Den tidiga skörden

Här kommer en liten lägesrapport från mina egna odlingar. Det finns ju en hel del som man kan skörda tidigt på säsongen. Målet att odla så många perenna grödor som möjligt gör arbetet enklare och de kräver ofta mindre tillförsel av jord, näring och vatten.

Den senaste tiden har varit varm och härlig och förutom att jag själv gärna tillbringar all ledig tid utomhus så ska även fröer, knölar och lökar ner i jorden. En bra kombination.

I år sätter jag endast två sorters potatis. Dels upplever jag att det faktiskt inte är tillräckligt stor skillnad på smakerna, dels är det enklare att hålla reda på när de ska skördas och i förvaringen. Dessutom har jag bara satsat på tidiga knölar. Jag har upplevt att jag får problem med ohyra (knäpparlarver) och skorv när de sitter för länge i jorden. Amandine och Minerva blev det. Amandine blev en positiv överraskning då jag fick dem av en odlarvän som hade köpt för mycket utsäde.

Många löksorter är redo för skörd i min trädgård. Ramslöken är tidigt uppe och kan egentligen bara skördas på våren. Därefter går den i blom och vissnar. Första tovan gräslök är också klar. För första gången i år har jag även fått stor och stark luftlök vars saftiga stjälkar ropar Eat me! Vitlöken är höstsådd och inte perenn som de tidigare nämnda lökarna men den kommer fint och att ta lite av dess goda blast gör ingen skada på löken.

Luftlök
Äntligen kraftig och fin luftlök. Själva lökarna, som sitter i toppen på plantan, har inte kommit än.
Vitlök
Vitlök sätts på hösten. Den är ganska näringskrävande så den har just fått ett lass kogödsel nerbäddat omkring sig.

En annan perenn grönsak som kommer nu, och som jag äntligen får skörda, är sparrisen! Och som den kommer! Jag skojar inte om jag säger att den kan växa 15 cm på ett dygn när vädret är gynnsamt. Stor lycka!

sparris
Sparris, frösådd för fyra år sedan, planterad på friland för tre år sedan och därefter har rotsystemet vuxit till sig så pass att jag äntligen får skörda!
sparris
Min absolut första skörd av sparris dokumenterades så klart. Visserligen var det bara fyra stjälkar som var skördeklara men nu ligger de i kylskåpet i väntan på sällskap. Och de behöver inte vänta länge. Nu kommer det en handfull stjälkar varje dag. Att låta dem sitta kvar i jorden är osmart. Då blir de bara väldigt långa och träiga. Allan var inte imponerad.

Vid midsommar är det slut på sparrisskördandet. Då måste plantan få ro, växa till sig och samla kraft inför nästa år. Note to self: de ska inte ha gödsel nu på våren, de ska gödslas efter sista skörd. Jag öste på lite kodynga när jag gödslade allt annat. Jag hoppas att det inte rubbar tillväxten.

persilja
Persiljan är tvåårig och kommer således också tidigt. Äntligen har jag fått lite snurr på min persiljeodling så att skördarna går omlott. Persilja fryser jag ner i glasburkar och när den ska användas i matlagningen så rafsar jag bara ut det jag ska ha med en gaffel. Är helt självförsörjande på persilja.
rabarber
Utan att anstränga mig så får jag riktigt grym rabarber. Varje år. En skopa gödsel på våren, det är allt. Vattnas endast medelst regn. Den växer i upphöjd låda och står mycket soligt. Kan det vara receptet? I Getingedalen används den till saft, marmelad, chutney, pickles, kräm och paj…
tillväxt
Mina tomatplantor har just skolats om och ser väldigt sorgliga ut. Här ligger jag efter.
limring
En åtgärd som har vidtagits för första gången är limringar. Jag har haft bekymmer med nedlusade fruktträd och detta ska eventuellt kunna vara lösningen. Den som lever får se.
forsythia
Fördelen med att bo i zon 5 är att man får uppleva många saker två gånger. Först blommar det i stan och sedan hemma. Just nu är forsythian jättefin i Getingedalen. Dessutom har jag stammat upp den. Vet inte om den gillar det men det blev ganska fint.

Både luftlöken och forsythian har jag köpt på Plantauktionen på bygdegården i Nytorp (mellan Frösvidal och Filipshyttan). Den 19 maj klockan 19.00 är det dags igen och jag kan verkligen rekommendera denna tillställning. Du hittar massor av kul plantor och det brukar vara väääääldigt billigt.

