Politiskt efterspel till valet – Han Kuo-yu kan bli avsatt som borgmästare

Han Kuo-yu hann bara vara borgmästare i Kaohsiung i några månader. Sedan blev han Kuomintangs presidentkandidat. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Nu börjar det politiska efterspelet inom det gamla maktpartiet Kuomintang, efter nederlaget i valet den 11 januari. Partiets ordförande, Wu Den-yih har redan avgått. Senast den 4 februari ska kandidater till ordförandeposten ha registrerat sig. Den 7 mars ska en ny ordförande väljas.

Innebörden är att det bara finns ett Kina och att Taiwan är en del av Kina.  Men parterna gör olika tolkningar av vad detta Kina är.

Men en av de riktigt svåra frågorna är om Kuomintang ska våga formulera om sin Kina-politik. Framför allt unga medlemmar har krävt att partiet ska ta avstånd från 1992 års konsensus. Egentligen är 1992 års konsensus en efterhandskonstruktion. Innebörden är att det bara finns ett Kina och att Taiwan är en del av Kina. Men parterna gör olika tolkningar av vad detta Kina är.

En annan fråga som onekligen väcks är om Kuomintang har en förmåga att kritiskt granska sin egen historia, till exempel under den vita terrorn. När jag själv pratat med Kuomintang-medlemmar har de varit ytterst motvilliga att säga något kritiskt om den gamle diktatorn Chiang Kai-shek.

Efter valnederlaget höll Han Kuo-yu god min och förklarade att han nu skulle återgå till att vara borgmästare …

En omedelbar effekt av valet är att en procedur har dragit igång för att avsätta Han Kuo-yu som borgmästare i staden Kaohsiung. Efter valnederlaget höll Han Kuo-yu god min och förklarade att han nu skulle återgå till att vara borgmästare i en stad som inte bara är en av Taiwans största, utan också en stad med stor symbolisk betydelse för demokratirörelsen.

Av många uppfattades Han Kuo-yus agerande som ett svek. I november 2018 led liberala DPP ett rungande nederlag i lokalvalen, bland annat med resultatet att Han Kuo-yu blev borgmästare. Men redan efter några månader så flyttade han fokus från Kaohsiungs välstånd till att försöka vinna 2020 års presidentval.

Då gäller enkel majoritet för att avsätta borgmästaren, med ett valdeltagande på minst 25 procent.

I Taiwan finns en möjlighet att avsätta en borgmästare. Det ska i så fall ske i tre steg. 1. Minst en procent av väljarna måste ställa sig bakom ett upprop för att avsätta personen i fråga. 2. De som står bakom uppropet har sedan 60 dagar på sig för att samla in namn från tio procent av väljarkåren. 3. I ett tredje steg blir det ett slags förtroendeomröstning bland väljarna. Då gäller enkel majoritet för att avsätta borgmästaren, med ett valdeltagande på minst 25 procent.

Och det är 28650 personer som har ställt sig bakom uppropet för att avsätta Han Kuo-yu.

Det är steg ett som nu har genomförts. En procent av väljarna i Kaohsiung är 22800 personer. Och det är 28650 personer som har ställt sig bakom uppropet för att avsätta Han Kuo-yu.

Enligt Taiwans statliga nyhetsbyrå säger Han Kuo-yu att han respekterar folkets beslut, men att han nu tänker lägga all kraft på att hantera styrningen av Kaohsiung.

 

Hongkongborna stöder Taiwans självständighet

När jag åkte hem från Taiwan senast så flög jag via Hongkong. Och för att förstå relationerna mellan Taiwan och Hongkong kan det vara idé att just titta på flygförbindelserna. Jag tittade på ett dygns avgångar från Taoyuans internationella flygplats till Hongkong. Jag hittade 43 avgångar. Och då ska det tilläggas att det finns flygförbindelser till Hongkong även från andra städer i Taiwan.

Taiwanbor kan på plats följa demokratiprotesterna i Hongkong. Och Hongkongbor kunde på nära håll följa valrörelsen i Taiwan.

Det är inte bara ett distansförhållande mellan två områden som vill behålla sin frihet. Taiwanbor kan på plats följa demokratiprotesterna i Hongkong. Och Hongkongbor kunde på nära håll följa valrörelsen i Taiwan.

Ett opinionsinstitut i Hongkong har under en längre tid frågat människor i Hongkong hur de ser på en eventuell självständighetsförklaring från Taiwans sida. Och där ser vi en intressant tendens.

