Taiwan slår många EU-länder i demokratigranskning

Ett valmöte med det liberala partiet DPP inför lokalvalen i höstas. (Foto: Lars Ströman)

Det kommer inte som någon överraskning. Men när Freedom House publicerade sin årliga rankning av friheten i världen hamnade Taiwan högt på på listan. I det poängsystem som Freedom House tillämpar så får länder som Sverige, Finland och Norge 100 poäng – och ligger i den absoluta toppen. Men Taiwan ligger inte långt efter, med sina 93 poäng.

En anmärkningsvärd detalj är att EU-landet Ungern inte längre får betyget ”fritt land”, utan betraktas som ”delvis fritt”.

Ett tiotal EU-länder ligger sämre till än Taiwan, enligt den bedömning som görs av Freedom House. En anmärkningsvärd detalj är att EU-landet Ungern inte längre får betyget ”fritt land”, utan betraktas som ”delvis fritt”.

I Asien är det Japan och Taiwan som ligger i toppen, med ungefär samma poäng. Japan ligger på 96 och Taiwan på 93.

En utförlig artikel om Freedom House och dess betyg för Taiwan finns här.

…så borde det vara världens enklaste beslut att ta ställning för Taiwan mot Kina.

Folkrepubliken Kina ligger i bottenskiktet, med bara 11 poäng. Så om mänskliga rättigheter har någon betydelse för ett politiskt ställningstagande mellan Taiwan och Kina, så borde det vara världens enklaste beslut att ta ställning för Taiwan mot Kina. Men så är det nu inte. Drivkraften att gynna de egna företagen får både Sverige och EU att ta alltför stor hänsyn till regimen i Peking.

Men slutligen vill jag påpeka att även en väl fungerande demokrati som Taiwan behöver obekväma sanningssägare. En sådan är Taiwans förbund för mänskliga rättigheter, som bland annat strider mot dödsstraff och för migrantarbetares och deras barns rättigheter.

 

 

 

Har Taipei världens bästa tunnelbana?

Tunnelbanetåg i Taipei under rusningstid. Av med ryggsäcken!

Nåja, jag har naturligtvis inte åkt all världens tunnelbanor. Men jag åker ofta tunnelbana i Bryssel och i Stockholm. Jag har prövat Londons tunnelbana och New Yorks. Någon gång då och då åker jag tunnelbana i Helsingfors. Och så har jag åkt tunnelbana i Taipei. Av dessa städer är det utan te kan Taipei som har den bästa tunnelbanan.

Det är rent och snyggt. Tunnelbanevagnarna verkar vara byggda för att lätt kunna rengöras. Inga mjuka stoppningar alltså. Och så står det tydligt på skyltar vilka förhållningsregler som gäller. Till exempel: Ta av dig ryggsäcken.

Och det är rent och snyggt även på stationerna. Dessutom linjer i golvet som talar var du ska stå i kö om du är på väg att kliva på tåget.

Utgångarna är helt enkelt numrerade. Alltså, du kommer överens om att möta någon. Ni kommer överens om att ni ska stå utanför utgång nummer X. Inga missförstånd.

Trots den internationella isoleringen är Taipei en påtagligt internationell stad. Så många skyltar och även angivandet av nästa station är både på kinesiska och engelska. Jag trodde aldrig jag skulle längta till ett tunnelbanesystem. Men då och då tänker jag på ljuden, skyltarna och människorna i tunnelbanan – och längtar till Taipei.

Tysklands utrikesminister fördömer Kinas hot mot Taiwan

Tysklands utrikesminister Heiko Maas säger att enskilda medlemsländer i EU blockerat gemensamma ståndpunkter om Taiwan. (AP Photo/Efrem Lukatsky)

Tysklands utrikesminister Heiko Maas har i den tyska förbundsdagen tagit avstånd från Kinas hot att använda militärt våld för att kuva Taiwan. Han gjorde det på en direkt fråga från kristdemokraten Klaus-Peter Willsch – som är ordförande i förbundsdagens vänskapsgrupp med Taiwan.

