Taiwan förbereder sig för ett läge med total diplomatisk isolering

Paraguays nyvalde president Mario Abdo hälsar på Taiwans president Tsai Ing-wen, som reste till Paraguay för att delta i presidentinvigningen. Men det blir allt färre länder som Tsai Ing-wen kan resa till. (AP Photo/Jorge Saenz)

USA uttrycker sin oro över att El Salvador brutit de diplomatiska relationerna med Taiwan och Vita huset säger sig nu vilja ompröva relationerna med El Salvador. Det är en för Taiwan mycket viktigt markering. USA markerar att landet står på Taiwans sida trots att inte heller USA har formella diplomatiska relationer med Taiwan.

Taiwans inställning är ungefär följande: Visst ska vi främja utveckling i de länder som vi har diplomatiska relationer med, men vi bedriver inte checkboksdiplomati.

EL Salvador blev det tredje landet hittills i år som bröt de diplomatiska relationerna med Taiwan. Kina har uppenbarligen erbjudit sig att göra stora ekonomiska investeringar i El Salvador. Meddelandet om att landet skulle bryta relationerna med Taiwan kom efter att Taiwan sagt nej till att finansiera ett hamnprojekt i El Salvador. Taiwans inställning är ungefär följande: Visst ska vi främja utveckling i de länder som vi har diplomatiska relationer med, men vi bedriver inte checkboksdiplomati.

Enligt Alex Huang, talesperson för presidentens kontor, måste nu administrationen i Taiwan inleda ett arbete för att förbereda Taiwan för ett scenario där landet inte har några som helst diplomatiska relationer.

Min egen reflektion kring detta är att det blir så absurt. Här har vi ett väl fungerande land och en betydande handelspartner till exempelvis EU som riskerar att hamna i ett läge där inte ett enda land törs ha en ambassad på plats i Taipei.

Dessa kontor gör sådant som en ambassad brukar göra: Hålla sig informerade om värdlandet, främja kontakter mellan Taiwan och omvärlden med mera.

Men just eftersom Taiwan är ett väl fungerande land, så finns ändå förutsättningar att driva en aktiv utrikespolitik. Taiwan har till exempel kontor i en rad EU-länder, inklusive Stockholm och Bryssel. Dessa kontor gör sådant som en ambassad brukar göra: Hålla sig informerade om värdlandet, främja kontakter mellan Taiwan och omvärlden med mera.

Många kommuner i Sverige skulle kunna ha ett givande utbyte med Taiwan om allt från äldreomsorg till sophantering.

Sverige bör absolut gradera upp sina relationer med Taiwan. Det skulle till exempel kunna göras genom att starta ett svenskt kulturcenter i Taipei. Verksamheten skulle kunna handla om allt från att arrangera seminarier på plats i Taipei till att främja utbyte mellan Taiwan och Sverige. Många kommuner i Sverige skulle kunna ha ett givande utbyte med Taiwan om allt från äldreomsorg till sophantering.

 

 

Kan Kuomintang komma tillbaka till makten?

I mitten står Wu Den-yih, Kuomintangs partiledare. Nu laddar partiet inför lokalvalen i höst. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Taiwans gamla maktparti har hållit kongress. Den 24 november hålls lokalval. Men båda de stora partierna, konservativa Kuomintang och liberala DPP kommer att betrakta lokalvalen som en kraftmätning inför kommande parlaments och presidentval.

Hans presidentskap präglades av en period av avspänning över Taiwan-sundet.

Bland deltagarna på kongressen fanns Ma Ying-jeou, den förre president. Hans presidentskap präglades av en period av avspänning över Taiwan-sundet. Det blev möjligt att flyga direkt mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan. Kinesiska turister kunde besöka Taiwan. Restriktioner för affärsförbindelser mellan Taiwan och Kina hävdes.

Men så sattes också en gräns för förbindelserna. När regeringen var på väg att sluta ett omfattande handels och samarbetsavtal med Kina var det många som kände att det gick för långt. Kuomintangregeringen anklagades för att dölja vad avtalet innebar. Det blev protester på gatorna och studenter ockuperade parlamentet. Förenklat sade många människor om relationerna med Kina: ”Hit, men inte längre”. Och vid valet 2016 valdes liberalen Tsa Ing-wen till Taiwans president. Då bröt också Kina alla politiska kontakter med Taiwan.

..,.och åberopade det som ett exempel på samhällets moraliska förfall.