Jag vill också slå ett slag för Örebro Trädgårdsfest den 21 maj och det som händer på Konsthantverkarna den dagen. Där fortsätter festen och vi skyltar om på temat trädgård. Krukor, vaser, dekorationer och en väldans massa annat fint hantverk. Jag kommer att jobba i butiken (kl. 10-15) den dagen om ni vill träffa mig. Om tomatplantorna har vuxit till sig till dess så tar jag med ett gäng. Adress: Järntorgsgatan 2.

Skärmavbild 2016-04-08 kl. 21.55.09

Vi ses!

Permakultur i praktiken, del 2

Förra gången skrev jag mest om jord. Idag ska jag berätta om gödsel. I min egen trädgård har jag förresten grundgödslat precis nu i dagarna. Framför allt använder jag kökskompost men det räcker inte på långa vägar så mina komplement heter stallgödsel från höna och ko och jag köper lokalproducerad härifrån.

höna
Bild lånad från nelsongarden.se

Dessutom har jag varit på Mellringetippen (Närkefrakt) och köpt en släpkärra med planteringsjord. Siktad och jättefin! Det kostade 350 kr och jag skulle gissa att det var ungefär 1,5 kubikmeter. Man kunde till och med betala med kort.

Huruvida det kan vara snigelägg i jorden tvista de lärde om. Från en säker och rutinerad källa som har köpt mycket jord från dem finns det en teoretisk liten risk men hon hade aldrig sett några. Du kan lika gärna få snigelägg från plantor och säckar med jord som du köper på andra ställen.

Det bästa sättet att slippa snigelägg är att göra sin egen jord och om det skrev jag i förra inlägget. Att göra egen jord och att göra egen gödsel är ibland samma sak så för att få gödseltips föreslår jag att du läser förra inlägget och kompletterar med detta. Idag handlar det mer om näring och gödsel som inte består av så mycket massa. Jag läser om detta just nu på kursen så ämnet är aktuellt för mig.

gödsel
Bild lånad från bergslagsodlingar.se

Förenklat kan man väl säga att det finns två typer att gödsling; grundgödsling och stödgödsling.

Grundgödslingen gör du i början av säsongen när du förbereder dina bäddar och sedan stödgödslar du några gånger, typ vid 2-3 tillfällen under sommaren. Höstgödsling är inget som rekommenderas över huvud taget. Regn och snö hinner ändå laka ur jorden och näringen hamnar på fel ställen och gör mer skada än nytta.

Till grundgödsling passar det utmärkt med kompost, från både kök och trädgård, och stallgödsel. Som stallgödsel räknas all skit från djur, även de som inte bor i stall, och vanligast är ko, häst och höns.

ko
Bild lånad från atl.nu

Hönsgödsel är överlägset mycket starkare än övriga men å andra sidan är den kortvarig. Om man göder sitt trädgårdsland med hönsgödsel så får odlingen en finfin kickstart men efter en månad måste du stödgödsla. Hönsgödsel finns ofta att köpa som pellets. Kanske lite trevligare att handskas med men å andra sidan har gödseln genomgått en onödig och energikrävande process.

Genom att komplettera hönsskiten med mer långtidsverkande näring som kompost eller kodynga så håller odlingsbädden längre.

Bild lånad från dbw.nu

De viktigaste näringsämnena som växterna måste ha och som finns i ovan nämnda tillskott är kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). NPK-gödsel i konstgjord form finns på marknaden och är ofta blandad i påsjorden men det är skräp för miljön så det slutar vi med omedelbart. Det finns påsjord med naturgödsel. Ta den istället.

Gödslet ska inte ner så långt i bädden, bara några centimeter. Dels kommer det att sjunka neråt av sig självt med vattning och regn, dels gör det ingen nytta på djupet förrän långt senare på säsongen när rötterna har blivit långa. Gödsel som inte utnyttjas av växterna sjunker ner i marken och kan komma ut i grundvattnet och förorsaka övergödning. Därför ska du inte gödsla mer än nödvändigt.

Kratta
Att kratta ner sin gödsel räcker. Det är bra om den kommer under jordytan för att hindra näringsflykt men djupare än så behövs inte. Bild lånad från ecotime.se

Med hönsgödsel räcker det med 2 dl/kvadratmeter och 3 kg (ca ett spadtag) kogödsel för samma yta.

Kompost och stallgödsel tar lite tid innan det omvandlas till näring som växterna kan utnyttja men ett nysått frö vill ändå inte ha för näringsrik miljö. När det börjar växa vill dock plantan ha näring så jag gödslar strax innan jag sår.

