Kinesisk diplomat hotar Taiwan: ”Då använder vi militärt våld”

Flygplan och en helikopter på det kinesiska hangarfartyget Liaoning. En kinesisk diplomat har nu öppet hotat att invadera Taiwan. (AP Photo/Kin Cheung)

Den amerikanska kongressen har fattat ett beslut som öppnar för att militära fartyg från Taiwan ska kunna besöka USA – och tvärt om: militära fartyg från USA ska också kunna besöka taiwanesiska hamnar. Detta träder i kraft vid årsskiftet.

Detta fick Li Kexin, kinesisk diplomat i Washington, att utbrista: Den dag ett fartyg från USA:s flotta anlöper Kaohsiung (taiwanesisk hamnstad) blir dagen då Folkets Befrielsearmé förenar Taiwan med Kina med militär styrka. (“The day that a U.S. Navy vessel arrives in Kaohsiung is the day that our People’s Liberation Army unifies Taiwan with military force”).

Kina har flera gånger mullrat hotfullt mot Taiwan. Men det är sällan som ett så tydligt militärt ultimatum uttalas. Kina hotar alltså öppet att krossa demokratin Taiwan om ett amerikanskt militärt fartyg besöker ön.

Kina har flera gånger mullrat hotfullt mot Taiwan. Men det är sällan som ett så tydligt militärt ultimatum uttalas. Kina hotar alltså öppet att krossa demokratin Taiwan om ett amerikanskt militärt fartyg besöker ön. Däremot verkar inte hotet gälla om taiwanesiska militärfartyg skulle besöka USA. I varje fall inte lika uttryckligt.

Det har också skett en ökad kinesisk militär aktivitet i Fjärran östern och kring Taiwan under en tid. Det rör sig bland annat om kinesiska bombplan och attackflygplan som cirkulerar i området.

USA har formellt samma relation till Taiwan som EU och nästan alla andra länder. USA erkänner regeringen i Peking som Kinas enda lagliga regering och Taiwan betraktas som en del av Kina. Men det finns också en särskild lag som säger att USA har en skyldighet att bistå Taiwan vid händelse av ett kinesiskt angrepp.

I Kina finns en särskild lag mot ”Taiwans utträde”, det vill säga vad som ska hända om Taiwan förklarar sig självständigt från Kina

I Kina finns en särskild lag mot ”Taiwans utträde”, det vill säga vad som ska hända om Taiwan förklarar sig självständigt från Kina – om Taiwan skulle upphöra att vara ”Republiken Kina” som än i dag är det formella namnet på den stat som styrs av regeringen i Taipei.

Artikel fem i lagen: ”Att upprätthålla principen om ett Kina är basen för en fredlig återförening av landet. Att återförena landet på ett fredligt sätt tjänar bäst de grundläggande intressena för landsmän på båda sidor av Formosasundet”.

Lagen föreskriver också att Kina ska verka för att uppmuntra ”personutbyte”, ”ekonomiskt utbyte och samarbete” och skapa ”direkta förbindelser för handel, post-, flyg och sjötransporter och skapa närmare ekonomiska band mellan de två sidorna av sundet för deras ömsesidiga nytta”.

Så långt låter ju lagen nästan sympatisk. Men i artikel åtta kommer det öppna hotet:

”Ifall de separatistiska krafterna bakom ”Taiwans oberoende” skulle agera under något namn eller med några medel för att orsaka Taiwands separation från Kina… skall staten använda icke fredliga medel och vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda Kinas suveränitet och territoriella integritet”.

(Citaten ur lagen är hämtade ur boken Taiwan – Risk för krig eller chans till fred, av Bengt Johansson (SNS förslag 2006).

Här anser jag att Sverige och EU bör inta en tydlig position. Regeringen i Taiwan har en legitimitet som Kinas regering saknar.

Här anser jag att Sverige och EU bör inta en tydlig position. Regeringen i Taiwan har en legitimitet som Kinas regering saknar. Som utrikesminister Margot Wallström påpekade i riksdagen här om dagen är Taiwan en väl fungerande demokrati.

Strikt sakpolitiskt  finns det goda skäl att överge ett Kina-politiken och erkänna Taiwans regering. Men det är knappast realistiskt att så kommer att ske. Metallarbetaren Stefan Löfven tänker i första hand på exportframgångar för svenska företag som säljer till Kina. Och ungefär samma perspektiv har moderatledaren Ulf Kristersson.