Under Kuomintankongressen pratade partiledare Wu Den-yih om ett antal mord som skett i Taiwan och åberopade det som ett exempel på samhällets moraliska förfall. Och på den punkten ser vi ju likheter i den valrörelsen som pågår i Sverige.

Men så har vi också den avgörande frågan om relationerna med Kina. Där håller Kuomintang fast vid det som har kommit att kallas för ”1992 års konsensus”. Alltså en informell överenskommelse mellan Kina och Taiwan som säger att båda sidorna anser att det bara finns ett Kina och att Taiwan är del av Kina. Men hur detta Kina definieras gör parterna olika tolkningar av.

DPP lutar mot en självständighetsförklaring. Kuomintang håller fast vid ett Kina-politiken.

Så valet mellan Kuomintang och DPP är bland annat ett val mellan olika syn på ”1992 års konsensus”. DPP lutar mot en självständighetsförklaring. Kuomintang håller fast vid ett Kina-politiken. Men de båda partierna är överens om en ”status quo”-politik: Alltså att Taiwan tills vidare fortsätter att vara en självständig stat, under namnet Republiken Kina.

Det är ingen hemlighet att regeringen i Peking helst ser att Kuomintang återfår makten.

 

Namninsamlingar för folkomröstningar i november

En Pride-parad i Taiwans huvudstad Taiei. Landets motsvarighet till Högsta domstolen har fastställt att det strider mot konstitutionen att inte låta samkönade par gifta sig.  (AP Photo/Lin Jui-ching)

Jag fastnade för en ledarartikel i tidningen Taipei Times om folkomröstningar i Taiwan. Den 24 november är det lokalval. Och inför lokalvalen pågår namninsamlingar för att hålla folkomröstningar.

En av dessa petitioner handlar om samkönade äktenskap. Det är grupperingar som vill förhindra samkönade äktenskap. Taipei Times ledare konstaterar att detta är rent slöseri, just eftersom det nu finns ett domstolsbeslut om säger att det blir samkönade äktenskap. Namninsamlingen blir mest ett försök för motståndarna till samkönade äktenskap att synas, konstaterar tidningen.

En anna fråga som är uppe handlar om Taiwans rätt att ställa upp i Olympiska spel. I Taiwan finns ett utbrett missnöje med att landets atleter får ställa upp under namnet ”Chinese Taipei”. De som ligger bakom namninsamlingen kräver att Taiwan ska få heta Taiwan. Ett i och för sig berättigat krav. Men ledarartikeln i Taipei Times beskriver även detta som symbolik som överskuggar sådana frågor som verkligen berör människors liv, till exempel frågan om minimilöner.

Vi kan tycka vad som helst om detta. Men det är ytterligare ett exempel på att Taiwan är en vital demokrati. Och folkomröstningarna är här för att stanna, konstaterar ledarartikeln i Taipei Times.

President Tsai Ing-wen fick ”högnivå”-behandling i USA

Tidningsklippen i taiwanesisk press ger en spegel av att USA gett en högre status åt Taiwans president Tsai Ing-wen under hennes korta besök i landet – på väg mot officiella besök i Paraguay och Belize. Det här är trixig diplomatisk fråga, eftersom USA inte har officiella diplomatiska relationer med Taiwan.

Ett exempel på hur absurt det tidigare har varit när Tsai Ing-wen varit i USA: De journalister som är bosatta i USA har kunnat rapportera direkt om vad som skedde, vad presidenten har sagt och vilka personer hon mött. Men de medföljande journalisterna har tvingats vänta med att skicka sina rapporter tills de lämnat amerikanskt territorium. Men den här gången har de faktiskt kunnat rapportera på plats. Ett steg framåt.

En talesperson för tawanesiska UD säger att regeringen i Taiwan tackat USA för att Tsai Ing-wen fått en ”högnivå”-behandlig i USA.

Den politiska manifestationerna under hennes korta USA-besök kom från olika håll. Hon möttes av 1 200 taiwaneser i USA. Och Tsai Ing-wen uppmanade USA:s taiwaneser att investera mer i Taiwan. Men det förekom också demonstrationer mot Tsai Ing-wen och Taiwan av i USA bosatta kineser. Och samtidigt med demonstrationerna mot Tsai Ing-wen flög ett plan över Los Angeles med en banderoll med texten: ”Taiwan är inte en del av Kina”.

När hon talade på Ronald Reagan Presidential Library sade Tsai Ing-wen bland annat att ”allt kan förhandlas, utom vår frihet”, med adress till Kina.

