Kuomintang väljer ny partiledare – säger partiet hejdå till Kina?

Anhängare till Kuomintang i valrörelsen 2020.
Anhängare till Kuomintang under valrörelsen i januari. Efter valnederlaget väljer Kuomintang en ny partiledare på lördagen.

På lördag är det partiledarval i Taiwans gamla maktparti Kuomintang. Och det finns två frågor som en ny partiledare måste ta ställning till. 1. Partiets hierarkiska organisation som en gång byggdes upp med hjälp av Sovjetunionens kommunistiska parti. 2. Partiets relation med Kina. Mycket pekar på att Kuomintang kommer att markera tydligare mot Kina.

Plattare organisationsstruktur, en anpassning till en värld där människor kommunicerar via nätet och en högre grad av decentralisering.

Den ena kandidaten i partiledarvalet är Hau Lung-bin, tidigare borgmästare i Taipei. Den andra är Johnny Chiang. Framför allt Johnny Chiang har utlovat organisationsförändringar i partiet: Plattare organisationsstruktur, en anpassning till en värld där människor kommunicerar via nätet och en högre grad av decentralisering. I grunden bygger märkligt nog det antikommunistiska och högerorienterade Kuomintangs organisation på Lenins principer om ”demokratisk centralism”, vilket i korthet betyder att ledningen bestämmer allt.

Men sedan har vi också den känsliga frågan om relationen till Kina. I dag vägrar Kina att ens tala med Taiwans regering, men odlar kontakterna med Kuomintang. Grunden för det är att Kuomintang accepterar 1992 års konsensus mellan Kina och Taiwan. Detta konsensus säger tre saker: 1. Det finns bara ett Kina. 2. Taiwan är en del av Kina. 3. Parterna gör olika tolkningar av vad Kina är. Så Kuomintangs Kina-politik kan sammanfattas med att partiet vill ha en återförening någon gång i framtiden och vill gärna utveckla relationerna med Kina.

Och företrädare för partiet säger till tidningen att Kinas ledare Xi Jinping förstörde tanken med 1992 års konsensus …

Nu säger båda kandidaterna, enligt Financial Times,  att 1992 års konsensus inte längre fungerar. Och företrädare för partiet säger till tidningen att Kinas ledare Xi Jinping förstörde tanken med 1992 års konsensus genom att introducera formeln ”ett land, två system” för relationen mellan Kina och Taiwan.

Även i det Liberala partiet DPP har det skett en viss förskjutning, fast åt andra hållet. Tidigare en tydlig förespråkare för att Taiwan ska utropa sin självständighet. Numera ett parti som visserligen lutar mot att vilja ha ett formellt självständigt Taiwan någon gång i framtiden, men som nu strävar efter att behålla status quo: Taiwan som en välmående demokrati och självständig stat, men där omvärlden låtsas som om det är något annat.

Det vore onekligen intressant att få se en valrörelse i Taiwan där andra frågor än relationen med Kina spelar en större roll.

Så ifråga om en av de mest centrala frågorna verkar det som om de båda huvudmotståndarna i Taiwan närmar sig varandra. Det vore onekligen intressant att få se en valrörelse i Taiwan där andra frågor än relationen med Kina spelar en större roll. Ekonomisk politik. Välfärd. Skatter. Sjukvård.

 

Chockerande knivdåd mot en kvinna och tre barn 1980 – tas upp i ny rapport

Minnesmärket över den vita terrorns offer konstruerades av De Tsu-tsai, som under en period bodde i Sverige och var svensk medborgare.

I centrala Taipei står monumentet över offren för ”den vita terrorn” under Chiang Kai-sheks styre. Inledningen var en konfrontation som ägde rum den 28 februari 1947.

Den mörka perioden i Taiwans historia dyker upp då och då. Och en händelse som fått ny aktualitet ägde rum på samma datum – den 28 februari. Fast det skedde 1980.

Demokratiaktivisten Lin Yi-hsiung arresterades den 27 februari 1980. Han var sedan flera år en välkänd person bland dem som försökte skapa utrymme för alternativa politiska krafter under maktpartiet Kuomintangs enpartivälde.

Vid den här tiden befann sig också Kuomintangregimen i ett chocktillstånd. Ett år tidigare hade USA:s president Jimmy Carter beslutat att bryta med Taiwan och i stället erkänna Folkrepubliken Kina. I villkoren för erkännandet ingick att Taiwan skulle betraktas som en del av Kina. Och det var för övrigt en linje som även Kuomintang förfäktade.

Personen knivhögg Lin Yi-hsiungs 60-åriga mamma och hans tre döttrar. Mamman och hans då sexåriga tvillingdöttrar dog. Den tredje dottern överlevde.

Dagen efter att Lin Yi-hsiung arresterades kom en mördare till hans bostad i Taipei. Personen knivhögg Lin Yi-hsiungs 60-åriga mamma och hans tre döttrar. Mamman och hans då sexåriga tvillingdöttrar dog. Den tredje dottern överlevde. Lin Yi-hsiungs hustru, Fang Su-min, var inte hemma, för hon var vid tillfället och besökte sin man i fängelset.

Redan när morden inträffade var det många som var frågande till varför ingen åkte fast. Bostaden bevakades 24 timmar om dygnet av säkerhetstjänsten. Hur skulle någon kunna bryta sig in i bostaden utan att säkerhetstjänsten visste om det?

Sedan 2018 har Taiwan en särskild kommission som ska utreda brott mot mänskliga rättigheter under diktaturen – och den ska dessutom ge offren någon form av upprättelse. Kommissionen har nu presenterat en rapport om trippelmorden den 28 februari 1980.

Kommissionen har också funnit att någon ringt ett samtal från lägenheten till en restaurang i närheten – och frågat efter en namngiven person.

Rapporten konstaterar att Lin Yi-hsiungs hem inte bara var övervakat av säkerhetspoliser som stod och kollade vem som gick in och ut. Lägenheten var dessutom avlyssnad. Kommissionen har också funnit att någon ringt ett samtal från lägenheten till en restaurang i närheten – och frågat efter en namngiven person. Samtalet spelades in av säkerhetstjänsten, men säkerhetstjänsten uppger att inspelningen har förstörts.

Detta stärker misstankarna om att det verkligen var säkerhetstjänsten som låg bakom de tre brutala morden och mordförsöket på Lin Yi-hsiungs äldsta dotter. Kommissionens talesperson, Yeh Hunt-lin uppmanar säkerhetstjänsten att ge en förklaring på varför bevismaterial har förstörts.  Kommissionen anser också att dokument som finns kring ärendet borde offentliggöras. Enligt säkerhetstjänstens regler kan det ske först år 2030.

På platsen där morden skedde finns numera den Prebyterianska kyrkan.

Dottern som överlevde knivdådet heter Judy Linton och är i dag en populär gospelsångerska. Här är ett smakprov:

 

 

 

Taiwan blir observatör i organisation för religionsfrihet

På bilden: En katolsk mässa i Taipei. På initiativ av USA startas en organisation för religionsfrihet och Taiwan bjuds in att delta som observatör. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

I de flesta sammanhang är Taiwan uteslutet från multilateralt samarbete. Men på initiativ av USA:s utrikesminister Mike Pompeo startas nu en internationell organisation, med uppgift att slå vakt om religionsfrihet. Och Taiwan har bjudits in att delta i organisationens arbete som observatör. Inbjudan utfärdades av Sam Brownback, som är USA:s särskilde ambassadör för frågor som rör religionsfrihet.

