Rattfyllerister får städa bårhus

Trafiken i Taiwan är välordnad. Just trafiken är faktiskt en enkel mätare på hur väl ett samhälle fungerar.

Låt mig börja med att fastställa: Trafiken i Taiwan är välordnad. En person med erfarenhet av olika länder sade till mig: Om du vill göra en enkel koll hur korrumperat ett land är, så kolla på trafiken. Fördel Taiwan, alltså!

I Sverige är gränsen för rattfylleri o,1 milligram per liter utandningsluft. I Taiwan är gränsen 0,25 milligram.

Men rattfylla är en fråga som uppmärksammas även i Taiwan. I Sverige är gränsen för rattfylleri o,1 milligram per liter utandningsluft. I Taiwan är gränsen 0,25 milligram. Den gränsen gällde i Sverige fram till 1990, då lagen skärptes. Sedan tillkommer rattfyllerister som kör med narkotika i kroppen.

De senaste veckorna har frågan om rattfylleri uppmärksammats en hel del i Taiwan, bland annat efter att en berusad förare kört på en familj på ett övergångsställe. Mamman dödades. Pappan och de två barnen skadades allvarligt. Föraren hade åkt fast för rattfylleri två gånger tidigare.

Strax före årsskiftet lades förslag fram om en skärpning av lagstiftningen. Om en berusad förare dödar eller skadar någon allvarligt ska fordonet kunna beslagtas redan efter första gången (tidigare kunde fordonet beslagtas vid ett återfall). Hittills har återfall noterats om det sker inom fem år. Transportministeriet vill förlänga den perioden till tio år. Och i Taiwan kan även passagerare straffas om de åker i en bil som körs av en rattfyllerist.

Straffet för rattfylleri i Taiwan är för närvarande max två års fängelse. Om föraren gör sig skyldig till en olycka som orsakar dödsfall är straffskalan från tre års fängelse och upp till tio år.

I staden Kaohsiung har myndigheterna dessutom tagit till en ny åtgärd mot dömda rattfyllerister. De skickas till bårhus för att städa. De ska inpå bara skinnet känna närvaron av döden.

Det där med att städa bårhus tror jag faktiskt kan ha en viss betydelse.

Jag har intresserat mig för både drogpolitik och kriminalpolitik sedan början av 80-talet. Det där med att städa bårhus tror jag faktiskt kan ha en viss betydelse. En stor del av rattfylleristerna är alkoholberoende (åtminstone i Sverige – och det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda Taiwan). En djupt känslomässig upplevelse är en faktor som kan få en person att ta steget mot ett nyktert liv.

Enligt Transportministeriet i Taiwan dödades 289 personer av rattfyllerister i Taiwan år 2020. I Sverige var det 57. Det innebär att siffran i Sverige är lägre, även i förhållande till antal invånare.

 

Taiwans befolkning minskade 2021 – behövs mer familjepolitik?

1992 års konsensus var en formulering som framstår som irrelevant för många i Taiwan. Och formuleringen gjordes för 28 år sedan.
Taiwans befolkning minskade under 2021. Och befolkningen blir äldre. Det aktualiserar frågan om hur landets familjepolitik ska se ut.

År 2021 minskade Taiwans befolkning, för andra året i rad. Senast något liknande hände var under finanskrisen 2009-2010. En ledarartikel i den liberala tidningen Taipei Times beskriver bekymren för Taiwans familjepolitik i en ledartext.

Både mamman och pappan kan ta ledigt.

Föräldraledigheten är sex månader, med 80 procent av lönen. Både mamman och pappan kan ta ledigt. Men tidningen skriver att många unga par kan ha svårt hantera en sänkning av inkomsten med 20 procent.

Sedan kommer nästa problem: Vem ska ta hand om barnen när föräldrarna börjar jobba igen? Traditionellt är det far- och morföräldrar. Men i en modern ekonomi flyttar föräldrarna ofta till någon annan ort.

sänkte månadskostnaden för dagisavgifter per barn med 30 procent till 7 000 dollar, alltså ungefär 2300 kronor.

Staden Taichung sänkte månadskostnaden för dagisavgifter per barn med 30 procent till 7 000 dollar, alltså ungefär 2300 kronor. Staten ökar också sina insatser.

Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökade från 41 procent 1980 till 77 procent 2010.

Enligt utbildningsministeriet i Taiwan går 58 procent av barnen i någon form av förskoleverksamhet. Målet är att öka andelen till 70 procent år 2024.

 

 

Visst är Taiwan en stormakt!

Taiwan må vara en liten demokrati. Men det finns ett område där Taiwan kan beskrivas som en stormakt.

Taiwan är den lilla demokratin som hotas av Kina. Men Taiwan är också en elektronisk stormakt.

Tittar vi på de mest avancerade typerna av halvledare, står Taiwan för hela 62,8 procent, medan Sydkorea stå¨r för återstoden, alltså 37,2 procent.

I ett läge där svenska fordonstillverkare har tvingats stoppa produktionen på grund av brist på halvledare kan det vara värt att påminna om var halvledare produceras. 21,4 procent av världens halvledare tillverkas i Taiwan. På andra plats kommer Sydkorea som står för 20,4 procent.

Tittar vi på de mest avancerade typerna av halvledare, står Taiwan för hela 62,8 procent, medan Sydkorea står för återstoden, alltså 37,2 procent.

Världens största oberoende tillverkare av halvledare, det taiwanesiska företaget TSMC räknar med att under de kommande tre åren investera över 30 miljarder kronor i forskning och ny produktionskapacitet.

Okej. Då är det alltså så att exempelvis de flesta av Apples produkter tillverkas i Kina. Vi betalar hutlösa priser för dessa produkter och en del av pengarna går till den kinesiska ekonomin. Men för att den produktionen ska fungera krävs halvledare från världens stormakt på halvledare, det vill säga Taiwan.

  1. Problemet är att den kinesiska parttiledningen agerar på ett sätt som är allt annat än rationellt.

Ett rationellt tänkande i Peking borde då utgå från att lämna ingenjörerna i Taiwan i fred. Problemet är att den kinesiska parttiledningen agerar på ett sätt som är allt annat än rationellt.

Kinas mobbning av Taiwan väcker vrede. Nu har till exempel en officiell delegation från Europaparlamentet besökt Taiwan. Och den svenska regeringens hållning är: Om Taiwan ska bli en del av Kina måste det ske i enlighet med det taiwanesiska folkets önskemål. Är det något som just nu förenar människor i Taiwan så är det att de inte vill inordna sig under den kinesiska diktaturen.

 

 

Taiwan, Somaliland och bisarra anklagelser från Kina

Global Times artikel – med märkliga anklagelser mot Taiwan.

Den kinesiska partitidningen Global Times publicerar en synnerligen märklig artikel om relationerna mellan Taiwan och Somaliland. Tidningen citerar en ”källa” som säger sig veta att Taiwan mutar sig fram i Somaliland. Sedan nämns sådant som får betraktas som vanliga biståndsprojekt, till exempel att Somaliland får hjälp av Taiwan med att digitalisera regeringskansliet.

Båda är de facto självständiga länder som inte erkänns av omvärlden…

Somaliland och Taiwan är på ett ytligt plan i samma situation: Båda är de facto självständiga länder som inte erkänns av omvärlden (Okej, Taiwan erkänns av ett fåtal stater). Båda är – jämfört med sin omgivning – väl fungerande länder.

Taiwan är en väl fungerande demokrati, medan Somaliland har ett par steg till att gå för att bli en fullfjädrad demokrati.  I det senaste parlamentsvalet i Somaliland vann oppositionen en övertygande seger. Men Somaliland behöver fler reformer för att garantera exempelvis en fri press.

Sedan är det en enorm skillnad mellan de båda ländernas ekonomier. Taiwan är ett av de rikare länderna i världen, Somaliland hör till de fattigaste.

För Taiwans intresse är att skapa en väl fungerande administration i Somaliland.

Jag har under lång tid följt utvecklingen på Afrika horn. Och jag blev riktigt glad när jag hörde att Taiwan och Somaliland skulle närma sig varandra. För Taiwans intresse är att skapa en väl fungerande administration i Somaliland. Kina, Qatar, Förenade Arabemiraten, Turkiet, Saudiarabien och en rad andra länder som stökar i området, har helt andra intressen. Flera av de regionala stormakterna utnyttjar snarare spänningarna i området för att främja sina egna högst egoistiska intressen. Att de sedan trasslar till läget för människorna som bor i området, struntar de högaktningsfullt i.

I 2020 års mätning rankades Taiwan på plats 28 bland världens länder. Kina hamnade på plats 78.

Men okej låt oss ta den kinesiska partitidningen Global Times på orden och utgå från just korruption. Organisationen Transparency International mäter ju läget i så gott som hela världen. I 2020 års mätning rankades Taiwan på plats 28 bland världens länder. Kina hamnade på plats 78. Så vilket land skulle du föredra att samarbeta om du var bekymrad över risken för korruption? Somaliland finns tyvärr inte med i Transparency Internationals mätningar.

Här kan du läsa kommentarerna från Taiwans UD om anklagelserna i Global Times.

Taiwans påtagligt lugna svar på Kinas aggressivitet

President Tsai-Ing-wen skriver i en längre artikel i Foreign Affairs om försvaret av demokratin i Taiwan. (AP Photo/ Chiang Ying-ying)

Denna vecka firar Taiwan sin nationaldag. Eller rättare sagt: Republiken Kina firar sin nationaldag.

Så Republiken Kina finns där i bakgrunden i ett Taiwan som mer och mer identifierar sig som just Taiwan.

Den 10 oktober 1911 inleddes det uppror som ledde till att Kina omvandlades från kejsardöme till republik. Så Republiken Kina finns där i bakgrunden i ett Taiwan som mer och mer identifierar sig som just Taiwan. Och en tung del av denna identitet är demokratin.

Kinas kränkningar av Taiwans luftrum är nu så intensiva att de tränger igenom i det vanliga nyhetsflödet i svenska medier.

Hur ser då Taiwans svar ut? Ja, naturligtvis är Kinas aggressivitet oroväckande. Men samtidigt finns ett lugn och en kyla i Taiwans reaktion, till exempel i en längre artikel i tidningen Foreign Affairs, undertecknad av Taiwans president Tsai-Ing-wen.

men också att Taiwan inte kommer att föra någon äventyrlig utrikespolitik.

Hon pekar på Taiwans stora framgångar som liberal demokrati, inte minst när det gäller att bekämpa pandemin. Hon säger att Taiwan är berett att försvara sig, men också att Taiwan inte kommer att föra någon äventyrlig utrikespolitik. Alltså: Taiwan accepterar att vara en icke erkänd del av världssamfundet – och vill dessutom gärna ha dialog med Kina, vilket Kina vägrar.

I skuggan av detta har oppositionspartiet Kuomintang trasslat till det för sig. När Eric Chu valdes till ny ordförande i Kuomintang fick han ett gratulationsbrev från Kinas kommunistiska parti. Eric Chu förklarade att tidpunkten för när detta brev skickades var ett gemensamt beslut för Kuomintang och kommunistpartiet. Och så gick Eric Chu till angrepp mot det liberala DPP för att vara antikinesiskt och för att vilja ändra på status quo vid Taiwan-sundet.

Det är legitimt att det finns ett oppositionsparti som framhåller Taiwans historiska band med Kina.

Jag vill gärna understryka att Kuomintang har en roll att spela. Det är legitimt att det finns ett oppositionsparti som framhåller Taiwans historiska band med Kina. Men ju mer aggressivt Kina blir, desto svårare blir det för Kuomintang att balansera mellan att slå vakt om Taiwan som demokrati och att förespråka en framtida förening mellan Taiwan och Kina.

Den uppmärksamme läsaren noterar att jag inte använder ordet ”återförening”. För Folkrepubliken Kina har aldrig någonsin kontrollerat Taiwan. Och de historiska banden mellan Taiwan och Kina är svagare än vad många tror.

 

 

 

Vad sägs om en spruta med vaccin från Kina? Partisympatier avgörande svaret!

