Tysklands utrikesminister fördömer Kinas hot mot Taiwan

Tysklands utrikesminister Heiko Maas säger att enskilda medlemsländer i EU blockerat gemensamma ståndpunkter om Taiwan. (AP Photo/Efrem Lukatsky)

Tysklands utrikesminister Heiko Maas har i den tyska förbundsdagen tagit avstånd från Kinas hot att använda militärt våld för att kuva Taiwan. Han gjorde det på en direkt fråga från kristdemokraten Klaus-Peter Willsch – som är ordförande i förbundsdagens vänskapsgrupp med Taiwan.

Heiko Maas lade till att Kina minst en gång har påverkat medlemsländer att blockera förslag om Taiwan från EU:s utrikesministrar. Han sade att han hoppas att EU ska förändras i riktning mot majoritetsbeslut även i utrikespolitiska frågor.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har för något år sedan beskrivit Taiwan som en demokrati och som ett bra land att leva i. Men det vore onekligen välgörande om även den svenska regeringen – och helst alla EU-länder – skulle vara mer tydliga i att fördöma Kinas hot mot Taiwan.

 

Taiwan fick en ny regering i dag

 

Valmöte med det liberala partiet DPP inför lokalvalen den 24 november. En viktig orsak till regeringsombildningen är att det gick dåligt för DPP i valen.

Sverige väntar på en ny regering. Men Taiwan behöver inte vänta. Under dagen den 14 januari blev Su Tseng-chang ny regeringschef i Taiwan, efter William Lai som valde att avgå.

Bakgrunden till regeringsombildningen är att lokalvalen den 24 november blev ett svidande nederlag för det styrande liberala partiet DPP. Strikt parlamentariskt var det inte nödvändigt, eftersom DPP har majoritet i den lagstiftande församlingen. Men regeringsombildningen ska ses som en signal till väljarna i Taiwan att det styrande partiet är berett att förnya sig.

Enligt en talesperson för den nya regeringen kommer den nya regeringschefen bland annat att sträva efter bättre kommunikation med allmänheten och att lansera unga politiker. Men Su Tseng-chang har redan fått kritik internt  i DPP för att han utsett för få som hör till den nya generationens politiker.

Det är ofrånkomligt att nästa val åter igen kommer att handla om den känsliga relationen mellan Taiwan och Kina, där det gamla maktpartiet Kuomintang i princip anser att Taiwan och Kina är samma land. Mot det står det liberala DPP:s i och för sig något nedtonade strävan efter taiwanesisk självständighet.

Men Kinas president Xi Jinpings försök att lansera principen ”ett land, två system” kan visa sig vara ett klumpigt inhopp i den kommande valrörelsen. Taiwans president, Tsai Ing-wen lanserade då ”fyra måsten”, bland annat att Kina måste respektera Taiwan som demokrati och att relationerna mellan Kina och Taiwan måste lösas med fredliga medel. Det är en kravlista som åtminstone just nu verkar ha folkligt stöd i Taiwan.

Så sammanfattningsvis: Efter valen i november såg det synnerligen mörkt ut för det liberala DPP. Med Xi Jinpings lansering av ”ett land, två system” och regeringsombildningen i Taiwan, så kan den kommande valrörelsen i varje fall bli betydligt jämnare än vad många trodde för några veckor sedan.

 

 

 

När president Tsai Ing-wen skärper tonen mot Kina får hon stöd

Taiwans huvudstad Taipei.

Enligt en opinionsmätning är 61,6 procent av Taiwans befolkning tillfredsställda med president Tsai Ing-wens svar på talet där Kinas president Xi Jinping drog upp riktlinjerna för Kinas Taiwan-politik.

När hon svarade på Xi Jinpings tal blev svaret ganska skarpt. Men det var uppenbarligen ett tonläge som slog an hos människor i Taiwan.

Den 24 november led Tsai Ing-wens parti DPP ett svidande nederlag i lokalvalen. När hon svarade på Xi Jinpings tal blev svaret skarpt. Men det var uppenbarligen ett tonläge som slog an hos människor i Taiwan.

Xi Jinping sade att han ville använda principen om ”ett land, två system” för en förening mellan demokratin Taiwan och den kommunistiska diktaturen Kina. Men i mätningen säger 80,9 procent av de tillfrågade nej till den idén. Det är bara 13,7 procent som är positiva.

85,2 procent svarar att de stöder Tsai Ing-wens ”fyra måsten” för relationerna med Kina. Dessa ”fyra måsten” är: 1. Kina måste erkänna Republiken Kinas existens (Taiwans officiella namn). 2. Kina måste respektera de värden kring demokrati och frihet som gäller i Taiwan. 3. Relationerna mellan Kina och Taiwan måste lösas fredligt och rättvist. 4. Kina måste förhandla med regeringen i Taiwan eller med en institution som har mandat från regeringen i Taiwan.

En intressant detalj är att även anhängarna till de mer Kinavänliga partierna Kuomintang och Peoples First Party förkastar principen ”ett land, två system.”

Så den tuffa attityden från Tsai Ing-wens sida delas av en överväldigande majoritet i Taiwan. En intressant detalj är att även anhängarna till de mer Kinavänliga partierna Kuomintang och Peoples First Party förkastar principen ”ett land, två system.”

Nu är det en sak att vinna stöd i opinionen i en i och för sig stor politisk fråga, det är en annan sak att vinna val. Men Tsai Ing-wen och hennes medarbetare torde vara rätt nöjda med den här mätningen.

En pikant detalj är att Kuomintang-medlemmen och ledamoten i parlamentet, Chiang Wan-an, har uttryckt stöd för president Tsai Ing-wens ”fyra måsten”. Han avfärdades av andra medlemmar i partiet som ung och oförståndig. Men det symboliska värdet ska inte underskattas. Hans farfars far var Chiang Kai-shek, det vill säga den man som ledde Kuomintangs flykt från Kina till Taiwan.

 

 

Kinas president Xi Jinping klantade sig – lyckades ena Taiwan mot Kina

Kinas president Xi Jinping höll ett tal om relationerna med Taiwan. Nu står Taiwan enat om att säga nej till formeln ”ett land, två system”. (AP Photo/Mark Schiefelbein, Pool)

I Taiwan finns en grundläggande oenighet om relationerna med Kina. På den ena sidan står det gamla maktpartiet Kuomintang, som grundades i Kina och som bygger sin ideologi på att Taiwan är en del av Kina. På den andra sidan står DPP som i princip anser att Taiwan borde vara ett självständigt land, men av pragmatiska skäl har den delen av partiets politik tonats ner.

Det är en formel som har noll trovärdighet med tanke på de ingrepp som nu sker mot oppositionella i Hongkong.

Men under sitt tal om relationerna mellan Kina och Taiwan här om dagen så klantade Kinas president Xi Jinping till det. Han kom med de vanliga hoten om att Kina skulle kunna ingripa militärt mot Taiwan. Men så lade han till att lösningen för relationerna mellan Kina och Taiwan skulle vara principen ”ett land, två system”. Det är en formel som har noll trovärdighet med tanke på de ingrepp som nu sker mot oppositionella i Hongkong.

Genom att använda formuleringen ”ett land, två system” lyckades Xi Jinping med konststycket att ena så gott som hela Taiwan, från höger till vänster. Taiwans president Tsai Ing-wen var snabb med att säga att ”ett land, två system” inte är aktuellt för Taiwans del.

Men även Kuomintangs ordförande, Wu Den-yih, förkastade principen om ”ett land, två system” som en reaktion på president Xi Jin-pings tal. Visserligen accepterar Kuomintang något som kallas ”1992 års konsensus” (Det finns bara ett Kina, men hur Kina definieras tolkar parterna olika). Men Kuomintangs ledare Wu Den-yih säger att formuleringen ”ett land två system” strider mot parternas frihet att uttolka vad begreppet ”Kina” är.

Peoples First Party, som är en del av det ”blåa” blocket i Taiwan (alltså mer Kinavänligt), uttalar att ”ett land, två system” är oacceptabelt för människorna i Taiwan och lämnar dessutom inget utrymme för att bevara status quo.

New Power Party, som uppstod ur den så kallade Solrosrörelsen mot ett omfattande samarbetsavtal mellan Taiwan och Kina, står bakom president Tsai Ing-wens fördömande av principen ”ett land, två system”.

Så genom att försöka föra in ett nytt element i relationerna mellan Taiwan och Kina (”ett land, två system), så har Kinas president Xi Jinping oavsiktligt lyckats hitta en formulering som möter ett närmast 100-procentigt motstånd i Taiwan.

 

Kina hotar Taiwan – Taiwans president ställer fyra krav på Kina

Taiwans president, Tsai Ing-wen presenterar fyra krav för relationerna med Kina, bland annat att Kina ska respektera Taiwans demokrati. (Kyodo News via AP)

Kinas president Xi Jinping höll på onsdagen ett tal där han på nytt hotade Taiwan militärt. En utförlig redogörelse för detta finns i Jojje Olssons blogg, InBeijing. Läs den!

Men även i Taiwan har utspel gjorts om relationerna över Taiwan-sundet. President Tsai Ing-wen höll ett nyårstal där hon definierade ”fyra måsten” för relationerna mellan Taiwan och Kina. Dessa fyra måsten är följande:

Kina måste erkänna Republiken Kinas existens (Republiken Kina är Taiwans officiella namn). Det är en formulering som inte förutsätter ett diplomatiskt erkännande. Men Kina måste på något sätt acceptera det faktum att Taiwan har ett eget styre.

Kina måste respektera de demokratiska värderingar som gäller i Taiwan.

Kina måste göra ett åtagande att lösa relationerna över Taiwan-sundet med fredliga medel.

Kina måste börja förhandla med Taiwans regering eller med en institution som har mandat från Taiwans regering. Denna punkt innebär att förhandlingar inte nödvändigtvis måste föras direkt mellan de båda regeringarna. När det liberala partiet DPP vann valet 2016 avbröt Kina alla officiella kontakter med regeringen i Taiwan.

Om jag skulle göra en egen tolkning av det Tsa Ing-wen säger så är det: Okej, ni slipper prata direkt med oss. Men det gör det då indirekt via någon tredje part eller via någon institution som formellt inte är knuten till Taiwans regering.

Dessa fyra måsten skulle kunna jämföras med ”de tre nejen” som den förre presidenten Ma Ying-jeou talade om här om veckan presenterade: 1. Nej till att utesluta en förening mellan Kina och Taiwan. 2. Nej till att förklara Taiwan självständigt. 3. Nej till våldsanvändning. Ma Ying-jeou hör till det konservativa Kuomintang som har fortsatt kontakt med Kinas kommunistiska parti.

I en ledare skriver Taipei Times att många hade förväntat sig att president Tsai Ing-wen skulle mjuka upp sin hållning gentemot Kina, med tanke på att hennes parti, DPP, led ett svidande nederlag i lokalvalen den 24 november. Men så blev det alltså inte.

Tidningen skriver att Taiwan och väst måste ha tilltro till att ett system med yttrandefrihet och åsiktsfrihet är överlägset.

 

 

 

 

Ett uruselt inslag om Taiwan i SVT:s Rapport

I kvällens 18-sändning hade Rapport ett inslag om Taiwan och Kina som var summariskt och okunnigt.

Jag hör verkligen inte till dem som ständigt gnäller på Public Service. Men den här gången blir jag gnällig.

Någon kan faktiskt få för sig att det är Kina som står för öppenheten och Taiwan som står för det slutna, när det är precis tvärtom.

I kväll (2 januari) kl 18 hade Rapport ett inslag om relationerna mellan Kina och Taiwan. En stor del av inledningen bestod av ett utdrag av president Xi Jinpings tal om Taiwan. Vi får veta att talet hölls med anledning att det har gått 40-årsdagen av ”Kinas skifte mot en öppnare relation med Taiwan”. I det som citeras av Xi Jinping säger han att de krafter som motsätter sig en återförening mellan Kina och Taiwan är ”externa” krafter och ”en liten minoritet” i Taiwan. Vi får också veta att Kina inte utesluter att genomföra en återförening med våld.

Någon kan faktiskt få för sig att det är Kina som står för öppenheten och Taiwan som står för det slutna, när det är precis tvärtom.

Ingenstans i inslaget nämns att Taiwan är en demokrati. Och att det parti som i princip är för självständighet, DPP, vann valet 2016. SVT kan inte förutsätta att TV-publiken känner till detta.

Och så hoppar SVT helt enkelt över den information som just handlar om att Taiwan försvarar sin ställning som Asiens bäst fungerande demokrati mot den kommunistiska diktaturen i Kina.

När jag såg inslaget så väcktes mina förhoppningar om att demokratin Taiwan skulle få lite mer uppmärksamhet. Och så hoppar SVT helt enkelt över den information som just handlar om att Taiwan försvarar sin ställning som Asiens bäst fungerande demokrati mot den kommunistiska diktaturen i Kina.

För att sammanfatta: Ett slarvigt och illa genomtänkt inslag. SVT kan bättre än så här!

Hela inslaget kan du se här. Det börjar ungefär sex minuter in i programmet.