Joanne Ou, talesperson för Taiwans utrikesdepartement, sade vid en presskonferens att USA gärna ser att Taiwan sprider sina demokratiska värderingar i regionen.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo lanserade Religious Freedom Alliance (IRF Alliance) den 5 februari. Följande 26 länder har anslutit sig:

Albanien, Österrike, Bosnien-Herzegovina, Brasilien, Bulgarien, Colombia, Kroatien, Tjeckien, Estland,  Gambia, Georgien, Grekland, Ungern, Israel, Kosovo, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Senegal, Slovakien, Slovenien, Togo, Ukraina, och Storbritannien.

En vanligtvis lågmäld utrikesminister blir förbannad!

Taiwans utrikesminister Joseph Wu.

Taiwans utrikesminister Joseph Wu ger oftast intryck att vara en stillsam man. Han uttrycker sig försiktigt. Och för ett land som befinner sig i Taiwans mycket känsliga läge är finstämd diplomati ett måste.

… WHO verkar inte ens kunna hålla koll på hur många fall av personer som smittats av coronaviruset i Taiwan…

Men den som följer honom noterar nu att han har svårt att hålla inne med sin ilska mot Världhälsoorganisationen WHO. ”WHO, vad är det för fel med dig!”, utbrister han på Twitter. Världshälsoorganisationen trasslar in sig i olika beteckningar på Taiwan. Allt för att inte reta Kina. Och WHO verkar inte ens kunna hålla koll på hur många fall av personer som smittats av coronaviruset i Taiwan, trots att Taiwan har en väl fungerande sjukvård, rapporterar öppet om läget och dessutom har fria medier som domineras av rapporter om coronavirusets spridning.

På sociala medier ser jag personer som imponeras av bilderna på hur Kina bygger nya sjukhus på rekordtid. Det är precis den där bilden av handlingskraft som diktaturen i Kina vill sprida till omvärlden.

När kinesiska läkare anade faran beordrades de att hålla truten.

Men en genomgång av de kinesiska myndigheternas agerande ger en motsatt bild. Det första fallet noterades den 8 december. När kinesiska läkare anade faran beordrades de att hålla truten. Myndigheterna gav det lugnande beskedet att detta var ett virus som inte smittade mellan människor – och höll fast vid den linjen medan smittan spreds.

När det började spridas oroande uppgifter på sociala medier trädde den kinesiska censuren in och de som spred uppgifterna kunde råka ut för trakasserier från polisen sida. Mer om det kan du bland annat läsa här i tidningen Taipei Times.

Så tänk inte själv! Om du upptäcker en smittspridning så ska du inte tänka på människorna som smittas, utan på hur partiet vill hantera frågan.

Även Financial Times har skrivit om de kinesiska myndigheternas oförmåga att hantera smittan.

Det hela handlar om två väsentliga faktorer: 1. I Kina gäller det att inte göra något som misshagar ledningen. Så tänk inte själv! Om du upptäcker en smittspridning så ska du inte tänka på människorna som smittas, utan på hur partiet vill hantera frågan. 2. Det finns inga fria medier som kan granska vad makten sysslar med.

Kinas tafflighet och auktoritära styre smittar uppenbarligen av sig även på en så tung organisation som Världshälsoorganisationen. Taiwan ligger i Kinas omedelbara närhet och berörs därmed i hög grad av smittan. Därtill skulle Taiwan kunna hjälpa till, om landet bara tilläts att göra det. Så det är inte konstigt om Taiwans utrikesminister Joseph Wu ilsknar till.

 

 

 

 

Detta retar gallfeber på Peking: Taiwans blivande vice president till Washington

William Lai tillträder som Taiwans vice president i vår. På torsdag deltar han i National Prayer Breakfast i Washington. (AP Photo/Johnson Lai)

Taiwans högsta ledning, däribland president Tsai Ing-wen, kan ibland mellanlanda i USA på sina resor. Men att besöka huvudstaden Washington har ansetts vara tabu. Även USA erkänner Folkrepubliken Kina med villkoret att Taiwan är en del av Kina. Men i praktiken har Taiwan och USA en nära relation.

Formellt som privatperson, eftersom han inte har tillträtt sitt ämbete ännu.

På torsdag kommer William Lai, som valdes till vice president vid valet i januari, att resa till Washington. Formellt som privatperson, eftersom han inte har tillträtt sitt ämbete ännu. Men räkna med att detta kommer att leda till reaktioner i Peking!

National Prayer Breakfast har ägt rum sedan 1953. Det är något mycket mera än en bönestund. Det är en serie möten med 3 500 deltagare. Här deltar många kongressledamöter, diplomatiska kåren, affärsmän och även personer från administrationen i Washington. Utländska gäster är också där, bland annat brukar ledamöter från Europaparlamentet delta. Så även om det formellt är ett privat evenemang har det fått en officiell karaktär. Det är naturligtvis ett gyllene tillfälle för William Lai att knyta kontakter med inflytelserika personer i både USA och i andra länder.

När Donald Trump vunnit valet så ringde Tsai Ing-wen upp honom och gratulerade.

William Lais resa till Washington jämförs av kommentatorer med telefonsamtalet mellan president Tsai Ing-wen och Donald Trump hösten 2016. När Donald Trump vunnit valet så ringde Tsai Ing-wen upp honom och gratulerade. De pratade med varandra i ungefär tio minuter. Peking reagerade surt!

 

 

 

Kina ber EU om hjälp – och sparkar på vårt demokratiska statsskick

Demonstration i Stockholm för Taiwans deltagande i WHO.

Kinas regeringschef Li Keqiang har pratat med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i telefon. Han bad uttryckligen EU att snabba på proceduren för att Kina ska kunna köpa medicinska produkter från EU, för att Kina effektivare ska kunna bekämpa corona-viruset.

Och då gäller givetvis att grundprincipen att hjälpa till så snabbt och så effektivt det över huvud taget går.

Å ena sidan är det ett nödläge för Kina. Och då gäller givetvis grundprincipen att hjälpa till så snabbt och så effektivt det över huvud taget går. Än så länge handlar det om att leverera produkter på kommersiella villkor. Men om det skulle krävas en ren hjälpinsats måste vi också vara öppna för det. Det ligger även i Sveriges och EU:s intresse. Så måste det vara. Om en avskyvärd diktatur drabbas av en naturkatastrof eller en smitta så ska vi hjälpa till, med syftet att hjälpa så många människor som möjligt. I det här fallet också att förhindra att smittan sprids över världen.

Regimen i Kina hör verkligen inte till dem som i alla lägen sätter folkhälsan främst.

Å andra sidan: Regimen i Kina hör verkligen inte till dem som i alla lägen sätter folkhälsan främst. Kina blockerar Taiwan från observstörsstatus i Världshälsoorganisationen WHO. Det är en ren politisk demonstration, där Kinas ledare struntar i att Taiwan har en sjukvård i världsklass.  Och när jag skrev om detta i NA i våras så fick jag och NA en officiell bannbulla från Kinas ambassad.

Det har nu nästan blivit rutin med olika typer av bannbullor från Kinas ambassad mot medier och andra som misshagar regimen. Det har gått så långt att Tidningstutgivarna kräver att den svenska regeringen reagerar mot Kinas agerande. Kina har också direkt lagt sig i den svenska mötesfriheten, på ett sätt som är fullständigt horribelt.

Ett spydigt tips till Kinas ambassad vore att den skulle ägna lite mindre tid åt att lägga sig i svensk tryckfrihet och svensk mötesfrihet och lite mer tid åt att kartlägga vilka resurser som fanns i Sverige, för att hjälpa till med en epidemi där det finns anledning för världssamfundet att samverka.

Kinas regering sparkar föraktfullt på Sveriges demokratiska statsskick och ber samtidigt om hjälp.

Det är klart att EU ska svara poistivt på Kinas begäran. Men EU får inte missa att påpeka hur Kinas agerande faktiskt skadar både relationerna med EU och det direkta arbetet för en bättre folkhälsa. Kinas regering sparkar föraktfullt på Sveriges demokratiska statsskick och ber samtidigt om hjälp.

 

 

 

 

Ska Kuomintang få makten måste partiet sluta vara gammalt maktparti

Anhängare till Kuomintang i valrörelsen 2020.
Från ett Koumintangmöte i valrörelsen. Nu måste Kuomintang distansera sig från sin historia. Och det blir inte lätt.

För mig var det goda nyheter att liberala DPP vann valet den 11 januari. Men Taiwan behöver en trovärdig opposition. Frågan är om det gamla maktpartiet Kuomintang kan erbjuda det. Här är några frågor som partiet måste ta ställning till för att bli ett mer modernt och mer kraftfullt oppositionsparti.

Diktatorn Chiang Kai-shek: När jag pratat med medlemmar i Kuomintang har de vägrat att diskutera eller ifrågasätta Chiang Kai-shek som ledare. Det är naturligtvis ohållbart. Ska vi dra några paralleller så borde partiet göra en smärtsam omprövning av sin historia på samma sätt som Vänsterpartiet eller Moderaterna i Sverige. Vänsterpartiet gav ut en vitbok om sitt kommunistiska förflutna. Och i samband med att Moderaterna skrev ett nytt partiprogram fick partiföreträdare klargöra att Moderaternas föregångare gjorde motstånd mot allmän rösträtt.

Chiang Kai-shek kämpade visserligen mot Maos kommunister, men han var också ledaren som massakrerade sin egen befolkning.

Kuomintangs tillgångar: Under årtionden var staten detsamma som Kuomintang och Kuomintang var detsamma som staten. Det var som det brukar vara i diktaturer. Det saknades en åtskillnad mellan vad som var statens angelägenheter och partiets. Så en del av de ekonomiska tillgångar Kuomintang förfogar över borde med rätta tillhöra skattebetalarna i Taiwan, snarare än det gamla maktpartiet. Partiet måste säga ja till en process som prövar detta.

Relationen med Kina: Detta är kanske den allra svåraste frågan. Jag ser något legitimt i att det finns ett parti i Taiwan som håller fast vid de historiska banden till Kina på ett tydligare sätt än vad liberala DPP gör, eftersom det speglar en strömning bland många människor i Taiwan. Men Kuomintang måste ändå försöka distansera sig från Kina på något sätt. Men hur? Om partiet skulle säga hejdå till ”1992 års konsensus” (ett Kina, men olika tolkningar av vad Kina är) så riskerar partiet att Kina ber Kuomintang att fara och flyga. Då blir det svårt att motivera Kuomintangs existens. Eller så behåller partiet principen om ”1992 års konsensus” – och då fortsätter partiet att leva en skuggtillvaro, med små chanser att åter få förtroende bland väljarna. Som någon sade: Kinas ledare Xi Jinping och hans hårda linje i Taiwan-frågan var liberala DPP:s främsta stöd i valet.

Partiets interna organisation: Detta kan verka märkligt. Men det högernationalistiska Kuomintang byggdes upp med hjälp av det sovjetiska kommunistpartiet. Under en period satt till exempel kommunisten Mao Zedong med Kuomintangs styrelse. Den kommunistiska principen om ”demokratisk centralism” syns fortfarande i partiets organisation – även om den har luckrats upp. De interna bristerna var en orsak till valnederlaget den 11 januari. Demokratisk centralism har sammanfattats på ett bra sätt av journalisten Jan Guillou: Det betyder att ledningen bestämmer allt.

Ska Kuomintang återfå makten krävs att partiet distanserar sig från sin gamla roll som maktparti i Taiwan. Det är ingen lätt uppgift. Men det ligger i demokratins intresse att Taiwan har ett starkt oppositionsparti.