Opinionen i Taiwan är skeptisk till vaccin från Kina, särskilt de som röstar på det liberala partiet DPP. (AP Photo/Vincent Yu)

Hittills har Taiwan inte köpt vaccin mot covid 19 från Kina av strikt formella orsaker: vacciner från Kina har inte gått igenom de tester som visar att det är säkert.

Men den förre presidenten Maa Ying-jeou, som hör till det gamla maktpartiet Kuomintang, har uppmanat regeringen att importera kinesiskt vaccin.

76,1 procent av de tillfrågade säger att de inte vill ta emot vaccin som kommer från Kina.

En opinionsmätning i frågan gav intressanta resultat: 76,1 procent av de tillfrågade säger att de inte vill ta emot vaccin som kommer från Kina. 61,6 procent anser att Taiwan inte ska importera vaccin från Kina.

Men partitillhörigheten är avgörande. Av dem som sympatiserar med det liberala DPP är det bara sex procent som säger att de kan tänka sig att få en spruta med kinesiskt vaccin. Av dem som sympatiserar med Kuomintang är det 42 procent som kan tänka sig att ta emot vaccin från Kina.

Kuomintang har sina rötter i Kina och anser i princip att Taiwan och Kina är samma land.

 

 

 

 

Myten om att Taiwan ”alltid” varit en del av Kina

 

1662 kom svensken Fredrik Coyet överens med den kinesiske fältherren och piratledaren Koxinga om att den holländska kolonin i Taiwan skulle kapitulera. Men det innebar inte att Taiwan blev en del av Kina.

 

Kinas officiella historieskrivning ser ut ungefär så här: År 1662 kapitulerade den holländska kolonin för den kinesiske fältherren Koxinga. Och sedan dess är Taiwan en oskiljaktig del av Kina.

Om det ändå vore så enkelt….  Här ska jag röra till den bilden:

Så på Taiwan bildades något som skulle kunnas betecknas som en Mingdynasti i miniatyr – en egen stat som drevs med viss framgång.

1. När fältherren Koxinga tog kontrollen över Taiwan grundade han i praktiken en egen taiwanesisk stat. På fastlandet jagades Mingdynastin bort från makten och Qingdynastin tog över. Så på Taiwan bildades något som skulle kunnas betecknas som en Mingdynasti i miniatyr – en egen stat som drevs med viss framgång.

2. 1683 tog i och för sig Qingdynastin kontroll över Taiwan. Men ön gjordes inte till en kinesisk provins. Taiwan sågs mest som en strategisk ö som riket behövde ha kontroll över – för att hindra att någon annan tog kontroll över den. Och framför allt: Taiwans ursprungsbefolkning skötte sig själv, utan någon kinesisk inblandning.

Stora delar av Taiwan betraktades alltså inte som kinesiskt territorium över huvud taget.

3. I december 1871 förliste ett fartyg utanför Taiwans kust. Fartyget kom från en av Ryukyuöarna som var när knutna till Japan (1879 blev de en del av Japan). 54 av dem som räddade sig till Taiwan blev massakrerade av krigare från en av Taiwans ursprungsbefolkningar. Japan svarade med att skicka en straffexpedition. Men innan denna straffexpedition skickades iväg tog Japan kontakt med det kinesiska hovet. Och Kina svarade i stort sett: ”Var så goda, det här är inte vårt område”. Stora delar av Taiwan betraktades alltså inte som kinesiskt territorium över huvud taget.

4. 1895 tvingades Kina lämna ifrån sig Taiwan efter ett krig med Japan. Men i Taiwan gjordes ett desperat försök att utropa Republiken Taiwan, för undgå japansk ockupation. Republiken krossades efter elva dagar, när japanska styrkor tog över ön.

Taiwan betraktades alltså inte som en del av Kina ens av Kinas kommunistiska parti vid den här tiden.

5. 1938 proklamerade Kinas kommunistiska parti att det ville bilda en antijapansk front tillsammans med bland annat de koreanska och taiwanesiska folken. Taiwan betraktades alltså inte som en del av Kina ens av Kinas kommunistiska parti vid den här tiden.

6. När de allierade ledarna träffades i Kairo 1943 inbjöds även Kinas dåvarande president Chiang Kai-shek. I Kairodeklarationen fick han igenom en skrivning om att Taiwan skulle överföras till Republiken Kina. Och så skedde också 1945.