Sverige borde tydligt säga till Kina att varje försök från Kinas sida att tvångsansluta Taiwan skulle leda till allvarliga följder för relationerna.

Men även inom ramen för ett Kina-politiken finns det utrymme att agera. Sverige borde tydligt säga till Kina att varje försök från Kinas sida att tvångsansluta Taiwan skulle leda till allvarliga följder för relationerna. Det är möjligt att det skulle leda till en diplomatisk kris, liknande den som inträffade mellan Sverige och Saudiarabien.

Men samtidigt: Vilken trovärdighet har diktaturen Kina i affärer? Vad har vi för möjligheter att exempelvis kontrollera att siffrorna om Kinas ekonomiska tillväxt stämmer? Och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström talar om att europeiska företag i Kina drabbas av allt fler byråkratiska hinder. Så hur trovärdig är den kinesiska marknaden, på sikt?

Svensk representant i Taiwan: En fyrbåk för mänskliga rättigheter i Asien

Taiwan är det ledande landet i Asien när det gäller HBTQ-personers rättigheter, skriver representanter för 19 handelskontor i Taiwan. En av undertecknarna är Henrik Persson från Businiess Sweden i Taiwan.  (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Den 10 december är FN:s dag för mänskliga rättigheter. Och just den dagen publicerade Taipei Times en debattartikel, undertecknad av 19 företrädare för handelskontor i Taiwan. Bland undertecknarna finns Henrik Persson från Business Sweden, Madeleine Majorenko från EU:s handelskontor, Nicholas Enersen från Danmarks handelskontor och Jari Seilonen från Finlands handelskontor.

I artikeln beskrivs Taiwan som en fyrbåk för mänskliga rättigheter i Asien. Bland annat nämner de HBTQ-personers rättigheter. Men de pekar också på att det finns områden där Taiwan har mer kvar att göra och nämner bland annat dödsstraffet.

De säger också i rätt allmänna ordalag att det finns en oroande tendens i världen att de mänskliga rättigheterna utmanas. Och i länder där mänskliga rättigheter finns en tendens att ta dem för givna.

Det svenska handelskontoret i Taiwan drivs av Business Sweden som är en halvstatlig organisation. Det är den form av representation som Sverige kan ha i ett land som vi inte har några diplomatiska förbindelser med. Att en rad företrädare för demokratiska länders handelskontor i Taiwan gör den här markeringen genom en debattartikel är viktigt.

Lägg därtill att utrikesminister Margot Wallström gjorde en del intressanta uttalanden om Taiwan vid en interpellationsdebatt med Caroline Szyber från Kristdemokraterna den 2 december. Hon sade bland annat följande:

”Taiwan är en välutvecklad demokrati med demokratiska rättigheter som fria val, yttrandefrihet och ett gott läge för mänskliga rättigheter. Det förtjänar att påpekas. Taiwan är på många sätt ett bra samhälle att leva i. Sverige har välutvecklade handelsförbindelser med Taiwan, och vi träffas varje år på statssekreterarnivå.

Vi kommer som sagt att fortsätta att stödja Taiwans meningsfulla deltagande i internationella sammanhang. Vi vill se till att säkerställa ett brett samarbete på många olika områden, särskilt när det gäller folkhälsa och flygsäkerhet. Vi vill komma framåt i substansfrågorna, och det ska vi fortsätta att verka för.”

När det gäller FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är Taiwans situation minst sagt märklig. Taiwan är inte med i FN, men har ändå ett åtagande att uppfylla deklarationen. Det sker bland annat genom att internationella experter erbjuds att granska landet. Och det finns saker att arbeta med: Till exempel förhållanden för gästarbetare och inte minst deras barn. Barn till gästarbetare kan bli statslösa, eftersom de inte erkänns som medborgare i Taiwan och de registreras inte heller i hemlandet.

Det skulle betyda mycket för landets anseende om Taiwan bestämde sig för att en gång för alla avskaffa dödsstraffet. Nu finns det en stark opinion för dödsstraffet i Taiwan. Men det var utgångspunkten även i Frankrike när dödsstraffet avskaffades 1981. Den nyblivne presidenten Mitterand bestämde sig för att visa ledarskap. I dag är dödsstraffet oförenligt med EU-medlemskap.

Tittar på antalet avrättningar så är tendensen i Taiwan positiv. Under åren 2010 – 2015 genomfördes mellan fyra och sex avrättningar per år. 2016 blev det en. Fram till den 6 december hade ännu ingen avrättning skett i Taiwan år 2017.

