Lite på stand by …

Trädgårdslivet är lite ”mellan jobb” som man säger. Redan i övergången till juli blir vår trädgård mindre intressant, åtminstone för den som är beroende av blomprakt. I år var juli dessutom mer som en höstmånad, så timmarna i grönskan blev inte så många. Augusti då? Ja, vi har redan passerat halva. Otroligt. Varmt och torrt är det just nu. Inget regn i sikte på ett tag. På gott och ont. Vi vattnar förstås, annars skulle det se förfärligt ut. Går faktiskt och längtar efter att få skaffa nytt. Nya växter. Jag har en önskelista. Och att börja dela växter. Och flytta om … Men man får hålla sig. September är den stora planteringsmånaden. Livet är lite på ”stand by”.

IMG_3524

Vidjehortensian njuter vi av så klart, skuggornas okrönta drottning.

IMG_3544

Den blå Hortensian tar intryck. Har blommat länge nu och åldras mycket värdigt och vackert.

IMG_3529

Alunrotens blommor går också i vitt, skira stänglar men förvånande stadiga. Har jag lovordat den här växten tidigare? Jag kommer att skaffa många fler nästa månad. De passar var som helst i lunden. Men jag kommer att undvika de riktigt ljusa bladen. De håller sällan stilen. Mustiga färger får det bli, utbudet är enormt.

IMG_3528

Hösten är många Gentianors tid. Denna köpte vi som krukväxt förra sommaren och den blommade länge, länge. I höstas planterade vi den i ett nytt parti i mycket väldränerad jord, faktiskt mest sten och grus. Den har kommit fantastiskt och är nu full med härliga knoppar.

IMG_3531

Den blå Nunneörten satte vi i våras i samma parti. Den blommade nästan omgående på ett fantastiskt sätt. Efter blomningen klippte vi bort det överblommade. Nu, några veckor senare, börjar den om igen! Huva vilken häftig bekantskap!

IMG_3538

Alltså, Nunneört, vad är det med denna växt? Här den gula. Visste knappt att vi hade den hos oss. Men tydligen. För nu har massor med frön självsått sig i gårdsgruset. Lite överallt. Jord existerar inte här. Under gruset har vi paddat stenmjöl! Nunneörten verkar älska den här miljön.

IMG_3539

Men inte bara den, hör och häpna. Nu dyker det upp små skott av Rosenspirea bland stenarna. Har aldrig sett piggare bebisar. Har vi vattnat här? Aldrig!

IMG_3537

Den stolta föräldern bröstar sig och skjuter nya, knallröda skott i pur förtjusning.

IMG_3541

Men det ”sjukaste” av allt. I stenöknen tycker en Julros att den ska slå ner sin rot! Va? Visst, föräldrarna står bara ett stenkast (ha) bort, men vem hade kunnat ana … Vad ska dyka upp härnäst i denna otippade barnkammare?

IMG_3532

Blodgräset står i en stor betongkruka placerad på nämnda grusplan. Men trivs inget vidare, nu på tredje året i sitt fängelse. Jag tror faktiskt att jag ska gräva ner ruggen i stenmjölet! Tror inte att den överlever en vinter till i den mörka källaren. Risken är förstås att det slutar med en röd gräsmatta …

IMG_3543

Mahonian, Nordens mimosa, är snygg alla tider på säsongen. Och som den växer. Dags att kapa ner den en bit om vi vill ha kvar utsikten genom fönstret … Det här är en buske som gillar att bli tuktad. Det kommer att stimulera fram många nya skott.

IMG_3548

För oss är bärtiden i stort sett redan över. Hallon, vinbär, körsbär, krusbär … De har alla haft sin tid. Men så kommer Björnbären, de förnämsta av dem alla. Nu mognar de med en hisklig fart. Vi har inga massor, så det mesta går direkt från buske och in i munnen. Med glass! Mmmmm …

IMG_3546

Den stora prövningen blir att flytta denna ”metallic” bräken från kruka till friland och få den att ta sig igenom vintern. Stenöknen kanske … hm …

Ulf

 

 

 

 

Mina bästa

Det är ju lite tidigt att sammanfatta en sommar som just nu visar sig från sin allra bästa sida och som inte visar några tecken på att vilja tacka för sig. Men jag är i tidsnöd och har knappt utrymme för att sitta 30 min framför datorn, så idag gör jag det lätt för mig och delar bara helt enkelt ett par bilder från varje månad sedan i våras, de bästa som jag tycker, med en enkel kommentar.

