Vatten, växtmjölk och matsvinn

Jag filar på mina föreläsningar. På den första, hos Naturskyddsföreningen, ska jag prata om grönsaksodling och vegetarisk matlagning ur ett hållbarhetsperspektiv. När jag klurar på formuleringarna och tittar igenom vad jag har sagt och skrivit förut så handlar allt om att vara en del av lösningen istället för problemet.

Oavsett om jag envisas med att odla, lagra och förädla mina egna grönsaker, om jag har satt ett ”larm” på mitt kontokort eller om jag skriver om vikten av att välja KRAV-märkta livsmedel i matbutiken så handlar allt till syvende och sist om att jag vill vara en del av lösningen, inte problemet.

Om jag tänker lösningsorienterat i mitt handlande, min livsstil och vad jag förmedlar så blir det till slut en vana, det går på automatik, och att göra val med  problematiska följder känns alltmer obekvämt. Känslan av att jag är en bov infinner sig och att det är mitt fel att framtiden ser mörk ut.

Jag behöver dock inte hamna där. Jag väljer att vara en del av lösningen så ofta jag kan och på så sätt kan jag också känna mig glad och harmonisk.

I praktiken handlar det mycket om mitt grönsaksodlande och vilka metoder jag använder. Jag hittade en bok som jag förmodligen beställer, den heter Klimatsmart trädgård och är skriven av Susanna Rosén. Den är alldeles nyutgiven och beskrivningen av den är tilltalande.

Här är en länk till boken.

Just nu gläds jag åt att chili, paprika, physalis och gräslök växer så fint. Jag sörjer att purjolöken ännu en gång gror dåligt. Jag slänger i ytterligare några frön och håller tummarna. I växthuset har inte spenaten börjat gro än men däremot så har det kommit snö som jag kan vattna med!

Än så länge bara hjärtblad men så fort det kommer karaktärsblad är det dags att fundera på omplantering.
Det är inga mängder men ändå tillräckligt för att ge vinterkänsla och kunna vattna med.
Jag sprider snön över bäddarna där jag har sått spenat. Snön smälter långsamt och ger en naturlig och skonsam vattning.
Mission completed.

Hur mycket jag än vill så är det lite för tidigt för att så nästa omgång. Jag rotar runt bland mina fröpåsar för att hitta något som behöver gott om tid men jag hittar inget sådant. Sara på Skillnadens trädgård tipsar om att så morötter, palsternacka och svartrot direkt i landet och det skulle jag faktiskt kunna göra nu när jorden inte är stelfrusen. Jag ger mig själv det som läxa till nästa inlägg.

Länk till Sara Bäckmos hemsida

Ett riktigt bra lyssningstips är senaste avsnittet av Meny i P1 om matsvinn. Tomas Tengby håller ett samtal med stjärnkocken Paul Svensson som har satt matsvinnet på sin agenda och försöker ändra statusen på matrester och fläckiga paprikor och se det som resurser istället.

Vi slänger ungefär en tredjedel av all mat i Sverige och världen. Det är ofantliga mängder koldioxid som släpps ut i atmosfären på grund av mat som produceras, transporteras och tillagas för att sedan slängas.

Här är en länk till programmet som innehåller spännande recept och inspirerande detaljer!

Jag har lovat att skriva några rader om det problematiska med mjölk och jag utgår från en artikel i The Guardian.

Almonds are out. Dairy is a disaster. So what milk should we drink?

Ett glas komjölk producerar tre gånger så mycket växthusgaser som ett glas växtbaserad mjölk. Men bland de växtbaserade mjölkalternativen finns det också problem.

Kokosmjölk är en enda stor tragedi, mandelmjölk skapar vattenbrist och massdöd bland bin och rismjölk är också en vattenbov som skickar stora mängder lustgas till atmosfären.

Det finns dock en vinnare i växtmjölkshyllan; havre. Svenskodlad havre vattnas endast med regn och är den ekologiskt odlad så har den små konsekvenser på jordbruket och marken. Havre är mycket näring för lite pengar och den växer villigt i kallare klimat, alltså Sverige. Havremjölk är dessutom enkelt att göra själv. Googla recept, det dräller av dem.

Artikeln i The Guardian hittar du här.

Här finns en artikel om kopplingen mellan mandelodling och bidöd.

Här finns ytterligare en på samma tema.

Helt plötsligt tycker jag att aprikoskärnor är alldeles utmärkt att göra ”mandelmassa” av. Bara man kallar det för det var det är: aprikoskärnemassa.

Jag avslutar med att göra reklam för min kurs den 19 april! Grönsaksodling på ett hållbart sätt kallar jag den och det är tre timmar bland mina odlingslådor i Getingedalen där jag berättar om gödsel, jord, täckodling, permakultur, förädling och förenkling. Se mer om kursen här!

Publicerat av

Kajsa Källérus

Kajsa Källérus

Mitt i skogen, uppe i de blå bergen, bor Kajsa Källérus. Med en vegetarisk kosthållning, stort intresse för hållbar utveckling och en ansenlig trädgård utvecklades hon till en obotlig grönsaksodlare med självhushållarambitioner. I bloggen berättar hon om sina framgångar, utvecklingsområden och erfarenheter. När Kajsa inte är i köksträdgården så jobbar hon som keramiker, lärare och kulturtant. Välkommen till Getingedalens Gröna!