Stödgödslingen får dock gärna vara mer snabbverkande så att näringsvattna är det bästa tipset. Du kan köpa naturlig näringslösning i handeln men satsa istället på självförsörjning och använd det du har omkring dig.

Brännässlor är riktiga näringsbomber. Plocka en bukett, knyt ihop den, lägg i en spann med vatten och låt stå ca en vecka. Det börjar stinka men det är helt i sin ordning. Sedan häller du en skvätt nässelvatten i vattenkannan varje gång du vattnar. Nässelbuketten lägger du på komposten.

nässla
Bild lånad från linnaeus.nrm.se

Vallört är något som många svär över. Ganska fin med sina blå eller lila toner men den sprider sig som en löpeld och är svår att bli av med. Hur som helst så funkar den lika bra som brännässlor att stödgödsla med. Gör på samma sätt som med nässlorna.

vallort
Lila vallört. Bild lånad från linnaeus.nrm.se

Pinka i vattenkannan! Urin innehåller precis det som växterna saknar men det kan kännas lite oaptitligt att hälla detta på salladen. Häll den istället på växtdelarna som du inte ska äta och i fallet sallad använder du något annat att göda med. 1 del urin och 9 delar vatten blir guldvatten som det kallas i odlarsvängen.

guldkanna
Det finns till och med anpassade vattenkannor för detta ändamål… Bild lånad från tekniskamuseet.se

Lägg hönsgödsel eller kökskompost i ett gammalt örngott och knyt till. Lägg paketet i vatten över natten och använd detta som näringslösning. Vattnet ska spädas tills det påminner om te.

En annan metod nämnde jag även i mitt förra inlägg; gräsklipp. Genom att lägga färskt gräsklipp mellan raderna i odlingen så gödslar du inte bara. Du hindrar den nakna jorden från att urlakas. Du stoppar ogräs från att gro. Du behåller fuktigheten i bädden och du ger maskar och mikroorganismer massor av mat och de håller i gengäld din jord lucker och fin.

Gräsklipp
Bild lånad från naturochtradgard.se

Gröngödsling är ett jättefiffigt sätt. Så fort du har skördat på en plats så sår du istället gröngödselfrö. Det finns blandningar att köpa så att du slipper tänka själv. Det som kommer upp är inte bara en vacker blomblandning som lockar till sig pollinerare utan det bildar dessutom en täckande matta över jorden som hindrar näringen från att fly. Dessutom är dessa växter kvävebindare. De har en förmåga att fånga kväve från luften och binda detta till sina rotsystem. På slutet av säsongen klipper du ner blommorna och myllar ner i jorden. Rötterna, där den mesta näringen sitter, ska förstås också vara kvar. Under vintern förmultnar detta till bra, automatgödslad jord.

grongodning
Bild lånad från froer.nu

Mitt näst sista tips för idag handlar också om automatgödsling. Alla ärt- och baljväxter har samma förmåga som gröngödselblandningen ovan. De kallas för kvävefixerare och där det har växt en ärt- eller baljväxt är jorden automatiskt gödslad. Därför ska bönornas stjälkar inte ryckas upp på hösten. I synnerhet rötterna, där de kvävebindande knölarna sitter, ska vara kvar i jorden. Klipp gärna ner stjälkarna och mylla ner även dem. Jordförbättring och gödsel i ett paket!

Bondböna
Bondbönor från Getingedalen hösten 2015

Träaska från din kamin är också användbart. Såvida du har eldat ren ved, inget tryckimpregnerat eller sopor. Framför allt bärbuskar och fruktträd mår bra av aska. Spetta några hål runt växterna, gärna 20-30 cm djupa, och häll ner aska. Vattna efteråt. Vitkål och rotfrukter gillar också aska men se upp med hallonen, de vill ha sur jord och askan är basisk.

För den som har perenner så är framför allt pion och ros förtjusta i aska. Ungefär 1 dl/planta myllas ner. En mossig gräsmatta är jätteskön att gå på men om du hellre har mer gräs än mossa så gör aska susen. 1 kg/kvadratmeter strös ut. Gärna innan ett regn eller redan på vintern så dras askan ner i jorden när snön smälter. Dina krukväxter inomhus gillar en nypa aska när de planteras om. Ja aska är en riktigt användbar produkt! Askan innehåller kalium och fosfor men inget kväve och gröngödslingen ovan innehåller bara kväve så de bildar en superkombo tillsammans.

aska
Bild lånad från svanatrg.blogspot.com

Jag hoppas att jag inte har tröttat ut dig med mitt skitprat. Att gödsla är att lämna tillbaka vad vi lånat av jorden genom skörd.

Vill än en gång rekommendera nedanstående bok. Värsta bästa litteraturen!

gödsel

 

Permakultur i praktiken, del 1

Wow.

En makalöst intressant utbildning. Hur har vi odlat? Hur har det utvecklats? Hur borde vi odla?

Vi odlar för att äta och vi blir bara fler och fler som ska äta och hur får man då resurserna att räcka till? Odlingar kräver vatten men vilket vatten ska vi använda? Odlingar kräver sol och värme men det kan bli för mycket av det goda. Odlingar måste gödas och det är lättare än man tror. Det är kunskaperna som brister.

Permakultur är ett begrepp hämtat från PERMAnent agroKULTUR. Alltså ett system gjort för att hålla länge och vara en hållbar verksamhet.

Tar du tillvara på ditt regnvatten? Har du kanske en bäck som går att leda om, fördämma och utnyttja? Eller vattnar du med kranvatten? Filtrerat, renat, desinficerat, pumpat och dyrt kranvatten?

vattenverk
Skiss av vattenverk. Bild lånad från Heby kommun.

Sol och värme är en vara som vi får mer av. Mumma säger odlarna, avskyvärt säger skidåkarna. (Orsaken till denna värmeökning råder det delade meningar om och det inte dessa som är intressanta här.) I Medelhavsområdet tycker de till och med att det blir för mycket av det goda. Temperaturer på 45-50 grader är snart inte längre en dystopi utan en realitet och vi kommer inte längre att kunna köpa spanska apelsiner. I sådan värme går det inte att odla på samma sätt. Sjukdomar och epidemier sprids lättare och människor måste till och med flytta.

Bild lånad från extrakt.se
Bild lånad från extrakt.se

I Norden får vi dock härliga odlarförhållanden och den gamla zonkartan måste ritas om. Frågan är dock om vi ska odla och börja exportera frukt och grönt till de drabbade områdena eller om vi ska låta sydeuropeerna komma till oss och visa sina kunskaper?

Vilket av alternativen som än kommer att bli gällande så behövs det mer mark att odla på. Mark är dyrt, särskilt den runt sjöar där den är som mest bördig. Markägaren får betydligt bättre betalt av en presumtiv villabyggare än en odlare.

Marken intill en sjö är ofta gammal sjöbotten. Näringsrik och mullig. Man behöver i princip inte bearbeta eller tillföra någonting. Sånt gillas inom Permakulturen. Så mycket gröda för så lite möda som möjligt. Och om vi behöver tillföra jorden någon slags materia så ska den finnas inom räckhåll. Långa transporter och konstgjorda produkter går fetbort.

För att tala klarspråk; nu är det slut på billig påsjord i Getingedalen. Den innehåller massor av torv och konstgödsel. För vår natur är bruket av dessa ämnen förkastligt. Steget till att producera egen näringsrik och lucker jord kommer att tas nu. Hur kan man göra?

TRÄDGÅRDSKOMPOST

All frisk trädgårdsmateria tas om hand. Gallrat, bortklippt, rensat. Stjälkar, blast och blad. Allt hamnar i en särskild hög för att senare myllas ner i odlingsbäddarna. Eller varför gå omvägen via högen? Det kan hackas ner och blandas i jorden direkt! Sjuk och angripen växtmassa bör dock läggas på särskild plats.

kompost
Bild lånad från ekomuppen.

KÖKSKOMPOST

Ta hand om ditt köksavfall. Många villaägare lägger köksavfallet i en tunna som sedan hämtas av kommunen. Alternativet är att skaffa en godkänd kompostanläggning där du utnyttjar avfallet själv. Eller börjar med Bokashi. 2-3 veckor efter att komposthinken är full så kan du blanda ner geggan i odlingsbädden. Du kommer även undan avgifter och bidrar inte till dieseldoftande transporter. Kökskompost är rena dynamiten för jorden.

Bokashi
Ett komplett bokashikit. Det enda som egentligen behövs är strömaterialet.

 

GÖDSEL FRÅN DJUR

Om du inte har egna gödselproducerande djur så skaffa det. Eller prata med någon som har och vill dela med sig. Inte av djuren men av det som kommer ut där bak. Om det handlar om fjäderfä får man dessutom ägg som bonus.

GRÄSKLIPP

Ta hand om ditt gräsklipp. Tokbra till mycket. Täck jorden mellan odlingsraderna så slipper du både ogräs, urlakning och torka. Mylla ner det i jorden och du får både gödsel och en strukturförbättring. Lägg det i täta säckar och låt det jäsa till något gödselliknande. Blanda med sand och du får en fantastisk jord. Eller också låter du det ligga på gräsmattan så slipper du göda den med konstgjorda preparat. Vad du än gör; kör inte iväg klippet och lägg det inte på komposten där det urlakas ganska omgående.

Gräsklipp
Bild lånad från naturochtradgard.se

BIOKOL

Kör biokolstricket. När jag hörde om detta första gången så lät det omständigt och ineffektivt men så läste jag Gödsel av Tina Råman och fick en helt annan bild av processen.

gödsel
Bra bok!

Du behöver inte tillverka din egen kol (vilket var fallet då jag först hörde talas om biokol) utan du kan skaffa vanlig grillkol så länge den är obehandlad (FSC- och SIS-märkt). Gärna eko så klart. Och helst närproducerad. Här finns det stor anledning att kontakta en hembygdsförening eller liknande. De brukar ha koll på kolmilorna i bygden. Kolmilor som nuförtiden bränns av ett kulturhistoriskt värde och är en utdöende kunskap.

Krossa kolen till centimeterstora bitar och dränk den sedan i näringsvätska. Utspädd urin, nässelvatten eller biologisk näringslösning. Detta görs eftersom kolen annars suger i sig den befintliga näringen i jorden när den hamnar där. Det går åt 1 kg kol till 1 kvadratmeter jord. 1 kg kol är ungefär 5-6 liter. Kolen gör jorden lucker och bitarna fungerar som näringsreservoarer. Med en bottenplatta av kol under komposten så förhindrar du näringsläckage. Kolet suger upp allt det goda.

Kolmila
Kolmilan ”Birgitta” från min egen hembygd (Närkes Kil) hösten 2015.

FEKALIER

Det här är det känsligaste området inom permakulturen men de som är mest hard core tar hand om de mänskliga exkrementerna. Snackar vi slutet kretslopp så gör vi. Och vi snackar riktigt bra gödsel. För att slippa den jobbigaste hanteringen så skaffar man en toalett avsedd för ändamålet. Separett är väl den vanligaste modellen men en kombinerad kompost och torrtoa finns också. Faktum är att våra vattentoaletter inte är särskilt resurssnåla då de förbrukar mängder av vatten. Rent vatten. Nybörjaren tar vara på urinen genom att kissa i vattenkannan eller på komposten. Den som är rädd för medicinrester kan vara lugn. Jord är mästare på att bryta ner medicinrester. Hamnar de i vattendrag ska man vara betydligt mera orolig.

Om du trots alla ovan nämnda förslag måste köpa jord så köp en lokalproducerad, naturell produkt och gödsla upp den på egen hand. I Örebro kan man till exempel beställa jord från Närkefrakt. Att dela med en granne är ett hett tips för att få ner kostnaden och i en villträdgård behöver man kanske inte en hel kubikmeter. Och visst går det att köpa bra påsjord. Ekologisk och naturgödslad. Och dyr.

Ekologisk jord
Exempel på bra med dyr jord.

Apropå gödsel. Imorgon levereras gödseln från Lions Kilsbergen. Väldigt billig, lokalproducerad och den ena sorten är till och med kravmärkt. Jag vet inte om det är för sent men här beställer du! 

Örebro odlar

Veckan som gick kantades av trädgårdshändelser både högt och lågt. Jag var i princip inte inblandad i någon av dem men de flesta vittnar om en stad, en kommun och ett län som odlar.

Det är glädjande och inspirerande att befinna sig i detta centrum av trädgårdsintresse.

Det började med en överraskande och rolig artikel i NA i måndags; Finngården Rikkenstorp får pris av Region Örebro för deras inspirerande hållbarhetsarbete. Joel Holmdahl, en av de som driver gården, är killen som är huvudlärare på den utbildning jag går just nu i Småskalig Odling så det känns oerhört kul att få tillbringa en massa tid i trädgårdslanden på denna belönade gård just nu.

Rikkenstorp
Bild lånad från NAs hemsida.

Senare samma måndag kom nästa uppfriskande odlarnyhet med rötterna i Örebro. SVT/Tvärsnytt berättar att Örebro har fått en stadsodlingskonsulent som leder en projekt där ÖBO, Hyresgästföreningen och ABF är huvudmän.

Örebro ska bli ätbart och boende i ÖBOs bostäder ska få pallkragar och jord. Stadsodling är viktigt på flera sätt.

Bland annat handlar det om hållbar utveckling, att vi måste tänka på hur vi konsumerar, vad vi konsumerar och hur maten produceras. Men minst lika viktig är den sociala aspekten och hälsoaspekten, att människor börja prata med varandra och det skapar trygghet i bostadsområdena, säger Tomas Hjort stadsodlingskonsulent på ABF. (citat hämtat från SVTs hemsida)

Se TV-inslaget och läs mer om projektet här!

Stadsodling
Bild lånad från SVTs hemsida.

Den tredje odlarhändelsen är egentligen ingen nyhet men den blev väldigt påtaglig för mig i onsdags. No further comments. Jag vill slå ett slag för Örebro Trädgårdsfest. Lördagen den 21 maj är det fest i centrala Örebro och söndagen den 22 maj flyttar kalaset till Karlslund.

I Örebro blir det plantbytartorg, trädgårdsbatalj, föredrag och balkonglådetävling. Dessutom kan man träffa utställare och försäljare. Jag vet att arrangörerna vill ha fler utställare så kontakta gärna Margareta Rosengren (som driver Rosengrens Skafferi) om du är intresserad! Henne når du på 070-918 09 69.Skärmavbild 2016-04-08 kl. 21.55.09

Här kan du läsa mer om programmet under Trädgårdsfesten.

Karlslund har erfarenhet av att arrangera trädgårdsfester, jag tycker till exempel att Mickelsmäss, skördemarknaden i september, är helt ljuvlig. Här ser du vad som händer i Karlslund den 22 maj.

Själv ägnar jag mig åt nörderier som jordprover och grobarhetstester. Sånt som ingår i en djuplodande odlarutbildning. Riktigt spännande och lärorikt. Det ska bli intressant att se hur jag kommer ut på andra sidan. Jordig, glad och lite klokare?

burkanalys
Raffiga fönsterdekorationer…

 

Ett arrangemang som jag är högst insyltad i är Shopping på Landet den 30 april. Det är en utflykt som jag starkt rekommenderar. Gårdsbutikerna, inklusive min egen, runt Närkes Kil håller öppet och drar på lite extra dagen till ära.

En av deltagarna är Asklöv’s Trädgårdsdesign och hennes romantiska trädgård i English Cottage Style är synnerligen sevärd. Dessutom kan man köpa plantor, betongföremål och ägg från lyckliga höns.

Och när man har beundrat Maritas skickliga trädgårdshantverk så har man inte långt kvar till mitt krukmakeri. Till dess kommer jag att ha producerat lite extra och plockar hem en del av mina saker som säljs på Konsthantverkarna.

Välkommen så klart!

ShoppingpalandetVår2016

Ulriksdal

För en vecka sedan besökte jag Slottsträdgården Ulriksdal utanför Stockholm. Jag är definitivt inte först på bollen med detta, ibland går det trögt. Hur som helst, jag hoppas att det blir fler tillfällen. Dels var det så stort att jag knappast hann undersöka hela området, dels var det kallt och småregnigt så jag hade ingen lust. Det verkar dock väldigt fint, särskilt mitt i sommaren.

I växthusen fanns det vårblommor och plantor till salu och stället kryllade av inspirerande arrangemang. En stor del består av restaurangen där man äter en utmärkt vegetarisk lunchbuffé. Dessutom sitter man i väldigt fina lokaler under tiden.

På området finns det ytterligare minst två matställen så välj rätt! Det är Trädgårdscaféet som gäller, inget annat.

Handelsträdgården är stor och mångfaldig, det tog sin tid att gå igenom den.

Att åka kollektivt till Ulriksdal är lätt. Man åker tunnelbana mot Mörby Centrum och går av vid Bergshamra. Där byter man till buss nummer 503 och går av vid Ulriksdals Wärdshus. En liten promenad genom vackra områden runt Ulriksdals slott och så är man framme!

Här följer mina mobilkamerabilder från besöket. Knappast lärorikt men lite inspiration och lite njutning. Hoppas jag.

arrangemang1 arrangemang2 arrangemang3 arrangemang4 arrangemang5 arrangemang6 arrangemang7 arrangemang8 bellis KorsbarKajsa Kungsangslilja1 marbacka oxalis paskliljor1 sopor1 sopor2 stpaulia vaxthus1 vaxthus2 vaxthus3

Idag köpte jag penséer och sättlök. Nu är jag på G!

Odling överallt!

Jag ser odlartecken överallt. I tidningar, på TV, sociala medier och i radio pratar man odling. Även de mest otippade program pratar odling. Det är verkligen säsong och stort sug nu!

Råkade höra Plånboken i P1 idag och där hade man ett inslag på temat Onödiga Trädgårdsprylar. En spännande fråga som berörs är varför det finns ett så stort utbud av saker till trädgården nu för tiden?

Här är en länk till programmet. Inslaget börjar efter 27 minuter och 30 sekunder.

Ulriksdals Slottsträdgård nämns i inslaget. Dit ska jag nästa vecka så jag hoppas få med mig lite fina bilder därifrån. Dessutom är jag rädd för att jag får med mig lite oemotståndliga och onödiga prylar. Ovan nämnda radioprogram innebar en stor dos pinsam igenkänning.

I brevlådan landar emellanåt diverse gratistidningar. Villaliv är en av dem och i det senaste numret fanns det två artiklar som fångade mitt intresse. Dels en om pelargonsticklingar, dels en om vård av trädäck. Båda är högaktuella i Getingedalen.

Pelargonartikel

Underhåll trädäck

 

I vanlig mitten-av-mars-ordning ligger snön fortfarande djup i Getingedalen. I växthuset blir det dock härlig värme dessa dagar då solen lyser. Vi pratar om att möblera där inne till påsk.

Snö
Våra två senast planterade äppelträd ligger ännu inbäddade i mjuk snö.

Apropå påsk så har riset som jag tog in för två veckor sedan börjat slå ut och kommer förhoppningsvis att vara praktfullt lagom till påsken. Det är sällan jag har tajming av det slaget.

ris

 

Jag vill påminna om föreläsningen i Klimatsmart Mat som man kan höra i Karlskoga på lördag 19 mars klockan 12.30. Platsen är Karlskoga bibliotek. Jag kommer att vara där för imorgon fredag börjar kursen i Småskalig Odling!

 

Klimatsmart mat

Smygstart

Saker som plötsligt händer…

Chili- och paprikafrö är planterade. Sista dagen i februari. Inte en sekund för tidigt.

Ärtskott odlas och avnjuts. Jag har testat både torra gul ärter och blötlagda. Ingen skillnad. Jag har provat att lägga dem under ett jordlager och ovanpå, lätt nedtryckta, båda funkar.

Jag inventerar mina fröer, planerar årets odling och beställer det som saknas. Hos Runåbergs förstås.

Jag letar inspiration på internet och hittar en fantastiskt bra artikel från Allt om Trädgård 2012.

Våra äppelträd beskärs. Både jag och min sambo har gått kurser i ämnet så vi behöver inte ta in någon hjälp.

Jag får kursplan och detaljer för utbildningen Småskalig Odling som jag ska gå. Lördagen den 19 mars ska vi höra en föreläsning på Karlskoga bibliotek som handlar om klimatsmart mat. Den är offentlig så du kan också gå!

Klimatsmart mat

 

Ärtskott odlas för näring, grönska och odlarabstinensens skull. Verkar vara rätt så trendigt, det vimlar av ärtskott på instagram.

Ärtskott odlas för näringens, grönskans och odlarabstinensens skull. Verkar vara rätt så trendigt, det vimlar av ärtskott på Instagram.

Vad saknas?
Vad saknas?

runabergs1

Årets sortlista från Runåbergs

Runåbergs sortlista från insidan
Runåbergs sortlista från insidan

 

Inspirerande artikel från Allt om Trädgård nr 5, 2012.
Inspirerande artikel från Allt om Trädgård nr 5, 2012.

 

Samodling 2Samodling 3

Det beskurna togs förstås in och sattes i vatten.
Det beskurna togs förstås in och sattes i vatten.

 

Saker att fördriva tiden med är…

 

Microsoft Word - 2016program (1).doc Microsoft Word - 2016program (1).doc Program1.1

Program 2016 1.2

Sist av allt vill jag rekommendera utställningen Metall som har vernissage hos Konsthantverkarna idag. Örebrosmeden Lina Sundin visar upp sina alster. Och jag finns på plats.

Lina SundinLiten

 

När det fortfarande är vinter

Det är full vinter i Getingedalen. Ganska mycket snö och ett par minusgrader på nätterna. Nu värmer dock solen dagtid och istapparna blir längre och längre.