När samma fråga ställdes i januari i år, så svarade 47,8 procent att de stöder Taiwans självständighet, medan 38,6 procent var emot.

I juni 2011 svarade 66,5 procent av de tillfrågade att de var emot att Taiwan skulle förklara sig självständigt. 19,3 procent svarade att de var för. När samma fråga ställdes i januari i år, så svarade 47,8 procent att de stöder Taiwans självständighet, medan 38,6 procent var emot.

2011 var det Hu Jintao som ledde det kinesiska kommunistpartiet. Då fanns ett intresse i partiledningen för det civila samhället. Visserligen fanns det några röda linjer som aldrig fick överskridas: Kommunistpartiets ställning fick aldrig ifrågasättas. Taiwan som en del av Kina fick aldrig ifrågasättas. Och Tibet som en del av Kina fick aldrig ifrågasättas. Men det förekom ganska rikligt med lokala protester som tolererades av kommunistpartiet.

Det betyder: Ledningen bestämmer allt. Det finns inget utrymme för ett civilt samhälle.

I dag är det ”demokratisk centralism” som gäller. Det betyder: Ledningen bestämmer allt. Det finns inget utrymme för ett civilt samhälle. Och tongångarna mot Taiwan har blivit mer aggressiva.

Men 2011 fanns det i Hongkong en förståelse för kommunistpartiets linje när det gäller Taiwan. I dag, när både Hongkong och Taiwan kämpar för sin frihet, är den förståelsen som bortblåst. Xi Jinpings hårda linje motverkar sitt syfte.

 

 

 

 

 

Åk till Taiwan och njut av kaffet!

Taiwan är naturligtvis mest känt för sina teer. Och är du intresserad av te, så har du näst intill outtömliga möjligheter att resa runt som teturist. Men efter fyra resor till Taiwan konstaterar jag att även vi koffeinister har saker och ting att upptäcka. Det finns till exempel lokalt odlat kaffe.

Här tänker jag presentera tre kaféer i Taipei, utifrån min egen högst personliga bedömning.

Fika Fika Cafe – det svenska fiket mitt i Taipei 

Med träinredning, kanelbullar och morotskakor är Fika Fika Cafe det svenska eller skandinaviska fiket i Taipei. Priserna är högre än för de alla de kaféer som är som varierande versioner av ”hål i väggen”. Men ändå helt okej. Hit brukar jag faktiskt gå någon gång varje gång jag är i Taipei, mest för fascinationen att det faktiskt finns ett svenskt fik mitt i stan.

Men en rätt stor del av besökarna sitter också med sina bärbara datorer och arbetar.

Många sitter naturligtvis och umgås. Men en rätt stor del av besökarna sitter också med sina bärbara datorer och arbetar.

Med träinredning och kanelbullar är Fika Fika Cafe det svenska eller skandinaviska fiket i Taipei.

Helen Coffee – det exklusiva fiket

Det ligger bara några hundra meter från 228 Peace Park. Och det här var en speciell upplevelse.

Innan jag ens fått menyn så kommer servitrisen med ett glas med kallt kaffe och en isbit …

Jag kommer in och får ett bord. Innan jag ens fått menyn så kommer servitrisen med ett glas med kallt kaffe och en isbit, tillsammans med en lapp som talar om vilken typ av kaffe det är, var det har odlats och hur det är rostat. Och menyn är fullsmockad med olika varianter av ”vanligt kaffe”. Den billigaste koppen kaffe kostar kring hundralappen. De dyraste sorterna kostar typ 300 svenska kronor.

Jag beställer en bärdryck, en sallad och en kopp kaffe. Servitrisen är noga med fråga i vilken ordning jag vill ha allt detta. Jag ber att få sallad och bärdryck först och kaffet efteråt.

Först mals kaffet. Sedan kommer servitrisen in med det malda kaffet i ett glas, för att jag ska få lukta på det.

När det är dags för kaffe inträffar följande: Först mals kaffet. Sedan kommer servitrisen in med det malda kaffet i ett glas, för att jag ska få lukta på det. Därefter bryggs just mitt kaffe. Det är alltså fjärran från de vanliga kaféernas pumptermosar.

Den sort jag valde var god, möjligen något svag för min smak. Men menyn med olika varianter av ”en vanlig kopp kaffe” består av flera sidor, så du hittar säkert något.

Innan jag ens fått menyn så får jag ett litet smakprov med kallt kaffe, samt en lapp om vad det är för kaffe.
Självklart bryggs kaffet bara för mig, medan jag ser på.

Coffee Lovers Planet – ligger i ett exklusivt köpcenter

Jag hittar Cofee Lovers Planet i ett exklusivt köpcenter med varumärken som Prada. När jag går in i köpcentrets lokaler så får jag känslan av att en fika är det enda jag har råd med i det här huset.

Men på brickan finns ett litet luktprov av malt kaffe, som jag kan sniffa på mellan kaffet och chokladmoussen.

Här beställer jag kaffe och en chokladmousse av en servitör. Och så kommer brickan in. Jag får inte lukta på det malda kaffet innan det bryggs. Men på brickan finns ett litet luktprov av malt kaffe, som jag kan sniffa på mellan kaffet och chokladmoussen.

Vid varje kaffesort ligger det lite malt kaffe med glas över. Du lyfter upp vinglaset och känner doften från själva glaset.

Här säljs också en rad kaffesorter. Och, liksom ofta sker med te, förväntas kunden bedöma kaffet efter lukten. Vid varje kaffesort ligger det lite malt kaffe med vinglas över. Du lyfter upp vinglaset och känner doften från själva vinglaset.

Också detta är ett förhållandevis dyrt cafe, men med hög kvalitet. Här kan du bland annat köpa en handfull kaffesorter som är odlade i Taiwan.

På Coffee Lovers Planet får du också ett litet luktprov av kaffet.
Coffee Lovers Planet säljer flera olika kaffesorter som är odlade i Taiwan.

 

 

 

Tänk om även Kuomintang överger ett Kina-politiken

1992 års konsensus var en formulering som framstår som irrelevant för många i Taiwan. Och formuleringen gjordes för 28 år sedan.
1992 års konsensus var en formulering som framstår som irrelevant för många i Taiwan. Och formuleringen gjordes för 28 år sedan.

Kuomintang förlorade de unga väljarna vid valet den 11 januari. Och bland unga Kuomintangföreträdare väcks nu tanken på att Kuomintang skulle överge ”1992 års konsensus”.

Det är en formulering där Folkrepubliken Kina och den dåvarande Kuomintangregeringen enades om följande: Det finns bara ett Kina och Taiwan är en del av Kina. Men parterna gör olika tolkningar av vad detta Kina är. Underförstått: Antingen är Kina det kommunistiska Folkrepubliken Kina eller så är det Republiken Kina som är det officiella namnet på den stat som har Taipei som huvudstad.

För dem betyder de historiska kopplingarna mellan Taiwan och Kina inte så mycket.

En allt större andel av Taiwans befolkning identifierar sig som just taiwaneser. För dem betyder de historiska kopplingarna mellan Taiwan och Kina inte så mycket. Och dagens unga taiwaneser är ju födda efter att 1992 års konsensus uppfanns.

Ett krux är också att motparten Kina aldrig offentligt har sagt något om den del av 1992 års konsensus som säger att parterna tolkar begreppet Kina olika. Från Peking är det enbart ”ett Kina” som gäller. Och då tappar ju 1992 års konsensus sin status som en ömsesidig grund för fredlig samlevnad.

Om Kuomintang verkligen skulle gå så långt att 1992 års konsensus kastas på sophögen, så vore det ett dråpslag mot Kinas Taiwanpolitik. Hittills har ju Kinas ledare kunnat vänta ut den liberala DPP-regeringen och tänka tanken att ”ordningen återställs” när Kuomintang återfår makten.

Vad händer med partipolitiken i Taiwan om de två stora partierna enas om den centrala fråga som diskuteras så intensivt inför varje valrörelse?

Men eftersom just relationen till Kina är en så viktig politisk fråga i Taiwan, så kan vi också ställa oss frågan: Vad händer med partipolitiken i Taiwan om de två stora partierna enas om den centrala fråga som diskuteras så intensivt inför varje valrörelse? Som svensk observatör som följer Taiwan skulle jag, möjligen något naivt, tänka tanken att andra frågor kan få större utrymme, till exempel välfärdsstat, hållbar energi med mera.

Chang Ya-chung säger att partiet ska hålla fast vid 1992 års konsensus.

Den nuvarande partiordföranden Wu Den-Yih avgår som en följd av valresultatet. Och Chang Ya-chung, professor vid Taiwans nationella universitet, har nu gått ut offentligt med att han ställer upp som kandidat till partiledare för Kuomintang. Chang Ya-chung säger att partiet ska hålla fast vid 1992 års konsensus. Han säger också att han vill ha en fortsatt dialog mellan Kinas kommunistiska parti och Kuomintang.

 

 

Bra uttalande av EU om Taiwan – men USA:s var bättre

EU-ländernas flaggor vid rådsbyggnaden i Bryssel. (Foto: Lars Ströman). EU:s uttalande om valet i Taiwan är lågmält och utan avsändare.

Hur omvärlden reagerar på valet i Taiwan är intressant. EU har till exempel publicerat ett uttalande där det heter att EU gratulerar Taiwans folk för det höga valdeltagandet. Det sägs också att både EU:s och Taiwans politiska system grundas på demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter.

EU gratulerar Taiwan till ett demokratiskt och fritt val, men ligger lite lågt för att inte reta Folkrepubliken Kina.

Men i det korta uttalandet står det egentligen inte vem som säger detta. Det finns namn och telefonnummer till två talespersoner i utrikesfrågor. I sak är det ett bra, men något pliktskyldigt uttalande. Min analys är enkel: EU gratulerar Taiwan till ett demokratiskt och fritt val, men ligger lite lågt för att inte reta Folkrepubliken Kina.

Det är helt andra tongångar från USA. Där är det utrikesminister Mike Pompeo som skriver under ett uttalande. Även Mike Pompeo hyllar Taiwans demokratiska system. Men han går betydligt längre än så. Han gratulerar president Tsai Ing-wen till att ha blivit omvald. Han säger att Taiwan är ett lysande exempel för länder som vill ha demokrati och välstånd. Han hyllar också Tsai Ing-wen för hennes strävan efter att vidmakthålla stabiliteten kring Taiwan-sundet, trots påtryckningar som underförstått kommer från Kina.

Han säger också att USA borde stärka sina förbindelser med Taiwan och andra likasinnade länder.

Även USA:s förre vice president, Jo Biden, har uttalat sina gratulationer till Tsai Ing-wen. Han säger också att USA borde stärka sina förbindelser med Taiwan och andra likasinnade länder. Jo Biden anses vara en av favoriterna till att bli Demokraternas presidentkandidat i höstens presidentval. Så här finns en enighet mellan Republikaner och Demokrater.

Även Japan och Storbritannien har uttalat sig positivt om valet och om relationerna med Taiwan, med sina respektive utrikesministrar som avsändare.

Det senaste jag hittar på den svenska regeringens hemsida om Taiwan är en nyhet från i september 2017 om att Taiwan har godkänt import av svenskt nötkött. Men det går säkert att locka ut utrikesministern på banan, till exempel genom att någon riksdagsledamot ställer en fråga eller en interpellation i riksdagen.

 

 

Efter valet: Så här ser Taiwans nya parlament ut

Från oppositionspartiet Kuomintangs stora valmöte i Taipei.

Så här ser Taiwans nya parlament ut:

Liberala DPP – 61 mandat

DPP växte fram ur demokratirörelsen. Partiet bildades 1986, alltså när undantagstillstånd fortfarande rådde. Partiet har historiskt förespråkat att Taiwan ska förklara sig självständigt, men har tonat ner delen på senare tid. DPP säger nej till principen om ett Kina (där Taiwan ingår) och nej till ”ett land, två system”.

Det blev en jordskredsseger för DPP:s presidentkandidat, Tsai Ing-wen, men partiet får sju färre platser i parlamentet, jämfört med valet 2016. Så väljarna i Taiwan har ändå gett DPP en varningssignal.

Det ska också sägas att valresultatet har brutit Kuomintangs maktmonopol. Tidigare framstod Kuomintang som det styrande partiet, med något enstaka ”hack” där DPP styrde. Nu blir det en period på åtta år där DPP har både presidentposten och en majoritet i parlamentet.

Konservativa Kuomintang – 38 mandat

Kuomintang är det gamla maktpartiet, med sina rötter i Kina. När kommunisterna tog makten i Kina 1949 flydde Kuomintangs ledare Chiang Kai-shek till Taiwan och tog hela administrationen med sig. Han styrde sedan Taiwan med järnhand. Hans son, Chiang Ching-kuo, ärvde presidentämbetet. Det blev Chiang Ching-kuo som till slut hävde det undantagstillstånd som användes som redskap för att slå ner opposition med stor hänsynslöshet.

I dag är Kuomintang med i den konservativa internationalen (samma som Moderaterna i Sverige). Partiet säger nej till ”ett land, två system”, men säger ja till ”1992 års konsensus”, det vill säga att det bara finns ett Kina, där Taiwan ingår.

Presidentvalet blev ett rungande nederlag för Kuomingtang, men partiet ökar med tre mandat i parlamentet.

Taiwans folkparti – 5 mandat

Partiet bildades så sent som förra året av Ko Wen-je, borgmästare i Taipei. Namnet knyter an till ett politiskt parti som bildades i Taiwan under den japanska ockupationen år 1927. Ko Wen-Je har fått en hel del del kritik  på grund av just namnvalet.

Men vad står partiet för? Ja, det är faktiskt inte så lätt att hitta. Partiet undviker frågan om relationen till Kina och säger att inte så mycket behöver göras åt det. När jag läser tal av partiets företrädare så talar de mycket om att den som styr landet ska arbeta hårt och att lösningarna är uppenbara. Nja, jag blir lite skeptisk, måste jag säga. Men det blev ändå fem mandat – och Taiwans tredje största parti.

Den nya maktens parti (New power party) – 3 mandat

Partiet har sin grund i en proteströrelse. År 2014 ockuperade studenter Taiwans parlament i protest mot ett omfattande handels- och samarbetsavtal som var på väg att tecknas med Kina. Det riktades anklagelser mot den dåvarande Kuomintang-regeringen för att den inte berättade vad avtalet innehöll. Ur den rörelsen bildades detta parti – som kom in i parlamentet första gången 2016. I relationen med Kina får det sägas att Den nya maktens parti står närmare DPP än Kuomintang. Partiet hade fem mandat i det tidigare parlamentet, men får nu nöja sig med tre.

Taiwans statsbyggande parti – 1 mandat

Ett parti som tydligt är för Taiwans självständighet och vill göra motstånd mot Kina. Partiet bildades 2016.

Oberoende kandidater – 5 mandat

Fem ledamöter i parlamentet har ställt upp som partipolitiskt oberoende kandidater.

Och så fanns det en rad partier som ställde upp i valet, men som inte kom in i parlamentet, till exempel De gröna, Trädpartiet (utbrytargrupp ur de gröna), Taiwans solidaritetsunion och några till. Ett litet parti som uttryckligen vill förena Taiwan med Kina fick 0,23 procent av rösterna i den del av parlamentsvalet som var proportionellt.

 

 

Den bittra populismen förlorar valet i Taiwan

 

Liberala DPP:s valvaka pågår sedan en stund i Taipei. Det är mycket jubel!

Resultaten börjar nu strömma in. Och de pekar i samma riktning som opinionsmätningarna: En brakseger för den liberala presidenten Tsai Ing-wen.

I november 2018 hölls lokalval och en rad folkomröstningar i Taiwan. Det gick åt fanders för det liberala partiet DPP på nästan alla fronter. Min tanke då var: ”Jaha, det blev bara en mandatperiod för president Tsai Ing-wen”. Jag utgick från att det var bäddat för en brakförlust i det kommande president- och parlamentsvalet.

Så blev det nu inte. Och här är några orsaker:

President Tsai Ing-wens tuffa attityd gentemot Kina i början av 2019 vann gehör hos många taiwaneser.

Tsai Ing-wen har på flera punkter hållit fast vid sin övertygelse, även i sådana frågor som varit kontroversiella. Till slut fick Taiwan en lag om samkönade äktenskap. Pensionsreformen har genomförts.

En allt större andel av Taiwans befolkning identifierar sig som taiwaneser. Förenklat finns tre kategorier: de som betraktar sig som enbart kineser, de som identifierar sig som både kineser och taiwaneser och slutligen en växande grupp som betraktar sig som enbart taiwaneser.

Bland unga väljare finns en växande aversion mot det gamla maktpartiet Kuomintang. Det betyder inte nödvändigtvis att de älskar det liberala DPP. Men de röstar på DPP för att förhindra Kuomintang från att få makten.

Det har varit struligt i Kuomintang. Organisationen verkar inte fungera. Och jag vill här påminna om att partiet en gång byggdes upp med hjälp av Sovjetunionens kommunistiska parti. Spåren av den strukturen finns kvar än i dag.

Kuomintangs presidentkandidat Han Kuo-yu har inte lyckats med sitt populistiska budskap. Om vi skulle jämföra med Sverige, skulle man kunna säga att han har kört med två budskap. Det ena är lite som Socialdemokraterna i Sverige – ”vi har minsann byggt upp det här landet”. Det andra är klassisk högerpopulism – ”det var bättre förr”. Och på partiets möten såg jag en och annan idolbild av den gamle diktatorn Chiang Kai-shek, som styrde Taiwan med järnhand fram till sin död 1975. Och då var det sonen Chiang Ching-kuo som tog över. 

