Merry Christmas!

Julen tillbringas i New York. Familjen finns här så då finns även jag här.

Här kommer diverse bilder med risk för viss tjatighet. Ett fascinerande fenomen over here är de, i mitt tycke, ganska osmakliga, men underhållande, trädgårdsdekorationerna med julanknytning. Men även lite spännande anläggningslösningar som inte är så vanliga i Sverige. Iallafall inte i mina trakter.

Julen i New York 2015 är varm, grå och blöt men det verkar som om det inte är så mycket vinter hemma heller.

Have a good one everybody!

IMG_5375
Uppblåsbara julfigurer i trädgården verkar vara Da Shit.

 

IMG_5376
Rudolfs röda näsa lyser skarpt.

 

IMG_5367
Det här sällskapet är inte uppblåsbart vilket får mig att fundera på var de bor off season?

 

IMG_5373
Jag tror att detta ska föreställa något bibliskt…

 

IMG_5339
Vanligast är dock att tomtar och snögubbar ligger som pangade ballonger och dräller på gräsmattorna…

 

image6
Världens största trädgårdstomte finns i Hudson Valley. Vet inte om den skulle passa i Getingedalen.

 

KajsaTradgard2
På veganska restauranger minns man varje chili med vördnad.

 

KT4
Till jul säljs brysselkål på stock i mataffären.

 

KT3
En cool grej var tratten/struten i lergods som man kör ner i jorden. Det var inga hål i tratten men lergods är så lågt bränt att det absorberar vatten och avsöndrar i lagom takt. Den hittade jag på mitt favoritställe i High Falls, Victoria Gardens.

 

En närmare beskrivning av bevattningsgrunkan i lergods.
En närmare beskrivning av bevattningsgrunkan i lergods.

 

Victoria Gardens hade även en annan högaktuell grej; krukfötterna. Jag har precis tillverkat sådana hemma och hoppas förstås att de ska bli en bästsäljare. Jag tänker att man antingen ska sätta dem under krukor utomhus så att vattnet ska kunna rinna undan och man ska slippa fläckar på underlaget. Alternativt: under en hel inomhuskruka som inte är 10% tät och riskerar att ge fläckar på underlaget.
Victoria Gardens hade även en annan högaktuell grej; krukfötterna. Jag har precis tillverkat sådana hemma och hoppas förstås att de ska bli en bästsäljare. Jag tänker att man antingen ska sätta dem under krukor med hål utomhus så att vattnet ska kunna rinna undan eller under en hel inomhuskruka, som inte är 100% tät, och undvika fläckar på underlaget.

 

När vi ändå snackar krukfat så var jag bara tvungen att ta ett foto på denna färgglada hög. Tänkte lite på Ulfs trevliga förslag...
När vi ändå snackar krukunderreden så var jag bara tvungen att ta ett foto på denna färgglada hög. Tänkte lite på Ulfs trevliga förslag…

 

Skulle jag gärna ha på min dörr.
Skulle jag gärna ha på min dörr.

 

Intressant planteringsteknik då jorden är stenhård.
Intressant planteringsteknik då jorden är stenhård.

 

Det krävs dynamit för att komma ner i jorden här så plantering sker i jordhögar ovan jord. Jag är lite spänd på att se fortsättningen.
Det krävs dynamit för att komma ner i jorden här så plantering sker i jordhögar ovan jord. Jag är lite spänd på att se fortsättningen.

 

God jul så klart!
God jul så klart!

 

 

 

 

 

Pistou, hyacinter och kål

Sista egna tomaterna slank ner i veckan. De som togs in från växthuset när det började bli för kallt. Då var de gröna. Hälften torkade men resten blev mat i december. Det är bra jobbat.

Vad gjorde jag då? Jo jag fräste finhackad schalottenlök med vitlök (egen) i ganska mycket olivolja på medeltemperatur. Lugnt och länge. På slutet vände jag ner de delade tomaterna så att de blev varma och lite mjuka. Detta avnjöts med en portion pasta, flingsalt och parmesan. Slurp sa det. Inget foto blev det.

En annan rätt som jag lagade här om dagen på ekologiska köpetomater (eftersom mina egna var uppätna) var tomatsallad pistou. En vacker och smaskig salladsvariant som jag faktiskt hann ta kort på innan den inmundigades. Den innehåller ganska många ingredienser som jag odlar själv så den har blivit en favorit av flera skäl.

Pistou är en fransk anrättning med ett nära släktskap till den italienska peston och receptet kommer här:

En normalstor tomat, skållad och urkärnad

1-2 askar körsbärstomater, gärna i olika form och färg

Spenat, en stor näve färsk eller en klump fryst

Basilika. Typ en kruka färsk eller motsvarande mängd fryst

1-2 vitlöksklyftor

Olja, den du gillar bäst, ca 1 dl

Lök, röd eller schalotten tror jag funkar bäst

Salt, peppar och kanske lite balsamicovinäger

Lägg den skållade tomaten i en mixer tillsammans med lite olja. Mixa slätt. Tillsätt spenaten och vitlöken och mixa igen. Tillsätt olja i fin stråle medan mixern går. Tillsätt basilikan på slutet. Salta och peppra. Grunda salladsfatet med pistoun och toppa med tomater, finhackad lök, vinäger och kanske lite salt och peppar. 

Tomatsallad på bädd av pistou.
Tomatsallad på bädd av pistou.

Så här års är det bara inomhusodling som gäller. Eller odling… några köpta plantor nertryckta i trevligt kärl. Sprider dock färgprakt och väldoft i hela huset.

Inomhusträdgård.
Inomhusträdgård.

På vedspisen har vi samlat lite julrelaterad grönska. Fördelen med egen skog är att man kan ta sin egen gran och klippa hur mycket ris man vill.

Järnspisen är belamrad av julrelaterad pynt. Gran och blåbärsris från egen skog.
Järnspisen är belamrad av julrelaterad pynt. Gran och blåbärsris från egen skog.

Apropå julrelateringar; ofta förekommande på julbordet är dessa former av kål.

Brysselkålen sitter fortfarande kvar i trädgårdslandet.
Brysselkålen sitter fortfarande kvar i trädgårdslandet. Med flit. Där mår den bäst men snart ska den ätas.

 

Palmkålen skördas när den ska användas. Mår inte dåligt av frost och minusgrader.
Palmkålen skördas när den ska användas. Mår inte dåligt av frost och minusgrader. Palmkål är en blandning av grönkål och savoykål.

Glad lucia!

Under jordytan

Som en fortsättning på mina två senaste inlägg kommer här ytterligare en text om skörd. Jag skrev tidigare om godsakerna som växer under jord; morötter, palsternacka, rödbetor och rotselleri och hur de fortfarande satt kvar i jorden. Inte för att jag inte har hunnit eller orkat ta upp dem utan för att de sitter bäst där så länge inte jorden har frusit. Sen skrev jag om hur jag gjorde ett ryck och skördade mina osedvanligt fina och alldeles för många rödbetor.

Nu har jag även skördat resten och det var med ett väldigt blandat resultat. Från högsta höjd till djupaste dal.

I snöblandad jord satte jag ner spaden för att ta upp allt. Kändes lite absurt att skörda mitt i vintern men så blev det i år. Att dra upp morötterna på sommarvis gick inte. Jorden hade frusit så jag fick ta till spaden men då gick det jättebra. Det var bara det översta lagret som hade frusit tack och lov.

Först tog jag morötterna. Trots att vi har skördat av dem kontinuerligt sedan mitten av augusti så fanns det massor kvar. Och de var finare än någonsin. Ibland har någon gnagt på dem och ibland är de spruckna men den här gången var banne mig alla perfekta.

Nyupptagna morötter i snömodd.
Nyupptagna morötter i snömodd.

Någonstans hade jag läst att man ska bryta av blasten precis intill fästet på roten så det gjorde jag. Det skulle ge de bästa förutsättningarna för en hållbar lagring. Blasten lade jag tillbaka i trädgårdslandet, det blir fin mull till nästa säsong. Sedan sköljde jag morötterna lite lätt eftersom de var extremt jordiga.

Därefter varvade jag morötter och tidningar i en låda som sedan placerades i plastsäck och ställdes i vårt kallaste utrymme med plusgrader; farstun. Jag vet, det här är inte den ultimata förvaringen av morötter men det har funkat skapligt för oss tidigare. Vi vill ha råvarorna inom räckhåll då det ska lagas mat och då blir de flesta andra lösningarna för avlägsna eller komplicerade.

I samband med detta inspekterade jag våra potatisar. Visserligen blev mer än halva skörden uppäten av larver men vi fick ändå tillräckligt mycket för att det ska räcka till ytterligare tre middagar. Potatisen ligger också i ovan nämnda farstu under lager av tidningar för att få mörker, kyla och lagom fuktighet. Nu börjar de bli lite torra så hade vi fått större skörd hade en annan lösning varit aktuell. Vi kanske ska tacka larverna för detta.

Därefter skördade jag våra palsternackor. Förra året fick vi en extremt fin skörd av palsternacka och det visade sig att de dessutom hade kanonbra lagringsegenskaper. Nu var skörden precis lika fin. Härligt!

Alla morötter, blasten är avbruten. Här ser man också några palsternackor.
Alla morötter, blasten är avbruten. Här ser man också några palsternackor.

 

Stolt odlare av finfina palsternackor.
Stolt odlare av finfina palsternackor.

Så var det dags för rotsellerin. Jag har aldrig odlat det förut och jag hade hört att det var lite klurigt så jag hade egentligen inga förväntningar. Det blev lite komiskt. Små golfbollsstora rötter med extremt mycket skägg. Efter rakning (!) och skalning blir det inget kvar men de kan väl få finnas med på någon kant i höstsoppan. Vet inte om jag kommer att odla rotselleri igen.

Här är de! Sköljda med orakade. Glasögonen är normalstora...
Här är de! Sköljda med orakade. Glasögonen är normalstora…

Jag grävde dessutom upp några jordärtskockor. Den odlingen har jag dragit ner på och årets mängd kändes alldeles lagom. I samband med att jag gräver upp mina skockor så låter jag de minsta exemplaren ligga kvar i jorden så får jag en skörd även nästa år. Så enkelt är det att odla jordärtskocka.

Nu. Är. Allt. Skördat.

Rycket, rödbetor och rosmarin

Vi bara gjorde det. Det där som kändes så avlägset och motbjudande. Under den relativt fina gångna helgen tog vi tag i trädgården och omvandlade den från ett negligerat område till ett vinterbonat dito.

