Som att trycka sina egna pengar

Livet är fortfarande påverkat av pandemin och skörden pockar på uppmärksamhet. Det ena ger utrymme för mer matlagning än vanligt och det andra skapar förutsättningar.

Det här inlägget kommer att handla om matlagning och förädling baserat på skörd. Bon Appetit!

Chili

Det är roligt att odla chili. Det blir så stor variation och plantorna är vackra. Däremot är jag usel på att äta chili men det finns andra i hushållet som sköter den biten.

Chiliskörden är god i år och idag skördades alla röda frukter. Det ska bli chilisås av dessa. Mjölksyrad chilisås.

Vi började med att ansa frukterna från stjälkar, frön och hinnor. (Handskar är att föredra om man vill kunna klia sig i ögonen de närmaste 24 timmarna.) Frukterna delades grovt och lades i en ultrasuperduperren glasburk med patentlock. (Genom att diska burken, skölja noga och låta den stå i en 100 grader varm ugn i cirka 20 minuter har man eliminerat de flesta illasinnade bakterierna.)

Därefter blandades vatten med salt utan jod (jod har en bakteriedödande effekt och den dödar urskillningslöst, alltså även de goda bakterierna). När saltkornen har löst sig hälls vätskan i burken.

Jag rekommenderar en googling eller en kokbok för de rätta proportionerna.

Det är viktigt att all chili hamnar under vätskeytan, därför måste det finnas en tyngd i burken. Ett fiffigt sätt är att fylla en plastpåse med vätska, förslagsvis samma saltlösning som redan är i burken, och knyta till. Påsen placeras överst och trycker ner chilin i vätskan.

En patentburk med gummipackning i locket är tillräckligt tät för att hålla bakterier ute men samtidigt tillräckligt otät för att släppa ut koldioxid. För när syrningsprocessen startar kommer det att bli övertryck i burken.

Man kan också dra lite i gummiringens flärp för att hjälpa gaserna ut.

I tio dagar ska burken stå i rumstemperatur. Därefter silas chilin från vätskan (spara vätskan). Frukterna mixas och vätskan tillsätts för att få en bra konsistens. Den ska även smaksättas med vinäger. Slutprodukten kan förvaras i ett år i kylskåp. Tack vare de goda bakterierna och syran från vinägern blir hållbarheten så lång.

Det blir uppföljning på detta!

Nypon

I vårt hushåll dricks det nyponsoppa och de senaste åren har vi börjat göra vår egen eftersom det både är enkelt och godare än köpt. Det finns ett äldre inlägg när jag beskriver hur jag gör, kolla här.

Nyponpuré redo för frysen. Det är sällan jag använder plastpåsar nuförtiden men mina ursköljda mjölkpaket var tillfälligt slut! Det, och begagnade glasburkar, är mitt bästa sätt att frysa in grejer.

Middag

I helgen fick vi för oss att laga lite ny mat. I trädgården kunde vi hämta tomater, paprika, potatis, dill, lök, persilja, basilika, vitlök och gräslök.

I affären handlar vi framför allt mejeriprodukter och när dessa kombineras med grönsaker kan det bli kalas!

Picklad potatis – en ny grej för oss! Funkar alldeles utmärkt tillsammans med vispad burrata, mandolinhyvlad rödlök, dill, tångkaviar och citron. Alltid nymald svartpeppar. Alltid. Receptet kom från gottigheter. Det enda jag kommer att ändra nästa gång är balansen mellan syra och sötma i potatislagen. Och mer dill så klart. Får inte nog av dill.
Rostad potatis med ost- och lökkräm. Japp, potatis igen. Denna superknöl går att variera ända in i evigheten. Och blir god varje gång. Japp, även denna kommer från gottigheter. Har jag blivit besatt? Potatisen är ugnsrostad på klassiskt vis men det är krämen, KRÄMEN, som gör att denna rätt flyger! Creme fraîche, vitlök, riven stark ost och karamelliserad rödlök. Det går inte att göra för mycket, man kan inte sluta äta.
Fyllda paprikor. Paprikor halveras, gröps ur, oljas in och förgräddas en stund i ugnen. Fyllningen består av ris, ost, persilja, paprika och lök. Rostad flagad mandel på toppen. Inspirationen kom härifrån.
Så klart gjordes det även en sallad. I botten ligger skivad tomat, en gul brandywine på 500 g räckte gott och väl. Detta är toppat med rödlök, basilika, burrata, olja, salt och peppar.

Sedan förra veckan har vi plockat ner de sista äpplena. För första gången på 18 år har vi inte haft besök av älgar! Vi hade sparat de göttaste till sist men nu är även Aroma-trädet tömt. Det var rekordfin frukt utan sjukdomar och skador. Vi räknade till 50 kg prima frukt och dessa har ganska goda lagringsegenskaper så allt blir inte must. Ett stort gäng slogs in i tidningspapper och lades i skafferiet.

Men skörden fortsätter. Dags att ta hand om de sista tomaterna, gräslök, dill och spenat. Och löken som ligger på tork. Jag hoppas att jag skriver om detta i nästa inlägg!

Ron Finley Project

 

Början på slutet

 

I förra inlägget skrev jag att jag slutskördar en hel del nu. Gurkorna till exempel. Mina vaxbönor och haricot verts sjunger på sista refrängen och jag tar hand om de sista ätbara bönorna. Plantorna klipps ner och läggs på jordytan. Jag går aldrig omvägen via komposten. Eventuellt lyfter jag på täckmaterialet och petar in skrufset så att det hamnar så nära mikrolivet som möjligt.

Alla röda lökar är upptagna och ligger på tork, till nästa vecka har jag förmodligen flätat dem. Våra äpplen har fått vara i fred från älgarna och vi mustar i takt med att vi plockar av träden.

Det regnade som tusan i helgen men nu är det fin höst igen. Det märks att det är fuktigare, det finns tendenser till mögel i växthuset där bladverket är tätt. Därför klipper jag bort mycket blad på tomatplantorna, de har ändå gjort sitt. Nu ska de kvarvarande tomaterna mogna i lugn och ro. Kylan är fortfarande inget problem.

Alla bondbönor är skördade och infrysta och vilken dag som helst måste jag ta hand om basilikan. Dels är den känslig mot kyla, dels sitter bladen tätt och jag har hittat lite mögel i basilikahäcken.

Och så här kommer det att fortsätta. Jag slutskördar lite om dagen. Täcker och lägger bäddarna i träda. Tar bort spaljéer och stödpinnar. Drar upp skyltar och namnlappar. Torkar, hackar och fryser in.

Och så försöker jag samla från det vilda. Både nypon och rönnbär är gångbart i vårt hushåll och det finns massor att hämta i naturen nu.

Lokförare Bergfälts Jätteärt är nedklippt och jag tog hand om de prassliga ärtskidorna. Innehållet är i princip torrt men det får ändå ligga i torken ett litet tag till för säkerhets skull. Detta ska användas till utsäde nästa år.

När jag står med ett överflöd av skörd ligger det nära till hands att glida in på Internet. Hitta ny inspiration. Och då är inte steget långt till Instagram för där finns det galet mycket matkonton.

Jag har försökt att hålla mitt Instagramkonto (@getingedalen) ganska snävt för att det inte ska bli för långa sessioner på detta forum. Strictly Ceramics typ. Och lite odling förstås. Men steget från odling till matlagning är mikroskopiskt så därför har jag börjat följa några nya konton på sistone.

Jag berättade om Jennie Walldén i ett annat inlägg. Klart värd att rekommendera. Och idag föreslår jag att ni tittar in hos Gottigheter. Hon följer säsongen i sina tips och kommer därför alltid med dagsaktuella förslag. Dessutom har hon ett skitroligt tilltal och språk.

Jag har aldrig skördat så mycket fina och friska tomater. Det går liksom inte att låta bli att skriva om dem. Trots att jag skrev ett ganska långt inlägg om tomater nyligen. Sedan dess har jag både torkat och gjort tomatkross men även tomatsoppa och tomatflarn på smördeg. För det verkar vara höstens hetaste rätt. Sånt fattar man när man börjar följa matkonton eftersom flera av dessa skriver om samma rätt samtidigt.

Tomatsoppan som jag tycker att alla ska prova!

Jag gjorde ett samlingsinlägg med mina bästa tomatrecept, du hittar det här. Tomatflarnet är med så klart. Och inlägget kommer att fyllas på med tiden.

Dagens skörd utan filter. Fotat under The Golden Hour som syrran har lärt mig att det heter.

Recept med tomat

Här samlar jag mina favoritrecept som innehåller tomat!

Torkad tomat

Dela tomaterna i halvor, skär eventuellt bort det hårda stjälkfästet. Sprid ut tomathalvorna i en tork, ställ in på 55 grader och låt den gå tills tomaterna är semitorra, alltså lite sega. Det tar 2-3 dygn. Små tomater kan plockas bort tidigare i takt med att de är färdiga. Förvara i papperspåse. Blötlägg tomaterna i lite olja och vinäger innan de ska användas i till exempel en pastasallad. Jag använder torkade tomater i min bönpastej.

Alternativ till tork: Bred ut tomaterna på en ugnsplåt, ställ ugnen på 50-60 grader och sätt en träslev i ugnsluckan för att fukten ska kunna ta sig ut.

Krossad tomat

Dela tomaterna i halvor eller klyftor, skär bort det hårda stjälkfästet. Sprid ut tomaterna i en långpanna och baka dem i 175 grader i ca 45 minuter (de är klara när skalen är lätta att ta bort). Häll av vätskan (som kan sparas till juice, tomatsirap eller degvätska) och plocka bort tomatskalen (som kan torkas och smulas och användas som krydda). Mosa tomaterna lätt. De ska fortfarande vara lite chunky. Mixar du slätt så får du passerade tomater men då tycker jag att du ska ta bort kärnorna först, de kan bli lite bittra om de mixas. Låt svalna. Häll upp i ursköljda mjölkpaket. Jag brukar hälla 400 g i varje paket eftersom en klassisk konservburk brukar vara så stor.

Caprese

En supergod sallad. Varva tomatskivor med mozzarellaskivor och färsk basilika. Ringla/strössla över olivolja, flingsalt och nymald svartpeppar. Häpp!

Tomat och purjolökspaj

Pajdeg:

1,5 dl grahamsmjöl

1,5 dl vetemjöl

125 g smör

3 msk vatten

Smula sönder smöret i mjölet. Tillsätt vattnet och arbeta snabbt ihop degen. Tryck ut pajdegen i en form. Låt vila i kylskåp i en timme.

Sätt ugnen på 225 grader.

Fyllning:

2-3 dl riven ost

2 purjolökar

6-8 tomater

salt

peppar

oregano

Ansa och skiva purjolökarna. Koka den i lättsaltat vatten i 3-4 minuter. Låt rinna av väl.

Grädda pajskalet i 10-12 minuter. Lägg lite riven ost i botten. Bred ut purjolöken. Skiva och lägg på tomater. Krydda med salt, peppar och oregano. Toppa med resten av osten. Grädda mitt i ugnen i 20 minuter.

Tomatsoppa

1 gul lök

6 hela stora tomater eller 400 g krossade eller passerade tomater

1 dl tomatpuré

3 dl vatten (vid färska tomater) 5-6 dl vatten (vid konserverade tomater)

1-2 buljongtärningar eller motsvarande pulver, fond etc.

100 g kort pasta

1-2 msk vetemjöl

2 dl valfri grädde

2-3 msk rapsolja

salt, peppar och socker

Finhacka löken, fräs den i oljan i botten av en kastrull. Den ska helst inte få någon färg. Grovhacka tomaterna, ta bort det hårda stjälkfästet. Häll vatten, tomatpuré, tomater och buljong i kastrullen. Låt småputtra i 10 minuter. Tillsätt pastan, låt koka i 5 minuter till. Vispa ihop mjöl och grädde, red av soppan. Koka tills pastan är färdig. Smaka av med salt, socker och svartpeppar. Pilla eventuellt bort tomatskalen, det är en smaksak huruvida man vill ha dem kvar eller inte.

Tomatsallad

Varva bitar av färsk tomat med tunt skivad rödlök. Blanda försiktigt med olja, rödvinsvinäger, salt och nymald svartpeppar. Låt stå en stund. Rör om då och då.

Bruschetta

Hacka tomater i småbitar. Pressa i 1-2 vitlöksklyftor. Hacka en näve färsk basilika smått. Blanda detta med olivolja, smaka av med flingsalt. Låt stå en stund, rör om igen. Rosta vitt bröd i stekpanna med lite olja. Lägg upp tomatblandningen på brödet och njut!

Smördeg med färskost och tomat

2021 års hippaste tomaträtt är en slags paj med smördeg. Jag är förvånad att jag över huvud taget har snappat upp denna trend men jag har börjat följa några inspirerande matkonton på Instagram och plötsligt fick jag koll på det senaste inom matlagning. Och det absolut hetaste verkar vara denna smördegshistoria för den dyker upp väldigt frekvent.

Och den kommer i lite olika utföranden. Lagret med färskost och creme fraiche kan lika gärna vara vispad feta och grekisk yoghurt. En del har använt ricotta, andra kör philadelphiaost. Några gräddar smördegen och applicerar resten efteråt. Andra gräddar rubbet utom den sista lilla dekorationen.

Här följer några länkar till olika inspirerande recept!

Anax Skafferi

Linnes Döttrar

Fab Frida

Zaynab Issa

 

Fin start på september

September har ju börjat väldigt fint. Härliga, sköna höstdagar som jag gärna tillbringar utomhus. Och utomhus måste jag nästan vara om jag ska samla ihop skörden. Själva poängen med odlandet liksom.