I brist på trädgårdssysslor så hänger jag i vanlig ordning på internet. Lärde mig till exempel ett nytt knep mot mördarsniglar. Inte för att jag har några – tack och lov – men har jag otur så hittar de hit en vacker dag. Vattenglas ska tydligen vara effektivt och i nedanstående filmsnutt får man en tydlig beskrivning och förklaring.

 

Dessutom tror jag att jag ska prova ett biologiskt nedbrytbart bekämpningsmedel på mina kålväxter i sommar. Förra sommaren provade jag nät och det funkade skapligt. Det blev lite angrepp trots nätet och framför allt var det fult och bökigt. Medlet heter Turex och här kan du läsa mer om det. Eller här.

De sista brysselkålen åts upp i januari och vi provade följande recept:

Ansa brysselkålen. Blanda med olja, lite salt och rökt paprikapulver. Rosta i ugnen tills huvudena har fått färg. Efter rostningen täcks brysselkålen med riven parmesanost som får smälta. Servera med lite aioli. Det var riktigt gott!

Blomsterlandet skickade ut ett reklamblad och där fanns några inspirerande aktiviteter som man kan ta del av under våren.

Blomsterlandet

Nu är det snart Vasaloppet och bortom det finns våren. Jag lovar.

Hurra, jag kom in!

Jag ska gå en utbildning! Egentligen har jag varken tid eller råd att plugga i år men å andra sidan har jag lärt mig att leva nu, ta chanserna när de kommer och leva min dröm. Klyschigt men sant. Jag har slutat att missa möjligheter som erbjuds mig.

Varför jag skriver om detta i trädgårdsbloggen beror på att det är en odlarutbildning och förmodligen kommer mina blogginlägg under tiden mars-oktober att genomsyras av kursinnehållet. Förhoppningsvis. Jag tror att det kommer att bli en riktig energiboost.

Det är dock ingen klassisk odlarkurs, nej en sådan hade jag inte lockats av, det känns för basic nu när jag har hållit på så länge. Det här är en utbildning som börjar ungefär där jag står med mina jordiga stövlar och ger mig fördjupade kunskaper och vidare perspektiv i trädgården.

RikkentorpSmåskalig odling i praktik och perspektiv heter utbildningen och de som ligger bakom den är Karlskoga Folkhögskola. Antalet träffar på nämnda skola är dock få. Vi ska oftast jobba på en gård utanför Grängesberg, Finngården Rikkenstorp, som jag nämnde lite försiktigt för några veckor sedan. Vid det laget visste jag fortfarande inte om jag hade blivit antagen men den uppmärksamme läsaren noterade kanske detta.

I Rikkenstorp odlar man med en filosofi som tilltalar mig och den kompetens och det material som bygger upp verksamheten på den gamla finnmarksgården känns enormt spännande och igenkänningsfaktorn är hög.

Jag är så glad!

För dig som är nyfiken på detaljerna runt kursen så finns de i bilderna nedan och i denna länk.

Småskalig Odling

 

 

Småskalig odling kursplan

 

 

 

Urtrist

Urtrist. Smutsig snö, inga skidspår och slask.

Jag blundar och drömmer. Framåt och bakåt. Försöker fokusera på sånt som komma skall. Kul saker som är värt att notera i kalendern är Trädgårdsdagen i Karlslund den 22 maj. Eller Tusen Trädgårdar den 3 juli. I år ska jag inte delta utan åka runt och njuta. Eller ligga vid en sjö och djupandas.

Allt om Trädgård har publicerat en sammanställning över årets trädgårdsmässor. Nu när vår egen Din Trädgård uteblir så får man lyfta blicken lite högre och kanske sikta in sig på en annan ort.

Bild lånad från Allt om Trädgård
Bild lånad från Allt om Trädgård

Odlings-TV har startat en serie med lite längre filmer, ungefär som trädgårdsprogram på TV. Inte samma tekniska kvalitet men definitivt ett innehåll av intresse.

Jag hittar ingen information om huruvida SVT:s Trädgårdstisdag kommer tillbaka. Är det någon där ute som vet mer än jag så tar jag gärna emot den informationen. Jag gillar programmet.

Man borde kanske titta igenom sin låda med fröer men jag väntar lite till. Min sambo har dock lagt lite chilifrön i blöt för att se vilka som har liv i sig. På chilifronten är det dags att starta nu. Skulle egentligen passa på att ta in lite jord nu när säckarna har tinat.

De drömmar som inte letar sig framåt kretsar kring tider som flytt. Ack ljuva sommarkvällar…

Ack du ljuva sommartid...

 

 

 

Mer snö eller mer sol, tack.