Vad sägs om en spruta med vaccin från Kina? Partisympatier avgörande svaret!

Opinionen i Taiwan är skeptisk till vaccin från Kina, särskilt de som röstar på det liberala partiet DPP. (AP Photo/Vincent Yu)

Hittills har Taiwan inte köpt vaccin mot covid 19 från Kina av strikt formella orsaker: vacciner från Kina har inte gått igenom de tester som visar att det är säkert.

Men den förre presidenten Maa Ying-jeou, som hör till det gamla maktpartiet Kuomintang, har uppmanat regeringen att importera kinesiskt vaccin.

76,1 procent av de tillfrågade säger att de inte vill ta emot vaccin som kommer från Kina.

En opinionsmätning i frågan gav intressanta resultat: 76,1 procent av de tillfrågade säger att de inte vill ta emot vaccin som kommer från Kina. 61,6 procent anser att Taiwan inte ska importera vaccin från Kina.

Men partitillhörigheten är avgörande. Av dem som sympatiserar med det liberala DPP är det bara sex procent som säger att de kan tänka sig att få en spruta med kinesiskt vaccin. Av dem som sympatiserar med Kuomintang är det 42 procent som kan tänka sig att ta emot vaccin från Kina.

Kuomintang har sina rötter i Kina och anser i princip att Taiwan och Kina är samma land.

 

 

 

 

Myten om att Taiwan ”alltid” varit en del av Kina

 

1662 kom svensken Fredrik Coyet överens med den kinesiske fältherren och piratledaren Koxinga om att den holländska kolonin i Taiwan skulle kapitulera. Men det innebar inte att Taiwan blev en del av Kina.

 

Kinas officiella historieskrivning ser ut ungefär så här: År 1662 kapitulerade den holländska kolonin för den kinesiske fältherren Koxinga. Och sedan dess är Taiwan en oskiljaktig del av Kina.

Om det ändå vore så enkelt….  Här ska jag röra till den bilden:

Så på Taiwan bildades något som skulle kunnas betecknas som en Mingdynasti i miniatyr – en egen stat som drevs med viss framgång.

1. När fältherren Koxinga tog kontrollen över Taiwan grundade han i praktiken en egen taiwanesisk stat. På fastlandet jagades Mingdynastin bort från makten och Qingdynastin tog över. Så på Taiwan bildades något som skulle kunnas betecknas som en Mingdynasti i miniatyr – en egen stat som drevs med viss framgång.

2. 1683 tog i och för sig Qingdynastin kontroll över Taiwan. Men ön gjordes inte till en kinesisk provins. Taiwan sågs mest som en strategisk ö som riket behövde ha kontroll över – för att hindra att någon annan tog kontroll över den. Och framför allt: Taiwans ursprungsbefolkning skötte sig själv, utan någon kinesisk inblandning.

Stora delar av Taiwan betraktades alltså inte som kinesiskt territorium över huvud taget.

3. I december 1871 förliste ett fartyg utanför Taiwans kust. Fartyget kom från en av Ryukyuöarna som var när knutna till Japan (1879 blev de en del av Japan). 54 av dem som räddade sig till Taiwan blev massakrerade av krigare från en av Taiwans ursprungsbefolkningar. Japan svarade med att skicka en straffexpedition. Men innan denna straffexpedition skickades iväg tog Japan kontakt med det kinesiska hovet. Och Kina svarade i stort sett: ”Var så goda, det här är inte vårt område”. Stora delar av Taiwan betraktades alltså inte som kinesiskt territorium över huvud taget.

4. 1895 tvingades Kina lämna ifrån sig Taiwan efter ett krig med Japan. Men i Taiwan gjordes ett desperat försök att utropa Republiken Taiwan, för undgå japansk ockupation. Republiken krossades efter elva dagar, när japanska styrkor tog över ön.

Taiwan betraktades alltså inte som en del av Kina ens av Kinas kommunistiska parti vid den här tiden.

5. 1938 proklamerade Kinas kommunistiska parti att det ville bilda en antijapansk front tillsammans med bland annat de koreanska och taiwanesiska folken. Taiwan betraktades alltså inte som en del av Kina ens av Kinas kommunistiska parti vid den här tiden.

6. När de allierade ledarna träffades i Kairo 1943 inbjöds även Kinas dåvarande president Chiang Kai-shek. I Kairodeklarationen fick han igenom en skrivning om att Taiwan skulle överföras till Republiken Kina. Och så skedde också 1945.

7. Konfrontationen mellan den kinesiska staten och taiwaneser ledde till den massaker som kallas för 2:28-incidenten (28 februari 1947). Så det blev inget hjärtligt förhållande mellan Taiwan och Kina.

Så för att sammanfatta: Ja, Taiwan har utan tvekan en gemensam historia med Kina. Tidvis har delar av Taiwan varit en del av Kina. Men det är egentligen bara under några få år som Kina har kontrollerat hela Taiwan. Och Kina har historiskt inte ens varit särskilt intresserat av ön.

Nu är Taiwan en demokrati. Kina blir en allt hårdare diktatur som dessutom steg för steg kväver demokratin i Hongkong.

Det är dessutom ett land med stark protestkultur och ett levande civilt samhälle.

Och Taiwan är inte bara en demokrati. Det är dessutom ett land med stark protestkultur och ett levande civilt samhälle. Så den politiska kulturen i Taiwan utvecklas i en helt annan riktning än Kina. Så en förening mellan Kina och Taiwan skulle leda till våldsamma motsättningar.

För fyra år sedan träffade jag Peter Huang, mannen som höll i pistolen när en grupp oppositionella försökte mörda Taiwans blivande diktator Chiang Ching-kuo (Chiang Kai-sheks son). Han sade så här: Militärt kan Kina äta Taiwan. Men med ett starkt civilt samhälle kommer det att bli svårt för Kina att svälja den där munsbiten. Den kommer att bli svårsmält.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regler om choklad förenar Taiwan och Europa – och Kina startar ananas-krig

Taiwan inför nya regler för choklad, som synes vara anpassade efter EU:s regler.

Taiwan inför nya regler för vad som får kallas choklad. Från och med nästa år får det till exempel inte finnas mer än fem procent annat fett än kakaofett i en chokladbit.

… jag har svårt att tro att det är en tillfällighet att Taiwan inför en regel som är identisk med EU:s.

Jag har inte granskat detaljerna. Men jag har svårt att tro att det är en tillfällighet att Taiwan inför en regel som är identisk med EU:s. I EU pågick en kamp under årtionden mellan chokladfundamentalister på kontinenten och mer pragmatiska länder som Sverige. Till slut blev kompromissen: En chokladbit får innehålla annat fett än kakaofett. Men inte mer än fem procent.

Så chokladregler förenar nu Taiwan och Europa.

Och det är en händelse som ser ut som en tanke att det samtidigt pågår ett ananaskrig mellan Taiwan och Kina. Plötsligt fick Kinas tullmyndigheter för sig att ananas från Taiwan inte uppfyllde Kinas krav. Så all import av ananas från Taiwan till Kina stoppades. Det är få som tror något annat än att detta är ett sätt för Xi Jinpings regim att utdela ett nålstick mot Taiwans liberala regering.

… nu mobiliseras Taiwans vänner runt om i världen för att stödja Taiwans frihets-ananas.

Så nu mobiliseras Taiwans vänner runt om i världen för att stödja Taiwans frihets-ananas. Jag vet inte om det går att köpa via nätet för leverans till Sverige, men tipsa gärna mig i så fall.

Taiwans ambassadör: Vi kan samarbeta med Sverige om grön energi – men även om säkerhet

Vincent Yao är i praktiken Taiwans ambassadör i Sverige, även om Sverige inte har formella diplomatiska relationer med landet. Var så god, här får du höra några av hans tankar kring Sverige, Taiwan, Kina och varför Taiwan har upprättat förbindelser med Somaliland, på Afrikas horn.
Hur skulle du vilja utveckla relationerna mellan Taiwan och Sverige?
– Även om Sverige driver en så kallad ett Kina-politik, på samma sätt som hela EU, så anser jag att det finns områden där vi kan utveckla samarbetet. Under det kommande året kommer jag att främja Taiwans värderingar bland svenska folket.
– Samarbete med Sverige skulle till exempel kunna handla om grön energi och högteknologisk utveckling.
– Jag hoppas att vi genom en dialog med den svenska regeringen kan identifiera områden där vi kan arbeta tillsammans.
– Taiwan är till exempel i framkant med att bekämpa desinformation och cyberattacker från ett tredje land. Och jag anser att det även gäller Sverige. Så det finns många icke traditionella säkerhetsområden där vi skulle kunna arbeta tillsammans.
För en tid sedan besökte Taiwans forskningsminister, Chen-Liang-geee Sverige. Vad skulle hända om Sveriges forskningsminister, Matilda Ernkrans, besökte Taiwan. Skulle det leda till att Kina protesterar?
– Jag tror att Kina skulle protestera. Men det beror på hur vi definierar ett sådant besök. Jag tror inte det finns något avtal eller fördrag mellan den svenska regeringen och den kinesiska regeringen som innebär att det skulle bryta mot ett Kina-politiken om en svensk på ministernivå skulle besöka Taiwan.
– Tidigare har Sverige skickat företrädare på hög nivå till Taiwan, även om det inte var på ministernivå. När våra företrädare på ministernivå besöker Sverige får de ibland träffa sina motparter. Och vår vetenskaps- och teknologiminister kom hit och mötte sin motpart. Jag anser att det var en bra utveckling.
– Om vi definierar ett besök som något som ska öka utbytet mellan folken i de båda länderna så är det till ömsesidig nytta och det skulle inte bryta mot Sveriges ett Kina-politik.
– Även om Kina skulle protestera så skulle Sverige och Taiwan kunna rättfärdiga ett sådant besök.
I december sade utrikesminister Ann Linde i riksdagen att meningsmotsättningar mellan Taiwan och Kina måste lösas på ett sätt som ”överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”. Hur ser du på det uttalandet?
– Jag anser att det uttalandet sänder en väldigt stark signal till Kina och även till andra länder – särskilt medlemsländer i EU – att den svenska regeringen stöder ett demokratiskt Taiwan, även i en tid när Sverige behåller en nära relation med Kina. Jag tycker att den positionen är väldigt lik USA:s. Jag tror också att situationen i Hongkong kan ha påverkat den svenska regeringen att betona det taiwanesiska folkets önskan.
– Vår nuvarande regerings politik gentemot Kina har varit väldigt försiktig. Regeringen i Taiwan vill inte provocera Kina. Men Kina fortsätter att mobba Taiwan och att utöva påtryckningar mot Taiwan.
– Vi ökar utbytet och handeln med sydostasiatiska länder, inklusive Australien och Nya Zeeland. Vi fortsätter att stärka vår ekonomiska struktur. Vi stärker vår industriella struktur. Taiwan har blivit ett nav för högteknologisk industri och halvledare.
– Taiwan är väl positionerat för att samarbeta med andra stora industriländer i en postpandemisk försörjningskedja.
– Också militärt stärker vi Taiwans militära förmåga.
EU har nu slutit ett investeringsavtal med Kina. Blir det ett investeringsavtal även med Taiwan?
– Vi vill verkligen få igång förhandlingarna om ett ömsesidigt investeringsavtal mellan Taiwan och EU. Det finns ett starkt stöd hos några medlemsländer och särskilt Europaparlamentet stöder ett bilateralt investeringsavtal mellan Taiwan och EU. Europaparlamentet har antagit en resolution där det understryker vikten av ett bilateralt avtal mellan EU och Taiwan. Men processen kommer inte att bli enkel.
Kina fortsätter att utöva påtryckningar på Taiwan och gör direkta provokationer. Ser du någon chans till en ändring? Finns det krafter i Kina som verkar i en annan riktning?
– Just nu ser jag inte några utsikter att Kina ändrar sin politik.
– Kina har satt upp ett förhandsvillkor för att återuppta dialogen mellan de båda sidorna i Taiwansundet. Det är att Taiwan accepterar principen om ett Kina. Men vår regering har gjort det klart att vi vill sitta ner och tala med Kina på jämställd fot och vi accepterar inga förhandsvillkor.
– Varje lösning måste bygga på ett demokratiskt beslut som görs av hela Taiwan.
– Kinas president Xi Jinping avslöjade sin idé om den så kallade ett Kina-principen. Hans idé om ett Kina med ett land, två system togs inte emot väl i Taiwan. Inte heller oppositionspartiet KMT, som är mer försonligt mot Kina, kan acceptera det.
– Och du har ju sett situationen i Hongkong. Det stärker det taiwanesiska folkets uppfattning att vi kan inte acceptera ett land, två system. Det är konsensus inom Taiwan, oberoende av vilket parti du tillhör.
– Vi hoppas att Kina förändrar sin attityd, men jag ser inga utsikter för det just nu.
Vad gör det med opinionen i Taiwan när Kina sänder in flygplan i Taiwans flygidentifieringszon?
– Det blir väldigt negativt för befolkningen i Taiwan. Vårt styrande parti och vår nuvarande regering har sagt tydligt att Kina borde stoppa sin utpressning gentemot Taiwan och fokusera på sina interna frågor i stället för att utöva militära påtryckningar mot Taiwan.
– Det gäller också oppositionspartiet. Vår förre president Ma Ying-jeou (KMT) talade om detta i ett forum för att ihågkomma fem år efter hans toppmöte med Xi Jinping. Det var i november förra året. Där manade han Peking att sluta med de militära påtryckningarna mot Taiwan.
– Under de gångna åren har den allmänna opinionen i Taiwan blivit alltmer negativ till Kina. De börjar även ifrågasätta de ekonomiska aspekterna.
– En annan faktor är covid 19, där den kineiska regeringen försökte dölja vad som hände.
Säger du att trycket från Kina stärker människors identitet som taiwaneser?
– Speciellt den unga generationen är beslutsam att försvara Taiwans frihet och demokratiska system mot sådant som de uppfattar även som det minsta hot mot Taiwans frihet och demokrati.
– De militära hoten uppfattas av den unga generationen som ett verkligt hot mot Taiwans frihet och demokrati.
Donald Trump stärkte USA:s relationer med Taiwan på flera sätt, bland annat pratade han direkt med president Tsai Ing-wen. Ser du en kontinuitet i president Bidens politik?
– Jag jag ser en kontinuitet.
– Jag tror att Bidenadministrationen kommer att fokusera på en nyorientering så att USA hamnar i en bättre position för att konkurrera med Kina.
– I en press-release från amerikanska UD sägs väldigt tydligt att USA kommer att stå upp för vänner och allierade för att främja vår gemensamma välfärd, säkerhet och våra värderingar. Det är väldigt likt Trumpadministrationens politik. Och uttalandet säger också att det inkluderar att fördjupa USA:s band med det demokratiska Taiwan.
Om USA stärker relationerna med Taiwan. Blir det då möjligt även för andra länder att ha närmare relationer med Taiwan, så att säga i skuggan av USA?
– Ja, jag tror att om USA tar ledningen i att förbättra relationerna med Taiwan. Då kan andra göra det. Ta till exempel Global framework on cooperation and training. Detta initierades av Obamaadminstrationen. Både USA och Taiwan undertecknade ett Memorandum Of Understanding. Under detta ramverk identifierade vi en rad säkerhetsfrågor, till exempel cybersäkerhet, energisäkerhet, demokratisering, bekämpning av korruption and stärkande av kvinnor.
– Vi hade en rad workshops där vi tillsammans med USA bjöd in en rad experter, företrädare för frivilliga organisationer med flera. I början var det bara USA och Taiwan. Senare kom Japan med. Sedan var några europeiska länder med som medarrangörer några av seminarierna. Sverige var medarrangör till ett av seminarierna om att motverka desinformation. Andra länder som Australien och Nederländerna deltog också. Detta är ett exempel på att när USA tar ledningen så kommer andra länder att följa.
Hur viktiga är de diplomatiska allierade (de länder som erkänner Taiwan)?
– Psykologiskt är de viktiga för människors tillit. Om Taiwan inte skulle erkännas av något land i världen kan det påverka tilliten. På kort sikt skulle det påverka Taiwans ekonomiska utveckling och finansiella marknader. Tilliten till regeringen skulle också påverkas. Det är ett av skälen till att Kina driver en desinformationskampanj mot Taiwans regering.
– De försöker stjäla våra diplomatiska allierade. Varje gång det är en större politisk kampanj eller ett val i Taiwan, så försöker de göra något för att skada Taiwans diplomatiska relationer.
– Praktiskt hjälper de allierade Taiwan att göra sin röst hörd. Även om det bara är 15 länder, är de väldigt aktiva i att hjälpa Taiwan i internationella fora. De driver till exempel att vi ska få vara med WHO. Och det innebär att frågorna debatteras.
– Våra diplomatiska allierade är också värdar för seminarier i i samband med FN-möten. Det kan handla om kvinnors rättigheter, jämställhet och hållbar utveckling. Det är frågor som är nära förknippade med utvecklingen i hela världen. Och där har Taiwan en styrka. Det ger oss möjligheter att delta.
Taiwan och Somaliland öppnar representationskontor hos varandra. Och båda länderna är i ett läge där de inte erkänns av omvärlden. Vad innebär detta för Taiwan?
– Vi öppnar representationskontor på varandras territorium. Somaliland har ju också ett kontor i Sverige.
– Genom vår närvaro kan vi öka våra kontakter med Östafrika. För vi har fram till nu inte haft någon närvaro ingen närvaro i Östafrika.
– Vi är ivriga att hitta områden och länder som vi kan arbeta tillsammans med.
Kan Taiwan t ex hjälpa Somaliland att öka handeln?
– Det är vår förhoppning. För Somaliland ligger vid ett viktigt transportnav.  Vi hoppas vi kan öka förbindelserna med hela Östafrika genom Somaliland.
Fotnot: Jag gjorde intervjun med Vincent Yao för Nerikes Allehanda. Detta är en betydligt mer utförlig version. Intervjun ledde till att Kinas ambassad för tredje gången skickade ett hotfullt mejl till NA, vilket har lett till reaktioner i bland annat Riksdagen.

Bravo utrikesminister Ann Linde! Nu blir Kinas ambassadör ännu argare!

Utrikesminister Ann Linde uttrycker på ett diplomatiskt sätt en knivskarp kritik mot Kina.

På årets näst sista dag levererade utrikesminister Ann Linde (S) ett intressant svar i riksdagen. Moderaten Boriana Åberg ställde en fråga med anledning av att Taiwan stängs ute från FN-organet Unesco. Men frågan ställdes bredare än så: Vad kan Sverige göra för att uttryckas stöd för Taiwan?

”på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”.

Inledningsvis säger utrikesminister Ann Linde att det är beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Så långt är det ingen ny ståndpunkt. Men sedan kommer en formulering som är intressant. Utrikesminister Ann Linde säger att meningsmotsättningar mellan Taiwan och Kina måste lösas på ett fredligt sätt och ”på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”.

Det låter kanske inte så drastiskt. Men diplomati är konsten att ge din motpart ett smäll på käften på ett sätt så att det låter både artigt och vänligt.

Vad vill då Taiwans befolkning. Det finns massor av undersökningar om hur Taiwans befolkning ser just på relationen med Kina. Den senaste som jag refererade till här på Taiwanbloggen säger bland annat följande:

Bara två procent av Taiwans befolkning betecknar sig i första hand som kineser. 62,6 procent betecknar sig i första hand som taiwaneser. Och 32,6 procent betecknar sig som både taiwaneser och kineser. På frågan om de skulle tvingas välja mellan att vara taiwanes och kines, svarar 86 procent att de då skulle föredra att vara taiwaneser.

Varje år som går växer en ny generation taiwaneser upp som inte tänker ge upp sin demokrati

Så tillämpar vi Ann Lindes linje, att folkviljan i Taiwan ska vara avgörande, så är det i någon praktisk mening ajöss med ett Kina-politiken. Varje år som går växer en ny generation taiwaneser upp som inte tänker ge upp sin demokrati – och som inte känner någon samhörighet med den Kuomintang-regim som styrde Taiwan under efterkrigstiden. När jag pratar med unga människor i Taiwan är det få – om ens någon – som refererar till ”Republiken Kina” (Taiwans officiella namn).

Så bli inte förvånad om Kinas ambassads hemsida under rubriken ”Spokespersons Remarks” nu kommer att publicera ytterligare en ilsken artikel om Sverige.

 

Många i Taiwan vill behålla dödsstraff – men det beror på hur frågan ställs

Det finns ett stöd i opinionen för dödsstraffet. Men allt beror på hur frågan ställs.

Ett rättsfall i Taiwan gör åter frågan om dödsstraff aktuell. Åklagarna kräver dödsstraff för en man som åtalas för att ha fört bort och strypt en 24-årig kvinnlig student från Malaysia.

Det vore djupt orättfärdigt att jämställa eller ens jämföra Taiwan med diktaturer som genomför avrättningar

Jag är motståndare till dödsstraff. Och får jag någon gång höra att Taiwan avskaffar dödsstraffet, blir det en glad dag i mitt liv. Men jag tänker ändå göra ett försök att resonera kring dödsstraffet i Taiwan. Dödsstraff eller ej, så är Taiwan ändå en fungerande rättsstat. Det vore djupt orättfärdigt att jämställa eller ens jämföra Taiwan med diktaturer som genomför avrättningar.

Om vi börjar med åklagarnas argument för att just den här mannen ska dömas till döden: Till att börja med brottets allvarliga karaktär, naturligtvis. Han våldtog henne och ströp henne och placerade henne i baksätet på en bil. Han tog hennes mobiltelefon och betalkort och köpte lite godis och snacks. När han förstod att hon var död, körde han ut till ett bergsområde och dumpade kroppen. En psykiatrisk utredning visar att det finns en risk för återfall och den åtalade mannen har, enligt åklagaren, inte visat någon ånger.

Enligt vad som framkommit i medier har mannen erkänt att han strypt kvinnan.

Mordet har också fått konsekvenser för universitetet där den mördade kvinnan gick. Tre personer i universitetsledningen har tvingats avgå. Universitetet anses inte ha vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder.