Idag blir det helt enkelt lite skördebilder. Vad händer just nu i trädgården?

Jag tog upp vitlöken för ungefär tre veckor sedan och sedan dess har den legat på tork. Det finns flera sätt att se om vitlöken är färdig men mitt bästa sätt är att kontrollera blasten. Om tre eller flera blad har vissnat så är den klar. Jag brukar också provskörda en vitlök för att kolla att den har ordentliga klyftor. Vitlök som blir kvar för länge i jorden börjar dela på sig och lagringsdugligheten blir sämre.

I år har jag varit riktigt duktig med gödslingen så min blast vissnade nästan inte. När kalendern visade mitten av augusti så skördade jag iallafall och det var tur för på en och annan vitlök kunde jag se hur det yttre höljet var borta och vitlöken höll på att ramla isär.

I år odlar jag hard neck, det betyder att stjälken är för hård för att fläta så jag klipper av lökarna som får lagras i nätkorgar istället. Dessutom tog jag undan tio präktiga lökar som jag ska använda som utsäde och sätta i november.

Så här såg lökarna ut innan jag ansade dem.

Älgarna har inte dykt upp än! Vi lade ju ett nät över ett träd med omogen frukt (Alice) men nu har vi flyttat nätet till trädet med superfina Aroma-äpplen istället. Alice hade mognat och var skördeklar, det såg vi på mängden fallfrukt. Det blir till att plocka fram fruktpressen vilken dag som helst!

Både den gula och den röda löken är skördeklar. Blasten ligger ner och har börjat vissna. Genom att ha tålamod och låta detta ske får löken ett ordentligt skal vilket ökar lagringslängden. Efter skörd ska löken torka innan man kapar blasten helt (eller flätar den vilket jag brukar göra). Torkningen är också ett sätt att öka hållbarheten.

Eftersom det är så fint väder så får mina lökar torka på täckmaterialet direkt i bädden.

Jag har äntligen hittat mängden för hur mycket lök som behövs i vårt hushåll. Det finns fortfarande 25 gula och 5 röda lökar kvar från 2020 så just nu är vi självförsörjande på lök!

För första gången försöker jag ta egna fröer på morot. Moroten är tvåårig och blommar inte förrän år två. Jag lät alltså några morötter sitta kvar i jorden över vintern och i våras började de gro och sedan utvecklades blommorna.

Jag hade hjälp av detta blogginlägg som guidade mig genom blommans olika stadier.

Morotsblomma. Med bara fem sparade morötter i jorden har jag haft en rik blomning hela sommaren, ja den pågår fortfarande. Ganska fint ihop med bondbönor och luktärter.
Efter lång tid började blommorna att vissna och bli ljusgröna men jag har lärt mig att fröer ska vara riktigt övermogna, torra och vissna innan de är redo att skördas.
Inte ens i det här stadiet går det att ta några fröer.
Men här! Här finns det mogna morotsfröer att skörda! Tur att jag hade läst bloggen så att jag förstod att egenskördade morotsfröer har små taggar, så ser de ju inte ut i fröpåsen.
Jag gjorde en liten bukett som ska hängas inomhus innan jag tröskar. Nu är det bara hålla tummarna för att dessa är potenta och vill gro i vår!

Apropå fröodling så kommer jag att skörda mina prasseltorra sockerärter när som helst. De har fått sitta kvar på plantan medan den har vissnat vilket brukar ge fina fröer.

När lokförare Bergfälts jätteärt ser så här sorglig ut brukar den innehålla de mest underbara små fröer som gror fantastiskt fint året därpå.

Samtidigt blommar en annan ärt, gråärten, för fullt. Den såddes sent för att sprida ut skörden och det har varit lyckosamt.

Den här gråärten blev tydligen över två meter hög och min klätterställning var klart underdimensionerad. Allt välte en blåsig dag och min räddning blev lite provisorisk. Men gråärten fortsatte att blomma!

Apropå blommor så njuter jag väldigt mycket av sensommarträdgårdens dofter och färger just nu. Solrosorna, endast 50 cm höga, har börjat blomma över men de är fortfarande coola och sidoskotten blommar ju för fullt. Har inte bestämt mig för om jag ska ta hand om blommor och fröer eller inte…

Jag vill alltid ha ringblommor någonstans i bäddarna. De är så fina ihop med kålblad, lök, persilja och sallat.

Fast egentligen behöver jag inte så några ringblomsfröer eftersom den självsår sig och dyker upp lite överallt.

Gurkorna är slutskördade och plantorna är nedklippta. Det är bättre att de får bli täckmaterial innan de möglar. Man vet ju aldrig hur mycket skörd man ska få men i år hade jag en planta med inläggningsgurka och det var alldeles lagom för vårt hushåll. Vi har gjort olika sorters smörgåsgurka och saltgurka och det kommer att räcka ett helt år.

Salladsgurkan Beit Alpha har gjort succé. Jag hade två plantor och det var rätt så lagom. Dessa kan ju bara ätas färska så det hade varit onödigt med fler plantor och större skörd.

Vårt växthus är ju inte skitstort men om vi klarar oss på tre gurkplantor per säsong så räcker det till.

Förra inlägget handlade om tomater men jag skördar fortfarande massor av tomater så här kommer en bild på ett stort fat med min bästa utomhustomat Sibirjak.

Det blir förmodligen ännu mer skörd i nästa inlägg. Vi hörs!

Tomatfilm

Idag är det första september! Sommaren är slut! Jag hade jacka när jag gick ut med hunden!

Jag har slutat gödsla. Vattnar sparsamt. Ägnar mig bara åt skörd nu. Letar inte ens skadedjur längre.

Det har varit ett bra tomatår. De flesta tomater odlar jag i växthuset men det finns ett par sorter som kan odlas utomhus. Friland är för vågat, nu snackar vi utomhus i ett varmt och skyddat hörn.

Jag gjorde en film. Kanske mest för att jag tycker att det är skitkul att göra film just nu. Det här kan vara definitionen av Slow TV. Den får Yngve Frej att framstå som en actionrulle. Detta är konsten att göra en rundvandring i ett 13 kvadratmeter stort växthus på 16 minuter. Så om du behöver hjälp med avslappning, insomning eller meditation så kanske jag har gjort filmen för dig.

Fast kan man göra älg-TV så borde man kunna göra tomat-TV. Och för att ruska om er ordentligt så visar jag även en och annan chilifrukt.

Nedanför filmrutan har jag skrivit hur jag gör, från frö till skörd. Så för dig som är nyfiken och fortfarande vaken efteråt så finns det lite läsning.

Nu tror jag att det är en slump att det blev så mycket tomater i år men så här gör jag:

I mars sår jag fröer. De får gro på värmematta och sedan flytta över till sval plats under extralampa. De planteras om vid behov och gödslas lätt då och då.

I maj sätter jag ut plantorna i växthuset. Där har jag grundat med enorma mängder kogödsel. Oansenligt mycket blev det i år. Djupt ner i jorden planteras de.

Jordytan täcks med organiskt material. Det betyder att fukten stannar längre i jorden och att ogräset inte får en chans. Dessutom får jordlivet, mikroorganismerna, något att smaska på och det genererar mull, luft och näring till min jord.

Vi har satsat på solcellsbevattning i växthuset. Det betyder små skvättar med jämna mellanrum flera gånger per dygn. Trots de grandiosa mängderna kogödsel så stödgödslar jag då och då under säsongen med hönsgödselsoppa eller guldvatten.

Var beredd med någon form av uppbindning. Tomaterna blir både höga och tunga och behöver stöd. Efter några år med pinnar och snören så bytte jag till stång i taket, krokar och snören. Bäst hittills.

Jag klipper av toppen på plantorna när de har gett fem ordentliga blomklasar. Jag tar bort en del blad också. (Här finns det lite olika skolor.) Jag tar bort tjuvarna i bladvecken på alla plantor utom busktomater. Allt som tas bort läggs på jordytan.

När skörden blir så stor att vi inte hinner äta i samma takt som plantorna levererar så gör vi antingen krossade tomater (fryses in) eller torkade tomater. Det är våra bästa sätt att konsumera tomater på.

Riktigt mogna tomater som är av sortäkta härkomst tar jag frö från. Dessa sprider jag ut på ett hushållspapper och låter allt torka ordentligt innan jag märker upp och packar ihop allt till nästa säsong.

När säsongen är slut och det börjar bli alldeles för kallt ute eller risk för fukt och mögel i växthuset så skördar jag samtliga tomater oavsett mognadsgrad. Dessa sprids ut på brickor inomhus och 75% brukar mogna och bli riktigt goda. Resten ruttnar eller torkar.

Plantorna klipps ner och läggs på bädden. Varför flytta dem till komposten där de bryts ner och läcker näring? Låt nedbrytningen ske på plats och ta vara på läckaget! Till våren myllar du ner eventuella rester, det mår jordlivet bra av.

Fick jag med allt?

Skörden fortsätter nästa vecka.