Nu har även Sverige framfört kondoleanser till Taiwan

Enligt en uppdatering från utrikesdepartementet i Taipei har nu även Sverige framfört kondoleanser efter jordbävningen som drabbade Taiwan nyligen. Bland de länder som framfört kondoleanser finns flera EU-länder: Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien.

Den uppdaterade listan på länder som framfört sitt deltagande med offren finns här.

Fegt av Sverige!

En rad länder har skickat sina kondoleanser till Taiwan med anledning av jordbävningen som enligt den senaste siffran jag sett har krävt 16 människoliv. Men varför finns inte Sverige bland de länder som har markerat sitt deltagande i sorgen?

Naturligtvis har Taiwan fått ta emot kondoleanser av länder som är ”diplomatiska allierade”, alltså de länder som har diplomatiska relationer med Taiwan (eller Republiken Kina som landet officiellt heter).

Men även en rad andra länder har hört av sig. Enligt UD på Taiwan har sammanlagt 55 länder skickat sina kondoleanser. Bland dem finns flera EU-länder, bland annat Belgien, Frankrike, Tyskland, Lettland och Litauen.

Orsaken till att Sverige inte har hört av sig är sannolikt en rädsla för att Peking skulle ta illa upp. Men denna ängslan har inte hindrat en rad av våra grannländer från att skicka kondoleanser till Taiwan.

Hela listan finns här. 

Tidningen Taipei Times har publicerat en mätning som visar att 82.9 procent av invånarna ansåg att regeringens räddningsinsatser var tillfredsställande. Och 51,2 procent ansåg att president Tsai Ing-wen skött sig bra.

Mer om den mätningen kan du läsa här. 

Jordbävningens politiska efterskalv

När detta skrivs har tio personer konstaterats avlidna efter jordbävningen som framför allt drabbade Hualien i östra Taiwan. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Jordbävningar är en del av den vardag som människor i Taiwan måste handskas med. Jag besökte till exempel Taiwans högsta byggnad förra året. Där finns ett gigantiskt klot, en tyngd. Och den är till för att stabilisera byggnaden i samband med jordbävningar eller kraftiga vindar. Och om du vågar dig upp i byggnaden när det exempelvis blåser kraftigt så ser du hur det gigantiska klotet rör på sig.

Så överlag skulle jag säga att Taiwan är väl rustat för jordbävningar. Och naturligtvis spelar det också roll att Taiwan är en demokrati, där varje händelse granskas både av en kritisk press och av en politisk opposition. Vid en jordbävning med dödsoffer (tio när detta skrivs), så blir det naturligtvis en diskussion om vad som hade kunnat göras för att förhindra att byggnader rasade samman.

De byggnaders om kollapsade var kombinerade bostäder och affärskomplex. Och i flera fall ska det ha förekommit att bärande delar i de nedre delarna av byggnaderna togs bort eller försvagades för att bereda rum för just affärsverksamheten.

Ett av de förslag som nu övervägs av regeringen i Taiwan är obligatoriska kontroller av äldre byggnader och att det skapas ett system där oberoende institutioner får i uppdrag att se till att byggnader är rimligt säkra.

En annan fråga som människor i Taiwan nu påminns om är kärnkraften. Premiärminister William Lai säger att regeringen håller fast vid sin plan att avveckla landets tre kärnkraftverk senast 2025.

Och slutligen bara en liten upplysning: Jag borde naturligtvis kommenterat jordbävningen tidigare. Men jag gör den här bloggen på ”strötid”, så jag hinner inte alltid med i svängarna.

Här är en artikel i tidningen Taipei Times om läget efter jordbävningen.

Och här är en ledarkommentar i Taipei Times som bland annat berör kärnkraftverken och jordbävningsrisken.

 

Ett tal av en borgmästare som väckte en viss ilska

Taipeis borgmästare. Ko Wen-je, höll ett tal för ett 30-tal ledamöter i Europaparlamentet den 31 januari. Talet har väckt en viss vrede bland politiker i Taiwan. (AP Photo/ Chiang Ying-ying).