Minusgraderna och snön började kännas kusligt nära och i kalendern fanns det ingen helg som skulle vara lika lämplig som denna och då var det Point Of No Return. Förutom att tömma och städa växthuset, ett av de större projekten, så skulle fågelbaden ställas undan, pelargonerna kastas och de sista utemöblerna ställas in.

Eftersom det har pågått ett takbyte sedan snart ett halvår tillbaka så såg dessutom tomten ut som en byggarbetsplats. Sopor, högar av takpannor och bråte. Även detta fick vi undan. Rycket förde också med sig att ett framskjutet lampprojekt återuppstod och nästan färdigställdes.

Det är inte bara minusgrader och snö som hägrar utan även diverse dead lines. 2015 håller på att packa ihop och tacka för sig och det är en dead line i sig. Jag vill inte dra med mig några långbänkar och negativa energier to The Other Side. Nä, då ska vissa saker vara avslutade. Dessutom infaller mitt årsslut i Getingedalen lite tidigare än 31 december då jag reser bort i slutet av året. Och för min del, med mitt jobb, så är det som mest hektiskt vid den här årstiden. Julmarknaderna och julklapparna. I Say No More.

Nåväl, det är riktigt tillfredsställande när en sådan helg är över. Gården är redo för vinter, kroppen har fått en rejäl omgång rörelse, lungorna har tagit flera tusen friska andetag och relationen har boostats med positiva vibrationer. Det där med att göra saker tillsammans. Underskattat.

Skörd ingick också i paketet. Skörd av det sista.

I växthuset satt chilifrukterna kvar. Dessa omhändertogs och ges nu möjlighet att eftermogna i köket. Detta har jag god erfarenhet av.

Den mest lyckade av årets chilis är 'Black Jalapeno'. Den är verkligen svart, inte lila eller vinröd. Däremot så är den snyggare än god. Lite bitter och alldeles för svag enligt chilimonstret.
Den mest lyckade av årets chilis är ‘Black Jalapeno’. Den är verkligen svart, inte lila eller vinröd. Däremot så är den snyggare än god. Lite bitter och alldeles för svag enligt chilimonstret.

Ur trädgårdslandet drog jag upp rödbetor. Blasten bröts och de längsta rötterna knipsades av och sedan sköljdes betorna. Då jag saknar den ultimata vinterförvaringen så har jag nödlöst detta genom extra kylskåp i källaren. Rena och torra betor i papperspåse och sedan i plastpåse håller faktiskt ett helt år. Jag har betor kvar sedan förra hösten som håller måttet.

Nysköljda rödbetor. Jag tömde tre olika påsar med frö, därav de olika formerna och färgerna.
Nysköljda rödbetor. Jag tömde tre olika påsar med frö, därav de olika formerna och färgerna.

Årets skörd blev dock onödigt stor. Note to self: Endast en rad med rödbetsfrö 2016. Inte för att de inte går att lagra men jag lagar rödbetsrätter allt för sällan. Det får bli ändring på det. Minst ett storkok av Borsjtj (underskattad och frysbar soppa) och ugnsbakade betor lite oftare.

Sen är ju faktiskt färska, kokta rödbetor med smör och salt en delikatess. Och rödbetscarpaccio får den mest inbitne köttätaren att höja på ögonbrynen. Mer rödbetor i vinter!

Från örtagården räddade jag rosmarinen. Rosmarin är en ört som inte överlever vintern i Getingedalen. Jag får köpa en ny planta och sätta ut varje vår men det är det värt. Den blir minst dubbel så stor på en säsong, är lätt att hitta i ekologisk variant och smakar väldigt bra till rostad potatis.

Kvistar av rosmarin på tork i rumstemperatur.
Kvistar av rosmarin på tork i rumstemperatur.

Vissa örter ska frysas och andra torkas. Rosmarin funkar förträffligt att torka. De behåller väldigt mycket arom även i torrt tillstånd. Kvistarna får torka på handduk i rumstemperatur, det tar 1-2 veckor, sedan repar jag ner bladen i en burk. That’s it.

Så var det det här med julmarknader… Här har ni två evenemang att välja mellan under de kommande helgerna! Jag finns på båda, i synnerhet nummer två, men om det är ett lockbete eller en skrämselfaktor låter jag vara osagt.

 

På lördag rekommenderar jag denna!
På lördag rekommenderar jag denna!

 

För den som saknar utflyktsmål den 28 november.
För den som saknar utflyktsmål den 28 november.

Håll ställningarna, snart blir det ljusare.

Recept med morötter

Alltså.

November är ju ingen höjdare i odlarsvängen. Hösten har varit ovanligt varm och jag har fortfarande inte tagit upp det där som växer under jord. Palsternacka, rödbeta, rotselleri och morötter sitter fortfarande i jorden och det är bästa stället att ha dem på. Vinterförvaring är fortfarande ett projekt på pappret i Getingedalen. Olika nödlösningar har varit vår metod genom åren men ingen är egentligen riktigt bra.

Samtidigt har olika idéer kommit och gått vidare. Antingen har de varit för dyra, för omfattande, för opraktiska eller för dåliga. Vår senaste idé är kanske den bästa hittills men det har inte blivit någon realitet än och kommer inte heller att bli på länge. Möjligtvis sommaren 2016 men då kanske även den har ratats för ytterligare en ny lösning.

