Taiwan som säger att båda sidorna anser att det bara finns ett Kina och att Taiwan är del av Kina. Men hur detta Kina definieras gör parterna olika tolkningar av.

DPP lutar mot en självständighetsförklaring. Kuomintang håller fast vid ett Kina-politiken.

Så valet mellan Kuomintang och DPP är bland annat ett val mellan olika syn på ”1992 års konsensus”. DPP lutar mot en självständighetsförklaring. Kuomintang håller fast vid ett Kina-politiken. Men de båda partierna är överens om en ”status quo”-politik: Alltså att Taiwan tills vidare fortsätter att vara en självständig stat, under namnet Republiken Kina.

Det är ingen hemlighet att regeringen i Peking helst ser att Kuomintang återfår makten.

 

Namninsamlingar för folkomröstningar i november

En Pride-parad i Taiwans huvudstad Taiei. Landets motsvarighet till Högsta domstolen har fastställt att det strider mot konstitutionen att inte låta samkönade par gifta sig.  (AP Photo/Lin Jui-ching)

Jag fastnade för en ledarartikel i tidningen Taipei Times om folkomröstningar i Taiwan. Den 24 november är det lokalval. Och inför lokalvalen pågår namninsamlingar för att hålla folkomröstningar.

En av dessa petitioner handlar om samkönade äktenskap. Det är grupperingar som vill förhindra samkönade äktenskap. Taipei Times ledare konstaterar att detta är rent slöseri, just eftersom det nu finns ett domstolsbeslut om säger att det blir samkönade äktenskap. Namninsamlingen blir mest ett försök för motståndarna till samkönade äktenskap att synas, konstaterar tidningen.

En anna fråga som är uppe handlar om Taiwans rätt att ställa upp i Olympiska spel. I Taiwan finns ett utbrett missnöje med att landets atleter får ställa upp under namnet ”Chinese Taipei”. De som ligger bakom namninsamlingen kräver att Taiwan ska få heta Taiwan. Ett i och för sig berättigat krav. Men ledarartikeln i Taipei Times beskriver även detta som symbolik som överskuggar sådana frågor som verkligen berör människors liv, till exempel frågan om minimilöner.

Vi kan tycka vad som helst om detta. Men det är ytterligare ett exempel på att Taiwan är en vital demokrati. Och folkomröstningarna är här för att stanna, konstaterar ledarartikeln i Taipei Times.

President Tsai Ing-wen fick ”högnivå”-behandling i USA

Tidningsklippen i taiwanesisk press ger en spegel av att USA gett en högre status åt Taiwans president Tsai Ing-wen under hennes korta besök i landet – på väg mot officiella besök i Paraguay och Belize. Det här är trixig diplomatisk fråga, eftersom USA inte har officiella diplomatiska relationer med Taiwan.

Ett exempel på hur absurt det tidigare har varit när Tsai Ing-wen varit i USA: De journalister som är bosatta i USA har kunnat rapportera direkt om vad som skedde, vad presidenten har sagt och vilka personer hon mött. Men de medföljande journalisterna har tvingats vänta med att skicka sina rapporter tills de lämnat amerikanskt territorium. Men den här gången har de faktiskt kunnat rapportera på plats. Ett steg framåt.

En talesperson för tawanesiska UD säger att regeringen i Taiwan tackat USA för att Tsai Ing-wen fått en ”högnivå”-behandlig i USA.

Den politiska manifestationerna under hennes korta USA-besök kom från olika håll. Hon möttes av 1 200 taiwaneser i USA. Och Tsai Ing-wen uppmanade USA:s taiwaneser att investera mer i Taiwan. Men det förekom också demonstrationer mot Tsai Ing-wen och Taiwan av i USA bosatta kineser. Och samtidigt med demonstrationerna mot Tsai Ing-wen flög ett plan över Los Angeles med en banderoll med texten: ”Taiwan är inte en del av Kina”.

