Slutspurt på odlarutbildningen

Två tredjedelar av utbildningen Småskalig Odling är avklarad. Den har varit i princip lika intressant hela tiden och då menar jag hyperintressant. Jag har inte känt mig skoltrött en enda gång och jag ser fram emot den sista tredjedelen.

Trots en hel del litteratur och material, skriftliga inlämningsuppgifter, praktiska experiment, skisser, planer, ritningar och försakande av andra saker i livet så är det här 2016 års höjdare.

Så enormt mycket spännande kunskaper och jag känner att jag har utvecklat mitt odlande men framför allt fördjupat mina kunskaper runt odlandet som företeelse.

Utbildningen har följt en odlingssäsong och det som för tillfället sker i trädgårdslanden. Därför jobbade vi med skörd, skador och näring vid senaste träffen.

Det är visserligen en distansutbildning men en gång i månaden har vi bott på en småskalig gård med permakulturellt tänk som självklart odlar ekologiskt och hållbart.

Förra helgen var jag således i Rikkenstorp utanför Grängesberg och fick ännu en inspirerande odlarupplevelse.

Här kommer lite blandade bilder från helgen. Det är främst mina desperata försök till att gripa tag om en känsla och försöka ta med en plats med alla dess ljud, dofter och intryck hem.

Utsikt över gårdsplan och mot sjön Lambitjärn.
Samlad skörd av morötter och purjo på väg till marknaden i Grängesberg.
En pimpad variant av Ängamat lagad på gårdens grödor med färska lingon som sprinklades över soppan på slutet. ETT MYCKET HETT TIPS!
Ett annat hett tips är att göra hummus på bondbönor och att riva i lite ingefära. Eller pepparrot. Och dekorera med ätbara blommor såsom gurkört och ringblomma. Viktigast är väl att man drar ner på konsumtionen av kikärter som har importerats från långtbortistan.
Den här godingen har jag just sått; Gode Kung Henriks målla. En perenn spenat. Typ. Bäst på försommaren. En bonus är fröställningarna som man här ser på bild som ett litet oaptitligt svart skräp. Dessa kan användas som quinoa! Tänk att slippa köpa det! Lungrot kallas den också.
Som prozac.
Bondbönsskogen! Den må se vissen ut men det är ett helt naturligt stadium i bondbönans liv. Dessutom verkar den funka fint trots ogräset. Intressant. Däremot så kan ogräset skapa besvär inför kommande säsong genom att fröa av sig.
Välskötta rader av kål, morot och pumpa. Längst till höger en ärtväxt. Mina klasskamrater i bakgrunden.
2016 kommer att gå till historien som ett svårt kålår. Kålmalen har varit riktigt besvärlig i hela landet. Trots detta har man fått mycket fin kål i Rikkenstorp.
Huvudläraren Joel mellan rader av bönor. Längst till höger ser man en täckt limpa med ogräs och grässvål som ligger och jäser. Frön ska dö under plasten pga värme och mörker. Efter ett par år har detta omvandlats till fin jord.
Purjo! En gång har jag provat att odla purjo men helt utan att kunna något. Man måste inte alltid kunna allt men den gången hade det suttit fint med lite kunskaper. Nu vet jag precis hur jag ska göra. 2017 är ett purjoår.
Machésallad/Vintersallad. Känner ni igen den? Plastlåda på ICA med små salladsbuketter. Den här sköningen kan odlas när det är kallt och mörkt. Jag sådde vintersallad (för första gången) i augusti i år och den har kommit upp fint. I nästa inlägg ska jag skriva mer om min höstsådd.
Klassisk zucchini. Lättodlad men näringskrävande. Funkar fint att odla direkt på komposthögen. Eller på platsen där du odlade bönor förra året (och förstås lät plantan sitta kvar över vintern).
Kål är konst.
Rödlila grönkål. Jag lärde mig att man alltid skördar denna planta underifrån eftersom den fortsätter att växa i toppen. Den kan bli en meter hög. Detta gäller även svartkål/palmkål. I bakgrunden potatis.
Tagetes. En av de blommor som är värd att samodla med grönsaker då den håller en hel del sjukdomar på avstånd. Däremot så är den väldigt attraktiv för sniglar så då kan man istället använda den som värdplanta. (Locka bort sniglarna från grönsakerna och begränsa området där man plockar odjuren.) I bakgrunden min favoritkål; palmkål/svartkål. Färgen och bladstrukturen är så läcker!
Maria är också lärare på utbildningen.
Odla svartrot? Lite sugen blir man…
För skönhetens skull. Och fröna kanske?
Bönor behöver ingen gödning eftersom den skapar sin egen näring. En kvävefixerare. Dessutom gödslar den jorden för kommande säsong. Förslagsvis odlar man kål på den platsen eftersom det är en av de mest näringstörstande växterna i köksträdgården.
Klassiska bönstörar och grönkål.

Nästa gång jag skriver blir det skördefest och höstsådd från Getingedalen.

Publicerat av

Kajsa Källérus

Kajsa Källérus

Mitt i skogen, uppe i de blå bergen, bor Kajsa Källérus. Med en vegetarisk kosthållning, stort intresse för hållbar utveckling och en ansenlig trädgård utvecklades hon till en obotlig grönsaksodlare med självhushållarambitioner. I bloggen berättar hon om sina framgångar, utvecklingsområden och erfarenheter. När Kajsa inte är i köksträdgården så jobbar hon som keramiker, lärare och kulturtant. Välkommen till Getingedalens Gröna!

2 reaktioner till “Slutspurt på odlarutbildningen”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *