Det är kul med allt ätbart i trädgården. Vi har egentligen ingen klar uppdelning mellan prydnads- o nyttoväxter. Rabarber är bäst före midsommar sägs det. Vi satte våra nya plantor i den vevan. De har växt till sig fantastiskt. Skönt att de går att frysa in för vinterbruk. Jag tröttnar aldrig på rabarberpaj.
Gamla trotjänare
Bibbi har gjort fantastisk flädersaft. Dels fick vi blommor av släktingar, dels har vi skördat på egna buskar i vårt woodland.
Var har den här busken kommit ifrån? Det vet vi inte, men den har placerat sig helt perfekt.
Blommorna från den här svartbladiga skönheten gav en härlig färg åt saften.
Och nu är det dags för bären.
Vi tillåter en del hallonplantor i utkanterna av det halvvilda. Har man en gång haft en hallonodling verkar det inte gå att bli av med dem. De skott som hamnar fel rycker vi helt enkelt bort.
Röda vinbär
och svarta växer mitt inne i låtsasskogen. Fantastiska lundväxter tycker vi.
De unga, självsatta klarbärsträden i lunden bär bär i år.
Bärhäggmispelns bär liknar blåbär och är minst lika nyttiga, men har en helt egen smak. Är det bara jag som gillar dom? Nej, fåglarna också! Och bajset blir blått och hamnar lite här och var. Det är baksidan …
Krusbärsmarmelad har vi haft i flera veckor, men nu kan man äta godiset direkt från buskarna. Både röda och gröna.
De amerikanska blåbären är inte blå ännu, men buskarna vi satte förra året ger mer än förväntat redan nu.
Juli är en blomfattig månad hos oss. Ändå är det förvånansvärt mycket färg när man rör sig genom det gröna.
Den Japanska Buskroslingen får nya blad nu igen. Som en andra ”blomning”. De är otroligt tjusiga. Knallröda i början
för att sedan bli gula och slutligen gröna. En zon 1 växt som nu klarat två vintrar i dubbelmuren.
Den vita Astilben är verkligen läcker. Trendigt! De kommer att stå fint mot en vägg av Pipranka. De första späda skotten strävar tappert uppåt på sina ståltrådar. Tålamod får jag säga till mig själv varje dag. Inne i huvudet är jag ständigt minst två år framåt i tiden.
Den röda får än så länge agera krukväxt. Kan bli svårplacerad i höst. Varför köpte jag ett sånt stoppljus? Jag kommer nog att ge bort den. Också.
Det här är mer i min smak. En blekblå Hortensia i skugga.
En liten blyg Tremastarblomma inköpt vid ett trädgårdsbesök för några veckor sedan med Adolfsbergs Trädgårdsförening, för övrigt en synnerligen livaktig förening med mängder av supertrevliga människor. Det är bara en sak, var är männen? Jag är ju ny i de där sammanhangen och lika blyg som den stackars Tremastar´n. Lite saknar jag det grabbiga …
Några Klematis
blommar i lunden
och vid uterummet den överdådigt blommande ´Summer Snow´.
Sen måste det ju inte vara blommor för att det ska vara effektfullt,
blad kan som sagt vara nog så iögonenfallande. Som hos Gulplister och Brunnäva.
Vitt är trendigt, eller kommer att bli. Det är vad jag tror. Undrars hur det är med svart. Det kanske redan är inne. Jag är allt sugen på lite mer svart också. Får återkomma om det.
Ulf