När hon talade på Ronald Reagan Presidential Library sade Tsai Ing-wen bland annat att ”allt kan förhandlas, utom vår frihet”, med adress till Kina.

Även i kinesisk press kommenteras Tsa Ing-wens besök i USA. Den av kommunistpartiet kontrollerade ”Global Times” skriver om en kinesisk miltärövning som ”sammanfaller” med Tsai Ing-wens besök i utlandet. Exakt så här:

”Experts said that the military exercises are aimed at practicing combat capability in the event it has to deal with Taiwan separatists.”

När Taiwans demokratiskt valda president gör ett besök i utlandet hotar alltså kinesiska officiella medier med militärt våld!

 

 

 

President Tsai Ing-wen på resa – tänk om hon skulle vilja komma till Sverige

President Tsai Ing-wen vinkar till medierna inför sin resa till USA, Paraguay och Belize. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Den bisarra utfrysningen av ett demokratiskt land från det internationella samfundet får märkliga konsekvenser. Till exempel är det svårt för landets folkvalda president att resa utomlands.

Hon mellanlandade i USA, för vidare resa till Paraguay. Därefter ska hon vidare till Belize. Detta är två av de 18 länder som har diplomatiska relationer med Taiwan.

Men nu är president Tsai Ing-wen ute och reser. Hon mellanlandade i USA, för vidare resa till Paraguay. Därefter ska hon vidare till Belize. Detta är två av de 18 länder som har diplomatiska relationer med Taiwan.

Men denna gång ses mellanlandingen i USA med större intresse än vanligt. Den amerikanska kongressen har stiftat en särskild lag som uttryckligen tillåter eller manar till kontakter mellan företrädare för USA och Taiwan, även om USA inte erkänner Taiwan. På programmet i USA står bland annat ett tal på Ronald Reagan Presidential Library. Det innebär att Tsa Ing-wen gör det första offentliga framträdandet i USA, sedan hon blev president.

Diplomater från Taiwan kommer noggrant att observera hur sällskapet behandlas av amerikanska myndigheter. Kommer det att bli någon form av uppgradering efter den nya lagen om relationer med Taiwan?

Men nu är hon demokratiskt vald statschef i en av Asiens bäst fungerande demokratier. Och då begränsas hennes rörelsefrihet högst påtagligt.

Om Tsai Ing-wen hade varit oppositionsledare eller en vanligt taiwanesisk medborgare, så hade hon kunnat resa till de allra flesta länder i världen. Visserligen utan officiell pompa och ståt, men ändå…. Men nu är hon demokratiskt vald statschef i en av Asiens bäst fungerande demokratier. Då begränsas hennes rörelsefrihet högst påtagligt.

Låt oss i teorin anta att ett politiskt parti eller någon gruppering för mänskliga rättigheter skulle vilja bjuda in henne till Sverige. Då hade det blivit panik på UD. Det sannolika scenariot är att hon inte hade fått komma in. En taiwanesisk indstriminster hade nog fått komma. Men inte statschefen eller utrikesministern eller försvarsminister. För då hade Kina protesterat högljutt och diskret hotat med att stoppa svenska företags möjligheter att handla med Kina.

Bakvänt är bara förnamnet. Åtminstone om regeringen menar allvar med sina löften om att Sverige ska verka för demokrati i världen.

Men Taiwan är alltså demokratin, där folket i fria val fått utse parlament och president. Kina är diktaturen! Bakvänt är bara förnamnet. Åtminstone om regeringen menar allvar med sina löften om att Sverige ska verka för demokrati i världen.

 

Känsligt läge – taiwanesisk ö börjar köpa vatten från Kina

Kinmen är en spännande plats om du ska besöka Taiwan. Du åker lämpligen dit med flyg från Taipei. Nu har import av vatten från Folkrepubliken Kina  till Kinmen blivit en politisk stridsfråga.

Geografiskt ligger Kinmen nästan inbäddad i Folkrepubliken Kina. Det tar en halvtimma att åka båt till Folkrepubliken Kina och storstaden Xiam. Kinesiska turister utgör en betydande inkomstkälla. De lokala myndigheterna på Kinmen har så gott som dagliga kontakter med sina kolleger på fastlandet i praktiska frågor.

På andra sidan ligger det kommunistiska Kina. Utsikt från en militär anläggning på Kinmen som öppnats för turister.

Här finns tydliga spår av striderna mellan det kommunistiska Kina och de nationalistiska trupperna under ledning av Chiang Kai-shek. Till exempel stridsvagnshinder utmed stränderna.

Fortfarande finns en militär närvaro, men en del militära anläggningar kan du också besöka som turist och till exempel spana över till den kinesiska sidan.

Som turist kan du till exempel se de gigantiska högtalare som användes av Kuomingtangregimen för att sända propagande till det kinesiska fastlandet. Fortfarande finns en militär närvaro, men en del militära anläggningar kan du också besöka som turist och till exempel spana över till den kinesiska sidan.

En studio för propaganda till Kina. Utanför står fortfarande gigantiska högtalare som användes för att ge en alternativ världsbild till människorna i storstaden Xiam.

Här är stödet för nationalistpartiet Kuomingtang starkt. Det liberala DPP, som har både presidentposten och majoriteten i parlamentet i Taiwan, är nästan marginaliserat på Kinmen. Historiskt har Kinmen en samhörighet med Kina – och samtidigt uppskattar naturligtvis Kinmens invånare att de lever i en demokrati.

Och öns ledande politiker Chen Fu-hai har börjat tala om tre länkar till Kina. 1. Vatten. 2. Elektricitet. 3. En fast förbindelse till Kina.

Nyligen började Kinmen att köpa färskvatten från Kina. Och öns ledande politiker Chen Fu-hai har börjat tala om tre länkar till Kina. 1. Vatten. 2. Elektricitet. 3. En fast förbindelse till Kina.

I en ledarartikel pekar tidningen Taipei Times på risker med projektet. Tidningen pekar på hur president Putin har använt gasleveranser som politiskt påtryckningsmedel mot länder i Europa. Och tänk om kinesiska stridsvagnar kommer att rulla över ”fredsbron” för att erövra Kinmen. Kinas ledare Xi Jinping verkar inte ha några hämningar när det gäller att utöva politiska påtryckningar.

Samtidigt som nu Kinmen blir beroende av Kina för sin vattenförsörjning så firas att det har gått 60 år sedan det pågick häftiga artilleridueller mellan Taiwan och Kina med just Kinmen i centrum.  Fram till den 25 december kommer det att finnas en särskild reception vid Kinmens flygplats för de veteraner som vill återbesöka ön. Och som tack för sin insats får de bland annat en flaska av kaoliang-sprit som produceras just vid Kinmen.

Å ena sidan är alltså kriget mellan de kommunistiska och de nationalistiska styrkorna på något sätt närvarande. Å andra sidan närmar sig nu Kinmen Folkrepubliken Kina på ett sätt som gör att en och anna politiker på huvudön Taiwan höjer på ögonbrynen.

Och är du på Kinmen är det ett måste att köpa en kniv, gjord på granater från Kina.

En av turistattraktionerna på Kinmen är att turistguider klädda i militärkläder visar hur det gick till att ladda och avfyra en kanon under artilleriduellerna mellan Taiwan och Kina. Och är du på Kinmen är det ett måste att köpa en kniv, gjord på granater från Kina. Många av köparna är från Kina. Det är alltså tänkbart att de köper knivar, gjorda av granater som deras far- eller morföräldrar har avfyrat.

Här är en ett-tv-reportage som jag gjorde våren 2017 om knivtillverkningen:

Och här är ett reportage om hur artilleriduellerna på 50-talet görs till en turistattraktion i dag: