Taiwans ambassadör: Vi kan samarbeta med Sverige om grön energi – men även om säkerhet

Vincent Yao är i praktiken Taiwans ambassadör i Sverige, även om Sverige inte har formella diplomatiska relationer med landet. Var så god, här får du höra några av hans tankar kring Sverige, Taiwan, Kina och varför Taiwan har upprättat förbindelser med Somaliland, på Afrikas horn.
Hur skulle du vilja utveckla relationerna mellan Taiwan och Sverige?
– Även om Sverige driver en så kallad ett Kina-politik, på samma sätt som hela EU, så anser jag att det finns områden där vi kan utveckla samarbetet. Under det kommande året kommer jag att främja Taiwans värderingar bland svenska folket.
– Samarbete med Sverige skulle till exempel kunna handla om grön energi och högteknologisk utveckling.
– Jag hoppas att vi genom en dialog med den svenska regeringen kan identifiera områden där vi kan arbeta tillsammans.
– Taiwan är till exempel i framkant med att bekämpa desinformation och cyberattacker från ett tredje land. Och jag anser att det även gäller Sverige. Så det finns många icke traditionella säkerhetsområden där vi skulle kunna arbeta tillsammans.
För en tid sedan besökte Taiwans forskningsminister, Chen-Liang-geee Sverige. Vad skulle hända om Sveriges forskningsminister, Matilda Ernkrans, besökte Taiwan. Skulle det leda till att Kina protesterar?
– Jag tror att Kina skulle protestera. Men det beror på hur vi definierar ett sådant besök. Jag tror inte det finns något avtal eller fördrag mellan den svenska regeringen och den kinesiska regeringen som innebär att det skulle bryta mot ett Kina-politiken om en svensk på ministernivå skulle besöka Taiwan.
– Tidigare har Sverige skickat företrädare på hög nivå till Taiwan, även om det inte var på ministernivå. När våra företrädare på ministernivå besöker Sverige får de ibland träffa sina motparter. Och vår vetenskaps- och teknologiminister kom hit och mötte sin motpart. Jag anser att det var en bra utveckling.
– Om vi definierar ett besök som något som ska öka utbytet mellan folken i de båda länderna så är det till ömsesidig nytta och det skulle inte bryta mot Sveriges ett Kina-politik.
– Även om Kina skulle protestera så skulle Sverige och Taiwan kunna rättfärdiga ett sådant besök.
I december sade utrikesminister Ann Linde i riksdagen att meningsmotsättningar mellan Taiwan och Kina måste lösas på ett sätt som ”överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”. Hur ser du på det uttalandet?
– Jag anser att det uttalandet sänder en väldigt stark signal till Kina och även till andra länder – särskilt medlemsländer i EU – att den svenska regeringen stöder ett demokratiskt Taiwan, även i en tid när Sverige behåller en nära relation med Kina. Jag tycker att den positionen är väldigt lik USA:s. Jag tror också att situationen i Hongkong kan ha påverkat den svenska regeringen att betona det taiwanesiska folkets önskan.
– Vår nuvarande regerings politik gentemot Kina har varit väldigt försiktig. Regeringen i Taiwan vill inte provocera Kina. Men Kina fortsätter att mobba Taiwan och att utöva påtryckningar mot Taiwan.
– Vi ökar utbytet och handeln med sydostasiatiska länder, inklusive Australien och Nya Zeeland. Vi fortsätter att stärka vår ekonomiska struktur. Vi stärker vår industriella struktur. Taiwan har blivit ett nav för högteknologisk industri och halvledare.
– Taiwan är väl positionerat för att samarbeta med andra stora industriländer i en postpandemisk försörjningskedja.
– Också militärt stärker vi Taiwans militära förmåga.
EU har nu slutit ett investeringsavtal med Kina. Blir det ett investeringsavtal även med Taiwan?
– Vi vill verkligen få igång förhandlingarna om ett ömsesidigt investeringsavtal mellan Taiwan och EU. Det finns ett starkt stöd hos några medlemsländer och särskilt Europaparlamentet stöder ett bilateralt investeringsavtal mellan Taiwan och EU. Europaparlamentet har antagit en resolution där det understryker vikten av ett bilateralt avtal mellan EU och Taiwan. Men processen kommer inte att bli enkel.
Kina fortsätter att utöva påtryckningar på Taiwan och gör direkta provokationer. Ser du någon chans till en ändring? Finns det krafter i Kina som verkar i en annan riktning?
– Just nu ser jag inte några utsikter att Kina ändrar sin politik.
– Kina har satt upp ett förhandsvillkor för att återuppta dialogen mellan de båda sidorna i Taiwansundet. Det är att Taiwan accepterar principen om ett Kina. Men vår regering har gjort det klart att vi vill sitta ner och tala med Kina på jämställd fot och vi accepterar inga förhandsvillkor.
– Varje lösning måste bygga på ett demokratiskt beslut som görs av hela Taiwan.
– Kinas president Xi Jinping avslöjade sin idé om den så kallade ett Kina-principen. Hans idé om ett Kina med ett land, två system togs inte emot väl i Taiwan. Inte heller oppositionspartiet KMT, som är mer försonligt mot Kina, kan acceptera det.
– Och du har ju sett situationen i Hongkong. Det stärker det taiwanesiska folkets uppfattning att vi kan inte acceptera ett land, två system. Det är konsensus inom Taiwan, oberoende av vilket parti du tillhör.
– Vi hoppas att Kina förändrar sin attityd, men jag ser inga utsikter för det just nu.