Jag gör minimalt i trädgården och den ger mig dåligt samvete. I vanlig ordning är jag trädgårdstrött så här års. Nästan less. Orkar inte. Växthuset borde städas. Pelargonerna ska slängas eller bäras in. Fågelbad måste tömmas och ställas undan. Vattentunnorna ska vändas. Slang och kannor ska in i förrådet. Allt bara står. Och snart är vintern här.

I år har jag dessutom för första gången tänkt att jag vill dra ner på vissa områden. I takt med att grönsakerna får större utrymme i både hjärta och trädgård så kräver de också mer energi och tid av mig. Alla stackars blommor och perenner får för dåligt med omsorg och blir en ganska tragisk syn. Hellre en tom och ren yta än en tragisk syn. Nästa år blir det betydligt mindre av vissa saker och när det beslutet fattades så blev hjärtat omedelbart lättare. Och källaren kommer att bli mindre skräpig och trång i vinter.

Det jag dock gör och gillar just nu är att laga mat. På egna råvaror. Idag ska ni få två favoritrecept på rätter innehållandes morötter. Eftersom det är en rotsak som många odlar och ofta lyckas med så vill jag gärna slå ett slag för morötterna och ge er två rätter där morötter ingår som main character.

Morotsfritters. Ruskigt goda som biff, pålägg, matsäck och funkar att frysa. Äts kalla eller varma. Hittade receptet i ICA Buffé som har blivit mycket bättre på vegetariskt. En bra inspirationskälla.

Morotsfritters. Bild lånad från ICAs hemsida.
Morotsfritters. Bild lånad från ICAs hemsida.

Klicka på länken ovan så kommer du till receptet. Förutom morötter så innehåller biffarna lök, vitlök och gräslök; tre vanliga grödor i grönsaksodlarens trädgårdsland. Ni tar väl hand om er gräslök? Man kan klippa ner, hacka och frysa den 3-4 gånger varje säsong. Om den är torr vid skörden så är det lätt att hälla ur önskad mängd direkt från den frysta burken. Sätter piff på många olika saker. Här kan du läsa mer om hur jag skördar min gräslök.

 

Nästa recept kommer faktiskt också från ICA och det är en soppa. Precis just nu, när hösten är som tråkigast, passar soppa alldeles utmärkt.

Morotssoppa. Ännu en bild lånad från ICA.
Morotssoppa. Ännu en bild lånad från ICA.

Receptet hittar du i länken ovan. Även denna rätt innehåller flera ingredienser från den egna odlingen; lök, vitlök och koriander. Hur jag skördar och tar hand om min koriander kan du läsa här.

I vanlig ordning vill jag uppmuntra er till att experimentera för att nå era personliga favoritsmaker. Visst kan man följa recepten till punkt och pricka men i biffarna har jag ibland till exempel bytt ut osten och mjölet. I soppan har jag laborerat med kryddorna, dragit ner på vissa och ökat på andra, och naturligtvis bytt ut kycklingfonden mot en vegetarisk sort.

Smaklig höst!

Sånt som händer när det nästan är november

Sånt som händer när det nästan är november…

 

…vitlöken planteras. Jag köpte ekologiska lökar på nätet. Jag delar upp dem i klyftor och trycker ner dem i jorden, ungefär tio cm djupt. Avståndet mellan plantorna är 20-25 cm. Jorden är preparerad med gödsel och kompost och sedan göder jag ytterligare en gång på våren/försommaren. That´s it. Inga vampyrer i Getingedalen.

 

Fyra ståtliga lökar innan de delades upp i klyftor och trycktes ner i jorden.
Fyra ståtliga lökar innan de delades upp i klyftor och trycktes ner i jorden.

 

…björnbär plockas. Jo faktiskt.

Det är så häftigt att kunna plocka bär när det nästan är november. Blir lite frusen om fingrarna faktiskt. Tror nog att detta är sista veckan detta är möjligt. 2015 kommer att gå till historien som björnbärsåret.
Det är så häftigt att kunna plocka bär när det nästan är november. Blir lite frusen om fingrarna faktiskt. Tror nog att detta är sista veckan detta är möjligt. 2015 kommer att gå till historien som björnbärsåret.

 

…vi njuter av Carmencitarönnens flammande färgprakt. Ingen av oss minns att de var så här ståtliga förra året. Blicken dras till dessa damer åtskilliga gånger. Kulörerna och spelet är magnetiskt. Dessa är vårt substitut till japansk dvärglönn som vi egentligen vill ha men som vore en dumdristig investering. Vi kan inte erbjuda det klimat som en sådan önskar. Carmencitarönnen går även under namnet japansk rönn, förmodligen på grund av bladverket som för tankarna till Asien. En riktigt lyckad plantering hur som helst.

En helt magisk färgprakt!
En helt magisk färgprakt!

 

Carmencitarönn

Nästa gång är det november. Rackarns!

 

Steg för steg

Asch. Lovade ju att skriva om plantering även om det känns bakvänt i slutet av oktober. Det har varit en händelserik tid sedan jag skrev senast och planteringen har uteblivit. Prioriterats bort. Jag ber om uppskov till nästa gång.

Det som har hänt är dock skörd och i viss mån lite vinterförberedelser. Samtliga bondbönor är omhändertagna. Likaså den gula löken, schalottenlöken, persiljan en hel del nyzeeländsk spenat. Gul lök sköljs lätt, får torka till och sedan klipper jag av stjälkar och rötter. Därefter förvarar jag dessa i rumstemperatur eftersom de mår bra där.

Här förvaras den gula löken! Luftigt i rumstemperatur. Men vilken suddig bild...
Här förvaras den gula löken! Luftigt i rumstemperatur. Men vilken suddig bild…

 

Skörden blev större än förra året vilket var beräknat men den skulle faktiskt kunna vara ännu större. Gul lök används till det mesta och är lättlagrat. 2016 får det bli gul lök i varannan rad!

Allt som rycks upp ur trädgårdslandet, till exempel stjälkar av bönor, pak choi och tomater, klipper jag till mindre bitar och vänder ner i jorden. På en vinter hinner detta förmultna och bidra med näring och luckrare konsistens.

Jorden i krukorna häller jag också ut i trädgårdslanden. Den är måhända näringsfattig men fyller på med jordmassa som vi annars hade behövt köpa i säck. Rabarbern har tappat spänsten och gett upp efter de senaste frostnätterna och jag vänder in stjälkar och blad så att de hamnar i rabarberlådan. Där kan de ligga och förmultna och återgå till jorden.

Var bara tvungen att dokumentera årets rekordblad i rabarberodlingen!
Var bara tvungen att dokumentera årets rekordblad i rabarberodlingen!

 

Det som fortfarande sitter kvar i landen är kålen (som är riktigt köldtålig) och det som växer under jord; morötter, palsternacka, rödbetor, och rotselleri.

I växthuset är det fortfarande varmt och skönt under de soliga dagarna som oktober har bjudit på så där behöver vi faktiskt vattna. Tomaterna och chilin mognar fortfarande där inne. Tack vare att jag gallrade ur tomatplantorna rejält så har de inte möglat. Det är nästan inga blad kvar på plantorna vilket inte heller behövs så här på sluttampen.

Tomaterna som hamnade på fönsterbrädan när jag gav upp utomhusodlingen mognar ganska snabbt. Ungefär hälften blir aptitliga och ätmogna men övriga skrumpnar eller ruttnar. Hälften är dock en godkänd utdelning. Det kunde ha blivit noll i annat fall.

Än blommar våra ringblomssolar. Upplyftande i höstmörkret.
Än blommar våra ringblomssolar. Upplyftande i höstmörkret.

 

Vitlöksflätan hänger matchande bredvid lyktrankan i köket.
Vitlöksflätan hänger matchande bredvid lyktrankan i köket.

Den sista bilden har en koppling till mitt nästa inlägg! See you then!

Nästan noll

Det blev kallt. Som sig bör. Men fint.

Det skördas i Getingedalen. Lite då och då. Snart är allt omhändertaget. Det får gärna sitta kvar så länge som möjligt eftersom det mår bäst i jorden men vissa saker kommer att protestera om det blir frysgrader så här gäller att prioritera känsliga grönsaker.

Morötter och palsternacka kan sitta kvar, det är tåliga typer men när jorden börjar frysa ska de vara upptagna annars blir det så svårt att få upp dem i ett stycke. Brysselkålen ska tydligen kunna sitta hela vintern men de kan ju knappast växa något mer när det är under nollan så då kan jag lika gärna skörda dem. Fast någonstans läste jag att smaken förbättras om plantan är lätt frostbiten.

 

Kallare i Kilsbergen nu.
Kallare i Kilsbergen nu.

 

Morötterna mår prima i jorden än så länge.
Morötterna mår prima i jorden än så länge.

 

Bondbönor är lätta att ta hand om och värt besväret med sprättande och kokning. Väldigt gott och behåller all smak i fryst form.

Bondböna
På plantan ser bondbönan ut så här.

 

Bondböna
Efter sprättning kommer dessa ut.

 

Jag kokar dem i 3-5 minuter.
Jag kokar dem i 3-5 minuter.

 

Bondböna
Sen ploppar jag ut bönan som en skållad mandel.

 

Idag blev det soppa på bönorna men de hamnar oftast i en påse i frysen. Att steka dem med smör och vitlök är väldigt gott.
Idag blev det soppa på bönorna men de hamnar oftast i en påse i frysen. Att steka dem med smör och vitlök är väldigt gott.

Det är ruskigt trevligt att ha sällskap i trädgården. Vår fyrbenta villkorslösa kärlek gör oss sällskap och äter all frukt han hittar; äpplen, vindruvor och plommon går ner och ibland gäller det att vara först på plats för att rädda vissa saker.

Väldigt trevlig och hungrigt sällskap.
Väldigt trevligt och hungrigt sällskap.

 

I växthuset händer det fortfarande saker och tack vare de tunna plastväggarna förlänger vi säsongen avsevärt.
I växthuset händer det fortfarande saker och tack vare de tunna plastväggarna förlänger vi säsongen avsevärt.

 

I vissa fall blir det väldigt konstigt men allt handlar väl inte om smak? Form och förundran är också värden i odlandet.
I vissa fall blir det väldigt konstigt men allt handlar väl inte om smak? Form och förundran är också värden i odlandet.

 

druvtjuv
Druvtjuven får ta för sig. Det är inte många druvor kvar och han får gladeligen tugga i sig de sista.

