USA kallar hem diplomater från tre länder som brutit med Taiwan

Under Tsai Ing-wens tid som president i Taiwan har fem länder brutit de diplomatiska förbindelserna med Taiwan och i stället valt att ha diplomatiska relationer med Folkrepubliken Kina. Senast var det El Salvador som tog det beslutet. En talesperson för amerikanska UD reagerade med ett ovanligt skarpt uttalande efter El Salvadors beslut. Beskedet var att USA skulle utvärdera sina relationer med El Salvador.

Så trots att USA inte har några formella diplomatiska relationer med Taiwan framstår landet alltmer som Taiwans allra viktigaste allierade.

Nu har det gått några veckor. Och USA har bestämt sig för att kalla hem sina högsta diplomater i tre av de länder som brutit relationerna med Taiwan, närmare bestämt i Dominikanska republiken, Panama och El Salvador. I de officiella kommentarerna heter det att diplomaterna kallas hem för konsultationer om hur USA kan stödja starka, oberoende och demokratiska institutioner samt ekonomierna i Centralamerika och Karibien.

Att kalla hem en diplomat för ”konsultationer” låter kanske inte så drastiskt. Men det anses vara en kraftfull åtgärd. Så trots att USA inte har några formella diplomatiska relationer med Taiwan framstår landet alltmer som Taiwans allra viktigaste allierade.

En grupp av fyra amerikanska senatorer har också lagt fram ett förslag till lagstiftning som just handlar om att USA ska hjälpa Taiwan att behålla sina diplomatiska allierade. Lagförslaget ger amerikanska UD befogenhet att gradera ner relationerna med länder som bryter de diplomatiska relationerna med Taiwan.

Det innebar att Kina accepterade att vissa länder upprätthöll relationerna med Taiwan.

USA beslöt 1979 att bryta med Taiwan och upprätta diplomatiska relationer med Kina. Detta kombinerades med en rad åtgärder för att upprätthålla informella relationer med Taiwan. Och kongressen antog en särskild lag som innebar åtaganden att försvara Taiwan, om Kina skulle gå till attack.

Under några år rådde också en ”diplomatisk vapenvila” mellan Kina och Taiwan. Det innebar att Kina accepterade att vissa länder upprätthöll relationerna med Taiwan. Men den vapenvilan bröts när liberalen Tsai Ing-wen blev president i Taiwan i maj 2016. Kärnan är att Kina kräver att Taiwan uttryckligen ska acceptera principen om ett enda Kina, som Taiwan är en del av. De liberala krafterna i Taiwan har mer dragit åt att förklara Taiwan självständigt (vilket historiskt sett har goda grunder), men att ändå inte provocera Kina. Så Kina och Taiwan skulle alltså mycket väl kunna mötas kring principen om status quo.

Och det är provokationer som tränger sig in även i den svenska företagsvärlden, till exempel genom att SAS har gett efter för Kinas påtryckningar om att beteckna Taiwan som en del av Kina på sin hemsida.

Nu är det Kina som hela tiden provocerar. Och det är provokationer som tränger sig in även i den svenska företagsvärlden, till exempel genom att SAS har gett efter för Kinas påtryckningar om att beteckna Taiwan som en del av Kina på sin hemsida.

Om en svensk regering prioriterar demokrati, så borde den definitivt uppgradera relationerna med Taiwan.

Och vad vi än tycker om Donald Trump är det välkommet att den unga demokratin Taiwan har en mäktig allierad i ett pressat läge. Om en svensk regering prioriterar demokrati, så borde den definitivt uppgradera relationerna med Taiwan. Ett första steg vore att starta ett svenskt kulturinstitut i Taipei, med uppgift att främja utbyte mellan Taiwan och Sverige. Ett vågat steg vore att göra med Taiwan som Sverige en gång gjorde på 70-talet med PRR i Sydvietnam och på 80-talet med PLO i Palestina – alltså upprätta formella diplomatiska relationer på låg nivå.

 

Publicerat av

Lars Ströman