Årets sista

Nu är det inte många timmar kvar och inte gör det mig något, jag lägger gärna 2020 bakom mig. Det är mycket som har varit bra, det ska vi komma ihåg, men pandemin har legat som ett grått moln av oro och tristess över hela tillvaron. I skrivande stund har den efterlängtade vaccineringen precis påbörjats så till våren borde vi kunna kramas lite försiktigt igen.

Pandemin har dominerat året så pass att mycket annat har fått stå tillbaka. Att vi har en fet klimatkris runt knuten som kommer att innebära betydligt mer elände än vad pandemin har orsakat är inget som skapar rubriker.

Jag citerar gärna Sara Bronner i artikeln som jag länkade till förra veckan:

Ja, han (Stefan Löfven) skulle kunna kalla till presskonferens varje dag och prata om allvaret med klimatförändringarna istället. Varför gör han inte det?

Med coronakrisen har vi gjort allt det där som skulle krävas för att klara klimatkrisen. Stödpaketen som länder betalat ut nu bara på ett år överstiger vad vi skulle behöva investera för att nå klimatmålen.

Jag såg dokumentären om Greta och blev berörd. Vilket jobb hon gör. Förutom att man får följa henne och hennes kamp så får man också en hel del fakta presenterat för sig. Och egentligen handlar det bara om fakta, ingenting om Greta. Det är ju det hon vill få alla att förstå. Hon är bara en budbärare som vill få världen att vakna.

Jag tänker att ALLA ska se den här dokumentären för nästa generations skull.

Här hittar du den.

Typ samma dag lyssnade jag på Klimatpodden, avsnitt 73 med Erika Bjerström. Hon är klimatkorrespondent på SVT och har jobbat som utrikeskorrespondent tidigare. Sedan 80-talet har hon bevakat klimatfrågor i Afrika, USA och Bryssel och har således rätt så bra koll på läget.

Det här är ett otroligt viktigt avsnitt. Jag vill att du lyssnar på det.

Här hittar du intervjun med Erika!

Därefter kändes läget ganska svart måste jag säga. Jag fick svårt att se varför jag ska vara ”duktig” när så många skiter i utvecklingen. Visst, jag ska kunna leva med mig själv och veta att jag gjorde allt jag kunde men det spelar ju faktiskt ingen roll när så många andra konsumerar vilt och luststyrt. Att göra avkall på sin livsstil och höga levnadsstandard kommer inte på fråga. Are you talking to me?

Det är framför allt jordbruket och användandet av fossila bränslen som är problemen. Att vi är så många är också ett stort aber. Vaccin, en högaktuell substans, har varit en stor räddare ända sedan 1796 då man uppfann vaccin mot smittkoppor. Människan har överlevt alla möjliga pandemier tack vare läkarvetenskapen. Skithäftigt men samtidigt inte. En krass reflektion är att vi kanske hade varit lagom många på den här planeten om det hade strukit med några miljoner människor i varje pandemi. Survival of the Fittest.

Nu tar jag en bloggpaus och det är väl inte med de mest positiva ordalagen som jag avslutar idag. Men framtiden är inte positiv. Precis som de säger i Plan-B-podden så kommer våra barn att växa upp i en klimatförändrad värld med helt andra förutsättningar än vad vi har haft.

I dokumentären om Greta är det en dam som kommer fram till den fredagsstrejkande tjejen framför riksdagshuset och påpekar att hon borde vara i skolan och lära sig saker istället. Och Greta responderar med Vad ska jag ha alla kunskaper till när det inte finns någon framtid?

Har ni förstått hur nära det är?

Har ni förstått att det går att göra något åt saken?

Och kan vi inte bara sluta använda konstgödsel och billig jord med konstgödsel? För det är en sjukt dålig grej och en del av att jordbruket är ett sådant stort klimatproblem.

GOTT NYTT FRISKT ÅR!

PS: Jag finns på både Facebook och Instagram. Sök på Getingedalen och du skall finna.

Publicerat av

Kajsa Källérus

Kajsa Källérus

Mitt i skogen, uppe i de blå bergen, bor Kajsa Källérus. Med en vegetarisk kosthållning, stort intresse för hållbar utveckling och en ansenlig trädgård utvecklades hon till en obotlig grönsaksodlare med självhushållarambitioner. I bloggen berättar hon om sina framgångar, utvecklingsområden och erfarenheter. När Kajsa inte är i köksträdgården så jobbar hon som keramiker, lärare och kulturtant. Välkommen till Getingedalens Gröna!