Den 31 januari höll Taipeis borgmästare Ko Wen-je ett tal för ett 30-tal ledamöter i Europaparlamentet, som en del i en rundresa till Europa. Han talade bland annat om att det är en del av Taipeis värderingar att acceptera olika kulturer och idéer. Han nämnde bland annat att 50 000 muslimer samlades i Taipei för att fira avslutningen av fastemånaden Ramadan och Taipei Pride som samlade 123 000 deltagare, bland annat 5 000 personer från andra länder.

– Detta är Taipeis värderingar, så här införlivar Taipei progressiva västerländska värderingar i det kinesiska samhället, sade han bland annat.

Kritiken mot Ko Wen-je handlar om att han pratade om just Taipeis värderingar, inte om Taiwans.  Till saken hör också att Ko Wen-je blev vald till borgmästare som oberoende kandidat, visserligen står han politiskt närmare det liberala regeringspartiet DPP än nationalisterna i Kuomingtang. Så han är mer utsatt för kritik från båda de stora politiska partierna. Och han avser att ställa upp för omval när det är lokalval den 24 november i år.

DPP-politikern Hung Chien-i säger att talet av Ko Wen-je var sämre än väntat och antyder att han tänkte mer på sitt eget ego än på det land eller den stad som han representerar.

Wang Chih-ping från Kuomingtang ifrågasätter om Ko Wen-je över huvud taget lyckats åstadkomma något konstruktivt under sin period som borgmästare.

Här är en länk till talet av Ko We-je i Europaparlamentet.

Och är kan du läsa lite om kritiken mot hans tal.

Här är en intervju med Ko We-je, textat på engelska.

 

 

 

 

Bravo Margot Wallström!

Utrikesminister Margot Wallström uppmanar Kina att prat med Taiwan om den omstridda flygrutten i Taiwansundet.
Foto Wiktoir Nummelin / TT kod 10510

Om du nu skulle göra en googling på kombinationen ”Wallstrom” och ”M503” skulle du finna en explosion av publicitet kring Sveriges utrikesminister i kinesiskspråkiga medier.

Okej bakgrund igen: Kina har ensidigt valt att öppna en nordgående flygrutt i närheten av Taiwan. Enligt kinesiska medier rör det sig om 27 flygningar per dag. Enligt en överenskommelse från 2015 skulle en sådan åtgärd inte kunna vidtas utan att först prata med Taiwan. Och det handlar inte bara om principen om en flygrutt. Det handlar också om Taiwans säkerhet (se tidigare inlägg i samma fråga).

Nu har Margot Wallström sagt att alla parter måste involveras, alltså även Taiwan.

Det är andra gången på kort tid som jag blir positivt överraskad av utrikesministern. I december sade hon under en interpellationsdebatt uttryckte hon stöd både för Taiwan som demokrati och för att Taiwan skulle få delta i sådant internationellt samarbete som inte förutsätter att det är en stat (eftersom Sverige erkänner Folkrepubliken Kina och inte Taiwan). Och nu gör hon en markering mot Kinas ensidiga öppnande av en flyglinje.

Hennes uttalande i interpellationsdebatten irriterade Peking. Hennes ställningstagande om flyglinjen M503 kommer att irritera Peking. Och det innebär också att hon tar en risk. I Kina kan politiska beslut leda till att det blir svårare för svenska företag att exportera till Kina. Men det vore en ännu större risk att inte markera när Kina försöker sätta sig på Taiwan på det här sättet.

Här är en artikel från en engelskspråkig radiokanal i Taiwan.

Och här kan du se interpellationsdebatten mellan Caroline Szyber (KD) och Margot Wallström om Taiwan.

 

 

Detta låter märkligt för en svensk: En opinionsmätning om en flygrutt!