Även i kinesisk press kommenteras Tsa Ing-wens besök i USA. Den av kommunistpartiet kontrollerade ”Global Times” skriver om en kinesisk miltärövning som ”sammanfaller” med Tsai Ing-wens besök i utlandet. Exakt så här:

”Experts said that the military exercises are aimed at practicing combat capability in the event it has to deal with Taiwan separatists.”

När Taiwans demokratiskt valda president gör ett besök i utlandet hotar alltså kinesiska officiella medier med militärt våld!

 

 

 

President Tsai Ing-wen på resa – tänk om hon skulle vilja komma till Sverige

President Tsai Ing-wen vinkar till medierna inför sin resa till USA, Paraguay och Belize. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Den bisarra utfrysningen av ett demokratiskt land från det internationella samfundet får märkliga konsekvenser. Till exempel är det svårt för landets folkvalda president att resa utomlands.

Hon mellanlandade i USA, för vidare resa till Paraguay. Därefter ska hon vidare till Belize. Detta är två av de 18 länder som har diplomatiska relationer med Taiwan.

Men nu är president Tsai Ing-wen ute och reser. Hon mellanlandade i USA, för vidare resa till Paraguay. Därefter ska hon vidare till Belize. Detta är två av de 18 länder som har diplomatiska relationer med Taiwan.

Men denna gång ses mellanlandingen i USA med större intresse än vanligt. Den amerikanska kongressen har stiftat en särskild lag som uttryckligen tillåter eller manar till kontakter mellan företrädare för USA och Taiwan, även om USA inte erkänner Taiwan. På programmet i USA står bland annat ett tal på Ronald Reagan Presidential Library. Det innebär att Tsa Ing-wen gör det första offentliga framträdandet i USA, sedan hon blev president.

Diplomater från Taiwan kommer noggrant att observera hur sällskapet behandlas av amerikanska myndigheter. Kommer det att bli någon form av uppgradering efter den nya lagen om relationer med Taiwan?

Men nu är hon demokratiskt vald statschef i en av Asiens bäst fungerande demokratier. Och då begränsas hennes rörelsefrihet högst påtagligt.

Om Tsai Ing-wen hade varit oppositionsledare eller en vanligt taiwanesisk medborgare, så hade hon kunnat resa till de allra flesta länder i världen. Visserligen utan officiell pompa och ståt, men ändå…. Men nu är hon demokratiskt vald statschef i en av Asiens bäst fungerande demokratier. Då begränsas hennes rörelsefrihet högst påtagligt.

Låt oss i teorin anta att ett politiskt parti eller någon gruppering för mänskliga rättigheter skulle vilja bjuda in henne till Sverige. Då hade det blivit panik på UD. Det sannolika scenariot är att hon inte hade fått komma in. En taiwanesisk indstriminster hade nog fått komma. Men inte statschefen eller utrikesministern eller försvarsminister. För då hade Kina protesterat högljutt och diskret hotat med att stoppa svenska företags möjligheter att handla med Kina.

Bakvänt är bara förnamnet. Åtminstone om regeringen menar allvar med sina löften om att Sverige ska verka för demokrati i världen.

Men Taiwan är alltså demokratin, där folket i fria val fått utse parlament och president. Kina är diktaturen! Bakvänt är bara förnamnet. Åtminstone om regeringen menar allvar med sina löften om att Sverige ska verka för demokrati i världen.

 

Känsligt läge – taiwanesisk ö börjar köpa vatten från Kina

Kinmen är en spännande plats om du ska besöka Taiwan. Du åker lämpligen dit med flyg från Taipei. Nu har import av vatten från Folkrepubliken Kina  till Kinmen blivit en politisk stridsfråga.

Geografiskt ligger Kinmen nästan inbäddad i Folkrepubliken Kina. Det tar en halvtimma att åka båt till Folkrepubliken Kina och storstaden Xiam. Kinesiska turister utgör en betydande inkomstkälla. De lokala myndigheterna på Kinmen har så gott som dagliga kontakter med sina kolleger på fastlandet i praktiska frågor.

På andra sidan ligger det kommunistiska Kina. Utsikt från en militär anläggning på Kinmen som öppnats för turister.

Här finns tydliga spår av striderna mellan det kommunistiska Kina och de nationalistiska trupperna under ledning av Chiang Kai-shek. Till exempel stridsvagnshinder utmed stränderna.

Fortfarande finns en militär närvaro, men en del militära anläggningar kan du också besöka som turist och till exempel spana över till den kinesiska sidan.