Jag skulle till exempel gärna se att svensk moderater och kristdemokrater odlar kontakterna med det parti som åtminstone i någon formell mening är deras systerparti i Taiwan.

 

 

 

Taiwan hanterar Coronaviruset: 14 dagars ”hemmasittande” om du kommer från Hubei

1992 års konsensus var en formulering som framstår som irrelevant för många i Taiwan. Och formuleringen gjordes för 28 år sedan.
Folkvimlet på en gata i Taipei. Personer från Taiwan som återvänder från Hubei i Kina får hålla sig hemma i två veckor.

När detta skrivs rapporteras om den femte personen i Taiwan som diagnostiseras med coronaviruset. En egen reflektion är att jag tror att taiwanesiska myndigheter har goda möjligheter att hantera detta.

En åtgärd som nu vidtas är att personer som återvänder till Taiwan från Wuhan eller andra delar av Hubei-provinsen i Kina åläggs att hålla sig hemma under 14 dagar. En person som bryter mot detta riskerar att bli satt i karantän, med polishjälp.

Personer som kommer från andra delar av Kina får en mer allmän uppmaning att hålla sig hemma så mycket som möjligt och att alltid bära ansiktsmask när de går ut. De uppmanas också att vara särskilt uppmärksamma på tecken på att de har drabbats av influensa. De kan också räkna med att få besök av myndighetspersoner, med uppgift att hålla smittspridningen i schack.

Taiwan har också lagt restriktioner på möjligheter för kineser att resa in i Taiwan. Undantag gäller för personer som sysslar med humanitärt arbete eller med just smittskyddsfrågor.

 

 

 

 

 

Bryr sig Kina om kampen mot coronaviruset, egentligen?

Kartan ovan är från den amerikanska smittskyddsmyndighetens sida. Den ser inte så märklig ut. Men märklig är den. Den visar vilka länder som drabbats av coronaviruset. Men i en tidigare version av kartan så hade länderna olika färger. Fast Taiwan hade samma färg som Kina.

Fast jag tvivlar på att en svensk myndighet hade gjort samma markering.

Efter påstötningar från Taiwan så ändrade myndigheten kartan så att alla länder som drabbats hade samma färg. Bra så. Det finns ingen anledning att krypa för diktaturen i Kina! Fast jag tvivlar på att en svensk myndighet hade gjort samma markering.

Detta illustrerar hur sjukt Kina agerar. Taiwan är de facto inte en del av Kina. Taiwans myndigheter sköter bekämpningen av viruset på egen hand och med egna beslut. Bland annat stoppas nu resor från den i Kina drabbade staden Wuhan till Taiwan. Och personer från övriga Kina får fylla i en hälsodeklaration eller underkasta sig en medicinsk undersökning.

Taiwan ingår inte bara i den grupp länder som drabbats av viruset. Det är också ett land med en mycket kompetent sjukvård som skulle kunna hjälpa till.

Naturligtvis är det nu läge att släppa in Taiwan som observatör i Världshälsoorganisationen. Men varje sådan strävan blockeras av Kina. Taiwan ingår inte bara i den grupp länder som drabbats av viruset. Det är också ett land med en mycket kompetent sjukvård som skulle kunna hjälpa till.

När journalister ställde frågor till en WHO-tjänsteman om just Taiwans deltagande så fick han nästan slå knut på sig själv för att undvika att säga något om Taiwan som en egen stat. Han försäkrade att WHO hade ett nära samarbete med ”tekniska partner i Kina, Taiwan”. Han lade till att han noterar att Taiwan arbetar nära Kina.

Men för Kina är det viktigaste att utesluta Taiwan från WHO, även om ett deltagande från Taiwan kan leda till mindre smittspridning, både i Kina och i andra delar av världen.

