Mot alla odds är morgonen solig, kall visseligen, men ändå!
Jag sitter i min hängstol med en kopp kaffe och hör nån enstaka bil passera, känner luftens väta och ser hur orörliga silveraxen kan vara.
Silveraxen är så tysta och starka. De tar plats utan att bråka eller skrika. De bara fångar ljuset och ler mot en med öppna ögon. Då ler mitt hjärta tillbaka.
– Hej, säger vi sen i kör.
Vad mer kan en begära av livet?
Annars är trädgårdsläget mest bara läge. Det sägs ju att sommaren är de stora projektens tid och där hamnar jag så lätt.
Jag skulle ju anlägga rabatter där den svarta plasten legat och dödat kirskål, men sen behövdes det ju lite plattsatta gångar för att definiera rubbet… Då började mannen gräva och sen har han bara fortsatt.
Det är inte SÅ mycket kvar så snart kanske grus kan beställas.
Det här med plattsättning är viktigt i en trädgård om en nu inte kör på gräs och stigar såklart! Rabatter och tankar tydliggörs.
Jag gillar rött marktegel! Så snyggt! Gatsten är också fint men nu blev det marktegel hos oss tack vare en annons på blocket för en massa år sen. Det kommer alltså att bli ordning och reda i min djungel=ni kommer inte att fastna med hår och kläder i växtligheten när ni går där.
Ja, mitt uppe i dörrbyte, plåtmålande och annat smått så är det persikoträdet som står ut alldeles fullklottrat med persikor och de är så magnifika! Tyvärr är de fortfarande hårda. Inte sjutton är det lätt att mogna under denna kalla sommar!
Det var en kort rapport från mitt lilla hörn!
Titti