7. Konfrontationen mellan den kinesiska staten och taiwaneser ledde till den massaker som kallas för 2:28-incidenten (28 februari 1947). Så det blev inget hjärtligt förhållande mellan Taiwan och Kina.

Så för att sammanfatta: Ja, Taiwan har utan tvekan en gemensam historia med Kina. Tidvis har delar av Taiwan varit en del av Kina. Men det är egentligen bara under några få år som Kina har kontrollerat hela Taiwan. Och Kina har historiskt inte ens varit särskilt intresserat av ön.

Nu är Taiwan en demokrati. Kina blir en allt hårdare diktatur som dessutom steg för steg kväver demokratin i Hongkong.

Det är dessutom ett land med stark protestkultur och ett levande civilt samhälle.

Och Taiwan är inte bara en demokrati. Det är dessutom ett land med stark protestkultur och ett levande civilt samhälle. Så den politiska kulturen i Taiwan utvecklas i en helt annan riktning än Kina. Så en förening mellan Kina och Taiwan skulle leda till våldsamma motsättningar.

För fyra år sedan träffade jag Peter Huang, mannen som höll i pistolen när en grupp oppositionella försökte mörda Taiwans blivande diktator Chiang Ching-kuo (Chiang Kai-sheks son). Han sade så här: Militärt kan Kina äta Taiwan. Men med ett starkt civilt samhälle kommer det att bli svårt för Kina att svälja den där munsbiten. Den kommer att bli svårsmält.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regler om choklad förenar Taiwan och Europa – och Kina startar ananas-krig

Taiwan inför nya regler för choklad, som synes vara anpassade efter EU:s regler.

Taiwan inför nya regler för vad som får kallas choklad. Från och med nästa år får det till exempel inte finnas mer än fem procent annat fett än kakaofett i en chokladbit.

… jag har svårt att tro att det är en tillfällighet att Taiwan inför en regel som är identisk med EU:s.

Jag har inte granskat detaljerna. Men jag har svårt att tro att det är en tillfällighet att Taiwan inför en regel som är identisk med EU:s. I EU pågick en kamp under årtionden mellan chokladfundamentalister på kontinenten och mer pragmatiska länder som Sverige. Till slut blev kompromissen: En chokladbit får innehålla annat fett än kakaofett. Men inte mer än fem procent.

Så chokladregler förenar nu Taiwan och Europa.

Och det är en händelse som ser ut som en tanke att det samtidigt pågår ett ananaskrig mellan Taiwan och Kina. Plötsligt fick Kinas tullmyndigheter för sig att ananas från Taiwan inte uppfyllde Kinas krav. Så all import av ananas från Taiwan till Kina stoppades. Det är få som tror något annat än att detta är ett sätt för Xi Jinpings regim att utdela ett nålstick mot Taiwans liberala regering.

… nu mobiliseras Taiwans vänner runt om i världen för att stödja Taiwans frihets-ananas.

Så nu mobiliseras Taiwans vänner runt om i världen för att stödja Taiwans frihets-ananas. Jag vet inte om det går att köpa via nätet för leverans till Sverige, men tipsa gärna mig i så fall.

Taiwans ambassadör: Vi kan samarbeta med Sverige om grön energi – men även om säkerhet

