Maché, frisé och en hel skog av tomater

Skörd!

Oh du ljuvliga men småstressiga tid.

Man vill ju inte att något ska förgås men om allt mognar samtidigt så blir det lite stressigt. Eller stressigt är kanske att ta i. Och ALLT mognar inte samtidigt heller för den delen. Det är nog mest ljuvligt när jag tänker efter.

Årets tomatodling är bättre än någonsin och här handlar det inte bara om tur. Nej men något ska jag väl ha lärt mig med åren. Jag vill dock inte påstå att jag är någon stjärnodlare men jag är ganska vetgirig och har blivit en bättre odlare den hårda vägen. Eller också är det bara ett bra tomatår helt enkelt.

Cocktailtomat i kruka utomhus.

Den enkla förklaringen: jämn vattning och mycket gödsel. Gödslingen har dessutom utförts enligt grund- och stödmetoden. En rejäl giva höns- och koskit vid utplanteringen, låt gå en månad och sedan stödgödsel varje vecka.

Stödgödsel bör vara snabbverkande så flytande form är bäst. Jag har haft flera stinkhinkar i trädgårdens mest gömda vrår som jag har nyttjat då det trycker på i blåsan. Halva hinken har då redan varit fylld med vatten och en rejäl bukett brännässlor. Denna sörja har jag sedan blandat i vattenkannan, typ 1 liter till 10 liter vatten. Tomaterna älskar’t. Och flugorna.

Svart södervägg skapar tacksamt klimat för tomat även i zon 5.
Tomaterna i växthuset mognar lite tidigare än motsvarande utomhus men skillnaden är marginell.
Indigo Rose är en Guilty Pleasure. Så himla snygg med sitt svarta skal men så himla trist när det kommer till smak. En typisk mattomat. Dessutom är den inte mogen i det svarta stadiet. Nej den ska skifta färg ytterligare en gång till mörkrött. Indigo Rose mår precis lika bra utomhus som i växthus.
För första gången experimenterar jag med tomater på friland. Helt oskyddat läge. Eller experiment, det var snarare så att jag hade plantor över som inte fick plats någon annanstans och hellre detta än att kasta bort. Här ser man tydligt hur jag klipper av de flesta bladen när plantan börjar ge frukt. Bladen suger energi och skymmer frukterna från solen. Man ser också tydligt att det går utmärkt att odla tomater i blåsiga zon 5…

Tomater som vi inte hinner äta blir infrysta. Funkar fint i tomatsåser och soppor.

En gröda som jag satsade stort på i år var den gula löken eftersom jag äter det varje dag. Typ. Dessutom är den otroligt lätt att lagra.

När i princip all lökblast hade lagt sig ner och började vissna så var det ingen idé att låta löken stå kvar i jorden. Den växer inte mer då. Lök bör torka torrt och luftigt (i mitt fall så hamnar de utspridda på ett bord i car porten) och när all blast är prasslig och torr så vet man att löken är redo för vinterlagring. Då har den slutit sig i änden mot blasten. Inga sjukdomar eller bakterier kan ta sig in.

Om detta har gjorts korrekt så kan löken bo i köket hela vintern men jag har ingen plats för så stora mängder så alternativet föll på flätor som går att hänga. Helt plötsligt tar inte löken någon plats alls!

Mycket nöjd med både skörd och flätning!

Sallad. Jag sådde en salladsmix från Runåbergs som har varit enastående hela säsongen. Genom att skörda smart så har man sallad hela sommaren. Skär av salladen ovanför roten så kommer det nytt. Dessutom hindrar man salladen från att stocklöpa. Alltså skicka upp en fet stjälk och blomma.

En annan enastående egenskap som denna blandning hade var att salladen aldrig har blivit besk.

En frisésallad som har kommit tillbaka efter försommarskörden. Fint sällskap till vänster av en gurkört.
I början av augusti sådde jag en – för mig – ny sallad; maché (eller vintersallad som den också kallas). Den skulle vara perfekt att så på sensommaren då det både är mörkare och kallare och här har vi den! Snart redo för skörd!
spenat1
Augustisådd gjordes också av spenat som även den mår bättre på sensommaren. Jag noterade duktigt vilka sorter som såddes och den som har mått allra bäst är Shelby från Lindbloms. Jättehäftigt att ha fått upptäcka tjusningen med höstodling!
ruccola
En tredje bladgrönsak som mår bäst på sensommaren är rucolan. Nu är bladen kryddiga  och lättuggade, inte ett dugg bittra och träiga. Och långt ifrån att gå i blom. Hej augustisådd!

Nästa gång ska jag berätta mer om kål och bönor. Och varför jag köpte 250 kg halm.

Sista bilden blir på en blommande jordärtskocka. Det finns sorter som blommar och de som inte blommar. Efter 10 år med icke-blommande jordärtskockor så blir jag glatt överraskad när det plötsligt ser ut så här i min trädgård. Som en hälsning till septembersolen.

jordartskocka

Slutspurt på odlarutbildningen

Två tredjedelar av utbildningen Småskalig Odling är avklarad. Den har varit i princip lika intressant hela tiden och då menar jag hyperintressant. Jag har inte känt mig skoltrött en enda gång och jag ser fram emot den sista tredjedelen.

Trots en hel del litteratur och material, skriftliga inlämningsuppgifter, praktiska experiment, skisser, planer, ritningar och försakande av andra saker i livet så är det här 2016 års höjdare.

Så enormt mycket spännande kunskaper och jag känner att jag har utvecklat mitt odlande men framför allt fördjupat mina kunskaper runt odlandet som företeelse.

Utbildningen har följt en odlingssäsong och det som för tillfället sker i trädgårdslanden. Därför jobbade vi med skörd, skador och näring vid senaste träffen.

Det är visserligen en distansutbildning men en gång i månaden har vi bott på en småskalig gård med permakulturellt tänk som självklart odlar ekologiskt och hållbart.

Förra helgen var jag således i Rikkenstorp utanför Grängesberg och fick ännu en inspirerande odlarupplevelse.

Här kommer lite blandade bilder från helgen. Det är främst mina desperata försök till att gripa tag om en känsla och försöka ta med en plats med alla dess ljud, dofter och intryck hem.

Utsikt över gårdsplan och mot sjön Lambitjärn.
Samlad skörd av morötter och purjo på väg till marknaden i Grängesberg.
En pimpad variant av Ängamat lagad på gårdens grödor med färska lingon som sprinklades över soppan på slutet. ETT MYCKET HETT TIPS!
Ett annat hett tips är att göra hummus på bondbönor och att riva i lite ingefära. Eller pepparrot. Och dekorera med ätbara blommor såsom gurkört och ringblomma. Viktigast är väl att man drar ner på konsumtionen av kikärter som har importerats från långtbortistan.
Den här godingen har jag just sått; Gode Kung Henriks målla. En perenn spenat. Typ. Bäst på försommaren. En bonus är fröställningarna som man här ser på bild som ett litet oaptitligt svart skräp. Dessa kan användas som quinoa! Tänk att slippa köpa det! Lungrot kallas den också.
Som prozac.
Bondbönsskogen! Den må se vissen ut men det är ett helt naturligt stadium i bondbönans liv. Dessutom verkar den funka fint trots ogräset. Intressant. Däremot så kan ogräset skapa besvär inför kommande säsong genom att fröa av sig.
Välskötta rader av kål, morot och pumpa. Längst till höger en ärtväxt. Mina klasskamrater i bakgrunden.
2016 kommer att gå till historien som ett svårt kålår. Kålmalen har varit riktigt besvärlig i hela landet. Trots detta har man fått mycket fin kål i Rikkenstorp.
Huvudläraren Joel mellan rader av bönor. Längst till höger ser man en täckt limpa med ogräs och grässvål som ligger och jäser. Frön ska dö under plasten pga värme och mörker. Efter ett par år har detta omvandlats till fin jord.
Purjo! En gång har jag provat att odla purjo men helt utan att kunna något. Man måste inte alltid kunna allt men den gången hade det suttit fint med lite kunskaper. Nu vet jag precis hur jag ska göra. 2017 är ett purjoår.
Machésallad/Vintersallad. Känner ni igen den? Plastlåda på ICA med små salladsbuketter. Den här sköningen kan odlas när det är kallt och mörkt. Jag sådde vintersallad (för första gången) i augusti i år och den har kommit upp fint. I nästa inlägg ska jag skriva mer om min höstsådd.
Klassisk zucchini. Lättodlad men näringskrävande. Funkar fint att odla direkt på komposthögen. Eller på platsen där du odlade bönor förra året (och förstås lät plantan sitta kvar över vintern).
Kål är konst.
Rödlila grönkål. Jag lärde mig att man alltid skördar denna planta underifrån eftersom den fortsätter att växa i toppen. Den kan bli en meter hög. Detta gäller även svartkål/palmkål. I bakgrunden potatis.
Tagetes. En av de blommor som är värd att samodla med grönsaker då den håller en hel del sjukdomar på avstånd. Däremot så är den väldigt attraktiv för sniglar så då kan man istället använda den som värdplanta. (Locka bort sniglarna från grönsakerna och begränsa området där man plockar odjuren.) I bakgrunden min favoritkål; palmkål/svartkål. Färgen och bladstrukturen är så läcker!
Maria är också lärare på utbildningen.
Odla svartrot? Lite sugen blir man…
För skönhetens skull. Och fröna kanske?
Bönor behöver ingen gödning eftersom den skapar sin egen näring. En kvävefixerare. Dessutom gödslar den jorden för kommande säsong. Förslagsvis odlar man kål på den platsen eftersom det är en av de mest näringstörstande växterna i köksträdgården.
Klassiska bönstörar och grönkål.

Nästa gång jag skriver blir det skördefest och höstsådd från Getingedalen.

Första gången

Premiär: Dagens blogg är en vlogg!

Jag spelade in en skakig, tio minuter lång film i trädgården den 12 augusti för utbildningens räkning men kände direkt efteråt att den kommer att funka utmärkt även i denna blogg.

Nedan kommer alltså en rundvandring bland lök och rödbetor i Getingedalen. Det är dock inte bara videobloggen som är ny, även höstsådden är en ny grej för mig.

Förr har jag inte ens sneglat åt sådd i augusti eftersom jag har fullt sjå att ta hand om det jag sådde i maj och juni men då det mer eller mindre var en skoluppgift att göra detta så ville jag förstås försöka.

Kändes betydligt mera intressant än jag kunde tro. Det finns ju flera grödor som egentligen mår bättre nu när det är mörkare och svalare än i juni och juli. Revansch.

Spenat, rädisor, dill, asiatiska blad, sallad, ruccola, rödbetor och en del annat är både snabbt och köldtåligt. Mycket av detta går ju nästan inte att odla alls mitt i sommaren. Det går i blom och blir trist.

Lindbloms frö är min nya favoritfröfirma. Dels upptäckte jag att Runåbergs har stängt mellan midsommar och nyår (!), dels har Lindbloms väldigt utförliga och ärliga beskrivningar på sina fröer. Dessutom har de tillräckligt mycket ekologiska fröer för att behålla mitt intresse.

Här kommer filmen!

 

 

Perspektiv

Det skördas och sköts om. Duttas med tomatplantor, gödslas på kålen och klipps på vinrankorna. Det mesta går bra men en del funkar inte alls. Jag har faktiskt lärt mig att leva med det. Förr kunde jag sörja en gnutta och analysera mig gråhårig men nuförtiden gläds jag åt det som funkar att odla. Det är ju alltid mer än hälften och det måste jag vara nöjd med.

Det är alltid rekordår i någon form. Vissa år är fänkålens, andra palsternackans. I år är det hallonets år. Förmodligen har alla förhållanden varit perfekta för hallonen eftersom det blir en sådan otrolig skörd. Det är iallafall inte min förtjänst. Hallonsnåret får sköta sig självt.

Jag plockar och fryser in i småportioner. Saft och sylt har jag redan, åtgången på sådant är inte så stor i Getingedalen, så dessa bär ska jag använda till smoothies, fruktsallad och desserter. Kanske en och annan hallongrotta också.

Hallon
2016: hallonets år
Fänkal
Fänkålen mår inte så dåligt den heller.

Igår gjorde jag sorbet. 500 g hallon mixades med ca 1,5-2 dl florsocker och 1,5 dl vatten. Smaksatte gjorde jag med juice från en lime och några blad mynta. Det krävdes 6 timmar i frysen för en perfekt konsistens och det är lönt att röra om lite då och då eftersom det fryser längs kanterna först.

Enda nackdelen var de små kärnorna, en del tycker att sådant är oaptitligt, men jag berörs inte av dem. Tillhör inte dem som spottar vindruvskärnor heller. Körsbär och större, då spottar jag.

Idag har jag skördat mina första morötter och jag kommer dessutom att ta hand om blasten. Pesto på morotsblast lär vara bra. Och pesto använder jag inte bara som en pastasås utan även som pålägg och till potatis. Jag lovar att återkomma till min upplevelse av denna premiär.

Det händer saker i Kilsbergen, väldigt nära mig, som har fått mig att tänka till. Vad är viktigt i mitt liv och hur agerar jag när livet ställs på sin spets?

En skogsbrand till följd av ett åsknedslag alldeles här intill. Jag kan ingenting om sådant så jag började fundera på hur mycket 3 km är när det kommer till skogsbränder. Skulle jag börja packa eller kunde jag vara lugn? Någon oro kände jag dock aldrig. Jag blev mer fundersam och började tänka på OM. Om det händer mig? Hur gör man? Vad tar man med sig? Hur kommer jag att reagera? Gäller hemförsäkringen? Mina odlingar blev med ens helt oviktiga och jag tänkte mest på de där tre sakerna man får ta med sig till en öde ö. Egentligen är det väldigt lite människan behöver.

skogsbrand
Foto från NA:s hemsida.

I skrivande stund verkar räddningstjänst, militär och hemvärn ha elden under kontroll och jag känner mig helt trygg. Det brinner fortfarande, och det kommer att ta lång tid innan det är helt släckt, men jag har återgått till mina tankar kring nästa gödsling och vad vi ska äta ikväll.

potatis
Rocket. Tidig potatis. Att lägga skörden i nätkorg (tack mamma!) är himla fiffigt. Då kan man spola av knölarna med trädgårdsslangen utomhus.
Mangold
Mangold i olika stadier. Där spenaten skördats satte jag mangoldfrö för att utnyttja jord och säsong maximalt.
vattning
Vattning med vattenkanna har varit absolut nödvändigt den senaste veckan. Här är det svartkålen som får sig en omgång.

 

ringblomma
Ringblommor bland sallad och lök. Både vackert och praktiskt. I bakgrunden skymtar plommonträdet och granhäcken. I vänsterkant ser man humle.
grönsaker
Framifrån: svartkål, rödbetsblast, fänkålsdill, sockerärt och humle.

Semester som husägare innebär alltid lite arbete. Vi byter västra fasaden och målar om utvändigt. Fast lite bad och njutning hinner vi också. Huvudsaken att vi får vara tillsammans.

 

C-vitaminer på det hållbara sättet

C-vitaminer.

Livsnödvänligt.

De flesta tänker nog på citrusfrukter och det är ju jättegott men knappast något som kan odlas i Norden. Importeras från sydeuropa eller ännu längre bort. Inte så hållbart.

Långa transporter som kräver att frukten är besprutad och plockad långt innan den är mogen. Dessutom går de sydligare breddgraderna en obehaglig framtid till mötes. Det blir allt varmare och torrare för varje år och snart går det inte längre att odla några apelsiner i Spanien.

Istället måste vi sikta in oss på de C-vitaminer som växer här. Du kan till och med odla dem själv vilket inte innebär några transporter alls. Från jord till bord.

Svarta vinbär har ett högt innehåll av detta viktiga näringsämne. Växer gladeligen i Sverige och kan frysas utan att vitaminerna flyr. Man kan således lägga upp ett lager som räcker hela året.

Efter att krusbärsstekellarverna hade tuggat i sig mina krusbärs- och röda vinbärsbuskar tre år i rad så grävde jag bort dem. Det blev fler svarta vinbärsbuskar istället. Den ratas nämligen av de flesta skadedjur och är dessutom mer användbar. Tycker jag.

Nu kan jag snart börja skörda och jag fryser bären precis som de är för att sedan använda i smoothies.

svarta vinbär
Snart skörd!

Dessutom ska jag prova saft på bladen i år.

Andra c-vitaminrika grödor som du kan odla själv är havtorn, nypon, persilja, vitkål, nässlor, paprika, chili och kål.

Och beträffande apelsinjuice som många stjälper i sig så borde vi omedelbart byta ut denna till äppeljuice tillverkad av svenska äpplen. Det råder ett äppelöverskott i Sverige vilket är ett galet resursslöseri. Här är ett av mina tidigare inlägg som handlade om just detta.

Sånt som skördas för fullt i Getingedalen är jordgubbar och sockerärter. Ja förutom örterna som vi har sått nya i flera omgångar. (Mer om de ettåriga örterna här.) Den tidiga potatisen är klar och löken kan skördas men om de får stå kvar så blir de förstås större.

jordgubbar

sockerart

nysadd basilika
Fjärde krukan med basilika gror. Kan inte bli för många. Växthus är da shit.

Än så länge äter vi sockerärterna i färsk form. Så mycket vi kan. Men så småningom blir det läge att förvälla och frysa in. Lärde mig av Skillnadens Trädgård att förvälla mycket snabbare än jag brukar. Då blir resultatet som bäst.

Igår blev det potatissallad där majoriteten av ingredienserna kom från trädgården. Potatis, lök och blast, sockerärter och örter (kan verkligen rekommendera fransk dragon i potatissallad). För att lyxa till det hackade jag även ner smörgåsgurka, lite fetaost och några oliver. Dressingen gjorde jag på rapsolja, vinäger, en söt senap, salt och peppar. En fullvärdig sommarmåltid!

potatissallad

 

En av årets nya grödor är blodamarant. En spenatliknande växt som ibland hamnar i facket asiatiska blad. Det där kan jag väldigt lite om men jag vet att asiatiska blad är växtvilliga och att allt som liknar spenat brukar funka bra i min mun.

Jag valde en ståligt röd sort för att bryta av mot alla gröna nyanser i odlingslådan. Ett lyckat val har det visat sig. Den är dock så tjusig att det bär mig emot att äta upp den!

bladamarant

Och apropå både citrusfrukter och mitt förra inlägg om flädersaft; jotack, saften blev väldigt god. Dessutom har jag hittat ett grymt sätt att utnyttja hela citronerna nu när man ändå ”måste” använda importerad frukt. Genom att plocka ur citronskivorna efter att saften är silad och göra marmelad på dessa så får man ett läskigt gott resultat. Här hittar du receptet. Kom ihåg! Citronerna måste vara ekologiska!

flädermarmelad
Citron- och flädermarmelad och flädersaft.

Flädersaft, regn och skadedjur

Fläder! Jag har aldrig kunnat skörda egen fläder förut men i år var busken tillräckligt stor och stark för att blommorna skulle kunna plockas och det gjorde jag förstås.

fläder

fläder

Ena veckan rabarbersaft, andra veckan syrénsaft och nu fläder. Saft är jag helt självförsörjande på. Har inte behövt köpa någon sådan på flera år. Dessutom har repertoaren utökats och frågan är om det inte blir saft på svarta vinbärsblad senare i sommar. Vill verkligen prova denna spännande dryck.

Mitt bästa flädersaftrecept finns här. Jag gillar recept där man löser upp sockret i vattnet innan man blandar ihop allt. Dessutom vill jag skriva att ni måste använda ekologiska citroner. Måste.

Farbror Grön
Bild lånad från Farbror Gröns blogg.

Jag har hittat en ny stjärna på grönsaksodlarhimlen. Farbror Grön, eller Johannes Wätterbäck, har en filosofi som är väldigt tilltalande. Dessutom är han en bra inspiratör, har en fin blogg och verkar vara en duktig entreprenör. Han bloggar, föreläser, driver projekt, samarbetar och skriver böcker. Iallafall en bok. Den står på min önskelista.

Farbror Grön har också skrivit ett blogginlägg om fläderchampagne, det verkar spännande och enkelt. Måste nästan prova.

Fredag och lördag bjöd på rikligt med regn. Jag är ytterst tacksam. Det växer sakta i grönsakslanden och jag ser att jordgubbarna är törstiga. Mörka, sega och små. Att vattna med brunnsvatten bär mig emot och det uppsamlade regnvattnet har tagit slut för länge sedan.

regn

funkia
Funkia och regn är en oslagbar estetisk kombo.

Regniga dagar passar det utmärkt att lyssna på trädgårdsradio. Odla med P1 är fortfarande ett favoritprogram där jag snappar upp ett och annat matnyttigt. Till exempel ska citronmeliss, lavendel och isop verka avskräckande på diverse ohyra. Löss och mal ogillar dessa vackra örter och när jag tänker efter så har jag nog aldrig haft några skadedjur i örtagården. Där växter alla dessa väldoftande växter.

Ett annat tips som jag har fått är att odla vitlök på ett annat sätt. Om vitlöken sitter utspridd lite här och var så funkar dessa som avskräckande element på en del skadedjur. Allt från rådjur till småkryp. Eftersom vitlöken planteras på hösten så gäller det att planera. Redan i oktober tvingas jag tänka till hur mina odlingar ska se ut kommande säsong. Kanske inte så dumt?

örtagård
Jag har en smulgubbsplanta i örtagården. Den har spridit sig på ett trivsamt sätt och funkar både som marktäckare och kantväxt.

Dessutom blir det väldigt mycket bar jord i en vitlöksodling, iallafall hos mig. Bar jord är inte till någon nytta alls, tvärtom, så på detta sätt borde jag även komma undan det problemet. Vitlök är till exempel perfekt att samodla med jordgubbar.

Apropå jordgubbar, de ska tydligen inte ha så mycket kodynga som jag har trott. Dessutom mår även denna godsak bra av en näve aska. Detta har jag läst i ett lärorikt blogginlägg av Farbror Grön.

Bacillus Thuringiensis. Ett KRAV-märkt bekämpningsmedel mot larver. Godkänt för ekologisk odling. På marknaden går den under namnet Turex. Förra året använde jag skyddsduk för att få behålla min kål. I år provar jag Turex. Man sprayar på undersidan av bladen och det bör förstås göras i torrt väder för att sitta kvar. 5-7 dagar senare måste proceduren upprepas.

Det verkar funka. Men med tanke på arbetsbördan med att vända alla blad, spraya dessa och att dessutom upprepa behandlingen… det blir kanske duk nästa säsong trots allt.

Det är banne mig i princip omöjligt att odla kål helt utan skydd.

kål och betor
Till vänster en kål som jag inte vet riktigt vad det ska bli av. Någonting åt grönkål eller palmkål tror jag. Till vänster rödbetor. Man ser att kålbladen är lite angripna medan rödbetor inte verkar ha några fiender över huvud taget.

I år är det osedvanligt mycket kålmal. Dessa är små och lägger nästan osynliga ägg på kålbladen. Larverna som kläcks är ljusgröna, 5-10 mm långa och 1-2 mm tjocka. Små alltså. I samband med att alla blad vänds så kan man passa på att plocka bort de larver man hittar. Turexbehandligen för alltså med sig två olika typer av larvbekämpning; mekanisk och kemisk.

Kålmal äter även på andra blad i trädgården, till exempel blomsterkrasse. Därför är det är värt att odla blomsterkrasse lite här och där. Den drar till sig ohyra som hellre får käka på min krasse än min kål.

Senare på säsongen kommer kålfjärilen. Den är större och så även larverna. De är lätta att se och plocka bort. Turex hjälper även mot dessa.

En annan liten skadegörare är jordloppan. Den syns knappt men det är den som gör hål i bladen på dina rädisor. Det gör ju inte så mycket, det är ju roten man vill äta, men den gillar alla rädisans släktingar också, de korsblommiga. Ruccola och kålväxter till exempel.

korsblommiga växter
Information om korsblommiga växter från skogsskafferiet.se, en jäääääättebra hemsida om allt det ätbara i vår vilda natur. Du anar inte hur mycket vi missar.

Jordloppor gillar inte aska eller fuktig jordyta och jag har sett att dessa två naturliga bekämpningsmedel gör skillnad.

I år har jag dock inte haft så många lusangrepp. Peppar peppar. Limringarna runt fruktträden verkar göra nytta och i övrigt har jag nog bara haft tur. Än så länge. Inte ens på flädern har jag löss, den som annars är trädgårdens största lusmagnet.

limring
Limring. Mina varmaste rekommendationer.

Den första krukan koriander är skördad och det är min finaste skörd någonsin. Jag gillar nog bladkoriander bäst. Måste komma ihåg exakt vilken sort detta var. Koriander är skördeklar på tre veckor om den får bo i växthus. Därför sätter jag flera krukor med några veckors mellanrum. Hacka ner och frys in för vinterns asiatiska måltider. Lägg den i glasburk annars smittar den allt annat i frysen.

koriander
Min finaste koriander ever.

Basilikan har jag också börjat skörda. Om man klipper smart så kan man ta från samma planta hela säsongen. Bladen fryser jag. Då behåller de sin smak.

basilika

basilika

Rädisor och spenat är också skördat och lämnade nakna jordytor efter sig. Där sår jag sådant som inte behöver så mycket tid men som inte heller mår dåligt av ljus och värme (rädisor och spenat går i blom om de sås nu). Det blir snabba sockerärtor, mer ruccola och mangold. Hade jag haft frön till asiatiska bladgrönsaker så hade jag sått det. Hittade en påse med bockhornsklöver. Den ska vara snabb enligt beskrivningen så jag testar det.

mangold
Mangold är otroligt lättodlat, saknar i princip fiender, går att skörda både som späd och stor, lätt att lagra i förvälld och fryst form samt är väldigt användbart i matlagningen. Heja mangold!

I min jakt på fler användningsområden av rabarber så har jag nu gjort ett storkok av rabarbersirap. Den tänker jag ringla på glassen, på frukostyoghurten och blanda drinkar med. Här om kvällen gjorde jag Frozen Rhubarb Daiquiris vilket inte var sista gången.

Rom, sirap, is och lime mixades och hälldes upp till en skummande, solnedgångsrosa sommardröm. Hann inte fotografera.

När jag blir stor ska jag ha en kolonilott

I söndags var det öppet hus på Älvtomta koloniområde. För en gångs skull var tajmingen perfekt så jag åkte dit. Ångrar inte en sekund. Tvärtom, jag längtar nästan tills jag får ha en egen kolonilott.

Älvtomta koloniförening
100 år nästa år!

Förmodligen är det en gräset-är-alltid-grönare-på-andra-sidan-situiation. Många som har en kolonilott skulle kanske vara avundsjuka på min trädgård men det händer att jag ibland önskar att min trädgård inte var så stor.

För det mesta är jag dock väldigt lycklig över att jag får leva och bo precis där jag är. Nyper mig i armen då och då för att påminna mig själv om hur bra jag har det.

Det kommer dock en dag då jag måste skiljas från Getingedalen. Jag hoppas att jag inser detta i tid så att jag hinner skaffa mig en kolonilott som jag kan njuta av när jag blir äldre. Alltså fy bubblan vad fint det var!

Idyll på idyll…
Inspiration och färgprakt. Kanske är detta den bästa tiden i trädgården…
Färgskalan…
klematis1
Klematis på rostig armeringsmatta. Hur fint som helst.
Gillar de olika bladformationerna och den förvridna stammen i bakgrunden. För att inte tala om irisarna…
Lin! Släng ner vanliga linfrön i jorden och du får detta sköna resultat.

Älvtomta koloniförening fyller 100 år nästa år och här är lotterna lite större än på andra koloniföreningar i Örebro. Det står en liten stuga på nästan varje lott och dessa är förstås väldigt olika. Storlek, design och skick skiljer sig åt men som min sambo sa; tänk att kunna byta hela panelen på sitt hus på en dag. En kolonilott skulle vara den perfekta nedtrappningen när man inte längre pallar 6500 kvadratmeter och ett hus som kräver skylift när det ska målas om.

Markplätten arrenderas av föreningen som i sin tur arrenderar den av Örebro kommun. Stugan köper man och i nuläget kostar dessa 50 000 – 200 000 kronor. I stugan finns varken vatten eller el men grill, gasol och solpaneler är tillåtet och vattenposter finns längs vägarna. Fräscha toaletter och dusch finns på området.

I love it.

Stugorna varierade i form och färg.
Lotternas planlösning var helt olika. Både beroende på ägare men också på placering på området.
Att dricka sitt morgonkaffe under ett gammalt äppelträd. Gärna för mig.

Tänk att inte ha större odlingar än att man hinner med att pilla på varenda planta under en och samma dag.

Det var naturligtvis inte bara perenner som odlades. Köksträdgårdarna duggade tätt och pallkragar var populärt.
Potatisen i hinkar som en center piece mellan kragarna.
Många varianter av ställningar för fiberduk finns det. Elrör och klädnypor är smidigt men färdiga tält med perfekt passform för en pallkrage finns också.
Nät för att inte fåglarna ska äta upp jordgubbarna. Potatisen har kommit längre än i Getingedalen.
Esteten målar sina kragar i en stilig kulör.
Hembyggda odlingslådor med personlig form ger spännande karaktär. Gamla fönster ger skydd och växthuseffekt.
Vallört, hatad och älskad. Detta såg ut som den som sprider sig helt galet men samtidigt tycker jag att den är fin. Dessutom är den oslagbar som gödsel.
Mörkröd vädd. Vanlig, vild, lila vädd är en favorit men denna är ju som en juvel…
Förmodligen den äldsta syrén jag någonsin har sett. Och levde gjorde den. Kanske är den planterad när området bildades för 99 år sedan?
Skönt med kommunalt vatten. Just nu är jag i stort behov av REGN eftersom det är snustorrt i trädgårdslanden. Med egen borrad brunn och väldigt gammal och trött vattenpump så slösar jag inte med dropparna.
Attans att det inte syns bättre men dessa prästkragar var rosa.
Pionens tid. Maximal tajming. Den ena pionbakelsen efter den andra visade upp sina aptitliga skrudar.
Denna oändliga mångfald av pioner…
En del har en enklare uppsättning av kronblad men är å andra sidan stora som en handflata.
Även om detta kanske är den allra vackraste tiden för att visa upp sin kolonilott så tror jag att andra tider gärna konkurrerar om förstaplatsen. Den 17 juli, 14 augusti och 11 september står dörrarna åter öppna till Älvtomta koloniförening. Ta chansen. Gå dit.

Var är kön? Jag vill säkra min kolonilott till den dag då jag måste trappa ner.

Ätbara perenner

Av flera olika anledningar finns det skäl att satsa på så många ätbara perenner som möjligt. Dessa kräver mindre skötsel, gödning, vattning och ogräsrensning än ettåriga grönsaker.

De vanligaste som man kommer att tänka på är kanske rabarber, sparris, örter och bärbuskar men det finns så många fler godsaker att satsa på. Om man är nyfiken på att lära sig mer om detta så finns det en nyutgiven bok av permakulturgänget i Stjärnsund. Jag har bläddrat i den på kursen men snart står den nog i min egen bokhylla.

flerarigagronsaker

 

Perennerna är dessutom tidigare än ettåringarna så med dessa kan man skörda redan under våren.

På lökfronten finns det ramslök, gräslök, piplök och till exempel luftlök. Piplöken är mitt senaste tillskott. En efterlängtad knippe åkte hem med mig i bilen från det senaste kurstillfället på Rikkenstorp.

Rikkenstorp3
Väldigt vackert i Rikkenstorp…

Genom att ta vara på kirskål och nässlor så har man samtidigt utökat skafferiet med två näringsrika och goda bladgrönsaker.

Några av årets nyheter för mig är späda rönnbärsblad, blåbärsblad, myskmalva och kärleksört. Samtliga är väldigt goda och användbara.

rönn
Nr 1 och 2 är godast. Redan när de är som nr 3 i storlek tappar de lite av sin karaktär.
blabar
Blåbärsbladen är visserligen små men de finns ju i överflöd.

De nyvakna rönnbärsbladen smakar till en början bara sallad men tuggar man lite till så kommer det toner av bittermandel och mandelkubb. En riktigt pikant överraskning i en sallad eller på en kaka.

Blåbärsblad har en ton av blåbär och kan därför stå för lite av sötman i en anrättning och kärleksört, jag säger bara wow! Köttiga, saftiga, spänstiga och möra. En av mina kärleksörter ska omedelbart flyttas till örtagården!

karleksört
Kärleksört! En ny bekantskap som snabbt seglade upp på topp-fem-listan!

Myskmalvans flikiga blad är också en hit i salladen. Eftersom jag bara har andra sorters malva i min trädgård så fick jag en näve frön av de übergenerösa småbönderna på Rikkenstorp. Planterades så fort jag kom hem.

malva
BB för myskmalva.

Syrénen har blommat över men jag tog vara på 50 av de finaste blommorna och gjorde saft. Den görs ungefär som flädersaft men får en härlig färg och annorlunda smak. Klassisk bondsyrén lär bli godast. Receptet hittar du här.

syrensaft

På rabarberfronten har jag hittat ytterligare två saker man kan använda dessa giganter till. Vad sägs om rabarbersirap i drinken, på filen eller glassen? Och när man har tröttnat på rabarbermarmeladen så kan man lägga rabarbercurd på mackan eller i dessertskålen.

rabarber
Mitt rabarberbestånd räcker till allt möjligt. Saft, marmelad, kräm, glass och paj men nu även sirap och curd!
rabarbercurd
Spännande recept från NA.

Min bondbönor har precis tittat upp och i år sitter dessa planterade tillsammans med potatisen. Främst av närings- och täckodlarskäl men det finns uppenbarligen fler anledningar. Hittade en liten artikel med tips på samplantering för att slippa löss. Dessutom är jag just nu på jakt efter nedan nämnda kyndel eller närmare bestämt vinterkyndel. Verkar god och är så klart perenn. Läste om denna i Farbror Gröns blogg.

samplantering

Avslutar gladeligen med ytterligare två vackra vyer över Rikkenstorp där jag går utbildning i småskalig odling och permakultur. Längtar redan till nästa inspirerande kurstillfälle.

Rikkenstorp1

Rikkenstorp2

Har ni svenska äpplen?

Man kan fortfarande köpa svenska äpplen i affärerna. Jag väljer alltid dessa när de finns. Och när de inte finns så frågar jag efter dem. Om vi spelade våra kort rätt så skulle vi kunna äta svenska äpplen året runt. Trots det importerar vi tonvis med äpplen. De mest långväga kommer från Nya Zeeland. Vansinnigt.

Genom att odla äpplen med goda lagringsegenskaper och genom att lagra dem på ett gynnsamt sätt så behöver äpplena varken besprutas eller importeras. De finns överallt. Ni har säkert sett massor av äppelträd, dignande av frukt, som ingen tar hand om. Detta måste vi råda bot på.

RÄDDA FALLFRUKTEN!

Varje höst ruttnar tusentals ton med goda äpplen bort i svenska villaträdgårdar. Samtidigt kör vi till affären och köper långväga äpplen och dricker stora mängder importerad apelsinjuice istället för att göra egen äppelmust. Länk till citatets källa finns här.

Rädda fallfrukten!

Man kan göra som min pappa, helt enkelt knacka på och fråga. ”Ni har fina fruktträd. Om ni inte kommer att ta hand om all er frukt själva så får ni gärna ringa mig så gör jag det.”

Man kan också hålla koll på Fruktförmedlingen. Där förmedlas bär och frukt som annars skulle förgås.

Fallen Fruit är en global organisation på samma tema. Förutom att förmedla outnyttjad frukt så jobbar de för att öka förståelsen för att vi måste ta hand om och fördela våra resurser och sluta skicka mat över hela jorden.

Fallen Fruit

När jag tänker efter så gillar jag nog min pappas metod bäst. Det skapar ju även möten mellan människor som kanske aldrig annars skulle träffas. En bristvara nuförtiden.

Själv har jag full sjå att få behålla mina äpplen eftersom älgarna äter upp dem. Mer om det i september för det är då det brukar hända. När jag träffade mina kurskamrater på utbildningen i Småskalig odling/permakultur senast så pratade vi bland annat om detta. Ett knep som hade gett positivt resultat för andra var Djurskrämman. En rörelsesensor sätter igång ljus och ljud vilket älgen tydligen ogillar. Kanske något för mig?

Nu över till trevligheter. Här följer en bildkavalkad från Getingedalen och årets odlingar!

rodluvan1
Rödluvan är vårt starkaste äppelträd, både på pappret och i praktiken. Rekommenderas!
persilja
Ett tydligt bevis på att persiljan är tvåårig. Det står ”persilja 2015” på skylten.
vaxthus1
I växthuset samsas förodling med medelhavsväxter. Basilika och koriander är sått och mår också bra här inne.
sockblomma
Sockblomma! En oemotståndlig perenn med bara en funktion; att vara förtjusande. Jag kan inte låta bli den. Har just skaffat fler och planterat ihop dem i min skuggrabatt.
jordgubbe
Smulgubbar på G…
graslok
Dags att ta första skörden av gräslöken innan den går i blom!
graparon
Gråpäronträdet blommar som aldrig förr.
getrams
Getrams är också ett perenn som golvar mig. Jag tycker att den är helt underbar med sina vita hängen. Mår bäst i skuggan.
druva
Vindruvsämnen i växthuset.
vy1
Vy över sparrislandet och rabarberbuskaget. I förgrunden syns blomsterbadkaret där vi har sått blandade fröer. Gurkört, ringblomma och rosenskära kommer att omringa en klättrande klockranka. I mitt huvud är det jättefint. Längst ner till vänster skymtas några av odlingslådorna, lite humle och i betongröret har jag sått dill.
taklok
Hemgjuten betongkruka med taklök står vid växthusentrén och hälsar välkommen.
potatis
Den tidigaste potatisen kommer fint. Rocket gör skäl för sitt namn. Eftersom jag använder kökskompost som gödning och jordförbättrare så hittar man alltid äggskal, nötskal och avocadokärnor i vår jord. Jag gillar det. Kretslopp at it’s best.
sockerart
Längs klätterstödet kommer sockerärtorna troget. Dessa kan sås tidigt. Är inte lika känsliga som bönor som vill ha 15 grader i jorden. (Sånt mäter jag med en ugnstermomter.)