 

 

 

I dag går Taiwan till val – Kina hotar åter med att ockupera ön

Högtalarbilar med valpropaganda kör runt i Taipei.

I dag väljer Taiwan parlament och president. De sista opinonsmätningarna publicerades i december.

Enligt TVBS, som står det Blå lägret nära, så skulle 45 rösta på Tsai Ing-wen och 29 procent på Kuomintangs kandidat Han Kuo-yu.

Enligt Formosa Polls sade 48,2 procent av de tillfrågade att de tänkte rösta på president Tsai Ing-wen, medan 20,3 procent gav sitt stöd för Kuomintangs kandidat Han Kuo-yu. Formosa Polls anses stå nära de gröna partierna, alltså de som vill hålla Kina på armlängds avstånd. Till dem hör också president Tsai Ing-wen. Enligt TVBS, som står det blå lägret nära, så skulle 45 rösta på Tsai Ing-wen och 29 procent på Kuomintangs kandidat Han Kuo-yu.

Han Kuo-yu blev så irriterad över mätningarna att han i november uppmanade sina anhängare att sluta svara på dem. Statsvetare är oeniga om huruvida det har påverkat mätningarna eller inte.

Tidningen citerar ”människor” som säger att en seger för liberalen Tsai Ing-wen kan påskynda Kinas övertagande av Taiwan, med militära medel.

Så sent som i dag skriver den engelskspråkiga kinesiska tidningen Global Times att det inte spelar någon roll vem som vinner valet i Taiwan. Kina kommer ändå i kraft av sin ställning som stormakt att tvinga Taiwan att bli en del av Kina. Tidningen citerar ”människor” som säger att en seger för liberalen Tsai Ing-wen kan påskynda Kinas övertagande av Taiwan, med militära medel. Sådana formuleringar tillkommer knappast av en slump i en kinesisk partitrogen tidning.

I den överskuggande frågan om relationen med Kina, så finns en gemensam nämnare för Kuomintang och det liberala partiet DPP. Båda säger nej till Kinas formel om ”ett land, två system”. Händelserna i Hongkong har gjort det tydligt att ett löfte från Kina om olika politiska system inte är särskilt mycket värt.

Taiwan ska fortsätta som en välmående och demokratisk stat och låta omvärlden låtsas som om Taiwan inte finns, fast ändå samarbeta med Taiwan.

Men i övrigt har partierna olika strategier:

Kuomintang håller fast vid ”1992 års konsensus”, där Kina och den dåvarande Kuomintang-regimen kom överens om följande: Det finns bara ett Kina och Taiwan är en del av Kina. Men parterna har olika uppfattning om hur Kina definieras. DPP och president Tsai Ing-wen säger nej till 1992 års konsensus, men har också backat från kravet att förklara Taiwan som en självständig stat. Det är status quo som gäller. Taiwan ska fortsätta som en välmående och demokratisk stat och låta om världen låtsas som om Taiwan inte finns, fast ändå samarbeta med Taiwan.

Kuomintangs Han Kuo-yu vill i första hand förbättra relationerna med Kina och menar det är vägen för Taiwan att få tillträde till regionala och multilaterala handelsavtal.

President Tsai Ing-wen har drivit en politik för att minska Taiwans beroende av Kina, genom att vända sig till andra länder i Stilla Havs-regionen och vill gärna ha ett nytt handelsavtal direkt med USA. Kuomintangs Han Kuo-yu vill i första hand förbättra relationerna med Kina och menar det är vägen för Taiwan att få tillträde till regionala och multilaterala handelsavtal. En viktig fråga för Taiwan är till exempel att få bli medlem i CPTPP, ett samarbetsavtal för länderna runt Stilla Havs-regionen – som bland annat syftar till att vara en motvikt mot Kina.

… en omstridd pensionsreform som framför allt drabbat offentliganställda och militärer.

Det finns även en del inrikespolitiska frågor, men de har – som så ofta i Taiwan – hamnat i skuggan av relationen med Kina. President Tsai Ing-wen säger till exempel att hon tänker hålla fast vid en omstridd pensionsreform som framför allt drabbat offentliganställda och militärer. Kuomintang och Han Kuo-yu vill revidera reformen. Kuomintang har många anhängare just bland offentliganställda tjänstemän och militärer.

Valresultatet väntas vara klart kl 22 i kväll – lokal tid. Det innebär kl 15 på eftermiddagen, svensk tid.