En Boeing 77 från China Eastern på Pekings internationella flygplats. Kina vägrar att samarbeta med Taiwan om en omstridd flygrutt. Och då vägrar Taiwan att samarbeta med Kina, till exempel genom att säga nej till två kinesiska flygbolag som ville sätta in extra flyg till Taiwan i samband med firandet av det kinesiska nyåret.  (AP Photo/Andy Wong, File)

Politik i Taiwan är ibland ungefär som i Sverige. Alltså en regeringschef som talar i parlamentet om hur bra det går för landets ekonomi. Eller en politisk strid om en pensionsreform.

Men ibland så ser det också väldigt annorlunda ut. Till exempel så var det någon som fann anledning att göra en opinionsmätning om en ny flygrutt i Taiwansundet. Om en motsvarande undersökning hade gjorts i Sverige om flygrutter i Östersjön, så hade sannolikt en mycket stor andel av de tillfrågade svarat ”vet inte”. En och annan hade nog också slängt på luren och undrat om den uppringande intervjuaren över huvud taget var seriös. Fråga om en flygrutt! Vem bryr sig?

Men fråga en person från Taiwan om flygrutten M503 så vet han eller hon vad du pratar om. Och du skulle också kunna nämna rutterna W121 och W122, som är kopplade till M503.

Och vad svarar de då: Jo, 74 procent är motståndare till att Kina nu har öppnat flygrutt M503 för norrgående trafik. Och nu har det utvecklats något som skulle kunna beskrivas som ett ”kallt flygkrig” mellan Taiwan och Kina.

Bakgrunden är att det är trångt som bara den i luftrummet i Fjärran östern. Har finns några av världens mest tättbefolkade områden. Och välståndet ökar. Alltså är det fler som flyger. 2015 ville Kina öppna en ny flygrutt som ligger mycket nära Taiwan. För Taiwan har det här också säkerhetspolitiska följder. En civil flygrutt beskär handlingsfriheten för Taiwans militära styrkor. Kina och Taiwan kom överens om att flygrutt M503 skulle öppnas för södergående flygtrafik. Men för att utvidga denna rutt skulle det krävas konsultationer mellan Taiwan och Kina.

Men den 4 januari beslöt Kina ensidigt att öppna flygrutten M503 även för norrgående trafik, utan att över huvud taget prata med Taiwan. Och i den kinesiska propagandatidningen Global Times sades det öppet att det berodde på att Taiwans nuvarande regering inte uttryckligen stöder ”1992 års konsensus”, alltså en skriftväxling där både Taiwan och Kina sade att det bara finns ett Kina, men att Taiwan och Kina gör olika tolkningar om vad detta Kina är.

Det handlar också om att acceptera villkoren för vapenstilleståndet mellan Taiwan och Kina efter inbördeskriget. Även om Kina gör anspråk på Taiwan måste Kina visa något slags respekt för Taiwans gränser.

Men under ledning av Xi Jinping uppträder den kinesiska ledningen alltmer arrogant, vilket också har drabbat Sverige genom fängslandet av svensken Gui Minhai och ett synnerligen vårdslöst uppträdande gentemot svenska diplomater som gjorde honom sällskap.

Den kinesiska tidningen Global Times tyckte att Kinas agerande gentemot Taiwan inte borde uppröra någon. Men nu har Taiwan vidtagit åtgärder mot två kinesiska flygbolag. De fick ett nej från taiwanesiska myndigheter när de bad att få sätta in extra flygningar i samband med det kinesiska nyåret.

Nu blev rösterna i kinesisk officiell press mäkta upprörda över Taiwans brist på samarbetsvilja. Så den politiska linjen i Kina verkar vara att Taiwan ska samarbeta med Kina – men Kina behöver inte samarbeta med Taiwan.

Taipeis borgmästare Ko Wen-je talar i Europaparlamentet

Taipeis borgmästare Ko Wen-je reser på en Europaturne. Onsdag den 31 januari kommer han att besöka Europaparlamentet. (AP Photo/ Chiang Ying-ying)

Taiwan har ett speciellt diplomatiskt läge som ibland får absurda konsekvenser. En oppositionspolitiker kan till exempel göra ett besök i Sverige. Men om samme politiker vinner nästa val och blir president eller premiärminister så är det tvärstopp. Det är en anpassning till jätten Kina som gör anspråk på Taiwan.

Men Taipeis borgmästare är nu ute på en Europaturné. Först till Nederländerna. Därefter till Belgien, Polen och Turkiet. I Polen ska han bland annat träffa den förre presidenten i Polen och grundaren av fackföreningsrörelsen Solidaritet, Lech Walesa.

En anmärkningsvärd detalj är att han ska besöka Europaparlamentet, där han förväntas hålla anförande på ungefär en kvart. Visserligen inte i plenisalen, utan på ett särskilt möte med Taiwan-vänliga ledamöter i Europaparlamentet.

Att vara borgmästare i Taipei har flera gånger tidigare varit en språngbräda för politiska topposter på nationell nivå. De båda presidenterna Chen Shui-bian och Maa Ying-jeou hade båda en bakgrund som borgmästare i Taipei. Och den nuvarande presidenten Tsai Ing-wen ställde upp i borgmästarvalet 2010, men blev besegrad.

Ko Wen-je ställde upp i borgmästarvalet 2014 som oberoende kandidat. Han fick stöd av det liberala partiet DPP.

 

Taiwaneisk kommentar om Gui Minhai – och en kinesisk kommentar….

Böcker om Kinas president Xi Jinping som ansågs så olämpliga att Kina tog sig friheten att kidnappa en svensk medborgare som befann sig i Thailand. (AP Photo/Kin Cheung)

För andra gången har den svenske medborgaren Gui Minhai förts bort av kinesisk polis. Detta har föranlett ledarkommentarer både i taiwanesisk och i kinesisk press.

Men först kort bakgrund:  Gui Minhai var delägare i ett förlag i Hongkong som gav ut böcker som granskade ledarna i Kina. Den gamla brittiska kronkolonin Hongkong återlämnades till Kina 1997 med löftet om ”ett land, två system”. Gui Minhai verkar ha bedömt att det löftet innebar att han kunde verka fritt i Hongkong. Även det svenska medborgarskapet borde ha gett honom ett visst skydd.

Men en dag kidnappades han av kinesiska myndigheter, under ett besök i Thailand. Senare dömdes han i Kina för ett trafikbrott. För en tid sedan påstod kinesiska myndigheter att han frigivits. Svenska ambassaden tog de kinesiska myndigheterna på orden och tog kontakt med Gui Minhai. Han reste tillsammans med två svenska diplomater till Peking, för ett läkarundersökas vid svenska ambassaden. Att ge den typen av konsulärt stöd till de egna medborgare är en rätt som varje ambassad har.

Men en grupp kinesiska säkerhetsagenter stormade in på tåget och grep åter igen Gui Minhai.

Tidningen Taipei Times skriver i en ledarartikel att Gui Minhai är en av flera personer som fängslats av Kina av politiska skäl. Ett fall som uppmärksammats mycket i Taiwan är taiwanesen Lee Ming-che som dömdes till fem års fängelse, anklagad för att ha undergrävt statens makt. I det fallet var alltså de kinesiska myndigheterna öppna med att det handlade om ett politiskt ”brott”.

Tidningen skriver att det är uppmuntrande att Europaparlamentet antagit en resolution som kräver att Kina ska frige politiska aktivister.

Taipei Times skriver också att gripandena borde vara en varning till de i Taiwan som förespråkar att Taiwan ska bli en del av Kina. Dessa personer kan argumentera med sentimentala lockrop från Kina eller de ekonomiska fördelarna av att bli en del av Kina. Men är sådana fördelar värda att förlora friheten och risken att bli arresterad när du tar din dotter till skolan, undrar tidningen.

Kinas officiella version ges av tidningen Global Times. Då ska jag säga att detta är lite av det officiella Kinas motsvarighet till ”the Sun”. En kommunistisk variant av en hafsig boulevardtidning.

Men med tanke på att detta är kommunistpartikontrollerad tidning verkar dess redaktion vara förvånande dåligt informerad om vad som hänt Gui Minhai. Tidningen skriver att det låter otroligt att en person skulle kunna arresteras av polisen utan anledning. Och rubriken säger att västerländska medier inte har rätt att blanda sig i Kinas rättsprocesser.

Men jag noterar att Global Times beskriver Gui Minhai som svensk medborgare. Och då har svenska ambassaden enligt internationella konventioner både rätt att träffa honom och att ge så kallat konsulärt stöd. Speciellt med tanke på att han, enligt kinesiska myndigheter, var frigiven och hade rätt att träffa vem som helst.

Uttalandet från svenska UD om fallet Gui Minhai är ovanligt skarpt. Alltså: den svenska utrikesledningen är fly förbannad på Kina!

Ledaren i Taipei Times kan du läsa här.

Ledaren i Global Times finns här.

Uttalandet från utrikesdepartementet finns här.

 

Kinas mobbningspolitik mot Taiwan – flygsäkerhet kan äventyras

Flyget är det senaste exemplet på Kinas mobbningspolitik mot Taiwan. Kina har öppnat en ny flygkorridor som stryker mycket nära Taiwans territorium. Och Kina skyltar öppet med att det är en politisk bestraffning av Taiwan. (AP Photo/Greg Baker, File)

Det finns en praktisk aspekt av den nya flygkorridoren: Det är trångt i luften över delar av Kina. Att lägga om rutterna så att de går över Taiwansundet är ett sätt att lätta på trycket.

2015 slöts en överenskommelse mellan Taiwan och Folkrepubliken Kina om hur frågan skulle hanteras. En enkel princip: Parterna ska hålla kontakt med varandra i frågan. Och jag noterar att den kinesiska propagandatidningen Global Times skrev gillande om dessa principer år 2015. Bland annat noterades att en företrädare för EU-kommissionen uttryckt uppskattning av att Taiwan och Kina kan föra en konstruktiv dialog om detta.

Men nu kör Kina sitt eget race. Utan att informera berörda myndigheter i Taiwan öppnas nya flygkorridorer. Detta har en säkerhetspolitisk aspekt för Taiwan, men det handlar också om flygsäkerhet för civila passagerare.

Och i Global Times beskrivs händelseutvecklingen så här i en artikel här om dagen:

”It must be noted that the collapse of communication channels between the mainland and Taiwan resulted from Taiwan authorities’ refusal to recognize the 1992 Consensus. Before opening the new routes, the CAAC had informed the relevant departments in Taiwan. If Taiwan authorities desire more consultations, they should ask Tsai Ing-wen, the island’s current leader, to change her stance of refusing to recognize the 1992 Consensus that stresses the one-China principle and prompt her to restore communication lines with the mainland.”

Här sägs det rakt ut att vägran att samarbeta med Taiwan handlar om ”1992 års konsensus”. Att Taiwans president Tsai Ing-wen erkänner 1992 års konsensus är ett villkor för att Kina ska samarbeta även om sådana saker som flygsäkerhet.

1992 års konsensus var en överenskommelse mellan den dåvarande Kuomingtangregeringen i Taiwan och Folkrepubliken Kina som i korthet säger: Det finns bara ett Kina och Taiwan är en del av Kina, men vad detta Kina är tolkar parterna på olika sätt. För Taiwan är det ”Republiken Kina” (det formella namnet på Taiwan). För Peking är det ”Folkrepubliken Kina” med Peking som huvudstad. Men 1992 befann sig Taiwan i en demokratiseringsprocess. Landets första fria presidentval hade ännu inte hållits. Den demokratiska legitimiteten för 1992 års konsensus kan därmed ifrågasättas.

Den nuvarande presidenten Tsai Ing-wen leder ett parti där det finns krafter som verkar för att Taiwan förklarar sig självständigt och bryter med traditionen att Taiwan gör anspråk på att vara ”Republiken Kina”. Men Tsai Ing-wen har klargjort att det är ”status quo” som gäller. Taiwan kommer inte att förklara sig självständigt. Och Taiwan kommer inte heller att acceptera att bli en del av Kina.

