Grön julbuffé

Alright!

Jag har tänkt igenom vad jag vill ha på julbordet och när jag tittar igenom historiken på den här bloggen så inser jag att det blir idel upprepningar.

Fast det brukar väl vara så på julen?

Ibland innebär mitt julbord rena härmningar, det är trots allt en bra brygga över till vegetariskt mat. Igenkänning och trygghet är viktigt om man vill introducera gröna alternativ för en köttätande släkt.

Till att börja med ska vi lägga in aubergine för att kunna göra aubergill eller aubersill. Vilka smaksättningar det blir kanske är den enda nyheten på julbordet.

Långt ner i det här inlägget står det hur jag gör.

När auberginen är inlagd är det dags att fundera på den gravade moroten. Den behöver också lite tid på sig. Det här är en riktig höjdare så därför önskar jag att fler provar att grava morot och drar ner på laxen eftersom det är i princip omöjligt att hitta lax som är fångad eller odlad på ett etiskt sätt. Möjligtvis om du köper den direkt av en hobbyfiskare som har tagit upp den med spö.

Till denna vispar du ihop en klassisk hovmästarsås med massor av dill. Googla receptet! I år sörjer vi att vi inte kan grava egenodlad morot (vi fick inga morötter i år!) men det är lätt att hitta lokalproducerade och ekologiska morötter i affären.

Här är receptet.

Till aubergillen och den gravade moroten är det gott med klassisk kokt potatis men på julbordet är det vanligt med ytterligare potatisrätter, i synnerhet Janssons frestelse. Eftersom det är fisk i den så lutar det åt någon annan potatisrätt, kanske något rostat med en smarrig kräm?

Det kan bli den här potatisrätten med rostade knölar och en kräm på ost och karamelliserad lök. Recept här.

Beträffande köttbullarna så tänker jag göra det enkelt för mig. Felix gör jättebra vegetariska delikatessbullar nuförtiden och jag kommer att köpa dem helt enkelt.

Men till dessa vill jag gärna äta hemgjord rödbetssallad (bullar och rödbetssallad är en lika bra kombo som tomat-basilika eller kaffe-choklad). Dessvärre blev det inga rödbetor i år (det blev inga rotsaker över huvud taget) så jag får se om jag köper färska betor och picklar själv eller hela inlagda betor. Det beror på om jag hittar lokalt, eko etc.

Definitivt inte en bild från i år. Begriper inte varför rotsakerna inte ville gro?!

Seitanskinka ska jag göra. Seitan är en produkt gjord på vetegluten och den kan formas till stek, biff, korv eller annat spännande. För att få till en rätt som kan liknas vid julskinka så gör man en stek som sedan griljeras. Det är ingen idé att jag försöker beskriva detta eftersom Awesome Vegan Dad redan gör det så bra.

Det är tradition att jag skördar rosenkålen (den som ofta går under namnet brysselkål) den 23 december. Av denna har vi oftast gjort en rätt där den grillas hårt i ugnen tillsammans med olja, salt och rökt paprika/chili. När de kommer ut ur ugnen strösslar man på riven parmesan och sedan äter man detta med aioli. Det är snuskigt gott.

Men vi har även fin svartkål och savoykål i landet och jag tror att det blir sallad och/eller knyten av detta. Ernst gjorde en spännande sallad med flera kålsorter i det senaste avsnittet av Jul med Ernst. Den får inspirera!

Grönkålssallad från 2019. Den har ett släktskap med Ernsts sallad.
Knyten med ädelost, kanel, kålblad och ”purjosnören”.

Kålknyten görs på detta vis: Savoykålens blad förvälls, får rinna av och svalna. Strimla en purjolök på längden så att du får långa band, förväll dessa en kort stund så att de är “knytbara”. Lägg en bit getost på kålbladet, pudra lätt med kanel och gör ett fint paket med purjosnören. Värm snabbt i ugnen så att osten smälter innan servering.

Slutligen så vill jag göra paté. Vår bästa paté görs av broccoli och morot med en sås på lime och koriander. Här är receptet.

Sedan är vi garanterat mätta och det blir förmodligen mat för flera dagar än julafton. Det skulle vara spännande med lite kommentarer och länkar till era gröna julfavoriter.

Smaklig spis!

Recept: broccoli och morotspaté

Broccoli- och morotspaté med limesås
8-10 personer
Tid ca 20 min samt ca 1 timme i ugn
1 röd chili t ex spansk peppar eller valfri chili efter styrka och smak
375 gram färsk broccoli
375 gram färsk morot
buljongtärning
4 ägg
1 dl crème fraîche
4 msk potatismjöl
1-2 tsk salt
Sås:
1 lime
3 dl gräddfil
1/2 tsk salt
1/2 knippe koriander
Skölj, kärna ur och strimla chilin. Koka broccolin och morötterna var för sig mjuka i lättsaltat vatten med en halv buljongtärning. 
Låt grönsakerna rinna av ordentligt.
Mixa broccolin och morötterna var för sig.
Blanda äggstanningen dvs. ägg, crème fraîche och potatismjöl till en slät smet. Blanda i chilin och smaka av med salt.
Blanda respektive grönsak med hälften av äggstanningen.
Häll smeten i olika lager i en välsmord avlång ugnsform.
Grädda patén i nedre delen av ugnen i ca 175-200 grader i ca 1 timme.
Låt patén stå kvar i formen i ca 15 min innan du stjälper upp den på ett serveringsfat. Låt den sedan kallna helt, gärna i kylen.
Skölj limen noga i ljummet vatten och riv skalet. Blanda gräddfilen med limeskalet och smaka av med salt. Hacka koriander och rör ned den i såsen.
Servera patén skuren i skivor med såsen bredvid.

Frost, hållbarhet och rhododendron

Jag pluggar. Har svårt att låta bli det. Oftast pluggar jag sånt som jag kan skriva om här men nu handlar det om konst och formgivning istället.

Göteborgs Universitet ger en distanskurs i Arts and Crafts i Sverige och det handlar helt enkelt om en stilepok som startade i England i mitten av 1800-talet. När den nådde Sverige runt förra sekelskiftet så försvenskades konceptet, bland annat på grund av identitetskrisen som följde på unionsupplösningen 1905.

Hur som helst, Arts and Crafts präglade inte bara konsthantverk och arkitektur, det satte sina spår i trädgårdarna också. Det blev till exempel trendigare att jobba med härdiga perenner istället för känsliga ettåriga växter. Intresset för att pryda sin trädgård med växter som trivdes i det aktuella klimatet istället för att krångla med exotiska blommor ökade. Samspelet med den vilda naturen fick större fokus.

Under Arts and Crafts började man intressera sig allt mer för det lokala; både de platsspecifika och naturliga materialen men även för traditioner.

Sett med moderna ögon syns en hög grad av hållbarhet i detta förhållningssätt och därför tycker jag att det är spännande. Det gäller dock att hitta en balans i detta och inte bli alltför trångsynt men ur en konsumtionsaspekt finns det definitivt en poäng i att tänka lokalt.

Apropå hållbarhet, ett begrepp som jag gärna använder mig av, så diskuterades uttrycket i lättsam ton i ett av de senare avsnitten av Spanarna i P1. Det hävdades att det används alldeles för ofta och det har gått inflation i ordet.

Absolut, kan instämma i det, men samtidigt finns det inget likvärdigt uttryck som säger exakt det, att en pryl eller händelse är just hållbar. Fast jag förstår varför det händer, ett ord som står för en sund medvetenhet, en gnutta solidaritet och en stor skopa politisk korrekthet – vem vill inte beskriva sin verksamhet eller sina produkter som hållbara?

Däremot ska man nog fortsätta att vara en kritisk läsare/lyssnare. Hur hållbart är det egentligen? Skalan är lång och hal.

Jag hade tur, en vänlig själ råkade sitta på ett större parti rhododendronbuskar som förmodligen hade blivit sopor om hen inte hade delat med sig. Jag har aldrig saknat rhododendron på tomten men när jag ser andras blommande buskar så tycker jag att de är fina.

Den vänliga själen menade att jag har en stor tomt och att det gott kunde sitta sju rhododendronbuskar i kanten mot skogen. Förvisso. De gillar sur jord vilket svensk skog har så vi var överens om att inte dalta med någon specialjord för att se hur det skulle funka. Personen vet att jag helst vill ha nyttoväxter så när hen berättade att rhododendron är vintergrön och väldigt bra för småfåglar att gömma sig i så var jag övertygad.

Det här hände dagen innan kylan slog till så buskarna är tillfälligt placerade i en tom grönsaksbädd i väntan på vår och värme.

Snart är det hög tid att fundera på den gröna julmaten. Det kanske blir några rader om det i nästa inlägg.