Media, omställning och certifiering

Det gick så fort. En helt oförberedd telefonintervju på fredagen, korrekturläsning på lördagen, publicering på webben på söndagen och i papperstidningen på måndagen.

Expressens klimatredaktion ringde. De hade hittat min blogg i en sökning på downshifting. Om jag ska figurera i media så gör jag det gärna om det finns något vettigt att förmedla. Och det anser jag att jag har när jag får prata hållbarhet.

Artikeln nedan kan vara svårläst men här finns webbversionen!

I samband med detta väljer jag att från och med nu släppa det engelska uttrycket downshifting och istället använda det svenska begreppet omställning. Tack Thomas för att du fattade beslutet åt mig. Jag har sneglat på titeln omställare och per definition har det känts helt rätt men förstår folk vad som menas?

Skit samma, det finns redan ett växande Omställningsnätverk i Sverige så jag sällar mig till den skaran. I Örebro heter det ROS, Regional Omställning i Samverkan, och det går att bli både medlem och följa dessa på Facebook.

Vad är då definitionen av omställning?

Vi ställer om till ett samhälle som respekterar planetens gränser. Vi börjar lokalt, vi ger varandra stöd, uppmuntran och inspiration. Vi testar nya sätt att göra saker bortom den fossila ekonomin. Omställningsrörelsen finns i över 50 länder världen över.

Omställningsrörelsen ställer följande frågor:

  • – Hur kan vi ta hand om varandra och samtidigt minska resurskonsumtionen?
  • – Vad ger välbefinnande och mening?
  • – Vilken framtid kan vi skapa tillsammans där vi bor?

 

Min grönsaksodling är svaret på alla tre frågorna men det är mer komplext än så och jag försöker formulera mina svar med den här bloggen. Dessutom vill jag gärna skicka frågorna vidare till er.

Idag vill jag även uppmärksamma er på märkningar. Det blir allt vanligare att vår mat, våra kläder och hudvårdsprodukter är märkta med återkommande loggor. Jag tänker koncentrera mig på maten.

En av de mest kända och vanligaste är KRAV-märket.

KRAV-märkningen är uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

För att få sätta KRAV-märket på sin produkt krävs det att man är en certifierad producent och att certifikatet kontrolleras och revideras varje år. Detta innebär en kostnad och ett digert arbete för producenten vilket kan komma att påverka priset på produkten. Å andra sidan vet du att förhållandena runt produktionen är goda.

Den andra märkningen som är vanligt förekommande är EU-lövet.

  • – Mat som innehåller mer än 95 procent ekologiska ingredienser får märkas och beskrivas som ekologiska.
  • – Strikt begränsning av användningen av kemiska medel till undantagsfall. Växtskyddsmedel får användas om de har godkänts för användning i ekologisk produktion.
  • – Konstgödsel får inte användas.

 

Precis som med KRAV-märkningen krävs certifikat, kontroller och årliga revisioner.

Det finns så klart ännu fler märkningar, Fair Trade ser du rätt så ofta men även Demeter, UTZ och Svensk Sigill dyker upp titt som tätt.

En väldigt bra guide för märkningar hittar du här.

Och här kan du läsa om de olika märkningarna och alla detaljer.

En bra sak att känna till är att många producenter lever upp till flera av märkningarna men har inte råd att certifiera sig. Det är en av nackdelarna med dessa certifikat. Små producenter konkurreras ut av större som kan sätta märkningar på sina varor. En lösning på det är att handla direkt av producenten, kanske via någon av REKO-ringarna som växer just nu. Prata med dem och hör hur de ställer sig till kraven för de olika certifikaten.

Kolla efter EU-lövet när du handlar mat, det är en bra guidning i rätt riktning mot omställning, hållbarhet och sund markanvändning.

Publicerat av

Kajsa Källérus

Kajsa Källérus

Mitt i skogen, uppe i de blå bergen, bor Kajsa Källérus. Med en vegetarisk kosthållning, stort intresse för hållbar utveckling och en ansenlig trädgård utvecklades hon till en obotlig grönsaksodlare med självhushållarambitioner. I bloggen berättar hon om sina framgångar, utvecklingsområden och erfarenheter. När Kajsa inte är i köksträdgården så jobbar hon som keramiker, lärare och kulturtant. Välkommen till Getingedalens Gröna!