Det svåra konsten för demokratin Taiwan att inte välja väg

Taiwans förre president Ma Ying-jeou har modifierat sin hållning om Taiwans ställning, men han håller fast vid att oberoende inte är ett realistiskt alternativ. (AP Photo/Tassanee Vejpongsa, File)

Taiwans förre president Ma Ying-jeou höll den 20 december ett tal om hur han ser på Taiwans valmöjligheter. Han ser två alternativ. Det ena är återförening med Kina. Det andra är att hålla fast vid status quo och det som kallats ”1992 års konsensus”.

Den nuvarande liberala administrationen vill inte kännas vid 1992 års konsensus, vilket har ökat spänningen över Taiwan-sundet.

Det sistnämnda är en formulering där Kina och Taiwan enas om följande. 1. Det finns bara ett Kina. 2. Taiwan är en del av Kina. 3. Hur Kina definieras gör parterna olika tolkningar av. Den nuvarande liberala administrationen vill inte kännas vid 1992 års konsensus, vilket har ökat spänningen över Taiwan-sundet.

Men den förre presidenten Ma Ying-jeou framhöll att en återförening bara kan ske inom ramen för en demokratisk process. Någon sådan kan knappast äga rum med den nuvarande ledningen i Peking.

Som president tog Ma Ying-jeou en rad initiativ för att föra Taiwan och Kina närmare varandra, när det gällde till exempel handel och kommunikationer. Som president talade han om om ”de tre nejen”. Alltså nej till en återförening, nej till att förklara Taiwan självständigt och nej till våldsanvändning. Nu säger han att han modifierat dessa tre nej. Nej till en återförening ersätter han med nej till att utesluta en återförening.

På julafton kom ett uttalande från ”Mainland affairs council”, ett organ som hanterar relationerna med Kina. Det uttalandet präglas naturligtvis av det styrande partiet DPP, som lutar mot självständighet.

Syftet är, enligt uttalandet, att Folkrepubliken Kina ska utplåna Republiken Kina (Taiwans officiella namn).

I uttalandet heter det att syftet med 1992 års konsensus inte är att Kina och Taiwan ska respektera varandras tolkningar av hur Kina definieras. Syftet är, enligt uttalandet, att Folkrepubliken Kina ska utplåna Republiken Kina (Taiwans officiella namn).

I dag styrs Taiwan av det liberala DPP, som egentligen vill förklara Taiwan självständigt, men ligger lågt med det för att inte reta Kina i onödan.

Så DPP fortsätter att administrera en stat som heter ”Republiken Kina”, trots att partiet gärna vill ha ett självständigt Taiwan. Om det gamla maktpartiet Kuomintang återfår makten kommer partiet i praktiken att administrera ett självständigt Taiwan, även om partiet någonstans drömmer om en återförening med Kina. Oavsett vem som styr, så har Taiwan alla de kännetecken som visar att landet är en fungerande demokrati.

 

 

 

 

Publicerat av

Lars Ströman