Vincent Yao är i praktiken Taiwans ambassadör i Sverige, även om Sverige inte har formella diplomatiska relationer med landet. Var så god, här får du höra några av hans tankar kring Sverige, Taiwan, Kina och varför Taiwan har upprättat förbindelser med Somaliland, på Afrikas horn.
Hur skulle du vilja utveckla relationerna mellan Taiwan och Sverige?
– Även om Sverige driver en så kallad ett Kina-politik, på samma sätt som hela EU, så anser jag att det finns områden där vi kan utveckla samarbetet. Under det kommande året kommer jag att främja Taiwans värderingar bland svenska folket.
– Samarbete med Sverige skulle till exempel kunna handla om grön energi och högteknologisk utveckling.
– Jag hoppas att vi genom en dialog med den svenska regeringen kan identifiera områden där vi kan arbeta tillsammans.
– Taiwan är till exempel i framkant med att bekämpa desinformation och cyberattacker från ett tredje land. Och jag anser att det även gäller Sverige. Så det finns många icke traditionella säkerhetsområden där vi skulle kunna arbeta tillsammans.
För en tid sedan besökte Taiwans forskningsminister, Chen-Liang-geee Sverige. Vad skulle hända om Sveriges forskningsminister, Matilda Ernkrans, besökte Taiwan. Skulle det leda till att Kina protesterar?
– Jag tror att Kina skulle protestera. Men det beror på hur vi definierar ett sådant besök. Jag tror inte det finns något avtal eller fördrag mellan den svenska regeringen och den kinesiska regeringen som innebär att det skulle bryta mot ett Kina-politiken om en svensk på ministernivå skulle besöka Taiwan.
– Tidigare har Sverige skickat företrädare på hög nivå till Taiwan, även om det inte var på ministernivå. När våra företrädare på ministernivå besöker Sverige får de ibland träffa sina motparter. Och vår vetenskaps- och teknologiminister kom hit och mötte sin motpart. Jag anser att det var en bra utveckling.
– Om vi definierar ett besök som något som ska öka utbytet mellan folken i de båda länderna så är det till ömsesidig nytta och det skulle inte bryta mot Sveriges ett Kina-politik.
– Även om Kina skulle protestera så skulle Sverige och Taiwan kunna rättfärdiga ett sådant besök.
I december sade utrikesminister Ann Linde i riksdagen att meningsmotsättningar mellan Taiwan och Kina måste lösas på ett sätt som ”överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”. Hur ser du på det uttalandet?
– Jag anser att det uttalandet sänder en väldigt stark signal till Kina och även till andra länder – särskilt medlemsländer i EU – att den svenska regeringen stöder ett demokratiskt Taiwan, även i en tid när Sverige behåller en nära relation med Kina. Jag tycker att den positionen är väldigt lik USA:s. Jag tror också att situationen i Hongkong kan ha påverkat den svenska regeringen att betona det taiwanesiska folkets önskan.
– Vår nuvarande regerings politik gentemot Kina har varit väldigt försiktig. Regeringen i Taiwan vill inte provocera Kina. Men Kina fortsätter att mobba Taiwan och att utöva påtryckningar mot Taiwan.
– Vi ökar utbytet och handeln med sydostasiatiska länder, inklusive Australien och Nya Zeeland. Vi fortsätter att stärka vår ekonomiska struktur. Vi stärker vår industriella struktur. Taiwan har blivit ett nav för högteknologisk industri och halvledare.
– Taiwan är väl positionerat för att samarbeta med andra stora industriländer i en postpandemisk försörjningskedja.
– Också militärt stärker vi Taiwans militära förmåga.
EU har nu slutit ett investeringsavtal med Kina. Blir det ett investeringsavtal även med Taiwan?
– Vi vill verkligen få igång förhandlingarna om ett ömsesidigt investeringsavtal mellan Taiwan och EU. Det finns ett starkt stöd hos några medlemsländer och särskilt Europaparlamentet stöder ett bilateralt investeringsavtal mellan Taiwan och EU. Europaparlamentet har antagit en resolution där det understryker vikten av ett bilateralt avtal mellan EU och Taiwan. Men processen kommer inte att bli enkel.
Kina fortsätter att utöva påtryckningar på Taiwan och gör direkta provokationer. Ser du någon chans till en ändring? Finns det krafter i Kina som verkar i en annan riktning?
– Just nu ser jag inte några utsikter att Kina ändrar sin politik.
– Kina har satt upp ett förhandsvillkor för att återuppta dialogen mellan de båda sidorna i Taiwansundet. Det är att Taiwan accepterar principen om ett Kina. Men vår regering har gjort det klart att vi vill sitta ner och tala med Kina på jämställd fot och vi accepterar inga förhandsvillkor.
– Varje lösning måste bygga på ett demokratiskt beslut som görs av hela Taiwan.
– Kinas president Xi Jinping avslöjade sin idé om den så kallade ett Kina-principen. Hans idé om ett Kina med ett land, två system togs inte emot väl i Taiwan. Inte heller oppositionspartiet KMT, som är mer försonligt mot Kina, kan acceptera det.
– Och du har ju sett situationen i Hongkong. Det stärker det taiwanesiska folkets uppfattning att vi kan inte acceptera ett land, två system. Det är konsensus inom Taiwan, oberoende av vilket parti du tillhör.
– Vi hoppas att Kina förändrar sin attityd, men jag ser inga utsikter för det just nu.
