Småskalighet och terapi

De 17 globala målen i Agenda 2030.

Det småskaliga jordbruket försörjer 70% av jordens befolkning med mat. Samtidigt använder de mindre än 25% av jordbruksmarken.

Småskaligt jordbruk är betydligt hållbarare än motsatsen. Idag baseras en stor del av det småskaliga jordbruket på att bönderna byter och sparar lokala fröer och samodlar olika sorters grödor, träd och buskar. Det resulterar i en stor variation av fröer som ökar böndernas förmåga att producera hållbara grödor. De lokala fröerna försörjer familjer utan att exploatera ekosystemet.

I Afrika, där småskaligt jordbruk är en livsnödvändighet för många människor, är rätten att hantera lokala fröer hotad.

Orsaken är stora satsningar på det industriella jordbruket, hybridfröer och kemiska gödnings- och bekämpningsmedel som minskar mångfalden av fröer och förorenar jorden.

60-80% av världens bönder är kvinnor. I Afrika producerar de kvinnliga bönderna 90% av hela kontinentens mat.

Enligt flera FN-rapporter är stöd till småskaliga hållbara jordbruk ett av de bästa och mest långsiktiga sätten att minska hunger i världen. Du kan läsa mer om det här.

I Afrika pågår nu en livsviktig kamp. På ena sidan står småskaliga, kvinnliga bönder och på andra sidan intressen som vill göra det olagligt att använda lokala fröer. Därför har Afrikagrupperna startat FRÖAKTIONEN där man kan bidra med pengar och/eller skriva på en namninsamling för att påverka svenska biståndspolitiker att agera för hållbarhet och för att ens vara i närheten av att nå de globala målen 2030.

Denna kamp går att förankra i flera av hållbarhetsmålen i Agenda 2030.  Det handlar både om fattigdom, hunger, jämställdhet och biologisk mångfald.

Här läser du allt om Fröaktionen.

 

För mig är inte odlandet av livsavgörande betydelse men jag tänker allt oftare på hur så är fallet för miljoner medsystrar i världen. Dessutom tänker jag på hur olika förutsättningar vi har. Jag har både jord, vatten och fröer vilket inte är en självklarhet för alla.

Jag vet inte om den terapeutiska bonusen ens existerar när man måste föra en kamp om mark och fröer och när missväxt och torka har förödande konsekvenser för ens liv. Jag vet dock att jag brukar skoja om att mitt odlande åtminstone är terapeutiskt för mig.

Fast nu är det inte på skoj längre.

I veckan publicerade SVT ett forskningsresultat där man hade slagit fast att trädgårdsarbete är rena medicinen. Visserligen var det forskare vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp som hade kommit fram till detta, och man ska alltid titta på vilka som har beställt och fått fram ett specifikt resultat.

Fast i det här fallet köper jag resultatet rakt av, jajamensan, det ligger ju helt och hållet i mitt intresse.

Trädgårdsterapin erbjuds nu som behandlingsform i ungefär en tredjedel av alla landsting och regioner.

Man behöver inte bli en småskalig bonde, inte ens självförsörjande på grönsaker, men att påta i några rabatter är uppenbarligen väldigt nyttigt.

Just do it.

Smygfotad under en terapisession för cirka åtta år sedan.

Publicerat av

Kajsa Källérus

Kajsa Källérus

Mitt i skogen, uppe i de blå bergen, bor Kajsa Källérus. Med en vegetarisk kosthållning, stort intresse för hållbar utveckling och en ansenlig trädgård utvecklades hon till en obotlig grönsaksodlare med självhushållarambitioner. I bloggen berättar hon om sina framgångar, utvecklingsområden och erfarenheter. När Kajsa inte är i köksträdgården så jobbar hon som keramiker, lärare och kulturtant. Välkommen till Getingedalens Gröna!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *