Park eller trädgård?

”Det här är ju ingen trädgård, det är en park!”

Jag vet inte riktigt varför, men det där spontana utropet, från en vän under en rundvandring i vår trädgård förra året, gjorde starkt intryck. I ett nu såg jag vår täppa med någon annans ögon och jag blev tacksam. Vilken ynnest att få äga en bit jord och kunna skapa fritt, släppa lös bilderna där inne i fantasivärlden.

När jag nu går samma runda, i början av juni, kan jag faktiskt känna det där uttrycket välla fram från mitt eget inre. ”Tack gode Gud, du har gett oss en park, ett eget litet paradis.”

IMG_2994

Stående vid den gulbladiga Schersminen tittar jag rakt söderut, mot ligusterhäcken i tomtgränsen. Ögat sveper sakta över det japanska Fänrikshjärtat vid foten av en Bärhäggmispel och ställer sedan in skärpan på det upphöjda lundpartiet där Spetsmössan blommar som aldrig förr. Revorna hänger frodigt över kanten av uppochnervända grästorvor och stammen av ett dött plommonträd. På toppen ståtar en ung, gulblommande Trädgårdsprakttry.

IMG_2997

Till vänster, framför Aspraden, blommar Trädgårdstry. Slänten, mot den livligt trafikerade gatan, är under bearbetning. Inget att visa än. Där har vi planterat flera Rhododendron, Vitbrokig Cornell och Vingbenved. En Kaprifol och en Bergklematis är på väg upp på de grå aspstammarna.

IMG_3002

Ända framme vid häcken vänder jag mig om och njuter av kontrasten mellan den gulbladiga Spirean och den nästan svarta Flädern! Och de grå aspstammarna, pelare som bär upp stora delar av den östra sidan.

IMG_3003

Så vänder jag mig om och tittar utmed häcken. Visst gör han skäl för namnet, Sun King, en Sallatsaralia som just börjat sitt triumftåg. Det är inte bara vi som är kära i den, mördarsniglarna gillar kunglig mat. Vårt finurliga motdrag är kaffesump runt hela plantan. Och det har hjälpt! De självsådda Klarbärsträden ska få växa sig stora och starka. Jag ser en pelarsal i vardande. Kaukasisk Förgätmigej och Rabarber bildar fond.

IMG_3005

När jag sakta går utmed kanten av partiet, vill jag böja mig ner och pussa den Europeiska Hasselörten. Den sprider sig lekfullt i hela trädgården och förstärker osjälviskt alla sina vänner. Inte minst de röda Gullvivorna.

IMG_3007

Jag gör en liten sväng tillbaka i lunden och passerar ett härligt bestånd av vit Flocknäva. Den har varit med så länge vi kan minnas, en riktigt kär och trogen gammal vän.

IMG_3008

Till höger om mig, under den nu snart två år gamla Ginnalalönnen, vilar jag ögonen på Alunrot i dramatisk tävlan om uppmärksamhet. I bakgrunden ytterligare en närmast svart Fläder.

IMG_3015

I samma parti trängs Stjärnflocka, Ginnelia, Blanknäva, Armenisk näva, Kungsplister och Funkia.

IMG_3016

Jag lämnar lundpartiet och går dröjande förbi dammen med det lilla vattenfallet. En Japansk Lönn låter sina gracila grenar hänga ut över vattnet. Alldeles intill har en Azalea ´Gibraltar´just slagit ut. Det var kanske inte så vist att placera en knallröd Azalea framför en orange. Det gör lite ont i ögonen. Men flytta någon av dem? Ånej, ”naturen” är oförutsägbar. Det kallas charm. Här rensar vi bort Strutbräken som ogräs. Den skulle kväva allt om den inte hölls i Herrans tukt och förmaning.

IMG_3017

Jag går sakta bort från dammen, västerut, och vänder mig om. Dammen döljs delvis av Iris som alldeles strax ska till att blomma. Skönt blå kommer de att sträcka sig mellan vatten och himmel, en efterlängtad syn varje år.

IMG_3019

På väg mot det urgamla äppelträdet, passerar jag en matta av Vårtörel, en helt bedårande marktäckare som ändrar skepnad under hela växtsäsongen.

IMG_3037

I äppelträdet svingar sig en ljusrosa Alpklematis ända upp till toppen. Trädets stam och grenar kläs sakta men säkert in av murgröna.

IMG_1998

Vid foten av äppelträdet, i skuggan av en gammal Rhododendron, blommar Trillium, det kära Trebladet, en enda planta som med tiden blivit en storfamilj.

IMG_3027

Jag strosar vidare mot dubbelmuren utmed gatan i väster och har turen att få se den enkla Dillpionen blomma. Hon blommar en vecka, knappast mer. Femtioen veckor per år är hon mer än anonym.

IMG_3022

I dubbelmuren fäster jag mig särskilt vid den Japanska Buskroslingen, där de knallröda årsskotten nu övergått i knallgult. En Zon 1 växt som trivs alldeles utmärkt i den upphöjda, varma bädden.

IMG_2058

I dubbelmuren blommar nu också gul

IMG_2061

benvit Azalea.

IMG_3031

På väg bort från muren stannar jag till och kikar mellan de skalade stammarna på några Idegranar och skymtar en lilablommande Rhododendron i utkanten av det stora barrpartiet med Sockertoppsgran, Fågelbogran och Krypidegran.

IMG_3058

Tillbaka där jag började. Jodå, slänten mot gatan börjar allt arta sig den också, även om mycket återstår. Rhododendron använder vi överallt. Och Funkia i alla de former. Guldhumlen är en chansning. Vi har misslyckats många gånger under åren. Men vi envisas med att den ska klättra upp efter trädstammar, inte tillverkade stöd. Fånigt kanske, men vi vill att det ska se naturligt ut. Det ska gå!

IMG_3050

Det kom igång sent, Parasollbladet i fuktgropen, men nu har det fått fart. Oj vad det växer. Otippad granne är Svarta vinbär, en nyttoväxt som passar alldeles förträffligt i lunden.

IMG_3051

Myskmadran blommar nu underskönt i Östra lunden för att inte tala om

IMG_0850

i Norra lunden

IMG_2956

där Murgrönan ändå dominerar stort som marktäckare, här med inslag av Liljekonvalj, Dagliljor och Sockblomma.

IMG_3060

I det stora torvpartiet kommer överblommande Rhododendron nu att avlösas av röd Trädgårdsprakttry och Plymspirea.

IMG_3063

Efter den dagliga dosen av världens mest effektiva medicin för den inre människan, ska musklerna få sitt! Bara att kavla upp ärmarna, fatta spaden och gå loss på det igenväxta stenpartiet i söderlutning. All jord ska sållas för att få bort så mycket som möjligt av Smultron och Backtimjan, det värsta otyg ett stenparti kan drabbas av. Jorden kommer till användning på andra ställen i trädgården, för här ska inte finnas en gnutta jord är det tänkt, bara grus. Och växter som kräver extremt väldränerad mark. Ett av sommarens roliga projekt.

Nu ska jag sova och drömma om Boken…

Ulf

 

Publicerat av

Ulf Lundin

Ulf Lundin

Ulf Lundin har varit intresserad av trädgård i över trettio år, en äkta amatör som älskar att försöka åstadkomma vila och harmoni i den lättskötta trädgården. Han har en särskild kärlek för marktäckare och woodlandkänsla, gillar klättrande växter och försöker gärna få till samspelet mellan prydnadsgräs, varierande bladformer och vintergrönt med sten och grus.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *