Permakultur i praktiken, del 2

Förra gången skrev jag mest om jord. Idag ska jag berätta om gödsel. I min egen trädgård har jag förresten grundgödslat precis nu i dagarna. Framför allt använder jag kökskompost men det räcker inte på långa vägar så mina komplement heter stallgödsel från höna och ko och jag köper lokalproducerad härifrån.

höna
Bild lånad från nelsongarden.se

Dessutom har jag varit på Mellringetippen (Närkefrakt) och köpt en släpkärra med planteringsjord. Siktad och jättefin! Det kostade 350 kr och jag skulle gissa att det var ungefär 1,5 kubikmeter. Man kunde till och med betala med kort.

Huruvida det kan vara snigelägg i jorden tvista de lärde om. Från en säker och rutinerad källa som har köpt mycket jord från dem finns det en teoretisk liten risk men hon hade aldrig sett några. Du kan lika gärna få snigelägg från plantor och säckar med jord som du köper på andra ställen.

Det bästa sättet att slippa snigelägg är att göra sin egen jord och om det skrev jag i förra inlägget. Att göra egen jord och att göra egen gödsel är ibland samma sak så för att få gödseltips föreslår jag att du läser förra inlägget och kompletterar med detta. Idag handlar det mer om näring och gödsel som inte består av så mycket massa. Jag läser om detta just nu på kursen så ämnet är aktuellt för mig.

gödsel
Bild lånad från bergslagsodlingar.se

Förenklat kan man väl säga att det finns två typer att gödsling; grundgödsling och stödgödsling.

Grundgödslingen gör du i början av säsongen när du förbereder dina bäddar och sedan stödgödslar du några gånger, typ vid 2-3 tillfällen under sommaren. Höstgödsling är inget som rekommenderas över huvud taget. Regn och snö hinner ändå laka ur jorden och näringen hamnar på fel ställen och gör mer skada än nytta.

Till grundgödsling passar det utmärkt med kompost, från både kök och trädgård, och stallgödsel. Som stallgödsel räknas all skit från djur, även de som inte bor i stall, och vanligast är ko, häst och höns.

ko
Bild lånad från atl.nu

Hönsgödsel är överlägset mycket starkare än övriga men å andra sidan är den kortvarig. Om man göder sitt trädgårdsland med hönsgödsel så får odlingen en finfin kickstart men efter en månad måste du stödgödsla. Hönsgödsel finns ofta att köpa som pellets. Kanske lite trevligare att handskas med men å andra sidan har gödseln genomgått en onödig och energikrävande process.

Genom att komplettera hönsskiten med mer långtidsverkande näring som kompost eller kodynga så håller odlingsbädden längre.

Bild lånad från dbw.nu

De viktigaste näringsämnena som växterna måste ha och som finns i ovan nämnda tillskott är kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). NPK-gödsel i konstgjord form finns på marknaden och är ofta blandad i påsjorden men det är skräp för miljön så det slutar vi med omedelbart. Det finns påsjord med naturgödsel. Ta den istället.

Gödslet ska inte ner så långt i bädden, bara några centimeter. Dels kommer det att sjunka neråt av sig självt med vattning och regn, dels gör det ingen nytta på djupet förrän långt senare på säsongen när rötterna har blivit långa. Gödsel som inte utnyttjas av växterna sjunker ner i marken och kan komma ut i grundvattnet och förorsaka övergödning. Därför ska du inte gödsla mer än nödvändigt.

Kratta
Att kratta ner sin gödsel räcker. Det är bra om den kommer under jordytan för att hindra näringsflykt men djupare än så behövs inte. Bild lånad från ecotime.se

Med hönsgödsel räcker det med 2 dl/kvadratmeter och 3 kg (ca ett spadtag) kogödsel för samma yta.

Kompost och stallgödsel tar lite tid innan det omvandlas till näring som växterna kan utnyttja men ett nysått frö vill ändå inte ha för näringsrik miljö. När det börjar växa vill dock plantan ha näring så jag gödslar strax innan jag sår.

Stödgödslingen får dock gärna vara mer snabbverkande så att näringsvattna är det bästa tipset. Du kan köpa naturlig näringslösning i handeln men satsa istället på självförsörjning och använd det du har omkring dig.

Brännässlor är riktiga näringsbomber. Plocka en bukett, knyt ihop den, lägg i en spann med vatten och låt stå ca en vecka. Det börjar stinka men det är helt i sin ordning. Sedan häller du en skvätt nässelvatten i vattenkannan varje gång du vattnar. Nässelbuketten lägger du på komposten.

nässla
Bild lånad från linnaeus.nrm.se

Vallört är något som många svär över. Ganska fin med sina blå eller lila toner men den sprider sig som en löpeld och är svår att bli av med. Hur som helst så funkar den lika bra som brännässlor att stödgödsla med. Gör på samma sätt som med nässlorna.

vallort
Lila vallört. Bild lånad från linnaeus.nrm.se

Pinka i vattenkannan! Urin innehåller precis det som växterna saknar men det kan kännas lite oaptitligt att hälla detta på salladen. Häll den istället på växtdelarna som du inte ska äta och i fallet sallad använder du något annat att göda med. 1 del urin och 9 delar vatten blir guldvatten som det kallas i odlarsvängen.

guldkanna
Det finns till och med anpassade vattenkannor för detta ändamål… Bild lånad från tekniskamuseet.se

Lägg hönsgödsel eller kökskompost i ett gammalt örngott och knyt till. Lägg paketet i vatten över natten och använd detta som näringslösning. Vattnet ska spädas tills det påminner om te.

En annan metod nämnde jag även i mitt förra inlägg; gräsklipp. Genom att lägga färskt gräsklipp mellan raderna i odlingen så gödslar du inte bara. Du hindrar den nakna jorden från att urlakas. Du stoppar ogräs från att gro. Du behåller fuktigheten i bädden och du ger maskar och mikroorganismer massor av mat och de håller i gengäld din jord lucker och fin.

Gräsklipp
Bild lånad från naturochtradgard.se

Gröngödsling är ett jättefiffigt sätt. Så fort du har skördat på en plats så sår du istället gröngödselfrö. Det finns blandningar att köpa så att du slipper tänka själv. Det som kommer upp är inte bara en vacker blomblandning som lockar till sig pollinerare utan det bildar dessutom en täckande matta över jorden som hindrar näringen från att fly. Dessutom är dessa växter kvävebindare. De har en förmåga att fånga kväve från luften och binda detta till sina rotsystem. På slutet av säsongen klipper du ner blommorna och myllar ner i jorden. Rötterna, där den mesta näringen sitter, ska förstås också vara kvar. Under vintern förmultnar detta till bra, automatgödslad jord.

grongodning
Bild lånad från froer.nu

Mitt näst sista tips för idag handlar också om automatgödsling. Alla ärt- och baljväxter har samma förmåga som gröngödselblandningen ovan. De kallas för kvävefixerare och där det har växt en ärt- eller baljväxt är jorden automatiskt gödslad. Därför ska bönornas stjälkar inte ryckas upp på hösten. I synnerhet rötterna, där de kvävebindande knölarna sitter, ska vara kvar i jorden. Klipp gärna ner stjälkarna och mylla ner även dem. Jordförbättring och gödsel i ett paket!

Bondböna
Bondbönor från Getingedalen hösten 2015

Träaska från din kamin är också användbart. Såvida du har eldat ren ved, inget tryckimpregnerat eller sopor. Framför allt bärbuskar och fruktträd mår bra av aska. Spetta några hål runt växterna, gärna 20-30 cm djupa, och häll ner aska. Vattna efteråt. Vitkål och rotfrukter gillar också aska men se upp med hallonen, de vill ha sur jord och askan är basisk.

För den som har perenner så är framför allt pion och ros förtjusta i aska. Ungefär 1 dl/planta myllas ner. En mossig gräsmatta är jätteskön att gå på men om du hellre har mer gräs än mossa så gör aska susen. 1 kg/kvadratmeter strös ut. Gärna innan ett regn eller redan på vintern så dras askan ner i jorden när snön smälter. Dina krukväxter inomhus gillar en nypa aska när de planteras om. Ja aska är en riktigt användbar produkt! Askan innehåller kalium och fosfor men inget kväve och gröngödslingen ovan innehåller bara kväve så de bildar en superkombo tillsammans.

aska
Bild lånad från svanatrg.blogspot.com

Jag hoppas att jag inte har tröttat ut dig med mitt skitprat. Att gödsla är att lämna tillbaka vad vi lånat av jorden genom skörd.

Vill än en gång rekommendera nedanstående bok. Värsta bästa litteraturen!

gödsel

 

Publicerat av

Kajsa Källérus

Mitt i skogen, uppe i de blå bergen, bor Kajsa Källérus. Med en vegetarisk kosthållning, stort intresse för hållbar utveckling och en ansenlig trädgård utvecklades hon till en obotlig grönsaksodlare med självhushållarambitioner. I bloggen berättar hon om sina framgångar, utvecklingsområden och erfarenheter. När Kajsa inte är i köksträdgården så jobbar hon som keramiker, lärare och kulturtant. Välkommen till Getingedalens Gröna!