IMG_2789

Först ut på våren, de otroligt välkomna Snödropparna.

IMG_2790

Julrosorna, min passion, vaknar upp ur vintersömnen.

IMG_2841

Blue Lady i all sin prakt, i mitt tycke den vackraste av alla Julrosor. Inget foto kan göra henne rättvisa.

IMG_2871

Stjärnmagnolian lyfter sina vingar.

IMG_2878

Min hembygds vackra landskapsblomma, Kungsängsliljan. Just det, Roslagen i mitt hjärta.

IMG_2896

Lite väl grälla för lunden kan tyckas, men ibland måste man våga!

IMG_2924

En knallblå Dvärgrhododendron får hjärtat att slå dubbelslag.

IMG_2947

Och en karamellfärgad Azalea får det nästan att stanna.

IMG_2998

Spetsmössa i full bomning. En underbar marktäckare!

IMG_3002

Vi gillar kontraster. Som den här Rosenspirean framför en nästan svart Fläder.

IMG_3022

Japansk Buskrosling i sin gula fas.

IMG_3053

Utsikt mot dammen.

IMG_3207

Louis Bougnet, en ros att älska.

IMG_3222

Pioner ska man ha av många sorter för att få njuta länge av blomningen.

IMG_3448

Kontraster som sagt. Senaste mode i vår lund.

Njut nu av sol och värme och älska skapelsen, detta ofattbara mirakel!

Ulf

Morgonljuset

Tidig morgon. Det flacka ljuset från solen som häver sig upp i öster. Favorittiden på dagen. Vi är lovade sol och värme. Det är mycket som ska göras idag. Kottar måste räfsas upp innan det går att klippa gräset. Den hårt klippta lönnen ska tuktas ytterligare. En kruka ska få nytt innehåll. En nyinköpt perenn ska delas och planteras. Ljung som placerades lite oförståndigt häromdagen bör väl flyttas …

IMG_3482

Jag samlar kraft och inspiration under dagens första runda. Ljuset reflekteras vackert i den oklippta delen i nordöst.

IMG_3484

Den nya planteringen i öster suger girigt åt sig dagen första solstrålar.

IMG_3485

Piprankorna har börjat sin klättring på tunna trådar

IMG_3486

och den vitbrokiga Hostan blommar vackert.

 

IMG_3488

Kransveronikans blomspjut lyser upp skuggan under Rönnsumak och Fjäderkaragan.

IMG_3491

I torvpartiet hälsas jag av en eftersläntrande dvärgrhododendron.

IMG_3492

Irländsk ljung. Ett spännande nyförvärv. Trivs i samma jord som Rhododendron. Ska stå ljust och luftigt. Zon 2 stod det på etiketten. Det ska inte vara något som helst problem i en upphöjd rabatt. Men har jag inte placerat den för mörkt? Jo, så är det nog. Får flytta dem idag …

IMG_3495

Augusti. En sommarmånad. Men nu påminns jag om det som ska komma. Dagarna blir kortare. Vidjehortensian blommar.

IMG_3497

Höstflox

IMG_3502

och höstanemoner bär bud om en förestående växling

IMG_3501

och Vingad benved har bråttom att ta över skådespelet.

IMG_3496

Dagliljorna

IMG_3500

förknippar vi

IMG_3498

ändå med högsommar och njuter ofantligt av deras grace

IMG_3503

och i krukan på gruset slår de första blommorna ut på Afrikas blå lilja. Stanna kvar hos mig sommar, än får du inte gå!

Ulf

 

Svart är också en färg

IMG_1836

Men det är ont om svarta växter. För det är säkert inte busenkelt att åstadkomma. I naturen vet jag knappt om det förekommer alls. Det vill till avancerad förädlingsteknik för att komma ens i närheten.

Ingen kan påstå att den här Julrosen påminner om svart. ”Mörk” kan man väl säga utan att överdriva.

 

IMG_1861

Det skulle vara häftigt med svarta Kungsängsliljor. Men det får vi nog vänta på ett tag. Det finns andra mycket mörka varianter av släktet Frittilaria som jag absolut måste sätta i jorden i höst.

IMG_1975

Varför denna fascination för svart? Vet inte. Men visst känns det lite exklusivt. Lite speciellt. Jag gillar till exempel skarpt det mörka mönstret hos Sockblommornas unga blad.

IMG_2458

Petunior kan man tydligen få fram i vilka färger som helst. Det finns en till synes kolsvart sort som jag föll pladask för när jag såg den första gången. Men när jag knipsar bort överblommat blir jag annilinblå om fingrarna. Så nej, den är nog inte svart ändå. Och ingen övervintrare. Jag vill ju blanda in det svarta i lundträdgården. På ett ”naturligt” sätt.

IMG_2841

Ännu en mörk Julros. Men den är blå. Finns det svarta? Apropå Julros. En liten planta har självsått sig i gruset innanför dubbelmuren! Inte en gnutta jord finns det att växa i. Bara stenmjöl och ärtsingel. Man blir helpaff men förtjust över sådana överraskningar. Ska bli spännande att se hur den utvecklar sig.

IMG_3447

Den heter Brunnäva, men faktiskt, många blad i vår trädgård har teckningar som är mer svarta än bruna. Riktigt läckert svarta!

IMG_3466

Till stor del får man nöja sig med mörkt. Smällspireor finns med riktigt mörka blad. Det är effektfullt att blanda in dem i buskage tillsammans med olika gröna nyanser. Det uppstår en spännande magi som är svår att förklara.

IMG_3464

För krukorna är det lättare att hitta mörka toner som i visst ljus drar åt svart, dock inte denna klöver på den här bilden …

IMG_3468

Dramatiska kontraster, det är det vi är ute efter. Inte överallt. Men här och där. Lite lagom, detta förträffliga ord som säger allt.

IMG_3467

Vi lyckades övervintra knölarna till Dark Angel, en jättecharmig, enkel Dahlia som vi har i kruka.

IMG_3462

Alunrot är en användbar marktäckare. Finns i härligt mörka nyanser också. Jag blir mer och mer en fan av denna mångsidiga växt som växer så frodigt men lågt i lite fuktighetshållande jord.

IMG_3461

Har man sett! En Spetsmössa med den mest bedårande ådring. Jag ryckte till mig krukan hos

IMG_3460

Fröken Knopp i Norrtälje i fredags. Vilken skönhet! Och det var en mycket kraftig planta. Ett fynd helt enkelt. Jag bör få ut minst fyra stycken när jag planterar den i veckan. Måste bara bestämma den allra bästa platsen i halvskugga men i ett stråk där vi ofta passerar.

IMG_3463

Närmast svart tycker jag att ett par sorter av Fläder har kommit. Vi är lyckliga ägare av två olika namnsorter som dessutom ger riklig skörd för den mest utsökta och läskande saft. Dyrgripar som växer snabbt och snyggt.

Kommer värmen nu från det ena till det andra?

Ulf

 

Buskarna bär bär

Det är kul med allt ätbart i trädgården. Vi har egentligen ingen klar uppdelning mellan prydnads- o nyttoväxter. Rabarber är bäst före midsommar sägs det. Vi satte våra nya plantor i den vevan. De har växt till sig fantastiskt. Skönt att de går att frysa in för vinterbruk. Jag tröttnar aldrig på rabarberpaj.

IMG_3205

Gamla trotjänare

Bibbi har gjort fantastisk flädersaft. Dels fick vi blommor av släktingar, dels har vi skördat på egna buskar i vårt woodland.

IMG_3209

Var har den här busken kommit ifrån? Det vet vi inte, men den har placerat sig helt perfekt.

IMG_3217

Blommorna från den här svartbladiga skönheten gav en härlig färg åt saften.

Och nu är det dags för bären.

IMG_3426

Vi tillåter en del hallonplantor i utkanterna av det halvvilda. Har man en gång haft en hallonodling verkar det inte gå att bli av med dem. De skott som hamnar fel rycker vi helt enkelt bort.

IMG_3436

Röda vinbär

IMG_3427

och svarta växer mitt inne i låtsasskogen. Fantastiska lundväxter tycker vi.

IMG_3428

De unga, självsatta klarbärsträden i lunden bär bär i år.

IMG_3429

Bärhäggmispelns bär liknar blåbär och är minst lika nyttiga, men har en helt egen smak. Är det bara jag som gillar dom? Nej, fåglarna också! Och bajset blir blått och hamnar lite här och var. Det är baksidan …

IMG_3430

Krusbärsmarmelad har vi haft i flera veckor, men nu kan man äta godiset direkt från buskarna. Både röda och gröna.

IMG_3431

De amerikanska blåbären är inte blå ännu, men buskarna vi satte förra året ger mer än förväntat redan nu.

Juli är en blomfattig månad hos oss. Ändå är det förvånansvärt mycket färg när man rör sig genom det gröna.

IMG_3422

Den Japanska Buskroslingen får nya blad nu igen. Som en andra ”blomning”. De är otroligt tjusiga. Knallröda i början

IMG_3022

för att sedan bli gula och slutligen gröna. En zon 1 växt som nu klarat två vintrar i dubbelmuren.

IMG_3424

Den vita Astilben är verkligen läcker. Trendigt! De kommer att stå fint mot en vägg av Pipranka. De första späda skotten strävar tappert uppåt på sina ståltrådar. Tålamod får jag säga till mig själv varje dag. Inne i huvudet är jag ständigt minst två år framåt i tiden.

IMG_3432

Den röda får än så länge agera krukväxt. Kan bli svårplacerad i höst. Varför köpte jag ett sånt stoppljus? Jag kommer nog att ge bort den. Också.

IMG_3435

Det här är mer i min smak. En blekblå Hortensia i skugga.

IMG_3441

En liten blyg Tremastarblomma inköpt vid ett trädgårdsbesök för några veckor sedan med Adolfsbergs Trädgårdsförening, för övrigt en synnerligen livaktig förening med mängder av supertrevliga människor. Det är bara en sak, var är männen? Jag är ju ny i de där sammanhangen och lika blyg som den stackars Tremastar´n. Lite saknar jag det grabbiga …

IMG_3442

Några Klematis

IMG_3443

blommar i lunden

IMG_3446

och vid uterummet den överdådigt blommande ´Summer Snow´.

IMG_3434

Sen måste det ju inte vara blommor för att det ska vara effektfullt,

IMG_3447

blad kan som sagt vara nog så iögonenfallande. Som hos Gulplister och Brunnäva.

Vitt är trendigt, eller kommer att bli. Det är vad jag tror. Undrars hur det är med svart. Det kanske redan är inne. Jag är allt sugen på lite mer svart också. Får återkomma om det.

Ulf

 

 

 

Kalt och kargt men …

En nostalgipromenad i västkuststaden Lysekil, där jag bodde för 60 år sedan, ger lyckorysningar i hela kroppen. Det har inte blivit så många återbesök under åren till alla dessa högoktaniga barndomsplatser. Nästan som berusad upplever jag idag Pinneviksbadet och den obeskrivliga promenaden genom naturreservatet ut till Stångehuvud.

IMG_3343

Skulle gärna bo vid havet igen.

IMG_3353

Vilda rosor

IMG_3359

är vackrast!

IMG_3347

En småskalig kamp för överlevnad.

IMG_3349

Vilken mästare har ordnat det här?

IMG_3350

Så ska Strandtrift upplevas.

IMG_3351

Vi hukar oss i de salta, pinande vindarna.

IMG_3356

Strandkål. Frodigare grönsak får man leta efter!

IMG_3358

Trendigt vitt

IMG_3365

mellan stenblocken.

IMG_3368

Mästerligt!

IMG_3374

Murgröna mot en bergvägg. Jo då …

IMG_3375

Det går lika bra med … Kaprifol.

IMG_3366

Somliga är intresserade av Pluto.

IMG_3370

Jag är inte på långa vägar färdig med jorden!

Ulf

 

De bara dyker upp

I vår trädgård finns det en hel massa växter som vi aldrig planterat. De bara dyker upp. Och vi tänker så här. Om de slagit sig ner på en bestämd plats, måste det betyda att de trivs alldeles särskilt bra just där. Alltså får de oftast bli kvar.