Det logiska ur Kinas synpunkt borde vara att ta upp kontakten med regeringen i Taiwan – och förhandla om en ny formulering, ett nytt konsensus som får styra relationerna mellan de båda staterna de kommande åren. Rent praktiskt borde det inte vara så svårt. Men det vägrar Kina att göra. I stället driver Kina en mobbningspolitik mot den demokratiskt valda regeringen i Taiwan.

Taiwan åldras – och tandläkare fick betala 8 miljoner till sin mamma

Det är inte ofta som Taiwan dyker upp som kuriosa-nyhet i svenska medier. Men häromdagen hände det. Bakom kuriosanyheten döljer en större politisk utmaning: Taiwan brottas med samma problem som många andra välmående stater: en åldrande befolkning.

Det handlar om en mamma som har stämt sin son. Och Taiwans högsta domstol gav henne rätt. Sonen åläggs att betala ett belopp som motsvarar nästan åtta miljoner kronor som tack för att mamman bekostade hans utbildning till tandläkare, inklusive ränta. Här är SVT:s artikel om domslutet. En mer utförlig artikel finns i New York Times. Den kan du läsa här.

Mamman var frånskild när hon satsade sina tillgångar på att de båda sönerna skulle få utbilda sig till tandläkare. I det fall som nu avgjorts av domstol fanns ett kontrakt som sonen skrev på när han var 20 år gammal. 60 procent av nettovinsten på hans verksamhet som tandläkare skulle gå till mamman, upp till ungefär 14 miljoner kronor. 

Sonens argument i domstolen gick ut på att mamman redan hade fått åtta miljoner kronor och att han bara var 20 år gammal när han skrev på avtalet. Men Taiwans högsta domstol svarade: Han var i lagens mening myndig när han skrev på avtalet. Alltså är det giltigt: Var så god att betala det som återstår, plus ränta.

En tvist mellan personer som båda förfogar över rätt mycket pengar alltså. Men det här väcker också en fråga som är rykande aktuell i Taiwan: Hur ska landet klara att försörja en befolkning som blir allt äldre? I det här fallet är det helt enkelt barnen som får ta ansvaret. Men det normala är inte att barnen förfogar över miljonbelopp.

I Sverige får du automatiskt ett ansvar för de barn du sätter till världen. Om barnen lever med den andra föräldern så får du hosta upp underhåll. I Taiwan är det lag på att du som vuxen inte får överge dina föräldrar (se artikeln i New York Times ovan).

Medellivslängden i Sverige ligger nu på drygt 82 år. I Taiwan ligger den runt 80, högre än i USA och på samma nivå som i Tyskland. År 2025 beräknas över 20 procent av befolkningen vara över 65. Andra länder som ”kvalar in” i den klubben blir Nederländerna, Frankrike, Sverige, Portugal, Slovenien och Kroatien, enligt en sammanställning gjord av Financial Times.

Det innebär att Taiwan står inför samma utmaningar som Sverige: Om fler blir äldre måste en rad åtgärder vidtas för att säkra deras försörjning. En lag om att vuxna har ett ansvar för sina föräldrar kan verka sympatisk, men det räcker knappast. Om det leder till att en högproduktiv individ arbetar mindre, så kan det förämra tillväxten i landet och göra det ännu svårare för exempelvis en låginkomsttagare att ta hand om sina föräldrar.

Parlamentet i Taiwan har för en tid sedan beslutat om en omstridd pensionsreform. Journalister från Taiwan har rest till Sverige för att titta på hur svensk äldreomsorg fungerar. Även i Taiwan måste man fundera över vad som kan göras för att få människor att arbeta längre upp i åldrarna. Och ett sätt att mildra effekten av en äldre befolkning är att främja invandring.

Så visst låter det som om svenska och taiwanesiska företrädare skulle ha en hel del att tala om. Nu hör det ju till den politiska verkligheten att jätten Kina blockerar en hel del produktivt samarbete som vi skulle kunna ha med Taiwan. Men om svenska ministrar inte törs resa tll Taiwan så skulle exempelvis kommunalråd och landstingsråd kunna göra det.