Som turist kan du till exempel se de gigantiska högtalare som användes av Kuomingtangregimen för att sända propagande till det kinesiska fastlandet. Fortfarande finns en militär närvaro, men en del militära anläggningar kan du också besöka som turist och till exempel spana över till den kinesiska sidan.

En studio för propaganda till Kina. Utanför står fortfarande gigantiska högtalare som användes för att ge en alternativ världsbild till människorna i storstaden Xiam.

Här är stödet för nationalistpartiet Kuomingtang starkt. Det liberala DPP, som har både presidentposten och majoriteten i parlamentet i Taiwan, är nästan marginaliserat på Kinmen. Historiskt har Kinmen en samhörighet med Kina – och samtidigt uppskattar naturligtvis Kinmens invånare att de lever i en demokrati.

Och öns ledande politiker Chen Fu-hai har börjat tala om tre länkar till Kina. 1. Vatten. 2. Elektricitet. 3. En fast förbindelse till Kina.

Nyligen började Kinmen att köpa färskvatten från Kina. Och öns ledande politiker Chen Fu-hai har börjat tala om tre länkar till Kina. 1. Vatten. 2. Elektricitet. 3. En fast förbindelse till Kina.

I en ledarartikel pekar tidningen Taipei Times på risker med projektet. Tidningen pekar på hur president Putin har använt gasleveranser som politiskt påtryckningsmedel mot länder i Europa. Och tänk om kinesiska stridsvagnar kommer att rulla över ”fredsbron” för att erövra Kinmen. Kinas ledare Xi Jinping verkar inte ha några hämningar när det gäller att utöva politiska påtryckningar.

Samtidigt som nu Kinmen blir beroende av Kina för sin vattenförsörjning så firas att det har gått 60 år sedan det pågick häftiga artilleridueller mellan Taiwan och Kina med just Kinmen i centrum.  Fram till den 25 december kommer det att finnas en särskild reception vid Kinmens flygplats för de veteraner som vill återbesöka ön. Och som tack för sin insats får de bland annat en flaska av kaoliang-sprit som produceras just vid Kinmen.

Å ena sidan är alltså kriget mellan de kommunistiska och de nationalistiska styrkorna på något sätt närvarande. Å andra sidan närmar sig nu Kinmen Folkrepubliken Kina på ett sätt som gör att en och anna politiker på huvudön Taiwan höjer på ögonbrynen.

Och är du på Kinmen är det ett måste att köpa en kniv, gjord på granater från Kina.

En av turistattraktionerna på Kinmen är att turistguider klädda i militärkläder visar hur det gick till att ladda och avfyra en kanon under artilleriduellerna mellan Taiwan och Kina. Och är du på Kinmen är det ett måste att köpa en kniv, gjord på granater från Kina. Många av köparna är från Kina. Det är alltså tänkbart att de köper knivar, gjorda av granater som deras far- eller morföräldrar har avfyrat.

Här är en ett-tv-reportage som jag gjorde våren 2017 om knivtillverkningen:

Och här är ett reportage om hur artilleriduellerna på 50-talet görs till en turistattraktion i dag:

 

 

 

 

 

Journalistförbundet är en av få offentliga röster som försvarar Taiwan

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling är en av få företrädare för det offentliga Sverige som försvarar Taiwan. Foto: Tor Johnsson

På fredagen deltog jag i en manifestation för den fängslade svensken Gui Minhai. Några tiotal personer samlades utanför Kinas ambassad. Jag var lite stressad och tog en taxi till ambassaden. En nervös ambassadtjänsteman kom ut för att titta vem det kunde vara. Nåja, manifestationen hölls på behörigt avstånd, närmare bestämt på Gärdet några tiotal meter därifrån. En mycket beskedlig manifestation för övrigt. Inte ens en högtalare. Talarna stod på en sten och agiterade – någon påpekade att det var ungefär som under arbetarrörelsens barndom.

En av talarna var den svenske frilansjournalisten Jojje Olsson, som skrivit boken ”De kidnappade Kina-svenskarna”. Han bor numera i Taiwan, efter att ha blivit utslängd från Kina. Du kan lämpligen följa honom på hans egen blogg InBeijing.

Men Jonas Nordling nämnde också Taiwan och att det är viktigt att vi står upp demokratin Taiwan i ett läge där den pressas hårt av Kina.

