Ett land, två system – eller två länder, ett system?

Reportrar utan gränser (RSF är den franska förkortningen) är en organisation som verkar för pressfrihet i världen.

Rubrikerna handlar påtagligt ofta om hur Folkrepubliken Kina trakasserar och attackerar journalister eller medieföretag.

Om du går in på RSF:s hemsida och gör en sökning på ”Taiwan”, så finner du något intressant. Rubrikerna handlar påtagligt ofta om hur Folkrepubliken Kina trakasserar och attackerar journalister eller medieföretag. Och det finns olika typer av kopplingar till Taiwan, som är en väl fungerande demokrati.

När SVT publicerar ett debattinlägg av Daniel Liao, Taiwans representant i Sverige, så går Kinas ambassadör i Stockholm till attack mot SVT. Eller så riktas aggressiva verbala attacker mot Jojje Olsson, svensk journalist som bor i Taiwan – och vars blogg är oumbärlig för den som vill följa utvecklingen i Kina.  För någon vecka sedan var det min tur att utsättas för en skriftlig attack från ambassaden. Under en särskild flik på ambassadens hemsida finns den ena attacken efter den andra mot medier och personer som misshagar ambassadören.

En smart ambassadör med en kännedom om Sverige och ett minimum av känsla för diplomati skulle argumentera lågmält…

Jag själv har förvånats över nyckfullheten i utspelen från ambassadören. En smart ambassadör med en kännedom om Sverige och ett minimum av känsla för diplomati skulle argumentera lågmält och utifrån vissa principer, till exempel det faktum att både Sverige och EU på ett principiellt plan erkänner Kinas överhöghet över Taiwan.

Men det är ingen som helst hejd på vad ambassadörens talesperson kan hitta på. När en ambassadör anklagar min tidning, Nerikes Allehanda, för förtal, så innebär det i princip en brottsanklagelse. Ambassadören ger sig in i svensk juridik på ett synnerligen klantigt sätt.

De kanske snarare är till för att tillfredsställa de egna uppdragsgivarna hemma i Peking.

Jag tänker tanken: Det är inte säkert att dessa uttalanden ens är riktade till en svensk publik. De kanske snarare är till för att tillfredsställa de egna uppdragsgivarna hemma i Peking. ”Titta så tuffa vi är mot journalister som är fräcka nog att kritisera Kina eller stödja Taiwan som självständigt land”. Detta är inget jag vet, utan bara en fundering. Då skulle de märkliga utspelen från ambassaden bli mer begripliga.

Det senaste uttalandet från RSF handlar om att taiwanesiska journalister inte fick tillträde till World Health Assembly i Genéve. Detta är tyvärr en rutin som upprepas gång efter gång. Men det borde vara något sensationellt. I ett västland hindras journalister från fristående medier i en demokrati att bevaka ett FN-möte. Och ja, så skulle det bli även om ett FN-organ skulle ha ett möte i Stockholm, i landet med världens äldsta tryckfrihetsförordning.

Problemet är att den formeln användes även för Hongkong. Där har demokratin steg för steg underminerats av Kina.

Då börjar vi närma oss den kryptiska rubriken till detta blogginlägg. ”Ett land, två system” syftar på den formel som Kina brukar använda som lockbete för Taiwan. Alltså: Taiwan skulle få behålla sitt politiska system, men vara en del av Kina. Problemet är att den formeln användes även för Hongkong. Där har demokratin steg för steg underminerats av Kina. Så ”ett land, två system” har knappast något stöd i Taiwan.

Men tidningen Taipei Times publicerade en text som prövar den otäcka tanken att det skulle kunna bli på ett annat sätt: ”Två länder, ett system”. Texten är skriven av Tzou Jing-wen, chefredaktör för Taipei Times systertidning Liberty Times.

Och problemställningen ser ut så här:

Kina driver ett medvetet påverkansarbete i Taiwan. Dels genom direkta hot, till exempel via nätet. Men också genom att bjuda in journalister från Taiwan på föreläsningar i Kina där de får höra att de har ett ansvar för att främja enighet över Taiwansundet.

Så frågeställningen i artikeln är om Kina genom sitt påverkansarbete skulle kunna åstadkomma ”två länder, ett system”…

Så frågeställningen i artikeln är om Kina genom sitt påverkansarbete skulle kunna åstadkomma ”två länder, ett system”, det vill säga att medier och opinionsbildning i Taiwan blir mer Kinavänlig.

Låt oss sedan återgå till vad som händer i Genève, där FN-organ hindrar taiwanesiska journalister från att göra sitt jobb. Så även i väst finns en märklig anpassning till Kina. Den kinesiska ambassaden kommer inte att bry sig om hur svenska journalister rapporterar om en misstroendeomröstning i riksdagen. Men målet är tydligt: Att påverka journalisters rapportering om Kina. ”Två länder ett system”, är alltså målet när det gäller bevakningen av Kina. Och redan får Kina begränsa taiwanesiska journalisters möjligheter att verka även i väst.

 

 

 

 

Även Sverige stöder Taiwans deltagande i WHO

Taiwans – eller mer formellt Republiken Kinas – flagga.(AP Photo/Vincent Yu)

Flera länder, bland annat Tyskland, Japan och USA, har under World Health Assembly talat för att Taiwan bör få delta som obervatör i WHO:s arbete. Sverige fanns inte med listan över länder som aktivt agerade för Taiwan, enligt rapporteringen från Taiwans statliga nyhetsbyrå.

Så jag ställde en fråga till Svenska UD och fick svaret att även Sverige stöder Taiwans deltagande i WHO.

– Liksom EU i övrigt stöder Sverige Taiwans deltagande i internationella organisationer som inte kräver ställning som stat. Vi har ett eget intresse av detta, eftersom alla parter som kan bidra och är berörda ska kunna delta i det internationella samarbetet, säger Rasmus Eljanskog, presskommunikatör på UD.

– Regeringen stödjer Taiwans aktiva deltagande i Världshälsoorganisationen, WHO:s hälsotekniska arbete.

Han understryker också att Taiwan är en välutvecklad demokrati med respekt för de mänskliga rättigheterna.

– Vi har själva breda kontakter med Taiwan och har ett intresse av att fortsätta att utveckla dessa.

Stöd för Taiwan – även bland länder som inte erkänner Taiwan

Den 16 maj hölls en demonstration i Stockholm med det blygsamma kravet att Taiwan ska få delta i WHO som observatör.

Fram till den 28 maj pågår World Health Assembly – som är det högsta beslutande organet i Världshälsoorganisationen WHO. Sedan det liberala partiet DPP vann både presidentvalet och parlamentsvalet i Taiwan, så lägger Kina veto mot att Taiwan deltar i WHO ens som observatör.

17 länder i världen har diplomatiska relationer med Taiwan. I Taiwan brukar de benämnas som ”diplomatiska allierade”.

Men det är ändå intressant att se att det höjs röster inom WHO för att Taiwan ska få vara med på ett eller annat sätt. 17 länder i världen har diplomatiska relationer med Taiwan. I Taiwan brukar de benämnas som ”diplomatiska allierade”.

Av dessa 17 länder med diplomatiska relationer med Taiwan var det 15 som yttrade sig för Taiwans deltagande under mötet med World Health Assembly, närmare bestämt Marshallöarna, Kiribati, Palau, St. Lucia, Tuvalu, Haiti, Belize, eSwatini (tidigare Swaziland), St. Christopher och Nevis, Nauru, Solomonöarna, Paraguay, Honduras, St. Vincent och Grenadinerna samt Guatemala.

Vatikanen är ett av de 17 länder som erkänner Taiwan, men är inte med i WHO. Nicaragua sade inget om Taiwan på mötet, men vice presidenten Rosario Murillo  gjorde ett uttalande till stöd för Taiwan.

Det var USA, Storbritannien, Japan, Kanada, Australien, Frankrike, Tyskland och Nya Zeeland.

Men utöver det var det också åtta länder som inte har diplomatiska relationer med Taiwan som uttryckte sitt stöd för Taiwans deltagande. Det var USA, Storbritannien, Japan, Kanada, Australien, Frankrike, Tyskland och Nya Zeeland.

Trots att Taiwan uteslöts från mötet, så reste Taiwans hälsominister Chen Shih-chung till Genève. Där höll han flera bilaterala möten och kunde delta i en del möten som hölls utanför den formella ramen för World Health Assembly.

Jag har för övrigt skickat ett mejl till svenska UD och ställt frågan om Sverige har någon officiell hållning beträffande Taiwans möjligheter att delta i WHO-arbetet som observatör. Jag kan tycka att det vore märkligt om Sverige föhåller sig passivt, om länder som Tyskland, Japan och USA törs ta ställning för Taiwan.

För övrigt så är även taiwanesiska journalister förhindrade att delta. De släpps inte in i lokalerna för att de har ”fel” pass. Så Folkrepubliken Kina lägger inte bara in veto mot Taiwans deltagande. Landet tillåts också förhindra att fria och oberoende medier från Taiwan bevakar mötet.

 

 

 

 

 

Piratpartiet i Prag retar gallfeber på Kina – om Taiwan

Borgmästaren i Prag,  Zdenek Hrib, hör till Piratpartiet. Det kan leda till att Prags Filharmoniska orkester spelar i Taipei. (AP Photo/Petr David Josek).

Staden Prags styrs av en koaliton som leds av det tjeckiska Piratpartiet. Det råkar också vara så att borgmästaren Zdenek Hrib har pluggat kinesiska i Taipei. Så han har ett annorlunda perspektiv på relationerna mellan Kina och Taiwan än många andra politiker.

Medan Tjeckiens president Milos Zeman har sträckt ut sin hand både till Kina och Ryssland, så har Prags borgmästare Zdenek Hrib agerat i motsatt riktning. Senast i mars besökte han Taiwan och uttryckte en förhoppning om vänortsförbindelser mellan Taipei och Prag. Han uttryckte en önskan att upphäva en del av ett avtal om vänortskontakter mellan Prag och Peking, som säger att Prag måste åta sig att stå för en ”ett Kina”-politik. Han träffade dessutom Taiwans president Tsai Ing-wen.

Relationerna mellan staden Prag och Taiwan har retat gallfeber på regimen i Peking. Regimen i Kina stoppade ett framträdande av Prags filharmoniska orkester. Men de skulle få spela om orkestermedlemmarna fördömde borgmästarens ståndpunkt. Det ville de inte.

Detta är ett exempel på att Kina försöker bygga ut sin diktatur till länder som är fungerande demokratier. Kina utöver påtryckningar mot enskilda medborgare för att de ska säga saker som passar den kinesiska ledningen.

BBC hade i december en utförlig rapport om hur både Ryssland och Kina driver ett omfattande underrättelsearbete i just Prag. Det handlar om klassiskt spioneri, men också om ett medvetet arbete för att exempelvis underminera EU:s sammanållning.