I ett läge när Kina mullrar hotfullt är det viktigt att omvärlden markerar stöd för Taiwan. Det är i Taipei som det sitter en regering med ett folkligt mandat, inte i Peking. Det är i Taipei som det sitter en regering med en förstärkning av de mänskliga rättigheterna på sin dagordning. Regimen i Peking verkar just nu åt motsatt håll, vilket inte minst märks i den före detta brittiska kronkolonin Hongkong.

Här kan du läsa hela artikeln av företrädarna för utländska handelskontor i Taiepei.

 

Utrikesministern om Taiwan: ”En välutvecklad demokrati”

 

I dag, fredag den 1 december, hölls en interpellationsdebatt i riksdagen om Taiwan. Caroline Szyber (KD) hade ställt en interpellation om Taiwans möjligheter att delta i internationella organisationer.

Jag måste säga att jag blev positivt överraskad. Utrikesministern markerade mot Kinas tuffare och mer hänsynslösa hållning. Hon beskrev också Taiwan som ”en väl utvecklad demokrati” med ”ett väldigt gott läge för mänskliga rättigheter”.

Ibland är inrikespolitik i Taiwan fullt begriplig – ibland är den svår att förstå om du inte kan historien!

Premiärminister William Lai uttryckte sig oförsiktigt om vårdanställdas löner och fick be om ursäkt. Det hade kunnat hända även i Sverige. (AP Photo/Johnson Lai)

Många av mina kommentarer på den här bloggen handlar om relationerna mellan Taiwan och Kina. Nu tänker jag ägna den åt taiwanesisk inrikespolitik (okej, jag ger mig – Kina dyker upp även här). Jag tänkte ge ett exempel är taiwanesisk inrikespolitik fungerar ungefär som inrikespolitik i Sverige och ett exempel där Taiwan är något helt annat än Sverige.

Taiwans premiärminister William Lai skulle lansera en ny telefonlinje för långvård. Alltså: Om du är en orolig anhörig ska du kunna ringa samma telefonnummer, oavsett var i landet du befinner dig.

Det enkla exemplet först:

Taiwans premiärminister William Lai skulle lansera en ny telefonlinje för långvård. Alltså: Om du är en orolig anhörig ska du kunna ringa samma telefonnummer, oavsett var i landet du befinner dig. Inget mer sökande på berörda myndigheters hemsidor för att hitta numret till rätt handläggare alltså.

Således en bra och positiv nyhet. Inte så svårt att skriva det talet – eller hur? Men ajajaj, när premiärministern kom in på vårdpersonalens låga löner, så sade han att de också ska tänka på att de gör en god gärning – det var nästan som att de skulle bortse från att de sliter hårt för låga löner. Och då talar vi om löner på i storleksordningen 8500 kronor i månaden.

Det blev en storm i sociala medier. Många undrade om inte premiärministern också skulle kunna göra en god gärning (typ sänka sin lön).

Det blev en storm i sociala medier. Många undrade om inte premiärministern också skulle kunna göra en god gärning (typ sänka sin lön). Premiärminister William Lai fick be om ursäkt för sitt ordval. Hälsominister Chen Shih-chung förklarade att hälsovårdsministeriet tänker höja lönerna för vårdanställda nästa år. Och premiärministern förklarade att statens anslag för långvård ökade från 1,4 miljarder kronor 2016 till 6,8 miljarder kronor i år. Och nästa år beräknas anslagen bli 9,5 miljarder kronor.

Detta speglar behovet av en utbyggd välfärdsstat i Taiwan. Taiwanesiska journalister har bland annat rest till Sverige för att studera svensk äldreomsorg.

Japp, ungefär så här går det ju till även i Sverige. En ledande politiker säger något ogenomtänkt och ber sedan om ursäkt. Och även i Sverige är ju vården en av de tunga politiska frågorna. Denna politiska stormvind kan vi svenskar relatera till.

Och så går vi till den andra händelsen. En händelse som på en gång är för oss i Sverige märklig och mycket typisk för Taiwan:

Fredagen den 24 november samlades anhängare till det gamla maktpartiet Kuomintang (som just nu är i opposition) för att fira en händelse på Hawaii som inträffade den 24 november år 1894.

Fredagen den 24 november samlades anhängare till det gamla maktpartiet Kuomintang (som just nu är i opposition) för att fira en händelse på Hawaii som inträffade den 24 november år 1894. Då bildade en kinesisk intellektuell en revolutionär förening med målet att störta den kejserliga Qing-dynastin i Kina. Och grundaren av organisationen hette Sun Yat-sen, som vid den här tiden var bosatt i Hawaii. Sun Yat-sen skulle senare bli Kinas förste president. Och den organisation som han grundade på Hawaii, blev grundstommen för Kuomintang.

Kuomintangs ordförande Wu Den-yih höll ett tal där han kritiserade det styrande partiet DPP (Democratic Progressive party), både när det gäller inrikespolitik och i relationen med Kina. Han pekade på att turisterna från Kina har blivit färre sedan DPP fått makten.

Kuomintangs förre ordförande, Hung Hsiu-chu höll ett tal där hon påminde om att partiet en gång styrde hela Kina (nåja, inte riktigt, skulle jag vilja säga) och att målet fortfarande är ett förenat Kina (underförstått: där Taiwan ingår).

Jag behöver knappast påpeka för svenska läsare att detta är något väldigt speciellt för Taiwan. Det finns hela tiden återkoppling till Kina och historien. Det moderna Taiwan grundades Chiang Kai-shek som var en misslyckad nationalistledare i Kina. Hans vanstyre bidrog till den kommunistiska segern i inbördeskriget.

Och den riktigt stora skiljelinjen mellan nationalistpartiet Kuomintang och liberalerna i DPP handlar just om relationen med Kina.

Och den riktigt stora skiljelinjen mellan nationalistpartiet Kuomintang och liberalerna i DPP handlar just om relationen med Kina. För nationalisterna är Taiwan Republiken Kina och ingenting annat. Och i republiken Kina ingår inte bara Taiwan utan också Peking. Shanghai och hela det kinesiska fastlandet. Inom DPP finns en underförstådd strävan efter att Taiwan ska bli en erkänd och självständig stat, fast partiledningen tonar ner delen av partiets politik för att inte reta jätten Kina.

Så politik i Taiwan handlar både om vardaglig inrikespolitik och om den existentiella frågan: Vad är Taiwan för något? En egen stat? En del av Kina? Eller kanske något annat… I dag är läget: I praktiken en självständig stat som officiellt heter Republiken Kina.

 

 

 

 

 

 

Så försöker Kina hindra dig från att läsa Kina-kritiskt material

Rubriken låter märklig. Visserligen vet vi alla att Kina är en diktatur. Rent av en av de värsta. Organisationen Freedom House anser att den kinesiska staten är hårdare än Syrien när det gäller att kontrollera internet. Om detta skriver journalisten Jojje Olsson här.

Men Kina försöker att sträcka ut sina tentakler betydligt längre än till de egna gränserna. Ogenerat försöker regimen att tysta kritiker även utomlands. Fallet med den fängslade Gui Minhai visar att varken svenskt medborgarskap eller vistelse utanför Kinas gränser utgör något tillförlitligt skydd.

Det är bara det att du måste stödja ett Kina-politiken och vara för en återförening mellan Kina och Taiwan för att komma ifråga för ett sådant stipendium.

Jag läser i en artikel i Taipei Times att Kina erbjuder generösa stipendier för taiwanesiska ungdomar som vill läsa vidare i Kina. Taiwan är ett land med en levnadsstandard som är högre än Finlands. Men kostnaderna för studier är ofta en tuff utmaning för taiwanesiska familjer, så stipendierna från Kina är säkert attraktiva för många. Det är bara det att du måste stödja ett Kina-politiken och vara för en återförening mellan Kina och Taiwan för att komma ifråga för ett sådant stipendium.

Journalisten Jojje Olsson uppmärksammar också ett annat fall. Den australiske professorn Clive Hamilton har skrivit en bok, där han redovisar hur Kina spionerar på sina medborgare i Australien. Till saken hör att det bor i storleksordningen en miljon kineser i Australien. Men förlaget bestämde helt plötsligt att boken inte skulle ges ut. Och förlaget sade öppet att det berodde på påtryckningar från…. Ja, du vet vem! Clive Hamilton har tidigare gett ut åtta böcker på samma förlag. Här kan du läsa mer om fallet Clive Hamilton.

Det värsta är att världsorganisationen FN villigt deltar i Kinas censur.

Det värsta är att världsorganisationen FN villigt deltar i Kinas censur. Säg att det skulle hållas en stor FN-konferens i Stockholm. Då skulle journalister från Taiwan utestängas. Oberoende journalister från demokratin Taiwan skulle alltså inte få bevaka mötet. Däremot skulle statskontrollerade kinesiska medier få komma dit. När jag skriver det här sitter jag i Göteborg för att bevaka det sociala EU-toppmötet. Tänk tanken att norska journalister inte skulle få bevaka EU, med motiveringen att landet inte är med i EU. Det skulle vara absurt.

Men att regeringen är så tyst kring Kinas försök att bygga ut censuren finner jag vämjeligt.

Det må vara att Sverige inte erkänner Taiwan. Det kan jag möjligen förstå ur en strikt realpolitisk synvinkel. Men att regeringen är så tyst kring Kinas försök att bygga ut censuren finner jag vämjeligt. Det är något som varje demokrat borde protestera mot.

 

En knallpulverkanon räcker inte om Taiwan ska kunna försvara sig

Taiwanesiska stridsvagnar under en militärövning. Taiwan har svårt att hänga med i den upprustning som sker i jätten Kina – och som är ett direkt hot mot demokratin Taiwan. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

På Kinmen, en taiwanesisk ö som nästan är inbäddad i Kina, fick jag vara med om en märklig upplevelse: Krig som turistattraktion.

Fast smällen blir blygsam, sannolikt för att inte skrämma någon. Det låter mer som en knallpulver-revolver än som en kanon.

Under artilleridueller mellan de kommunistiska styrkorna på fastlandet och Taiwan hade Taiwan tillgång till en för den tiden kraftfull amerikansk kanon. Det sägs att de kinesiska soldaterna ställde frågan om de blev beskjutna med atomvapen. Turister kan numera gå in i befästningarna på Kinmen och se en demonstration av hur det gick till att ladda och avfyra kanonen. Fast smällen blir blygsam, sannolikt för att inte skrämma någon. Det låter mer som en knallpulver-revolver än som en kanon. (Jag vet inte om det finns knallpulver i dag, men det fanns när jag var barn och lekte ”cowboys och indianer”).

På stränderna på Kinmen syns fortfarande de fysiska hinder som skulle försvåra en invasion.

Sedan blev det avspänning. Många av befästningarna på Kinmen öppnades för turister. Turistguider klär sig i militäruniform och demonstrerar hur det gick till att ladda och skjuta med en kanon. Och många av de turister som granskar spektaklet kommer från det kommunistiska Kina.

Men det handlar inte bara om knallpulver. Hotet från Kina har skärpts i flera avseenden.

Men det handlar inte bara om knallpulver. Hotet från Kina har skärpts i flera avseenden. President Xi Jinping har skärpt tonen mot all opposition i Kina, inklusive den opposition som finns i Hongkong. Löftet om ”ett land – två system” blir allt mer urholkat. Sedan liberalen Tsai Ing-wen blev president i Taiwan har Kina brutit de politiska kontakterna med Taiwans regering.

Tidningen New York Times publicerade den 4 november ett längre reportage som beskriver svårigheterna för Taiwan att hålla jämna steg med Kinas upprustning. Reportaget illustreras med en bild på en av Taiwans ubåtar. En ubåtstyp som snarast kan beskrivas som ett flytande museum. Typen tjänstgjorde bland annat under andra världskriget i striderna mellan Japan och USA. De båda ubåtar av typen som Taiwan har kan visserligen lägga ut minor, men de kan inte avfyra torpeder.

Kina förfogar över 800 000 soldater. Taiwan har 130 000. Kina har en försvarsbudget på 1 200 miljarder kronor. Taiwans försvarsbudget motsvarar drygt 80 miljarder kronor.

Även om Taiwan kraftigt skulle öka sina försvarsanslag skulle landet ha svårt att köpa vapen. För allt fler länder, inklusive USA, blir skeptiska till att sälja vapen till Taiwan. För då kan den ekonomiska jätten Kina surna till.

USA:s president Jimmy Carter beslöt att erkänna regeringen i Peking som Kinas enda lagliga regering år 1979. Då blev det en motreaktion i kongressen. Den antog en särskild lag om relationerna med Taiwan som bland annat säger att USA ska förse Taiwan med den utrustning som landet behöver för att försvara sig. När president Donald Trump blev vald till president demonstrerade han mot Kina genom att ta emot ett telefonsamtal från Taiwans president Tsai Ing-wen, där hon gratulerade honom till valsegern.

Men sedan har Donald Trump agerat mer i samklang med Kina än man kunde tro när man hörde hans aggressiva angrepp mot Kina i valrörelsen.

Men sedan har Donald Trump agerat mer i samklang med Kina än man kunde tro när man hörde hans aggressiva angrepp mot Kina i valrörelsen. Han såg till att USA lämnade frihandelsavtalet TPP, som var ett försök att skapa en motvikt till Kina i Asien. Konflikten på den koreanska halvön är också ett skäl till att Donald Trump prioriterar relationerna med Peking. Han hoppas på att få Peking att påverka Kim Jong Uns regim att bli mindre aggressiv. Vi ska inte heller underskatta vad som kan hända när två personer som båda gärna betraktar sig som ”starka ledare” möts.

Visserligen gav Donald Trump klartecken för att sälja vapen till Taiwan för knappt 12 miljarder kronor i somras. Men den förre presidenten Barack Obama beviljade en vapenförsäljning till Taiwan för 15 miljarder kronor för två år sedan. Och på det hela taget är det ändå rätt begränsade leveranser.

Målet för Taiwans försvarsplanering är att hålla ut i två veckor. Därefter förväntas USA komma till undsättning. Men för att klara det krävs något mer än en knallpulverkanon på Kinmen. Det räcker inte ens med en ubåt från andra världskriget.

En demokrati måste kunna försvara sig om den hotas av en näraliggande diktatur.

Artikeln i New York Times kan du läsa här.

 

Ooops, Folkrepubliken Kinas regering missade att läsa FN-resolution!

På bilden: en demonstration i New York för att Taiwan ska få vara med i FN. Kina har nu skickat ett argt brev till FN om att Taiwan ska hållas utestängt från organisationen. (AP Photo/Tina Fineberg)

Att Taiwan skulle få komma med i FN är en avlägsen dröm. Men ändå har Kinas vikarierande FN-ambassadör, Wu Haitao, skickat ett argt brev till FN som klargör Kinas ståndpunkt i ärendet. Varje försök att ta upp Taiwans ställning i FN är att underminera Kina suveränitet, skriver han i brevet. Han hänvisar också till den resolution som antogs på 70-talet och som innebar att Taiwan sparkades ut från FN.

För oavsett vad Kina försöker hävda, så spelar Taiwan en aktiv roll i världssamfundet.

Taiwan har under många år gjort framstötar om att få vara med på ett hörn åtminstone i FN:s sidoorganisationer, till exempel som observatör. Rent praktiskt skulle det ha stora fördelar. För oavsett vad Kina försöker hävda, så spelar Taiwan en aktiv roll i världssamfundet. I varje svenskt hem finns det produkter från Taiwan. Om vi talar om klimatmål och jämför Taiwan med Kina, så framstår Taiwan vid en jämförelse som en radikal miljöaktivist och Kina som en miljöbov i klass med BT Kemi (som sprängdes i luften efter miljökämpen Björn Gillbergs insatser).  Vissa städer i Kina är så förorenade att bilar krockar på grund av dålig sikt.

I ett svar säger regeringen i Taiwan följande: 1. Taiwan har aldrig styrts av Fastlandskina. 2. Ett Kina-politiken har inte ett så entydigt stöd internationellt som Kina hävdar. 3. Kina borde inta en mer pragmatisk hållning.  4. Den FN-resolution som innebar att Taiwan sparkades ut från FN ger inget stöd för påståendet att Kina skulle ha rätt att styra Taiwan.

Mellan 1895 och 1945 var det Japan som styrde Taiwan. Det förjänar att påpekas att Taiwan faktiskt utropades som en självständig republik strax innan de japanska trupperna anlände 1895.

När det gäller den första punkten så finns det anledning att påminna om historien. Mellan 1895 och 1945 var det Japan som styrde Taiwan. Det förtjänar att påpekas att Taiwan faktiskt utropades som en självständig republik strax innan de japanska trupperna anlände 1895. Efter andra världskriget överlämnades Taiwan till den nationalistiska regimen under ledning av Chiang Kai-shek, som flydde till Taiwan efter kommunisternas seger i inbördeskriget. Alltså fortsatte Taiwan att vara avskilt från Kina. Med början i slutet av 80-talet demokratiserades Taiwan – vilket ökade klyftan ytterligare mellan Fastlandskina och Taiwan.