 

kal2
Någon av alla kålsorter. I år ska kålen odlas utan nät men med Turex. En 100% biologisk produkt som ska sprayas på växterna så fort larverna uppenbarar sig. Redan nu kan kålen bli lite angripen av jordloppor (hål i bladen) men om man strör aska intill raden så ska det tydligen hjälpa. Så nu samlar jag aska från våra eldstäder. (Askan är dessutom bra näring till många växter.)

Nu gäller det att hålla undan ogräset så att alla små plantor får fri lejd. Och vattna. Hej flera regntunnor!

Den tidiga skörden

Här kommer en liten lägesrapport från mina egna odlingar. Det finns ju en hel del som man kan skörda tidigt på säsongen. Målet att odla så många perenna grödor som möjligt gör arbetet enklare och de kräver ofta mindre tillförsel av jord, näring och vatten.

Den senaste tiden har varit varm och härlig och förutom att jag själv gärna tillbringar all ledig tid utomhus så ska även fröer, knölar och lökar ner i jorden. En bra kombination.

I år sätter jag endast två sorters potatis. Dels upplever jag att det faktiskt inte är tillräckligt stor skillnad på smakerna, dels är det enklare att hålla reda på när de ska skördas och i förvaringen. Dessutom har jag bara satsat på tidiga knölar. Jag har upplevt att jag får problem med ohyra (knäpparlarver) och skorv när de sitter för länge i jorden. Amandine och Minerva blev det. Amandine blev en positiv överraskning då jag fick dem av en odlarvän som hade köpt för mycket utsäde.

Många löksorter är redo för skörd i min trädgård. Ramslöken är tidigt uppe och kan egentligen bara skördas på våren. Därefter går den i blom och vissnar. Första tovan gräslök är också klar. För första gången i år har jag även fått stor och stark luftlök vars saftiga stjälkar ropar Eat me! Vitlöken är höstsådd och inte perenn som de tidigare nämnda lökarna men den kommer fint och att ta lite av dess goda blast gör ingen skada på löken.

Luftlök
Äntligen kraftig och fin luftlök. Själva lökarna, som sitter i toppen på plantan, har inte kommit än.
Vitlök
Vitlök sätts på hösten. Den är ganska näringskrävande så den har just fått ett lass kogödsel nerbäddat omkring sig.

En annan perenn grönsak som kommer nu, och som jag äntligen får skörda, är sparrisen! Och som den kommer! Jag skojar inte om jag säger att den kan växa 15 cm på ett dygn när vädret är gynnsamt. Stor lycka!

sparris
Sparris, frösådd för fyra år sedan, planterad på friland för tre år sedan och därefter har rotsystemet vuxit till sig så pass att jag äntligen får skörda!
sparris
Min absolut första skörd av sparris dokumenterades så klart. Visserligen var det bara fyra stjälkar som var skördeklara men nu ligger de i kylskåpet i väntan på sällskap. Och de behöver inte vänta länge. Nu kommer det en handfull stjälkar varje dag. Att låta dem sitta kvar i jorden är osmart. Då blir de bara väldigt långa och träiga. Allan var inte imponerad.

Vid midsommar är det slut på sparrisskördandet. Då måste plantan få ro, växa till sig och samla kraft inför nästa år. Note to self: de ska inte ha gödsel nu på våren, de ska gödslas efter sista skörd. Jag öste på lite kodynga när jag gödslade allt annat. Jag hoppas att det inte rubbar tillväxten.

persilja
Persiljan är tvåårig och kommer således också tidigt. Äntligen har jag fått lite snurr på min persiljeodling så att skördarna går omlott. Persilja fryser jag ner i glasburkar och när den ska användas i matlagningen så rafsar jag bara ut det jag ska ha med en gaffel. Är helt självförsörjande på persilja.
rabarber
Utan att anstränga mig så får jag riktigt grym rabarber. Varje år. En skopa gödsel på våren, det är allt. Vattnas endast medelst regn. Den växer i upphöjd låda och står mycket soligt. Kan det vara receptet? I Getingedalen används den till saft, marmelad, chutney, pickles, kräm och paj…
tillväxt
Mina tomatplantor har just skolats om och ser väldigt sorgliga ut. Här ligger jag efter.
limring
En åtgärd som har vidtagits för första gången är limringar. Jag har haft bekymmer med nedlusade fruktträd och detta ska eventuellt kunna vara lösningen. Den som lever får se.
forsythia
Fördelen med att bo i zon 5 är att man får uppleva många saker två gånger. Först blommar det i stan och sedan hemma. Just nu är forsythian jättefin i Getingedalen. Dessutom har jag stammat upp den. Vet inte om den gillar det men det blev ganska fint.

Både luftlöken och forsythian har jag köpt på Plantauktionen på bygdegården i Nytorp (mellan Frösvidal och Filipshyttan). Den 19 maj klockan 19.00 är det dags igen och jag kan verkligen rekommendera denna tillställning. Du hittar massor av kul plantor och det brukar vara väääääldigt billigt.

Jag vill också slå ett slag för Örebro Trädgårdsfest den 21 maj och det som händer på Konsthantverkarna den dagen. Där fortsätter festen och vi skyltar om på temat trädgård. Krukor, vaser, dekorationer och en väldans massa annat fint hantverk. Jag kommer att jobba i butiken (kl. 10-15) den dagen om ni vill träffa mig. Om tomatplantorna har vuxit till sig till dess så tar jag med ett gäng. Adress: Järntorgsgatan 2.

Skärmavbild 2016-04-08 kl. 21.55.09

Vi ses!