Vad gör det med opinionen i Taiwan när Kina sänder in flygplan i Taiwans flygidentifieringszon?
– Det blir väldigt negativt för befolkningen i Taiwan. Vårt styrande parti och vår nuvarande regering har sagt tydligt att Kina borde stoppa sin utpressning gentemot Taiwan och fokusera på sina interna frågor i stället för att utöva militära påtryckningar mot Taiwan.
– Det gäller också oppositionspartiet. Vår förre president Ma Ying-jeou (KMT) talade om detta i ett forum för att ihågkomma fem år efter hans toppmöte med Xi Jinping. Det var i november förra året. Där manade han Peking att sluta med de militära påtryckningarna mot Taiwan.
– Under de gångna åren har den allmänna opinionen i Taiwan blivit alltmer negativ till Kina. De börjar även ifrågasätta de ekonomiska aspekterna.
– En annan faktor är covid 19, där den kineiska regeringen försökte dölja vad som hände.
Säger du att trycket från Kina stärker människors identitet som taiwaneser?
– Speciellt den unga generationen är beslutsam att försvara Taiwans frihet och demokratiska system mot sådant som de uppfattar även som det minsta hot mot Taiwans frihet och demokrati.
– De militära hoten uppfattas av den unga generationen som ett verkligt hot mot Taiwans frihet och demokrati.
Donald Trump stärkte USA:s relationer med Taiwan på flera sätt, bland annat pratade han direkt med president Tsai Ing-wen. Ser du en kontinuitet i president Bidens politik?
– Jag jag ser en kontinuitet.
– Jag tror att Bidenadministrationen kommer att fokusera på en nyorientering så att USA hamnar i en bättre position för att konkurrera med Kina.
– I en press-release från amerikanska UD sägs väldigt tydligt att USA kommer att stå upp för vänner och allierade för att främja vår gemensamma välfärd, säkerhet och våra värderingar. Det är väldigt likt Trumpadministrationens politik. Och uttalandet säger också att det inkluderar att fördjupa USA:s band med det demokratiska Taiwan.
Om USA stärker relationerna med Taiwan. Blir det då möjligt även för andra länder att ha närmare relationer med Taiwan, så att säga i skuggan av USA?
– Ja, jag tror att om USA tar ledningen i att förbättra relationerna med Taiwan. Då kan andra göra det. Ta till exempel Global framework on cooperation and training. Detta initierades av Obamaadminstrationen. Både USA och Taiwan undertecknade ett Memorandum Of Understanding. Under detta ramverk identifierade vi en rad säkerhetsfrågor, till exempel cybersäkerhet, energisäkerhet, demokratisering, bekämpning av korruption and stärkande av kvinnor.
– Vi hade en rad workshops där vi tillsammans med USA bjöd in en rad experter, företrädare för frivilliga organisationer med flera. I början var det bara USA och Taiwan. Senare kom Japan med. Sedan var några europeiska länder med som medarrangörer några av seminarierna. Sverige var medarrangör till ett av seminarierna om att motverka desinformation. Andra länder som Australien och Nederländerna deltog också. Detta är ett exempel på att när USA tar ledningen så kommer andra länder att följa.
Hur viktiga är de diplomatiska allierade (de länder som erkänner Taiwan)?
– Psykologiskt är de viktiga för människors tillit. Om Taiwan inte skulle erkännas av något land i världen kan det påverka tilliten. På kort sikt skulle det påverka Taiwans ekonomiska utveckling och finansiella marknader. Tilliten till regeringen skulle också påverkas. Det är ett av skälen till att Kina driver en desinformationskampanj mot Taiwans regering.
– De försöker stjäla våra diplomatiska allierade. Varje gång det är en större politisk kampanj eller ett val i Taiwan, så försöker de göra något för att skada Taiwans diplomatiska relationer.
– Praktiskt hjälper de allierade Taiwan att göra sin röst hörd. Även om det bara är 15 länder, är de väldigt aktiva i att hjälpa Taiwan i internationella fora. De driver till exempel att vi ska få vara med WHO. Och det innebär att frågorna debatteras.
– Våra diplomatiska allierade är också värdar för seminarier i i samband med FN-möten. Det kan handla om kvinnors rättigheter, jämställhet och hållbar utveckling. Det är frågor som är nära förknippade med utvecklingen i hela världen. Och där har Taiwan en styrka. Det ger oss möjligheter att delta.
Taiwan och Somaliland öppnar representationskontor hos varandra. Och båda länderna är i ett läge där de inte erkänns av omvärlden. Vad innebär detta för Taiwan?
– Vi öppnar representationskontor på varandras territorium. Somaliland har ju också ett kontor i Sverige.
– Genom vår närvaro kan vi öka våra kontakter med Östafrika. För vi har fram till nu inte haft någon närvaro ingen närvaro i Östafrika.
– Vi är ivriga att hitta områden och länder som vi kan arbeta tillsammans med.
Kan Taiwan t ex hjälpa Somaliland att öka handeln?
– Det är vår förhoppning. För Somaliland ligger vid ett viktigt transportnav.  Vi hoppas vi kan öka förbindelserna med hela Östafrika genom Somaliland.
Fotnot: Jag gjorde intervjun med Vincent Yao för Nerikes Allehanda. Detta är en betydligt mer utförlig version. Intervjun ledde till att Kinas ambassad för tredje gången skickade ett hotfullt mejl till NA, vilket har lett till reaktioner i bland annat Riksdagen.