Heiko Maas lade till att Kina minst en gång har påverkat medlemsländer att blockera förslag om Taiwan från EU:s utrikesministrar. Han sade att han hoppas att EU ska förändras i riktning mot majoritetsbeslut även i utrikespolitiska frågor.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har för något år sedan beskrivit Taiwan som en demokrati och som ett bra land att leva i. Men det vore onekligen välgörande om även den svenska regeringen – och helst alla EU-länder – skulle vara mer tydliga i att fördöma Kinas hot mot Taiwan.

 

Taiwan fick en ny regering i dag

 

Valmöte med det liberala partiet DPP inför lokalvalen den 24 november. En viktig orsak till regeringsombildningen är att det gick dåligt för DPP i valen.

Sverige väntar på en ny regering. Men Taiwan behöver inte vänta. Under dagen den 14 januari blev Su Tseng-chang ny regeringschef i Taiwan, efter William Lai som valde att avgå.

Bakgrunden till regeringsombildningen är att lokalvalen den 24 november blev ett svidande nederlag för det styrande liberala partiet DPP. Strikt parlamentariskt var det inte nödvändigt, eftersom DPP har majoritet i den lagstiftande församlingen. Men regeringsombildningen ska ses som en signal till väljarna i Taiwan att det styrande partiet är berett att förnya sig.

Enligt en talesperson för den nya regeringen kommer den nya regeringschefen bland annat att sträva efter bättre kommunikation med allmänheten och att lansera unga politiker. Men Su Tseng-chang har redan fått kritik internt  i DPP för att han utsett för få som hör till den nya generationens politiker.

Det är ofrånkomligt att nästa val åter igen kommer att handla om den känsliga relationen mellan Taiwan och Kina, där det gamla maktpartiet Kuomintang i princip anser att Taiwan och Kina är samma land. Mot det står det liberala DPP:s i och för sig något nedtonade strävan efter taiwanesisk självständighet.

Men Kinas president Xi Jinpings försök att lansera principen ”ett land, två system” kan visa sig vara ett klumpigt inhopp i den kommande valrörelsen. Taiwans president, Tsai Ing-wen lanserade då ”fyra måsten”, bland annat att Kina måste respektera Taiwan som demokrati och att relationerna mellan Kina och Taiwan måste lösas med fredliga medel. Det är en kravlista som åtminstone just nu verkar ha folkligt stöd i Taiwan.

Så sammanfattningsvis: Efter valen i november såg det synnerligen mörkt ut för det liberala DPP. Med Xi Jinpings lansering av ”ett land, två system” och regeringsombildningen i Taiwan, så kan den kommande valrörelsen i varje fall bli betydligt jämnare än vad många trodde för några veckor sedan.

 

 

 

När president Tsai Ing-wen skärper tonen mot Kina får hon stöd

Taiwans huvudstad Taipei.

Enligt en opinionsmätning är 61,6 procent av Taiwans befolkning tillfredsställda med president Tsai Ing-wens svar på talet där Kinas president Xi Jinping drog upp riktlinjerna för Kinas Taiwan-politik.

När hon svarade på Xi Jinpings tal blev svaret ganska skarpt. Men det var uppenbarligen ett tonläge som slog an hos människor i Taiwan.

Den 24 november led Tsai Ing-wens parti DPP ett svidande nederlag i lokalvalen. När hon svarade på Xi Jinpings tal blev svaret skarpt. Men det var uppenbarligen ett tonläge som slog an hos människor i Taiwan.

Xi Jinping sade att han ville använda principen om ”ett land, två system” för en förening mellan demokratin Taiwan och den kommunistiska diktaturen Kina. Men i mätningen säger 80,9 procent av de tillfrågade nej till den idén. Det är bara 13,7 procent som är positiva.

85,2 procent svarar att de stöder Tsai Ing-wens ”fyra måsten” för relationerna med Kina. Dessa ”fyra måsten” är: 1. Kina måste erkänna Republiken Kinas existens (Taiwans officiella namn). 2. Kina måste respektera de värden kring demokrati och frihet som gäller i Taiwan. 3. Relationerna mellan Kina och Taiwan måste lösas fredligt och rättvist. 4. Kina måste förhandla med regeringen i Taiwan eller med en institution som har mandat från regeringen i Taiwan.

En intressant detalj är att även anhängarna till de mer Kinavänliga partierna Kuomintang och Peoples First Party förkastar principen ”ett land, två system.”

Så den tuffa attityden från Tsai Ing-wens sida delas av en överväldigande majoritet i Taiwan. En intressant detalj är att även anhängarna till de mer Kinavänliga partierna Kuomintang och Peoples First Party förkastar principen ”ett land, två system.”

Nu är det en sak att vinna stöd i opinionen i en i och för sig stor politisk fråga, det är en annan sak att vinna val. Men Tsai Ing-wen och hennes medarbetare torde vara rätt nöjda med den här mätningen.

En pikant detalj är att Kuomintang-medlemmen och ledamoten i parlamentet, Chiang Wan-an, har uttryckt stöd för president Tsai Ing-wens ”fyra måsten”. Han avfärdades av andra medlemmar i partiet som ung och oförståndig. Men det symboliska värdet ska inte underskattas. Hans farfars far var Chiang Kai-shek, det vill säga den man som ledde Kuomintangs flykt från Kina till Taiwan.

 

 

Kinas president Xi Jinping klantade sig – lyckades ena Taiwan mot Kina

Kinas president Xi Jinping höll ett tal om relationerna med Taiwan. Nu står Taiwan enat om att säga nej till formeln ”ett land, två system”. (AP Photo/Mark Schiefelbein, Pool)

I Taiwan finns en grundläggande oenighet om relationerna med Kina. På den ena sidan står det gamla maktpartiet Kuomintang, som grundades i Kina och som bygger sin ideologi på att Taiwan är en del av Kina. På den andra sidan står DPP som i princip anser att Taiwan borde vara ett självständigt land, men av pragmatiska skäl har den delen av partiets politik tonats ner.

Det är en formel som har noll trovärdighet med tanke på de ingrepp som nu sker mot oppositionella i Hongkong.

Men under sitt tal om relationerna mellan Kina och Taiwan här om dagen så klantade Kinas president Xi Jinping till det. Han kom med de vanliga hoten om att Kina skulle kunna ingripa militärt mot Taiwan. Men så lade han till att lösningen för relationerna mellan Kina och Taiwan skulle vara principen ”ett land, två system”. Det är en formel som har noll trovärdighet med tanke på de ingrepp som nu sker mot oppositionella i Hongkong.

Genom att använda formuleringen ”ett land, två system” lyckades Xi Jinping med konststycket att ena så gott som hela Taiwan, från höger till vänster. Taiwans president Tsai Ing-wen var snabb med att säga att ”ett land, två system” inte är aktuellt för Taiwans del.

Men även Kuomintangs ordförande, Wu Den-yih, förkastade principen om ”ett land, två system” som en reaktion på president Xi Jin-pings tal. Visserligen accepterar Kuomintang något som kallas ”1992 års konsensus” (Det finns bara ett Kina, men hur Kina definieras tolkar parterna olika). Men Kuomintangs ledare Wu Den-yih säger att formuleringen ”ett land två system” strider mot parternas frihet att uttolka vad begreppet ”Kina” är.

Peoples First Party, som är en del av det ”blåa” blocket i Taiwan (alltså mer Kinavänligt), uttalar att ”ett land, två system” är oacceptabelt för människorna i Taiwan och lämnar dessutom inget utrymme för att bevara status quo.

New Power Party, som uppstod ur den så kallade Solrosrörelsen mot ett omfattande samarbetsavtal mellan Taiwan och Kina, står bakom president Tsai Ing-wens fördömande av principen ”ett land, två system”.

Så genom att försöka föra in ett nytt element i relationerna mellan Taiwan och Kina (”ett land, två system), så har Kinas president Xi Jinping oavsiktligt lyckats hitta en formulering som möter ett närmast 100-procentigt motstånd i Taiwan.

 

Kina hotar Taiwan – Taiwans president ställer fyra krav på Kina

Taiwans president, Tsai Ing-wen presenterar fyra krav för relationerna med Kina, bland annat att Kina ska respektera Taiwans demokrati. (Kyodo News via AP)

Kinas president Xi Jinping höll på onsdagen ett tal där han på nytt hotade Taiwan militärt. En utförlig redogörelse för detta finns i Jojje Olssons blogg, InBeijing. Läs den!

Men även i Taiwan har utspel gjorts om relationerna över Taiwan-sundet. President Tsai Ing-wen höll ett nyårstal där hon definierade ”fyra måsten” för relationerna mellan Taiwan och Kina. Dessa fyra måsten är följande:

Kina måste erkänna Republiken Kinas existens (Republiken Kina är Taiwans officiella namn). Det är en formulering som inte förutsätter ett diplomatiskt erkännande. Men Kina måste på något sätt acceptera det faktum att Taiwan har ett eget styre.

Kina måste respektera de demokratiska värderingar som gäller i Taiwan.

Kina måste göra ett åtagande att lösa relationerna över Taiwan-sundet med fredliga medel.

Kina måste börja förhandla med Taiwans regering eller med en institution som har mandat från Taiwans regering. Denna punkt innebär att förhandlingar inte nödvändigtvis måste föras direkt mellan de båda regeringarna. När det liberala partiet DPP vann valet 2016 avbröt Kina alla officiella kontakter med regeringen i Taiwan.

Om jag skulle göra en egen tolkning av det Tsa Ing-wen säger så är det: Okej, ni slipper prata direkt med oss. Men det gör det då indirekt via någon tredje part eller via någon institution som formellt inte är knuten till Taiwans regering.

Dessa fyra måsten skulle kunna jämföras med ”de tre nejen” som den förre presidenten Ma Ying-jeou talade om här om veckan presenterade: 1. Nej till att utesluta en förening mellan Kina och Taiwan. 2. Nej till att förklara Taiwan självständigt. 3. Nej till våldsanvändning. Ma Ying-jeou hör till det konservativa Kuomintang som har fortsatt kontakt med Kinas kommunistiska parti.

I en ledare skriver Taipei Times att många hade förväntat sig att president Tsai Ing-wen skulle mjuka upp sin hållning gentemot Kina, med tanke på att hennes parti, DPP, led ett svidande nederlag i lokalvalen den 24 november. Men så blev det alltså inte.

Tidningen skriver att Taiwan och väst måste ha tilltro till att ett system med yttrandefrihet och åsiktsfrihet är överlägset.

 

 

 

 

Ett uruselt inslag om Taiwan i SVT:s Rapport

I kvällens 18-sändning hade Rapport ett inslag om Taiwan och Kina som var summariskt och okunnigt.

Jag hör verkligen inte till dem som ständigt gnäller på Public Service. Men den här gången blir jag gnällig.

Någon kan faktiskt få för sig att det är Kina som står för öppenheten och Taiwan som står för det slutna, när det är precis tvärtom.

I kväll (2 januari) kl 18 hade Rapport ett inslag om relationerna mellan Kina och Taiwan. En stor del av inledningen bestod av ett utdrag av president Xi Jinpings tal om Taiwan. Vi får veta att talet hölls med anledning att det har gått 40-årsdagen av ”Kinas skifte mot en öppnare relation med Taiwan”. I det som citeras av Xi Jinping säger han att de krafter som motsätter sig en återförening mellan Kina och Taiwan är ”externa” krafter och ”en liten minoritet” i Taiwan. Vi får också veta att Kina inte utesluter att genomföra en återförening med våld.

Någon kan faktiskt få för sig att det är Kina som står för öppenheten och Taiwan som står för det slutna, när det är precis tvärtom.

Ingenstans i inslaget nämns att Taiwan är en demokrati. Och att det parti som i princip är för självständighet, DPP, vann valet 2016. SVT kan inte förutsätta att TV-publiken känner till detta.

Och så hoppar SVT helt enkelt över den information som just handlar om att Taiwan försvarar sin ställning som Asiens bäst fungerande demokrati mot den kommunistiska diktaturen i Kina.

När jag såg inslaget så väcktes mina förhoppningar om att demokratin Taiwan skulle få lite mer uppmärksamhet. Och så hoppar SVT helt enkelt över den information som just handlar om att Taiwan försvarar sin ställning som Asiens bäst fungerande demokrati mot den kommunistiska diktaturen i Kina.