Vad gör det med opinionen i Taiwan när Kina sänder in flygplan i Taiwans flygidentifieringszon?
– Det blir väldigt negativt för befolkningen i Taiwan. Vårt styrande parti och vår nuvarande regering har sagt tydligt att Kina borde stoppa sin utpressning gentemot Taiwan och fokusera på sina interna frågor i stället för att utöva militära påtryckningar mot Taiwan.
– Det gäller också oppositionspartiet. Vår förre president Ma Ying-jeou (KMT) talade om detta i ett forum för att ihågkomma fem år efter hans toppmöte med Xi Jinping. Det var i november förra året. Där manade han Peking att sluta med de militära påtryckningarna mot Taiwan.
– Under de gångna åren har den allmänna opinionen i Taiwan blivit alltmer negativ till Kina. De börjar även ifrågasätta de ekonomiska aspekterna.
– En annan faktor är covid 19, där den kineiska regeringen försökte dölja vad som hände.
Säger du att trycket från Kina stärker människors identitet som taiwaneser?
– Speciellt den unga generationen är beslutsam att försvara Taiwans frihet och demokratiska system mot sådant som de uppfattar även som det minsta hot mot Taiwans frihet och demokrati.
– De militära hoten uppfattas av den unga generationen som ett verkligt hot mot Taiwans frihet och demokrati.
Donald Trump stärkte USA:s relationer med Taiwan på flera sätt, bland annat pratade han direkt med president Tsai Ing-wen. Ser du en kontinuitet i president Bidens politik?
– Jag jag ser en kontinuitet.
– Jag tror att Bidenadministrationen kommer att fokusera på en nyorientering så att USA hamnar i en bättre position för att konkurrera med Kina.
– I en press-release från amerikanska UD sägs väldigt tydligt att USA kommer att stå upp för vänner och allierade för att främja vår gemensamma välfärd, säkerhet och våra värderingar. Det är väldigt likt Trumpadministrationens politik. Och uttalandet säger också att det inkluderar att fördjupa USA:s band med det demokratiska Taiwan.
Om USA stärker relationerna med Taiwan. Blir det då möjligt även för andra länder att ha närmare relationer med Taiwan, så att säga i skuggan av USA?
– Ja, jag tror att om USA tar ledningen i att förbättra relationerna med Taiwan. Då kan andra göra det. Ta till exempel Global framework on cooperation and training. Detta initierades av Obamaadminstrationen. Både USA och Taiwan undertecknade ett Memorandum Of Understanding. Under detta ramverk identifierade vi en rad säkerhetsfrågor, till exempel cybersäkerhet, energisäkerhet, demokratisering, bekämpning av korruption and stärkande av kvinnor.
– Vi hade en rad workshops där vi tillsammans med USA bjöd in en rad experter, företrädare för frivilliga organisationer med flera. I början var det bara USA och Taiwan. Senare kom Japan med. Sedan var några europeiska länder med som medarrangörer några av seminarierna. Sverige var medarrangör till ett av seminarierna om att motverka desinformation. Andra länder som Australien och Nederländerna deltog också. Detta är ett exempel på att när USA tar ledningen så kommer andra länder att följa.
Hur viktiga är de diplomatiska allierade (de länder som erkänner Taiwan)?
– Psykologiskt är de viktiga för människors tillit. Om Taiwan inte skulle erkännas av något land i världen kan det påverka tilliten. På kort sikt skulle det påverka Taiwans ekonomiska utveckling och finansiella marknader. Tilliten till regeringen skulle också påverkas. Det är ett av skälen till att Kina driver en desinformationskampanj mot Taiwans regering.
– De försöker stjäla våra diplomatiska allierade. Varje gång det är en större politisk kampanj eller ett val i Taiwan, så försöker de göra något för att skada Taiwans diplomatiska relationer.
– Praktiskt hjälper de allierade Taiwan att göra sin röst hörd. Även om det bara är 15 länder, är de väldigt aktiva i att hjälpa Taiwan i internationella fora. De driver till exempel att vi ska få vara med WHO. Och det innebär att frågorna debatteras.
– Våra diplomatiska allierade är också värdar för seminarier i i samband med FN-möten. Det kan handla om kvinnors rättigheter, jämställhet och hållbar utveckling. Det är frågor som är nära förknippade med utvecklingen i hela världen. Och där har Taiwan en styrka. Det ger oss möjligheter att delta.
Taiwan och Somaliland öppnar representationskontor hos varandra. Och båda länderna är i ett läge där de inte erkänns av omvärlden. Vad innebär detta för Taiwan?
– Vi öppnar representationskontor på varandras territorium. Somaliland har ju också ett kontor i Sverige.
– Genom vår närvaro kan vi öka våra kontakter med Östafrika. För vi har fram till nu inte haft någon närvaro ingen närvaro i Östafrika.
– Vi är ivriga att hitta områden och länder som vi kan arbeta tillsammans med.
Kan Taiwan t ex hjälpa Somaliland att öka handeln?
– Det är vår förhoppning. För Somaliland ligger vid ett viktigt transportnav.  Vi hoppas vi kan öka förbindelserna med hela Östafrika genom Somaliland.
Fotnot: Jag gjorde intervjun med Vincent Yao för Nerikes Allehanda. Detta är en betydligt mer utförlig version. Intervjun ledde till att Kinas ambassad för tredje gången skickade ett hotfullt mejl till NA, vilket har lett till reaktioner i bland annat Riksdagen.