 

Kärleksörten och prydnadsgräset blev en lyckad kombo perennahörnet. Annars är det en enda skämsrabatt. Skamvrån. Måste göra något åt saken 2016.
Kärleksörten och prydnadsgräset blev en lyckad kombo i perennahörnet. Annars är det en enda skämsrabatt. Skamvrån. Måste göra något åt saken 2016.

 

Och när trädgården går in för dvala, bit by bit, så kan man åka till närmaste trädgårdshandel och köpa sig lite köldtålig färgprakt.
Och när trädgården går in för dvala, bit by bit, så kan man åka till närmaste trädgårdshandel och köpa sig lite köldtålig färgprakt.

 

Limefärgade solhattar skulle jag kunna ha en hel rabbat av.
Limefärgade solhattar skulle jag kunna ha en hel rabatt av.

 

Det blir max 2 dl aroniabär men till två smoothies räcker det! Egentligen tror jag att buskarna mår lite halvdant, de borde vara större och leverera mer vid det här laget. Läget kan vara lite fel och gödsel har de nog inte fått nej...
Det blir max 2 dl aroniabär men till två smoothies räcker det! Egentligen tror jag att buskarna mår lite halvdant, de borde vara större och leverera mer vid det här laget. Läget kan vara lite fel och gödsel har de nog inte fått nej…

 

Mitt första år med medveten potagerodling är till ända och ska utvärderas. Har dragit vissa slutsatser och fått idéer inför framtida plantering. Jodå, mer potager blir det! Ringblommor ska jag dock vara lite mer försiktigt med. Raden med lök närmast dessa blommor har inte fått någon kraft. Däremot funkar ringblomma och mangold fint tillsammans! Ska se till att ha regnbågsmangold nästa år, den är extremt vacker.
Mitt första år med medveten potagerodling är till ända och ska utvärderas. Har dragit vissa slutsatser och fått idéer inför framtida plantering. Jodå, mer potager blir det! Ringblommor ska jag dock vara lite mer försiktigt med. Raden med lök närmast dessa blommor har inte fått någon kraft. Däremot funkar ringblomma och mangold fint tillsammans! Ska se till att ha regnbågsmangold nästa år, den är extremt vacker.

 

Den lök som har fått utrymme har vuxit fint och vi skördar allteftersom vi behöver löken. Men nu kommer snart minusgraderna så då tar vi upp rubbet. Lök har dock väldigt fina lagringsegenskaper och mår bra i rumstemperatur så de hamnar i köket. Förra året konstaterade vi att löken tog slut för tidigt och att alla höll sig jättefina så i år har vi satt betydligt mer lök och jag tror att vi hade kunnat sätta ännu mer faktiskt...
Den lök som har fått utrymme har vuxit fint och vi skördar allteftersom vi behöver löken. Men nu kommer snart minusgraderna så då tar vi upp rubbet. Lök har dock väldigt fina lagringsegenskaper och mår bra i rumstemperatur så de hamnar i köket. Förra året konstaterade vi att löken tog slut för tidigt och att alla höll sig jättefina så i år har vi satt betydligt mer lök och jag tror att vi hade kunnat sätta ännu mer faktiskt…

 

Min bönport av rosenbönor blev ett faktum till slut! I änden av tunneln syns sparrisen SOM VI FÅR SKÖRDA OHÄMMAT AV I VÅR FÖR FÖRSTA GÅNGEN!
Min bönport av rosenbönor blev ett faktum till slut! I änden av tunneln syns sparrisen SOM VI FÅR SKÖRDA OHÄMMAT AV I VÅR FÖR FÖRSTA GÅNGEN!

 

Just nu är jag lite trädgårdstrött. Det brukar jag vara så här års men nu är det bara spurten kvar. Nästa gång skriver jag om plantering. Lite bakvänt men det finns en sak som måste sättas nu annars är det ingen vits. I övrigt så är höstsådd absolut ingenting för mig. Jag måste få min paus och längta lite.

 

 

 

Högt och lågt

Det är blandade känslor i Getingedalen. Fast om toppkänslorna är av lyckruskaraktär så är bottenkänslorna bara av typen så-kan-det-gå-när-inte-haspen-är-på. Alltså inget katastrofläge.

 

Tre sorters potatis satte vi på försommaren. En sort skördades och åts under tidiga hösten, resterande grävde vi upp igår. För sent. Det var knäpparlarver i minst hälften av alla Juliette och sparrispotatisarna hade ruttnat. Det blir ingen match att vinterförvara den ynka skörden. Om en månad är det uppäten. Gissningsvis har vi tagit upp knölarna för sent. Lite för dålig koll på vilka sorter som är tidiga och sena. Skärpning. Inga bilder togs under detta irritationsmoment. Bara upp och bort med eländet.

 

Nåväl.

 

Å ena sidan fortsätter hösten att vara riktigt härlig, det fortsätter växa i trädgårdslanden och grönsakerna revanscherar på den usla sommaren. Å andra sidan sker det saker i vägkanten som vittnar om mörkare tider…

Snökäpparna sattes upp här om dagen och talar sitt tydliga språk. Samtidigt går jag i shorts och T-shirt och sitter på altanen till sena kvällen.
Snökäpparna sattes upp här om dagen och talar sitt tydliga språk. Samtidigt går jag i shorts och T-shirt och sitter på altanen till sena kvällen.

 

En snabb rackare, rosenbönan, men jag vill helst att de ska svälla upp eftersom det är bönorna på insidan jag vill åt. Det går alldeles utmärkt att äta hela bönskidan, smörstekt i vitlök är den rent obscent god, men då ska man helst ta dem vid 15-20 cm längd eftersom de blir lite hårda annars.
En snabb rackare, rosenbönan, men jag vill helst att de ska svälla upp eftersom det är bönorna på insidan jag vill åt. Det går alldeles utmärkt att äta hela bönskidan, smörstekt i vitlök är den rent obscent god, men då ska man helst ta dem vid 15-20 cm längd eftersom de blir lite hårda annars.

 

Ser lite ledsen ut, jag vet, men det är inget bekymmer eftersom härligheten ligger inkapslad i fodrade bönskidor. Lagom att skörda nu men solen ska lysa så fint i flera dagar framöver så jag har lite tid på mig.
Bondbönorna ser lite ledsen ut, jag vet, men det är inget bekymmer eftersom härligheten ligger inkapslad i fodrade bönskidor. Lagom att skörda nu men solen ska lysa så fint i flera dagar framöver så jag har lite tid på mig.

 

Min bästa persiljeodling någonsin.
Min bästa persiljeodling någonsin.

 

Jag som brukar skryta med vår pampiga och kolossala dillskörd. I år bidde det ingenting.
Jag som brukar skryta med vår pampiga och kolossala dillskörd. I år bidde det ingenting.

 

Lyckan är... att man äntligen har en egen körsbärsbenved. What took me so long?
Lyckan är… att man äntligen har en egen körsbärsbenved. What took me so long?

 

Precis som med körsbärsbenved så har jag länge velat ha en syrénhortensia. Jag ångrar mig inte en sekund.
Precis som med körsbärsbenved så har jag länge velat ha en syrénhortensia. Jag ångrar mig inte en sekund.

 

Mjuka, fluffiga och vackra!
Mjuka, fluffiga och vackra!

 

Varje dag, jag lovar, varje dag kan vi skörda 5 dl solmogna björnbär. Vi fick en helt galet stor skörd i år!
Varje dag, jag lovar, varje dag kan vi skörda 5 dl solmogna björnbär. Vi fick en helt galet stor skörd i år!

 

Jordgubbsplantan med sina revor. Det som förbryllar mig är att skotten på revorna kommer med nästan exakt lika stort mellanrum på alla revorna. Är inte det märkligt?
Jordgubbsplantan med sina revor. Det som förbryllar mig är att skotten på revorna kommer med nästan exakt lika stort mellanrum på alla revorna. Är inte det märkligt?

 

Men alltså! Komma nu och komma! Hela säsongen har jag haft en rad med palmkål utan nät och en rad under nät. Som ett experiment. Hela sommaren har jag konstaterat att det går lika bra att odla utan nät. Men så NU, i mitten av september, kom de helt plötsligt de bastarderna. Tugg, tugg.
Men alltså! Komma nu och komma! Hela säsongen har jag haft en rad med palmkål utan nät och en rad under nät. Som ett experiment. Hela sommaren har jag konstaterat att det går lika bra att odla utan nät. Men så NU, i mitten av september, kom de helt plötsligt de bastarderna. Tugg, tugg.

 

Alldeles för många, hungriga och snabba kålfjärilslarver.
Alldeles för många, hungriga och snabba kålfjärilslarver. De är dock inte ohemult många. Dessa kan man plocka bort och trampa ihjäl. Och så vitt jag vet är det enda sättet att bli av med dem.

 

Prydliga solhattar på hundarnas grav.
Prydliga solhattar på hundarnas grav.

 

Och så över till avdelningen klövdjur. I år satte vi upp tvålbitar, rå-väck och skaffade hund för att hålla älgarna borta. Våren var bra och då hade ännu inte hunden skaffats men vi tyckte oss se en markant skillnad i besök av älg efter upphängning av skrämselartiklar. Sen har de hållit sig borta.

 

Till här om dagen. Nästan på pricken samma datum som förra året. Och förrförra. Från en dag till en annan så har älgen kommit och ätit upp alla äpplen. Alla. Alice, Aroma och Rödluvan. Därefter gör den ett återbesök och tar även fallfrukt, löv och årsskott. Snipp snipp.

 

Vi kan inte annat än skaka på huvudet och köpa äpplen i affären. Vi som faktiskt hade en riktigt stor skörd på gång.

Alice - efter älgens besök.
Alice – efter älgens besök.

 

Vårt äppelträd Alice är trådgårdens vackraste fruktträd denna sommar.
Alice – som det såg för en månad sedan.

Bara att bryta ihop och komma igen.

Vissa saker sköter naturen alldeles av sig själv.
Vissa saker sköter naturen alldeles av sig själv.

 

Mitt första försök med brysselkål verkar lyckas! Detta har växt och växer fortfarande under duk. Törs inget annat och kommer att hålla koll på den ganska ofta för helt plötsligt är de där. LARVERNA.
Mitt första försök med brysselkål verkar lyckas! Detta har växt och växer fortfarande under duk. Törs inget annat och kommer att hålla koll på den ganska ofta för helt plötsligt är de där. LARVERNA.