Så långt det enskilda fallet.

Hittills har två personer avrättats under Tsai Ing-wens tid som president.

Riktningen är ändå tydlig. Dödsstraffet tillämpas mer sällan än tidigare i Taiwan. Under 90-talet avrättades mellan 24 och 38 personer varje år. Mellan 2006 och 2009 stoppades alla avrättningar, men de återupptogs 2010. Under åren 2010-2015 avrättades mellan fyra och sex personer per år.

Under Tsai Ing-wens tid som president har antalet avrättningar minskat, men dödsstraffet finns kvar. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

2016 blev Tsai Ing-wen från det liberala DPP president. DPP har som principiell ståndpunkt att dödsstraffet ska avskaffas. Hittills har två personer avrättats under Tsai Ing-wens tid som president. Det är domstolar som utfärdar dödsstraff, men i proceduren ingår att justitieministern ska godkänna en avrättning. Så det går inte att komma ifrån att det finns en politisk dimension.

Något avskaffat dödsstraff har det inte blivit. Däremot en ändring av själva avrättningsproceduren, vilket har fått dödsstraffmotståndarna att ilskna till. Det var ett avskaffande av dödsstraffet de förväntade sig.

Skälet till att dödstraffet finns kvar är en nervositet inför opinionen. Men allt beror på hur du ställer frågan. En mätning gjordes, då man ställde frågan på olika sätt.

Men för att få en majoritet att säga ja till avskaffande av dödsstraffet krävdes att alternativet skulle vara livstids fängelse utan möjlighet till frigivning, kombine rat med hårt arbete.

Är du för att avskaffa dödsstraffet? Då svarade över 80 procent nej. Men sedan ställdes frågan: Är du för att avskaffa dödsstraffet om den dömde visar ånger och får sitta i 25 år i fängelse. Då var det 41 procent som höll med och 55 procent som sade nej. I nästa steg ställdes frågan: Är du för att avskaffa dödsstraffet om straffet omvandlas till livstids fängelse utan möjlighet till frigivning? Då svarade 48 procent ja och 56 procent nej. Men för att få en majoritet att säga ja till avskaffande av dödsstraffet krävdes att alternativet skulle vara livstids fängelse utan möjlighet till frigivning, kombinerat med hårt arbete. Då var det 71 procent som sade ja.

Men politiker kan inte bara lyssna på opinionen. De måste också leda opinionen. När Francois Mitterand valdes till president 1981 blev en av de första åtgärderna att avskaffa dödsstraffet, trots en stark opinion för att behålla det.

 

 

 

 

 

 

 

 

Krig som turistattraktion – och hot om ett riktigt krig

Krig som turistattraktion på Kinmen, en taiwanesisk ö som nästan ligger inbäddad i Kina.
På Kinmen kan exempelvis kinesiska turister ta selfies med turistguider som klär sig som taiwanesiska soldater. Här kan turister också få en demonstration om hur artilleri sköts mot det kinesiska fastlandet en gång i tiden.

När jag var på Kinmen såg jag hur låtsaskrig kan vara en turistattraktion. Guider, iklädda soldatuniformer, gör en demonstration av hur det gick till när soldater från Chiang Kai-sheks armé avfyrade artillerigranater mot Kina. En annan turistattraktion på Kinmen är att du kan köpa knivar, gjorda av stål från kinesiska artillerigranater.

Och de kinesiska hoten om att erövra Taiwan militärt har blivit så vanliga att de nästan övergår i tjat

Men den där lättsamma turiststämningen riskerar att omvandlas till allvar. De kinesiska kränkningarna av Taiwans visserligen något informella territorialgräns har blivit vanligare. Och de kinesiska hoten om att erövra Taiwan militärt har blivit så vanliga att de nästan övergår i tjat

Under torsdagen den 22 oktober framträdde Taiwans försvarsminister Yen De-fa i parlamentets utskott för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Han sade att Taiwan i ett första skede skulle kunna mobilisera 450 000 soldater, om det skulle gå så illa att Taiwan utsätts för en invasion. 185 000 är den stående styrkan. Till det kommer 260 000 reservister. Det ställdes frågor i utskottet både om hur snabbt reservisterna kan kallas in och hur väl utbildade de är.

Enligt en bedömare som citeras av Financial Times skulle det krävas åtminstone en miljon soldater för att invadera Taiwan.

I detta sammanhang är det viktigt att konstatera två saker: 1. Kinas armé lyder direkt under kommunistpartiet. Det är alltså en partiarmé. 2. ”Folkets befrielsearmé” har erövringen av Taiwan som ett av sina främsta mål.

Spänningen i området understryks av ett par märkliga incidenter.

När flygplanet närmade sig luftrummet som bevakas av flygledare i Hongkong, nekades planet inträde …

Ett taiwanesiskt civilt flygplan var på väg till Dongshaöarna. En ögrupp som Kina gör anspråk på, men som faktiskt kontrolleras av Taiwan. När flygplanet närmade sig luftrummet som bevakas av flygledare i Hongkong, nekades planet inträde med motiveringen att det pågick farliga aktiviteter i området. Men det hade inte utfärdats någon varning, en så kallad Notam (Notice to Air Men) om detta. Planet fick återvända.

En om möjligt ännu märkligare händelse inträffade på Fiji. När Taiwans kontor på Fijiöarna arrangerade nationaldagsfirande, dök det upp ett par kinesiska diplomater. Det slutade med slagsmål och en av de taiwanesiska representanterna skadades. Vem gjorde vad? Ja, vi får väl se om det blir en rättsprocess om detta. Men det där aggressiva beteendet går väl i linje med hur Kinas ambassad har agerat i Sverige. Kinesiska diplomater i Sverige har än i så länge inte agerat slagskämpar, men ambassaden har bland annat ringt Sheraton för att förhindra att hotellet blev värd för Taiwans nationaldagsfirande under förra året, vilket innebär att en främmande ambassad lägger sig i den svenska mötesfriheten.

Att Sverige och de allra flesta länder i världen erkänner Kina och Kinas överhöghet över Taiwan är ett faktum. Men det blir så absurt när Kina samtidigt så öppet hotar den taiwanesiska demokratin med ett militärt angrepp.

 

 

 

 

 

En allt större andel betraktar sig som taiwaneser – Kinas politik bidrar till det

1992 års konsensus var en formulering som framstår som irrelevant för många i Taiwan. Och formuleringen gjordes för 28 år sedan.
En allt större andel av Taiwans invånare identifierar sig som taiwaneser, snarare än kineser. Och Kinas aggressiva politik bidrar till det.

Bara två procent av Taiwans befolkning betraktar sig i första hand som kineser, medan 62,6 procent betraktar sig som taiwaneser, enligt en opinionsmätning som publicerades här om dagen. 32,6 procent betraktar sig både som taiwaneser och kineser.

På frågan om de skulle tvingas välja mellan att vara taiwaneser eller kineser, svarar 86 procent att de skulle välja taiwanes, 6,3 procent kines och 1,1 procent vidhåller att de föredrar båda dess identiteter.

En väsentlig del av Taiwans identitet är friheten och det demokratiska styrelseskicket.

… en orsak till den ökande andelen som identifierar sig som taiwaneser är Kinas aggressiva politik.

Kina borde dra slutsatser av detta. För en orsak till den ökande andelen som identifierar sig som taiwaneser är Kinas aggressiva politik. Dels det ökade trycket på de demokratiska friheterna i Hongkong. Dels de ökande hoten mot Taiwan, bland annat med militära enheter som kränker Taiwans territorium.

Men sedan har Kuomintang ändå fastnat för att betrakta Taiwan som en del av Kina…

Även för det gamla maktpartiet Kuomintang borde detta skapa en del eftertanke. Efter valet i januari kom signaler om en radikal omprövning av Kuomintangs syn på relationen mellan Taiwan och Kina. Men sedan har Kuomintang ändå fastnat för att betrakta Taiwan som en del av Kina och acceptera 1992 års konsensus, enligt vilket det bara finns ett Kina och Taiwan är en del av Kina, men parterna gör olika tolkningar av hur Kina definieras.

Varför sänder inte svensk polis ett tack till Taiwan?

    På bilden: Förstasidan på det amerikanska åtalet mot kinesiska hackare. Även svenska företag har drabbats av haikaranpesä.

Nicholas J. Garcia från amerikanska FBI har officiellt tackat Taiwan för att landets myndigheter medverkat till att spana efter och identifiera kinesiska hackare som arbetat med att ta sig in utländska företags servrar för att stjäla företagshemligheter.

En handfull namngivna kinesiska medborgare – som misstänks ha nära kopplingar till kinesisk underrättelsetjänst – har åtalats.

Det är är värt att notera att även svenska företag finns med som målsägare, det vill säga de har utsatts för attacker. En handfull namngivna kinesiska medborgare – som misstänks ha nära kopplingar till kinesisk underrättelsetjänst – har åtalats. Chansen att de verkligen ställs till svars får betecknas som obefintlig. De kommer att skyddas av kinesiska myndigheter.