För att sammanfatta: Ett slarvigt och illa genomtänkt inslag. SVT kan bättre än så här!

Hela inslaget kan du se här. Det börjar ungefär sex minuter in i programmet.

 

 

Det svåra konsten för demokratin Taiwan att inte välja väg

Taiwans förre president Ma Ying-jeou har modifierat sin hållning om Taiwans ställning, men han håller fast vid att oberoende inte är ett realistiskt alternativ. (AP Photo/Tassanee Vejpongsa, File)

Taiwans förre president Ma Ying-jeou höll den 20 december ett tal om hur han ser på Taiwans valmöjligheter. Han ser två alternativ. Det ena är återförening med Kina. Det andra är att hålla fast vid status quo och det som kallats ”1992 års konsensus”.

Den nuvarande liberala administrationen vill inte kännas vid 1992 års konsensus, vilket har ökat spänningen över Taiwan-sundet.

Det sistnämnda är en formulering där Kina och Taiwan enas om följande. 1. Det finns bara ett Kina. 2. Taiwan är en del av Kina. 3. Hur Kina definieras gör parterna olika tolkningar av. Den nuvarande liberala administrationen vill inte kännas vid 1992 års konsensus, vilket har ökat spänningen över Taiwan-sundet.

Men den förre presidenten Ma Ying-jeou framhöll att en återförening bara kan ske inom ramen för en demokratisk process. Någon sådan kan knappast äga rum med den nuvarande ledningen i Peking.

Som president tog Ma Ying-jeou en rad initiativ för att föra Taiwan och Kina närmare varandra, när det gällde till exempel handel och kommunikationer. Som president talade han om om ”de tre nejen”. Alltså nej till en återförening, nej till att förklara Taiwan självständigt och nej till våldsanvändning. Nu säger han att han modifierat dessa tre nej. Nej till en återförening ersätter han med nej till att utesluta en återförening.

På julafton kom ett uttalande från ”Mainland affairs council”, ett organ som hanterar relationerna med Kina. Det uttalandet präglas naturligtvis av det styrande partiet DPP, som lutar mot självständighet.

Syftet är, enligt uttalandet, att Folkrepubliken Kina ska utplåna Republiken Kina (Taiwans officiella namn).

I uttalandet heter det att syftet med 1992 års konsensus inte är att Kina och Taiwan ska respektera varandras tolkningar av hur Kina definieras. Syftet är, enligt uttalandet, att Folkrepubliken Kina ska utplåna Republiken Kina (Taiwans officiella namn).

I dag styrs Taiwan av det liberala DPP, som egentligen vill förklara Taiwan självständigt, men ligger lågt med det för att inte reta Kina i onödan.

Så DPP fortsätter att administrera en stat som heter ”Republiken Kina”, trots att partiet gärna vill ha ett självständigt Taiwan. Om det gamla maktpartiet Kuomintang återfår makten kommer partiet i praktiken att administrera ett självständigt Taiwan, även om partiet någonstans drömmer om en återförening med Kina. Oavsett vem som styr, så har Taiwan alla de kännetecken som visar att landet är en fungerande demokrati.

 

 

 

 

Tidningen journalisten pekar ut Taiwan som det nya Hongkong

Taiwans huvudstad Taipei.

Taiwan seglar allt mer upp som ett alternativ för medier och organisationer som vill ha kontor i närheten av Kina. Det skriver tidningen Journalisten i sitt senaste nummer.

Här på Taiwanbloggen har jag tidigare skrivit om att den tyska public Service-kanalen Deutsche Welle i oktober startade kontor i Taipei, efter att ha nekats att öppna kontor i Peking. Och det är just Deutsche Welle som Journalisten skriver om.

Hongkong hade kunnat vara ett alternativ. Men Philipp Bilsky på Deutsche Welle säger till Journalisten att ”vi tyvärr inte är särskilt optimistiska vad gäller pressfriheten i Hongkong.

Sedan tidigare har Reportrar utan gränser ett kontor i Taipei. Och den svenske frilansjournalisten Jojje Olsson valde att etablera sig i Taipei efter att ha blivit utslängd ur Kina. Hans blogg kan du följa här.