Men jag slogs framför allt av det tal som Svenska Journalistförbundets ordförande, Jonas Nordling, höll. Han talade naturligtvis om det oerhörda övergrepp som det innebär att en svensk medborgare hålls fängslad i Kina på grund av böcker som han givit ut. Men Jonas Nordling nämnde också Taiwan och att det är viktigt att vi står upp demokratin Taiwan i ett läge där den pressas hårt av Kina.

Manifestationen för Gui Minhai på Gärdet i Stockholm den 13 juli. På stenen står frilandsjournalisten Joje Olsson och håller tal.

Jonas Nordling skrev i våras en debattartikel om detta i Dagens Media. Och när han besökte Taiwan i våras gjorde han en podd med Jojje Olsson, som jag varmt rekommenderar dig att lyssna på. Orsaken till att Jonas Nordling var i Taiwan var att Internationella Journalistfederationen hade ett möte i det land i Asien som rankas högst i Reportrar utan gränsers index över pressfrihet.

Detta fjäsk med en av världens värsta diktaturer och denna utfrysning av en av Asiens bäst fungerande demokratier får fortgå. Få institutinoer ifrågasätter detta.

Taiwan är alltså demokratin. Kina är diktaturen. Med Taiwan har Sverige inga officiella förbindelser. Till diktaturen Kina reser delegation efter delegation. Och denna märkliga ordning ifrågasätts nästan aldrig. Detta fjäsk med en av världens värsta diktaturer och denna utfrysning av en av Asiens bäst fungerande demokratier får fortgå. Få institutinoer ifrågasätter detta. Inget politiskt parti ifrågasätter detta. Jag har inte ens hört några röster från några tunga frivilliga organisationer som gör det.

Jag har varit medlem i Svenska journalistförbundet sedan 80-talet. Jag var fackligt aktiv under den oroliga tid då konfliktvarsel nästan var rutin under avtalsrörelserna.

Men det är första gången jag är direkt stolt över min förbundsordförande.

Så Journalistförbundet har varit en viktig del av mitt liv. Men det är första gången jag är direkt stolt över min förbundsordförande. Han gör sitt jobb. Han tittar sakligt på förhållandena i Taiwan och drar slutsatsen: Detta land måste vi försvara om vi menar allvar med fraserna om demokrati och yttrandefrihet. Och han gör det trots att det blåser motvind.

 

 

 

 

Taiwans president Tsai Ing-wen varnar för att demokratin trängs tillbaka

Taiwans president Tsai Ing-wen säger att Taiwan står i frontlinjen i en kamp för demokrati som förs tillsammans med Australien, USA, Europa och likasinnade över hela världen.  (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Tänk för ett ögonblick om Taiwan hade varit ett land bland andra. Ett land med en ambassad i Stockholm. Ett land med företrädare i FN. Ett land som en och annan svensk minister besöker.

Ja, då hade det blivit ett sjuhelsikes liv om en stormakts ambassadör hade hotat Taiwan med ”dödens väg, utan återvändo”. För det var så Kinas ambassadör i Stockholm uttryckte sig i en intervju i radioprogrammet Konflikt.

Bland deltagarna fanns Najet Zammouri, en av medlemmarna i den nationella dialogkvartetten i Tunisien, som fick Nobels fredspris 2015.

På måndagen så hölls ”Global Solidarity Forum” i Taipei, ett slags världskongress för demokratiska krafter. Bland deltagarna fanns Najet Zammouri, en av medlemmarna i den nationella dialogkvartetten i Tunisien, som fick Nobels fredspris 2015.

President Tsai Ing-wen höll ett tal där hon framhöll de hot som finns mot demokratin.

– I det 21:a århundradet är demokratin på reträtt, sade hon.

Hon pekade på att länder som Ryssland och Kina agerar runt om i världen för att tränga tillbaka demokratin. Hon sade att Taiwan står i frontlinjen i kampen för demokrati tillsammans med Australien, USA, Europa och likasinnade runt om i världen.

Tsai Ing-wen berör också dessa frågor i en längre intervju med den franska nyhetsbyrån AFP. De som står upp för liberala värden måste också försvara Taiwan, säger hon.

Hade Taiwan varit ett land, vilket som helst, så hade utrikesminister Margot Wallström säkert uttryckt sitt gillande för de saker som Tsai Ing-wen uttryckte, både i ovanstående tal och i intervjun för AFP.

Så sker nu inte, eftersom Kina gör anspråk på Taiwan – och Sverige prioriterar affärsmässiga relationer med diktaturen i Kina.