Jag kan inte se att det står någonstans att Taiwan är en del av Kina eller att Kina har rätt att styra Taiwan. Hoppsan, har Kinas regering missat den detaljen?

Jag läser FN-resolutionen från 70-talet. Jag kan inte se att det står någonstans att Taiwan är en del av Kina eller att Kina har rätt att styra Taiwan. Hoppsan, har Kinas regering missat den detaljen? Däremot tydliggörs i resolutionen Chiang Kai-sheks regim, som då styrde Taiwan, inte har rätt att representera hela Kina.

Jag bifogar de dokument som åberopas i texten här nedan. Dokumentet med FN-resolutionen innehåller flera grejer. Titta efter FN-resolution 2578. Den Ligger på höger sida i dokumentet.

Mainland China letter to the UN Secretary General

response to Mainland China letter to the UN Secretary General

Resolution 2758

 

Den märkliga berättelsen om president Tsai Ing-wens besök på Hawaii

Taiwans president Tsai Ing-wen utbyter presenter med chefshistoriken Daniel Martinez vid Hawaiis nationalpark och museiintendenten Jacqueline Ashwell during under besöket i Honolulu. (Cindy Ellen Russell/The Star-Advertiser via AP)

Tänk om Tsai Ing-wen hade varit en vanlig medborgare – som vem som helst. Då hade hon kunnat resa ganska fritt i världen. Det hade hon sannolikt också kunnat göra som oppositionsledare. Då hade hon till exempel kunnat titta förbi i Stockholm eller hon hade rent av kunnat komma till Örebro för att studera svensk äldreomsorg (som har väckt visst intresse i Taiwan de senaste åren).

Fast problemet är att hon inte är en ”vanlig medborgare”. Hon är president, vald enligt konstens alla regler. Och då är det tvärstopp för att besöka en annan demokrati, typ Sverige. För då skulle det bli ett sjuhelsikes liv i Kina, där diktatorn Xi Jinping nu har förstärkt sin maktposition under kommunistpartiets kongress.

Men nu är president Tsai Ing-wen på rundresa till länder som Taiwan faktiskt har diplomatiska förbindelser med: Tuvalu, Solomonöarna och Marshallöarna. Och av rent praktiska skäl stannade hon på Hawaii, liksom på vägen dit. Men då kräver den diplomatiska etiketten att det amerikanska utrikesdepartementet säger att besöket är ”privat och inofficiellt”. Amerikanska UD framhåller också att USA håller fast vid sin ”ett Kina-politik”.

Samtidigt räknar myndigheter med att tiotusentals taiwaneser kommer att besöka Hawaii varje år. Det finns dessutom ett intresse för just Taiwan att ha kontakter med Hawai, eftersom det finns kopplingar mellan de båda örikenas ursprungsbefolkning.

Till USA kan Tsai Ing-wen alltså resa, under förutsättning att amerikanska UD markerar att besöket är privat. Och det ska gärna ske medan hon är på genomresa till något av de länder som Taiwan har diplomatiska förbindelser med. Men till Sverige för den demokratiskt valda Tsai Ing-wen inte komma.

Däremot: Om diktatorn Xi Jinping skulle ge en vink att han vill komma till Sverige, så skulle röda mattan rullas ut och kungen skulle ta emot honom. Det vore intressant om Liberalerna skulle bjuda hit Tsa Ing-wen, lite på pin tji!

 

Uppmärksammat rättsfall i Taiwan: Dödsdömd blev frikänd efter 15 år!

Bakom filmklippet ovan står bland annat en taiwanesisk organisation för dödsstraffets avskaffande. Den är på kinesiska, men är textad på engelska. Filmen handlar om Cheng Hsing-tse som 2002 greps, anklagad för att ha skjutit ihjäl en polis i samband med ett tumult på Karaoke-klubb.

Vid något tillfälle under rättsprocessen erkände han polismordet, men hävdade sedan att det berodde på att han utsatts för tortyr. Frivilliga organisationer och advokater har pekat på en rad frågetecken kring dödsdomen.

Nu har en domstol kommit fram till att dödsdomen var felaktig. Det kan innebära att Cheng Hsing-tse kan få ett skadestånd på i storleksordningen 7-8 miljoner svenska kronor. Han har suttit i dödscell i 15 år.