IMG_3301

Som den här eken. Det är bara några år sedan vi upptäckte det pyttelilla skottet. Nu är den säkert tre meter hög. Och den har placerat sig helt rätt alldeles intill en av våra gamla tallar.

IMG_3276

Tallarna börjar tyvärr ge sig efter drygt etthundra år på platsen. Denna kvinnliga ”terminator” tog i veckan ner en gigant mitt i trädgården.

IMG_3277

Jag bara gapade fånigt när hon började hiva sig upp på stammen!

IMG_3281

Som en ekorre klängde hon bland grenarna med motorsågen i bältet.

IMG_3284

På rekordtid hade hon skalat hela trädet

IMG_3290

och fullbordade segertåget från toppen

IMG_3293

och ända ner. Giganten hade placerats med millimeterprecision på en minimal yta utan att något annat hade tagit skada. Triumf och glädje.

IMG_3294

Utan medarbetaren, som hade ”smörjobbet” på marken, hade det förstås inte fungerat. Det är en sann fröjd att se skickliga yrkesmänniskor ”in action”!

IMG_3299

Vi har ingen aning om vad det här är. Ett ogräs kanske, men ett vackert sådant i så fall. Växer ute vid gatan som en stor, rund buske. Inga blommor ännu, men vi tycker att den är vacker. Självklart får den stå kvar.

IMG_3300

Alla rönnar som självsår sig finner inte nåd för våra ögon, men den här, som så lämpligt satt sig vid Fågelbogranen och Sockertoppsgranan, älskar vi. Den växer sakta i en minimal skreva mellan stora stenblock.IMG_3302

Det händer att vi hittar små skott av Syren. Den här flyttade vi vi faktiskt för ett par år sedan och den har tagit fart så det är helt otroligt. Nu har vi hittat ett skott till som vi ska ge en ny plats endera dagen.

IMG_3303

Kungsljusen blir alldeles för många. Vi brukar spara bladen som ofta ger en skön kontrast. De flesta blomställningar tar vi dock bort. Men när det dyker upp ett Violkungsljus perfekt placerat är det som en skänk från ovan. Något vackrare är svårt att tänka sig.

IMG_3304

När vi byggde dubbelmuren, var vi tvungna att ta bort två gamla risiga Smultronschersminer. Vilken lycka när vi upptäckte att de fått barn och en spänstig liten buske började ta för sig alldeles vid ingången till trädgården!

IMG_1027

Guldregn dyker upp överallt. De har bara kommit. En del låter vi vara kvar och några är idag stora och mycket, mycket uppskattade träd.

IMG_3256

Måste slutligen bekänna att det faktiskt också finns rosa inslag hos oss, även om jag försöker låtsas som att det inte existerar. Den här karamellen har jag dessutom både köpt och planterat själv. Ibland faller jag för det söta.

Ulf

Vitt kan bli nästa hit …

Jag vet, ögonen dras till det färgsprakande, det spektakulära och dramatiska. Efter varje besök på plantmarknaden kommer man hem med ytterligare ett eller flera fullblod som ska placeras och smälta in.

IMG_1510

Det blir inte alltid så bra. Allt för ofta blir det som en palett. Men det är ju inte paletten vi eftersträvar, det är den färdiga tavlan.

IMG_0849

En tavla behöver ett genomgående tema, en färg som tillåts ta över. Mitt i en tid som liksom blixtrar i ändlösa kaskader av uppseendeväckande händelser, är det som om vi får ett allt större behov av att åstadkomma lugn och harmoni i vår egen närhet. Trädgården, som vi ju själva har full frihet att skapa, ger oss en möjlighet att förenkla färgskalan, att renodla en bakgrundston som stillsamt förstärker de utropstecken som vi ändå vill se.

IMG_2998

Det skulle inte alls förvåna mig om vitt blir den nya modefärgen i svenska trädgårdar. Visst, jag vill själv ha en sprakande vår, med massor av Rhododendron och Azaleor som likt majbrasorna förkunnar att den långa vintern är över.

IMG_3269

Men sedan. Också en symfoni lugnar ner sig. Vi kan inte tänka oss en helkväll i konsertsalen där slagverkarna har huvudrollen från första till sista takten. Vi vill beröras djupare utan att budskapet dånar in i öronen.

IMG_3275

Ofta kan vi inte välja bakgrund. Huset har den färg det har. Helt klart så hos oss. Man målar inte om tegel, som regel. Men vår gula södervägg förväntas tåla vitt, rött, gult, blått, rosa, och lila! Det hade kanske varit lugnare med bara Rosenvialen,

IMG_1095

och Klätterhortensian,

IMG_1391

och en ny häck av remonterande, friska buskrosor. Men vad gör vi då av allt det andra som har stått där sedan förra århundradet? Alltid samma ångest inför de stora frågorna. Slänga? Diska? Tacka för det som varit? Så enkelt är det inte … Möjligen omplacera. Men var …?

IMG_3265

Det vitbrokiga bjuder på stillsam dramatik, en slags eftergift.

IMG_3268

Det lättar upp skuggan

IMG_3270

och kan ibland till och med överglänsa det färgsprakande.

I går gav vi bort en stadig bit Myskmadra till en god vän med trädgårdsintresse. Han insåg värdet och bar glädjestrålande iväg med jordklumpen som vore den en guldtacka. Om några få år kan denna oansenliga gåva, i massformat bilda vilsam fond för de solister som tillåts agera på scenen. Som en matta övergående från vitaste vitt till skönaste, fluffiga grönt.

IMG_3274

I dag måste det oundvikliga ske. Vår stoltaste tall, navet i hela trädgården, måste avtackas. Hur länge han stått där kan vi bara gissa. Skickliga yrkesmänniskor kommer att med värdighet hjälpa honom bort. Med stor respekt och glädje ska vi alltid tänka på vår rese som soliga kvällar förvandlades till ett gyllene landmärke. Många, många timmar har vi andlöst vilat ögonen på urtallen, den käre väktaren. Under hans skugga har fostrats ett Guldregn och en Ginnalalönn. Nu får de ta över huvudansvaret i östra lunden.

Ulf

 

 

Dricka bör man annars dör man …

Det är torrt i lunden. Och 30 grader på termometern. Tallar och aspar tar det vatten som eventuellt finna i marken. Så vi vattnar!

IMG_3221

Spridaren har fått arbeta hela dagar. 2 timmar på varje plats. Men det förslår egentligen inte. Vi borde veta det här nu, efter 35 år med trädgården. Inte minst förra sommaren var en prövning. Ändå tänker vi att i vår svala lund är det ingen fara.

IMG_3235

Faktum är att i stort sett allt vi planterat är törstiga varelser. Våra Praktbetonika ligger smäktande mot marken och liksom letar efter en droppe att slicka i sig. Då är det akutbehov för prickskjutning med vattenpistolen. Och de reser sig igen! Puh.

IMG_3201

Kameleontbusken, gammal i gården, kunde säkert fått en bättre placering från början. Nu måste vi vaka noga över att den får en rejäl rotblöta varje vecka under den varmaste tiden.

IMG_3230

Pionerna, som nu har sin storhetstid,

IMG_3228

kräver mängder av vatten för att orka stå raka i ryggen, som vi vill att de ska göra.

IMG_3222

Att få stoppa näsan i en frisk Luktpion före frukost är en ynnest, renaste poesi.

IMG_3223

Och så har vi Rosorna. Vattenslukare är vad de är.

IMG_3224

Vi är faktiskt själva förvånade att vi har så många olika rosor och kan inte riktigt förklara hur det blivit så. De har ju aldrig varit den sanna passionen, men tydligen har den ena efter den andra funnit nåd för våra ögon.

IMG_3225

Vi kan varmt rekommendera Honungsrosen ´Hybrida´, en otroligt rikblommande doftexplosion.

IMG_3231

Den här gamla damen fanns vid söderväggen när vi flyttade in 1980. Hon och hennes två systrar inger den djupaste respekt och vördnad. De behöver inte ropa efter vatten. Vi står på tå för dem vad de än behöver.

IMG_3232

Deras lysande granne, lika gammal vid väggen, har i många år fått kämpa om utrymmet med Björnbär och högresta Nävor. Hon har aldrig gjort något väsen av sig. Långa tider bortglömd under alla som tagit för sig, har hon varje år tittat fram lite försynt och liksom bett om ursäkt för 70-talsklänningen.

IMG_3234

De flesta av våra buskar är lite robustare. En Schersmin kan klara tuffa förhållanden, men det finns en gräns även för en hårding. Har man haft oturen att bli planterad några futtiga meter från en 20 meter hög monstertall, vill det till att ha sinne för överlevnad.

IMG_3233

Vi är inne i något av en Klematisperiod för tillfället. Det är ett spännande släkte med en fantastisk variation. Det verkar finnas en Klematis för varje läge. Vår ett år gamla ´Arabella´slår nu upp sina djupblå. Hon klättrar inte, utan ålar sig fram under och över och vid sidan av vad det vara må. Ett charmtroll som blommar länge, länge.

IMG_3200

Till och med torvpartierna riskerar att torka ut när dagsregnen uteblir och solen gassar. De små Fotbladen, som vi köpte på senaste trädgårdsmässan, har ändå klarat mandomsprovet. Det ska bli spännande att se hur de artar sig framöver.

IMG_3205

Helt överraskande har Rabarber blivit en favorit. Den går ju att använda i naturträdgården! Fantastisk miljöskapare. Bara den får massor av, just det, VATTEN!

Så, vi får tillönska varandra en riktigt blöt sommar.

Ulf

Lite snål …

IMG_3198

Det kostar att ligga på topp. Ett besök i en plantmarknad lämnar stora hål i plånboken. Som nu senast, när en Glandelaster liksom ropade ”ta mig”. Ja, gärna. Vi behöver mer höstblomning. Läser på etiketten : gärna i större antal till vildare partier. Perfekt hemma hos oss. Så tittar man på prislappen och inser att det inte kan bli tal om ”större antal”.

IMG_3190

Nu har ju jag varit med ett tag, så mig lurar dom inte. Jag köper två plantor, åker hem och delar dem till åtta! Hur lätt som helst med ett vasst verktyg. Ner i bra jord med bitarna och vräka på med vatten. Saken är klar. Planterat dem tätt. Om något år får jag ut lika många till och har på kort tid åstadkommit massverkan utan att behöva svälta.

IMG_3195

Som sagt, mer höstblomning. Och jag är lite inne på vitt just nu. Det blir så häftigt i de skuggigare partierna.

IMG_3203

Så, dela försiktigt och plantera. Dränker jorden med vatten så att de får en god start. Tro det eller ej. Alla klagar på vädret, men det är faktiskt riktigt torrt på sina ställen. I ”cykelbaneplanteringen”, ett ord jag kommer att återkomma till ofta i bloggen, är det snustorrt.

IMG_3208

När jag ändå är inne på ämnet att vara kostnadsmedveten, kan jag berätta att vi nästan uteslutande sätter perenner i våra krukor. OK, det blir en del sommarblommor också, men säg fifty – fifty då, så ljuger jag inte. Funkior kan man inte ha för många i en trädgård. Och de finns i oändliga variationer tycks det. Den här godingen, ´Purple Heart´, blir i höst utplanterad, ja var då? I cykelbaneplanteringen. Men till dess får vi njuta av den vid kaffebordet.

IMG_3194

Från det ena till det andra, nu är staketet på plats. Snabbt och behändigt. Ber Samuel fixa lite grejor på huset också när han ändå är igång mästersnickar´n. För än lever ROT! Fingra inte på det säger jag bara. För då röstar jag blankt i nästa val!

IMG_3209

Ett annat värdefullt tips är att plantera nyttoväxterna inne i rabatterna, eller miljöplanteringen, eller vad man vill kalla sin egen stil. I vår lund passar Fläder förträffligt. Vi har flera varianter. Nyskördade blommor blir till frisk och härlig sommarsaft som föredras av alla, även barnbarnen, framför burkläsk och andra gifter …

I lunden planterar vi gärna även Rabarber, Vinbär, Bärhäggmispel, Körsbär, Plommon, Blåbär, Aplar och en massa annat nyttigt. Många kryddväxter blir underbara marktäckare.

IMG_3178

Och så har man varit på konstutställning. Frossat i rosa, en färg som inte förekommer särskilt ofta i vår trädgård. Passar liksom bättre på en gata tycker vi också.

Gratis var det, kostade inget. Det här konstverket gick inte ens att bjuda på. Skööööönt!

Ulf