Och om en ambassadör med placering i Sverige öppet hotar detta land med en massaker, så borde det leda till att Sverige kallar upp den berörda ambassadören och uttrycker sin ”stora förvåning”…

Men om nu Sverige menar allvar med att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter borde det vara en högt prioriterad fråga att försvara demokratin Taiwan. Och om en ambassadör med placering i Sverige öppet hotar detta land med en massaker, så borde det leda till att Sverige kallar upp den berörda ambassadören och uttrycker sin ”stora förvåning” som det heter på diplomatspråk när man är förbannad.

Men Sveriges regering tycker tydligen det är okej att Kina hotar att mörda människor i ett demokratiskt grannland. Om ”ett Kina-politiken” leder till att vi accepterar sådant, så måste vi fundera över om det är en hållbar politik.

 

Flera steg mot närmare samverkan mellan Taiwan och USA

 

Bild på en militärövning i Taiwan för fem år sedan. Flera steg har nu tagits mot ett närmare samarbete mellan Taiwan och USA. (AP Photo/Chiang Ying-ying)

Taiwan pressas allt mer av Kinas aggressiva politik. Det har handlat om allt från militära maktdemonstrationer i Taiwans närhet till underförstådda hot gentemot flygbolag som benämner Taiwan som ett eget land.

Men under en period har också Taiwan och USA tagit en rad steg mot ett närmare samarbete, trots att även USA driver en ”ett Kina-politik” där Peking erkänns som Kinas enda lagliga regering och Taiwan förutsätts ingå i Kina.

Forskare från Taiwan kommer att få besöka forskningsanläggningar i USA som de inte fått tillträde till tidigare.

Nyligen meddelades att Taiwan och USA slutit ett avtal som öppnar för samarbete kring forskning om försvarsrelaterade frågor. Forskare från Taiwan kommer att få besöka forskningsanläggningar i USA som de inte fått tillträde till tidigare.

USA har, liksom många andra länder, en informell ambassad i Taipei, som kallas för American Institute in Taiwan. Denna informella ambassad återinvigdes i nya och större lokaler här om veckan. I samband med invigningen sade Taiwans president Tsai Ing-wen att USA och Taiwan som öppna demokratier måste försvara sina värderingar.

I mars undertecknade president Donald Trump en rättsakt som öppnar för att amerikanska företrädare ska kunna besöka Taiwan.

Det har lett till sura kommentarer i Peking och öppna hot om vad som skulle hända om exempelvis amerikanska krigsfartyg skulle besöka Taiwan.

I december undertecknade president Trump en rättsakt som föreskriver ett ökat försvarssamarbete mellan USA och Taiwan. Det har lett till sura kommentarer i Peking och öppna hot om vad som skulle hända om exempelvis amerikanska krigsfartyg skulle besöka Taiwan eller om amerikanska trupper skulle delta i försvarsövningar i Taiwan.

Vi ska inte heller underskatta en annan faktor som kan påverka relationerna. Amerikanska teknikjättar som Google, Microsoft och IBM har alla tillkännagivit att de tänker göra rejäla investeringar i Taiwan under de kommande åren. Google tänker till exempel anställda 300 personer för att utveckla artificiell intelligens och utbilda 5 000 studenter i Taiwan.

Taiwan har flera fördelar jämfört med Kina. 1. Risken att investeringarna går om intet i ett handelskrig mellan USA och Kina anses vara mindre i Taiwan. 2. Infrastrukturen i Taiwan är mer tillförlitlig. 3. Det finns mer talang i Taiwan, även om arbetskraften är billigare i Kina.

Ska du utveckla ny teknik och nya sätt att kommunicera så är demokrati och yttrandefrihet en bra grund att stå på.

Jag skulle också tillägga att det öppna klimatet i Taiwan gör det betydligt lättare att utveckla nya idéer än i Kina. Ska du utveckla ny teknik och nya sätt att kommunicera så är demokrati och yttrandefrihet en bra grund att stå på. Taiwan är också ett land där rättssäkerhet råder, vilket innebär en bättre förutsägbarhet för utländska investerare.

Men även Taiwan drabbas av de amerikanska strafftullarna på stål och aluminium. Liksom EU försöker Taiwan att få till stånd ett undantag.

Så relationerna med USA är en ljuspunkt för ett Taiwan som pressas hårt av Kina. Och det verkar som om Sverige och EU är måttligt intresserade av att stå upp för en av Asiens mest livaktiga demokratier – vilket i sig är en skandal. Sedan är frågan: Hur tillförlitlig är Donald Trump?