Det här aktualiserar naturligtvis åter igen frågan om det är lämpligt att över huvud taget ha dödsstraff. Av västvärldens demokratier är det bara USA, Japan och Taiwan som fortsätter tillämpa dödsstraff. Att avskaffa dödsstraffet är till exempel ett krav för medlemskap i EU. De som argumenterar för mer intensiva kontakter med det diplomatiskt isolerade Taiwan skulle utan tvekan få starkare argument om Taiwan avskaffade dödsstraffet.

I det liberala regeringspartiet DPP finns det krafter som verkar i den riktningen. Men stödet för att behålla dödsstraffet är massivt i opinionen.

Fallet Cheng Hsing-tse innebär naturligtvis att dödsstraffets definitiva karaktär diskuteras. En oskyldigt dömd kan inte väckas till liv igen. Och hur noggranna domstolar än försöker vara, så kommer det ändå att uppstå ett antal fall där bevisen är ifrågasatta eller rent av tveksamma. Vi har ju för övrigt haft ett antal ärenden i Sverige där det visat sig att oskyldiga människor har dömts för mord.

Avrättningsmetoden som används i Taiwan är att den dömde får en sömnspruta, varefter personen skjuts ihjäl. Om den dödsdömde gått med på att donera sina organ, så riktas ett skott mot huvudet. Annars skjuts den dödsdömde tre gånger i hjärtat bakifrån medan han eller hon ligger på en madrass.

Det återstår att se om dödsstraffet avskaffas. Men enligt Cornell Centre on the death penalty går utvecklingen åt rätt håll. Under flera års tid genomfördes 5-6 avrättningar per år. Men 2016 blev det bara en. Och hittills i år har ingen person avrättats i Taiwan.

Det kan vara värt att påminna om att Kina (som gör anspråk på Taiwan) avrättar tusentals människor – fler än alla andra länder tillsammans.

Här kan du läsa om Cheng Hsing-tse i Tidningen Taipei Times.

Och här är redovisningen om Taiwan från Cornell Centre on the death penalty.

 

Nytt ljus över avgörande skede när Taiwan demokratiserades

Chiang Ching-kuo tillsammans med sin ryskfödda hustru Faina Chiang under en resa till USA i april 1970. Några dagar senare försökte exiltaiwaneser i USA mörda honom.  Det blev till slut Chiang Ching Kuo som upphävde undantagstillståndet, ett avgörande steg mot en demokratisering av landet. (AP Photo/Central News Agency, HO) ** CREDIT MANDATORY **

Tidningen Taipei Times rapporterar att dokument har släppts som kastar nytt ljus över den avgörande tid i slutet av 80-talet som ledde till att Taiwan gick från diktatur till att bli en fullfjädrad demokrati. Det handlar om den dåvarande presidenten Chiang Ching-kuos beslut att häva undantagstillståndet som varit i kraft ända sedan 40-talet.

Chiang Ching-kuo var son till den gamle diktatorn Chiang Kai-shek. Att Chiang Kai-shek utsåg sin son till efterträdare ledde bland annat till att oppositionella taiwaneser i USA försökte mörda Chiang Ching-kuo när han besökte New York. En av dem som deltog i komplotten flydde sedan till Sverige, men lämnades ut till USA – trots högljudda protester från sympatisörer.

Chiang Ching-kuo levde under lång tid i Sovjetunionen. Och det styrande partiet i Kuomingtang inspirerades av just Sovjetunionen. Det kan synas lite märkligt, med tanke på att Taiwan under Chiang Kai-shek och senare under Chiang Ching-kuo snarast kan beskrivas som en antikommunistisk högerdiktatur. Om det skulle jag kunna skriva en rätt lång blogg. Jag håller bland annat på och läser en biografi över Chiang Ching-kuo.

Enligt de dokument som nu har släppts var det inte av övertygelse som Chiang Ching-kuo bestämde sig för att häva undantagstillståndet 1987 och bana väg för ett flerpartisystem. Han gjorde vad han var tvungen att göra, för att inte helt förlora kontrollen. Och i den högsta ledningen gjordes också ett antal olika scenarior om vad som skulle kunna hända. En av de frågor de förutsåg skulle uppmärksammas var Kuomingtangs finansiering, eftersom partiet var så sammanväxt med staten.

Men genom att backa för den rörelse som växte fram underifrån, så hamnade Chiang Ching-kuo ändå på rätt sida av historien. När Chiang Ching-kuo avled 1988 efterträddes han av vice presidenten Lee Teng-hui, som såg till att Taiwan fortsatte på vägen mot demokratiska reformer.