Den bittra populismen förlorar valet i Taiwan

 

Liberala DPP:s valvaka pågår sedan en stund i Taipei. Det är mycket jubel!

Resultaten börjar nu strömma in. Och de pekar i samma riktning som opinionsmätningarna: En brakseger för den liberala presidenten Tsai Ing-wen.

I november 2018 hölls lokalval och en rad folkomröstningar i Taiwan. Det gick åt fanders för det liberala partiet DPP på nästan alla fronter. Min tanke då var: ”Jaha, det blev bara en mandatperiod för president Tsai Ing-wen”. Jag utgick från att det var bäddat för en brakförlust i det kommande president- och parlamentsvalet.

Så blev det nu inte. Och här är några orsaker:

President Tsai Ing-wens tuffa attityd gentemot Kina i början av 2019 vann gehör hos många taiwaneser.

Tsai Ing-wen har på flera punkter hållit fast vid sin övertygelse, även i sådana frågor som varit kontroversiella. Till slut fick Taiwan en lag om samkönade äktenskap. Pensionsreformen har genomförts.

En allt större andel av Taiwans befolkning identifierar sig som taiwaneser. Förenklat finns tre kategorier: de som betraktar sig som enbart kineser, de som identifierar sig som både kineser och taiwaneser och slutligen en växande grupp som betraktar sig som enbart taiwaneser.

Bland unga väljare finns en växande aversion mot det gamla maktpartiet Kuomintang. Det betyder inte nödvändigtvis att de älskar det liberala DPP. Men de röstar på DPP för att förhindra Kuomintang från att få makten.

Det har varit struligt i Kuomintang. Organisationen verkar inte fungera. Och jag vill här påminna om att partiet en gång byggdes upp med hjälp av Sovjetunionens kommunistiska parti. Spåren av den strukturen finns kvar än i dag.

Kuomintangs presidentkandidat Han Kuo-yu har inte lyckats med sitt populistiska budskap. Om vi skulle jämföra med Sverige, skulle man kunna säga att han har kört med två budskap. Det ena är lite som Socialdemokraterna i Sverige – ”vi har minsann byggt upp det här landet”. Det andra är klassisk högerpopulism – ”det var bättre förr”. Och på partiets möten såg jag en och annan idolbild av den gamle diktatorn Chiang Kai-shek, som styrde Taiwan med järnhand fram till sin död 1975. Och då var det sonen Chiang Ching-kuo som tog över. 

 

 

 

I dag går Taiwan till val – Kina hotar åter med att ockupera ön

Högtalarbilar med valpropaganda kör runt i Taipei.

I dag väljer Taiwan parlament och president. De sista opinonsmätningarna publicerades i december.

Enligt TVBS, som står det Blå lägret nära, så skulle 45 rösta på Tsai Ing-wen och 29 procent på Kuomintangs kandidat Han Kuo-yu.

Enligt Formosa Polls sade 48,2 procent av de tillfrågade att de tänkte rösta på president Tsai Ing-wen, medan 20,3 procent gav sitt stöd för Kuomintangs kandidat Han Kuo-yu. Formosa Polls anses stå nära de gröna partierna, alltså de som vill hålla Kina på armlängds avstånd. Till dem hör också president Tsai Ing-wen. Enligt TVBS, som står det blå lägret nära, så skulle 45 rösta på Tsai Ing-wen och 29 procent på Kuomintangs kandidat Han Kuo-yu.

Han Kuo-yu blev så irriterad över mätningarna att han i november uppmanade sina anhängare att sluta svara på dem. Statsvetare är oeniga om huruvida det har påverkat mätningarna eller inte.

Tidningen citerar ”människor” som säger att en seger för liberalen Tsai Ing-wen kan påskynda Kinas övertagande av Taiwan, med militära medel.

Så sent som i dag skriver den engelskspråkiga kinesiska tidningen Global Times att det inte spelar någon roll vem som vinner valet i Taiwan. Kina kommer ändå i kraft av sin ställning som stormakt att tvinga Taiwan att bli en del av Kina. Tidningen citerar ”människor” som säger att en seger för liberalen Tsai Ing-wen kan påskynda Kinas övertagande av Taiwan, med militära medel. Sådana formuleringar tillkommer knappast av en slump i en kinesisk partitrogen tidning.

I den överskuggande frågan om relationen med Kina, så finns en gemensam nämnare för Kuomintang och det liberala partiet DPP. Båda säger nej till Kinas formel om ”ett land, två system”. Händelserna i Hongkong har gjort det tydligt att ett löfte från Kina om olika politiska system inte är särskilt mycket värt.

Taiwan ska fortsätta som en välmående och demokratisk stat och låta omvärlden låtsas som om Taiwan inte finns, fast ändå samarbeta med Taiwan.

Men i övrigt har partierna olika strategier:

Kuomintang håller fast vid ”1992 års konsensus”, där Kina och den dåvarande Kuomintang-regimen kom överens om följande: Det finns bara ett Kina och Taiwan är en del av Kina. Men parterna har olika uppfattning om hur Kina definieras. DPP och president Tsai Ing-wen säger nej till 1992 års konsensus, men har också backat från kravet att förklara Taiwan som en självständig stat. Det är status quo som gäller. Taiwan ska fortsätta som en välmående och demokratisk stat och låta om världen låtsas som om Taiwan inte finns, fast ändå samarbeta med Taiwan.

Kuomintangs Han Kuo-yu vill i första hand förbättra relationerna med Kina och menar det är vägen för Taiwan att få tillträde till regionala och multilaterala handelsavtal.

President Tsai Ing-wen har drivit en politik för att minska Taiwans beroende av Kina, genom att vända sig till andra länder i Stilla Havs-regionen och vill gärna ha ett nytt handelsavtal direkt med USA. Kuomintangs Han Kuo-yu vill i första hand förbättra relationerna med Kina och menar det är vägen för Taiwan att få tillträde till regionala och multilaterala handelsavtal. En viktig fråga för Taiwan är till exempel att få bli medlem i CPTPP, ett samarbetsavtal för länderna runt Stilla Havs-regionen – som bland annat syftar till att vara en motvikt mot Kina.

… en omstridd pensionsreform som framför allt drabbat offentliganställda och militärer.

Det finns även en del inrikespolitiska frågor, men de har – som så ofta i Taiwan – hamnat i skuggan av relationen med Kina. President Tsai Ing-wen säger till exempel att hon tänker hålla fast vid en omstridd pensionsreform som framför allt drabbat offentliganställda och militärer. Kuomintang och Han Kuo-yu vill revidera reformen. Kuomintang har många anhängare just bland offentliganställda tjänstemän och militärer.

Valresultatet väntas vara klart kl 22 i kväll – lokal tid. Det innebär kl 15 på eftermiddagen, svensk tid.