Bravo utrikesminister Ann Linde! Nu blir Kinas ambassadör ännu argare!

Utrikesminister Ann Linde uttrycker på ett diplomatiskt sätt en knivskarp kritik mot Kina.

På årets näst sista dag levererade utrikesminister Ann Linde (S) ett intressant svar i riksdagen. Moderaten Boriana Åberg ställde en fråga med anledning av att Taiwan stängs ute från FN-organet Unesco. Men frågan ställdes bredare än så: Vad kan Sverige göra för att uttryckas stöd för Taiwan?

”på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”.

Inledningsvis säger utrikesminister Ann Linde att det är beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Så långt är det ingen ny ståndpunkt. Men sedan kommer en formulering som är intressant. Utrikesminister Ann Linde säger att meningsmotsättningar mellan Taiwan och Kina måste lösas på ett fredligt sätt och ”på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”.

Det låter kanske inte så drastiskt. Men diplomati är konsten att ge din motpart ett smäll på käften på ett sätt så att det låter både artigt och vänligt.

Vad vill då Taiwans befolkning. Det finns massor av undersökningar om hur Taiwans befolkning ser just på relationen med Kina. Den senaste som jag refererade till här på Taiwanbloggen säger bland annat följande:

Bara två procent av Taiwans befolkning betecknar sig i första hand som kineser. 62,6 procent betecknar sig i första hand som taiwaneser. Och 32,6 procent betecknar sig som både taiwaneser och kineser. På frågan om de skulle tvingas välja mellan att vara taiwanes och kines, svarar 86 procent att de då skulle föredra att vara taiwaneser.

Varje år som går växer en ny generation taiwaneser upp som inte tänker ge upp sin demokrati

Så tillämpar vi Ann Lindes linje, att folkviljan i Taiwan ska vara avgörande, så är det i någon praktisk mening ajöss med ett Kina-politiken. Varje år som går växer en ny generation taiwaneser upp som inte tänker ge upp sin demokrati – och som inte känner någon samhörighet med den Kuomintang-regim som styrde Taiwan under efterkrigstiden. När jag pratar med unga människor i Taiwan är det få – om ens någon – som refererar till ”Republiken Kina” (Taiwans officiella namn).

Så bli inte förvånad om Kinas ambassads hemsida under rubriken ”Spokespersons Remarks” nu kommer att publicera ytterligare en ilsken artikel om Sverige.