Det är inte första gången svenska företag utsätts för kinesiska hackerattacker. För ett år sedan rapporterade Reuters om en omfattande hackerattack från Kina, riktad mot Ericsson.

Så egentligen: svenska myndigheter och företag borde också skicka ett tack till Taiwan.

Dels för att vi skulle ha mycket att lära av Taiwan. Bland annat har Taiwan lång och bred erfarenhet av att bekämpa cyberkrigföring.

Över huvud taget borde Taiwan vara en intressant säkerhetspolitisk samarbetspartner för Sverige. Dels för att markera att Sverige är intresserat av att skydda demokratin Taiwan från angrepp från stormakten Kina. Dels för att vi skulle ha mycket att lära av Taiwan. Bland annat har Taiwan lång och bred erfarenhet av att bekämpa cyberkrigföring. Det kan vara sådant som handlar om att ta sig in i företags databaser för att sno deras hemligheter. Men det gäller också psykologisia krigföring och desinformation.

I ett ”normalläge” hade försvarsministern åkt skytteltafik till Taiwan. Utrikesministern hade rest till Taiwan. Ja, det hade kanske till och med blivit ett eller annat besök av kungaparet.

Men nu är det inget ”normalläge”. För Sverige erkänner i princip att Taiwan ska betraktas som en del av Kina. Det blir i längden en alltmer ohållbar situation.

Kinavänlig presidentkandidat avsätts – men blir det en ny politik?

Han Kuo-yu förlorade presidentvalet i januari. Nu avsätts han som borgmästare i Kaohsiung.  (AP Photo/Chiang Ying-ying).

Han Kuo-yu var det Kinavänliga partiet Kuomintangs presidentkandidat vid valet i januari. Han förlorade mot liberalen Tsai Ing-wen. Nu avsätts han också som borgmästare i staden Kaohsiung.

Valdeltagandet blev 42,1 procent. 97,4 procent röstade för att avsätta honom.

Det är första gången detta händer i Taiwan. Det är ett förfarande där medborgarna kan rösta om ett återkalla en borgmästares befogenheter. Valdeltagandet blev 42,1 procent. 97,4 procent röstade för att avsätta honom.

Kaohsiung är en stad som i hög grad förknippas med motståndet mot den Kuomintangstyrda diktaturen under 70- och 80-talen. Så det ansågs anmärkningsvärt att Han Kuo-yu blev vald i november 2018. Att han så snabbt övergav Kaohsiung för att kandidera i presidentvalet kan ha varit till hans nackdel.

En omprövning tycks vara på gång. Men samtidigt visar det sig att Kuomintangs kärnväljare fortfarande ser relativt välvilligt på Kina …

En av de stora frågorna är nu vilken väg Kuomintang kommer att välja i relationen med Kina. En omprövning tycks vara på gång. Men samtidigt visar det sig att Kuomintangs kärnväljare fortfarande ser relativt välvilligt på Kina, jämfört med Taiwans befolkning i övrigt.

I en undersökning som publicerades för några dagar sedan ställdes frågan: Anser du att Kina är en vän till Taiwan? 88 procent av anhängarna till det liberala DPP svarade nej på den frågan. 54 procent av Kuomintangs väljare svarade nej. Visserligen en majoritet. Men det är ändå en tydlig skillnad.

I praktiken är skillnaderna mellan DPP och Kuomintang inte jättestora. Båda säger nej till Kinas formel om ”ett land, två system”. Och Taiwans parlament antog för några dagar sedan ett enhälligt uttalande till stöd för demokratin i Hongkong.

De knyter an till Kuomintangs historia som det kinesiska nationalistpartiet, med rötter i den kinesiska revolutionen 1911.

Kuomintangs dilemma: Å ena sidan måste partiet distansera sig lite mer från Kina för att ha en chans bland exempelvis yngre väljare. Å andra sidan: En del av partiets kärna betraktar fortfarande banden till Kina som viktiga. De knyter an till Kuomintangs historia som det kinesiska nationalistpartiet, med rötter i den kinesiska revolutionen 1911.

Men varje gång Kinas ledare Xi Jinping skärper tonen mot Taiwan, så ger han också en puff till Kuomintang att markera tydligare mot just Kina. För är det något som förenar människor i Taiwan så är det att de vill behålla demokratin.

Anhängare till Kuomintang i valrörelsen 2020.
Anhängare till Kuomintang under valrörelsen i januari i år.