Ja, Taiwan samarbetar när det behövs, även med en arrogant stormakt som Folkrepubliken Kina! Men för Kina är det viktigaste att utesluta Taiwan från WHO, även om ett deltagande från Taiwan kan leda till mindre smittspridning, både i Kina och i andra delar av världen.

Sverige och EU stöder Taiwans deltagande i WHO. Den svenska hållningen är att stödja Taiwans deltagande i sådant samarbetet där det inte krävs en ställning som stat. Svenska företrädare brukar också notera att Taiwan är en väl fungerande demokrati.

Tänk så irriterande det kan vara med fri opinionsbildning — åtminstone för en diktatur.

Här nedan några bilder från en demonstration i Stockholm i våras som krävde att Taiwan ska få delta i WHO:s arbete. När jag skrev en ledarartikel om detta så ledde det till att Kinas ambassad publicerade en officiell bannbulla mot både mig och NA. Tänk så irriterande det kan vara med fri opinionsbildning — åtminstone för en diktatur.

 

 

 

 

 

 

 

 

Förstår ledarna i Peking vad som hände i Taiwan den 11 januari?

Anhängare till Kuomintang i valrörelsen 2020.
Anhängare av Kuomintang i valrölrörelsen.

I november 2018 så var rimligtvis ledningen i Peking rätt förtjust över det politiska läget i Taiwan. Det liberala partiet DPP åkte på en riktigt stjärnsmäll i lokalvalen. Det var Bäddat för valseger för Kuomintang i valet 2020. DPP:s styre framstod – ur Pekings synvinkel – som ett irriterande, men tillfälligt styre.

Då höll partichefen Xi Jinping sitt tal om Taiwan-frågan, med kända ståndpunkter av typen att det är oundvikligt att Taiwan blir en del av Kina.

Men redan den 2 januari 2019 lades faktiskt grunden till Tsai Ing-wens valseger den 11 januari 2020. Då höll partichefen Xi Jinping sitt tal om Taiwan-frågan, med kända ståndpunkter av typen att det är oundvikligt att Taiwan blir en del av Kina. Han refererade också till ett antal segrar över ”separatism” i Taiwan. Det sistnämnda är klassisk kommunistisk retorik.

Taiwans president Tsai Ing-wen svarade med ett antal tuffa motkrav – och avvisade bestämt alla tankar på en förening med Kina under principen ”ett land, två system”. Min bedömning är det det är någonstans här som det började hända saker i opinionen, även om det dröjde några månader innan det slog igenom i form av ökat stöd för Tsai Ing-wen i opinionsmätningarna.

Det var någon som skämtsamt föreslog att det liberala DPP borde göra Xi Jinping till hedersordförande.

En fråga jag har funderat mycket på är: Förstår Kinas ledare vad som händer i Taiwan? Dels så har Kinas agerande i Hongkong varit den bästa draghjälp som president Tsai Ing-wen kunde få. Det var någon som skämtsamt föreslog att det liberala DPP borde göra Xi Jinping till hedersordförande. Dels så förstärktes DPP:s medvind av öppna militära hot från Kina, till exempel genom att köra hangarfartyg genom Taiwansundet.

Men den kinesiska ledningen är så fast i sina egna doktriner att den ändå måste driva sin hårda linje.

Under min senaste resa till Taiwan ställde jag frågan om kinesiska ledare förstår dynamiken i taiwanesisk politik till två personer som är väl förtrogna med kinesisk politik. Och båda svarade: Ja, Kina förstår säkert vad som händer. Men den kinesiska ledningen är så fast i sina egna doktriner att den ändå måste driva sin hårda linje. För Kina handlar det egentligen inte om Taiwan. Det handlar mer om att inte förödmjukas. Och då dras historiska paralleller till de båda opiumkrigen.

Så i korthet: De kinesiska ledarna förstår vad som hände i det taiwanesiska valet den 11 januari. Men kan ändå inte ändra sig. Så fungerar en diktatur!