 

Utomhustomaterna är nu inplockade. Det händer för lite för att riskera att frosten tar dem. Jag har god erfarenhet av att låta tomater mogna på fönsterbrädan. Den som lever får se. Tomaterna i växthuset mognar för fullt så de får vara kvar ett tag till. Det ska ju fortsätta att vara fin höst.
Utomhustomaterna är nu inplockade. De mognar för långsamt för att riskera att frosten tar dem. Jag har god erfarenhet av att låta tomater mogna på fönsterbrädan. Den som lever får se. Tomaterna i växthuset mognar fortfarande för fullt så de får vara kvar ett tag till. Det ska ju fortsätta att vara fin höst.

 

Så över till lite kulturella landsbygdsaktiviteter! På lördag 3 oktober är det Den Blå Tråden i Närkes Kil med omnejd (gamla Kils socken). Under dagen, klockan 10-16, är det stationsrunda där man kan passa på att se vad bygden har att erbjuda i form av småföretagare, hantverkare, eldsjälar, föreningsliv och entreprenörer.

 

Det är öppet hus på 15 platser och för trädgårdsvänner finns det flera stationer av intresse. Vad sägs om biodling och lokalproducerad honung hos Thomas Claesson i Falla? Eller varför inte köpa Rörbrakets ekologiska grönsaker av Ulf Wiktorsson som står på familjen Hammarlunds gård? Och trädgårdsmästare Marita Asklöv som har en fantastisk visningsträdgård och en del försäljning har öppet hus.

 

Naturligtvis är jag med, både med öppet hus och som arrangör, och hos mig kan du köpa keramik och boka kurser men naturligtvis är du välkommen att bara titta på min trädgård och säga hej! Det ska bli en fin lördag, perfekt för en utflykt!

Välkommen till Den Blå Tråden! Gå in på hemsidan och läs mer om arrangemanget, alla stationer och var du hittar dem!
Välkommen till Den Blå Tråden! Gå in på hemsidan och läs mer om arrangemanget, alla stationer och var du hittar dem!

 

 

 

Koriander

I bassortimentet i Getingedalen ingår alltid en eller ett par krukor med koriander i växthuset. Häll jord i kruka, häll ut frön, täck med 1 cm jord, vattna då och då. Det är allt. Den sköter sig själv. Den är snabb och den är användbar. För den flitiga och stora korianderälskaren så hinner man med två skördar på en säsong.

Jag vet faktiskt inte om den kan växa utan växthus eftersom jag bara känner till förhållandena i bergen.

Koriander verkar vara en ört som antingen älskas eller avskys. Jag har en vän som skulle resa några månader i Asien men kunde knappt äta en bit eftersom det var koriander i all mat. De fick lägga om rutten så att man passerade en storstad med internationella restauranger med jämna mellanrum.

En annan vän äter koriander men endast under pistolhot. Och en tredje kompis reste med en gymnasieklass i Asien som trodde att kocken hade tappat diskmedlet i maten och var på vippen att klaga när förklaringen kom; koriander.

I asiatisk mat tycker jag att koriandern är oumbärlig. Den lyfter de flesta anrättningar med curry eller kokosmjölk. Rätter med kokt potatis och grönsaksbiffar toppas av en gräddfilssås med lime och koriander. Även i mexikansk mat återkommer koriandern titt som tätt. Då vi gör quesadillas måste det blandas ner lite koriander i den rivna osten för att göra bröden rättvisa. Och i en perfekt guacamole är det koriandern som sätter pricken över i.

Så här gör jag när jag skördar och tar hand om min koriander:

Koriander redo för skörd!
Koriander redo för skörd!

 

Hade helst skördat denna innan blom men allt blir inte som man tänkt sig.
Hade helst skördat denna innan blom men allt blir inte som man tänkt sig.

 

Jag offrar några cm av stjälken för att slippa skölja bort jord.
Jag offrar några cm av stjälken för att slippa skölja bort jord.

 

Fröna till årets koriander fick jag av en vän i en (ren) hundbajspåse!
Fröna till årets koriander fick jag av en vän i en (ren) hundbajspåse!

 

Koriander finns i flera utföranden; med blad eller mera dillik. Jag tror att jag föredrar blad om jag måste välja.
Koriander finns i flera utföranden; med blad eller mera dillik. Jag tror att jag föredrar blad om jag måste välja.

 

Synar koriandern efter ogräs och ohyra sedan hackar jag den fint.
Synar koriandern efter ogräs och ohyra sedan hackar jag den fint.

 

Eftersom jag rtedan har gjort misstaget att frysa koriander i påse och fått allt i frysen att smaka koriander så fryser jag den nu för tiden i tät burk.
Eftersom jag redan har gjort misstaget att frysa koriander i påse och fått allt i frysen att smaka koriander så fryser jag den nu för tiden i tät burk.

 

Koriandern hade börjat sätta frö så jag sparar en handfull.
Koriandern hade börjat sätta frö så jag sparar en handfull.

 

Häpp! Så enkelt är det. Och om koriandern är torr vid förpackningstillfället så är det lätt att peta ut det man behöver ur den frysta burken vid matlagning. En del örter lagras bäst i frysen medan andra bör torkas. Koriander är en frysört men se upp för påsar, det måste vara en tätare behållare än så för att förhindra smitta. Glasburk är det smidigaste jag kan komma på.

Good luck korianderlovers!