De rika och de fattiga

Glad midsommar på er! Hoppas att solen lyser på er. Det gör den i alla fall här i Costa Rica.  Tyvärr är mina två veckor i ett fantastiskt land snart slut. Är det nåt som Costa Rica är känt för, förutom sin surfing, så är det för sitt synnerligen rika växt- och djurliv.
Och ja, växt- och djurlivet är överväldigande!
Det är som galet och lyckligt med allt detta frodiga. Det bara väller över och nu är det också regnperiod så nu växer ALLT.  Under regnperioden kommer det också mer insekter, men dem vänjer en sig vid förvånansvärt snabbt.
Jag bor precis utanför Tamarindo på Stilla Havssidan. Orten har fått sitt namn efter ett vackert träd. Först trodde jag att det var ett jättevanligt träd. Som det här!

image
Nix! Det är inte Tamarindo. Det ska visst heter Guanacaste, precis som provinsen.

Men så var det icke!

Så jag frågade mig fram och hittade till slut två Tamarindoträd.

image

image

Det finns så många olika trädsorter så jag blir alldeles snurrig!
Jag måste bara visa några bilder från regnskogen! Regnskogen ligger i Monteverde.

image

image

image

I och med svängningarna mellan regnperiod och torrperiod så anpassas ju såklart trädgårdarna till det, men det  trädgårdarna påverkas mest av är fattigdom och rikedom. Visst, regnperiod i all ära men det är ändå torrt. I alla fall nära kusterna.
Runt vanliga hus ser jag krukor och småplanteringar som strålar lust, glädje och kamp.

image

image

image

image

Och sen har vi de vattenslukande hotellen…

image

image

Jag pratade in mig på ortens lyxhotell idag för att spana in lyxgrönskan…

image
Stort, vräkigt och bakom galler
image
Här vattnas det för fullt!

image

image

Say no more och sen är costaricaner  rädda om sitt vatten… 
Ha en fin midsommar!  Jag ska bjuda min costaricanska familj på jordgubbstårta!

Titti

PS. Vi har inte bara ätit jordgubbstårta. Vi har dansat Små grodorna också. Sen dansade ungarna merengue med oss!!

När jag blir stor ska jag ha en kolonilott

I söndags var det öppet hus på Älvtomta koloniområde. För en gångs skull var tajmingen perfekt så jag åkte dit. Ångrar inte en sekund. Tvärtom, jag längtar nästan tills jag får ha en egen kolonilott.

Älvtomta koloniförening
100 år nästa år!

Förmodligen är det en gräset-är-alltid-grönare-på-andra-sidan-situiation. Många som har en kolonilott skulle kanske vara avundsjuka på min trädgård men det händer att jag ibland önskar att min trädgård inte var så stor.

För det mesta är jag dock väldigt lycklig över att jag får leva och bo precis där jag är. Nyper mig i armen då och då för att påminna mig själv om hur bra jag har det.

Det kommer dock en dag då jag måste skiljas från Getingedalen. Jag hoppas att jag inser detta i tid så att jag hinner skaffa mig en kolonilott som jag kan njuta av när jag blir äldre. Alltså fy bubblan vad fint det var!

Idyll på idyll…
Inspiration och färgprakt. Kanske är detta den bästa tiden i trädgården…
Färgskalan…
klematis1
Klematis på rostig armeringsmatta. Hur fint som helst.
Gillar de olika bladformationerna och den förvridna stammen i bakgrunden. För att inte tala om irisarna…
Lin! Släng ner vanliga linfrön i jorden och du får detta sköna resultat.

Älvtomta koloniförening fyller 100 år nästa år och här är lotterna lite större än på andra koloniföreningar i Örebro. Det står en liten stuga på nästan varje lott och dessa är förstås väldigt olika. Storlek, design och skick skiljer sig åt men som min sambo sa; tänk att kunna byta hela panelen på sitt hus på en dag. En kolonilott skulle vara den perfekta nedtrappningen när man inte längre pallar 6500 kvadratmeter och ett hus som kräver skylift när det ska målas om.

Markplätten arrenderas av föreningen som i sin tur arrenderar den av Örebro kommun. Stugan köper man och i nuläget kostar dessa 50 000 – 200 000 kronor. I stugan finns varken vatten eller el men grill, gasol och solpaneler är tillåtet och vattenposter finns längs vägarna. Fräscha toaletter och dusch finns på området.

I love it.

Stugorna varierade i form och färg.
Lotternas planlösning var helt olika. Både beroende på ägare men också på placering på området.
Att dricka sitt morgonkaffe under ett gammalt äppelträd. Gärna för mig.

Tänk att inte ha större odlingar än att man hinner med att pilla på varenda planta under en och samma dag.

Det var naturligtvis inte bara perenner som odlades. Köksträdgårdarna duggade tätt och pallkragar var populärt.
Potatisen i hinkar som en center piece mellan kragarna.
Många varianter av ställningar för fiberduk finns det. Elrör och klädnypor är smidigt men färdiga tält med perfekt passform för en pallkrage finns också.
Nät för att inte fåglarna ska äta upp jordgubbarna. Potatisen har kommit längre än i Getingedalen.
Esteten målar sina kragar i en stilig kulör.
Hembyggda odlingslådor med personlig form ger spännande karaktär. Gamla fönster ger skydd och växthuseffekt.
Vallört, hatad och älskad. Detta såg ut som den som sprider sig helt galet men samtidigt tycker jag att den är fin. Dessutom är den oslagbar som gödsel.
Mörkröd vädd. Vanlig, vild, lila vädd är en favorit men denna är ju som en juvel…
Förmodligen den äldsta syrén jag någonsin har sett. Och levde gjorde den. Kanske är den planterad när området bildades för 99 år sedan?
Skönt med kommunalt vatten. Just nu är jag i stort behov av REGN eftersom det är snustorrt i trädgårdslanden. Med egen borrad brunn och väldigt gammal och trött vattenpump så slösar jag inte med dropparna.
Attans att det inte syns bättre men dessa prästkragar var rosa.
Pionens tid. Maximal tajming. Den ena pionbakelsen efter den andra visade upp sina aptitliga skrudar.
Denna oändliga mångfald av pioner…
En del har en enklare uppsättning av kronblad men är å andra sidan stora som en handflata.
Även om detta kanske är den allra vackraste tiden för att visa upp sin kolonilott så tror jag att andra tider gärna konkurrerar om förstaplatsen. Den 17 juli, 14 augusti och 11 september står dörrarna åter öppna till Älvtomta koloniförening. Ta chansen. Gå dit.

Var är kön? Jag vill säkra min kolonilott till den dag då jag måste trappa ner.

Lätt att gå till överdrift

Under många år har man varit lite lagom trädgårdsintresserad. Hållit på och pulat i ensamhet utan minsta kontakt med likasinnade.

Så kommer erbjudandet att skriva på den här bloggen. Och så går man med i en trädgårdsförening. Och börjar gå på föredrag om alpiner, pioner och vet allt och stöter på specialintressen som man inte visste existerade.

Folk som reser land och rike runt för att leta efter rariteter. Och skickar efter sällsynta fröer från hela världen. Helt nytt för mig. Men farligt lockande!

IMG_0598

Häromkvällen hade vi besök i vår trädgård. Av trädgårdsföreningen! 25 personer med anteckningsblock och kameror i högsta hugg. Jag fick nästan panik. Vad förväntade dom sig? Ovanligheter?

Många stannade beundrande framför Blomsterkornellen på stam och jag kände en viss lättnad över att ha inhandlat den tidigt i våras. Men vad mer?

IMG_0602

Vi tycker ju att det är ett stort under att Rodgersian blommar för första gången,

IMG_0593

men det har ju trädgårdsfolk sett tusen och en gånger.

IMG_0595

Armenisk näva, nästan en och en halv meter hög,

IMG_0596

skira, underbara Gillenia och

IMG_0597

förtjusande Stjärnflocka. Men är de inte för vanliga?

IMG_0471

Blå Nunneört. Visst, den är ett blickfång, men finns i vilken plantmarknad som helst. Jag har inte köpt den i Scottland!

IMG_0600

Jag kan sitta och stirra på en Iris i en halvtimme och tycka att den gör livet värt att leva. Men i ärlighetens namn, den är ett ogräs! Sprider sig som en tok och tål vilken oöm behandling som helst. Inte behöver man fjäska för en Iris. Den är tacksam för ingenting.

I går planterade jag en Tuja. En tuja! Köpt på Blomsterlandet. Och kände mig nästan lite skamsen. Jag kunde lagt manken till och försökt få tag i en Kaukasisk Vingnöt, ett alldeles underbart träd som jag bara sett i Stadsparken. Eller något annat exotiskt och helst rejält svårodlat på våra breddgrader.

Jag erkänner att jag nu befinner mig i farozonen. Står just i begrepp att anmäla mig till en gruppresa för att köpa ovanliga buskar. Billig!

Våra besökare då? Oj, de var otroligt vänliga och uppskattande. Inget snobberi över huvud taget. Otroligt trevliga trädgårdsvänner! Det är jag som är nojig bara. Känner en press som inte existerar.

IMG_0453

Har ofta en tendens att gå till överdrift …

Ulf

 

Hälsningar från Costa Rica

Här kommer en liten trädgårdsröst från andra sidan klotet, från Costa Rica närmare bestämt. Vi bor precis utanför El Tamarindo på Stilla Havssidan.

Eftersom vi är nyss hitkomna så bubblar alla första intryck runt.
Det är varmt, fuktigt och vänligt.

image

image

image

image

image

image

image
Vårt fönster

Vi bor som i ett stort generationsboende (fyra spridda hus) med gammelmorfar, mormor, tre döttrar och sex barnbarn och det är fullt av djur överallt. Höns, tuppar, katter, ankor, gäss, kor och hundar. I och med djuren så hålls småvegetationen undan och spår av  tropiskt regn syns.

image

Det vi i Sverige gärna har i krukor växer vilt här och jag blir påmind om allt jag inte vet om inomhusväxter.

image
Ingen aning vad frukterna heter

image

image

image

image

image

image

image

image

Det är fantastiskt att se stora fikonträd, citronträd,  bouganvilla och gud vet vad allt heter! Det är vackert och frodigt, mycket och kaotiskt.
Man odlar glatt i det som finns, konservburkar, konservburkar, plastdunkar, hinkar, gamla stammar… Det är inte så noga bara det växer.

Costa Rica är en av världens mest artrika länder både vad gäller flora och fauna. Förhoppningsvis åker vi till en nationalpark till helgen! Fortsättning följer!

Saludos!
Titti

Ätbara perenner

Av flera olika anledningar finns det skäl att satsa på så många ätbara perenner som möjligt. Dessa kräver mindre skötsel, gödning, vattning och ogräsrensning än ettåriga grönsaker.

De vanligaste som man kommer att tänka på är kanske rabarber, sparris, örter och bärbuskar men det finns så många fler godsaker att satsa på. Om man är nyfiken på att lära sig mer om detta så finns det en nyutgiven bok av permakulturgänget i Stjärnsund. Jag har bläddrat i den på kursen men snart står den nog i min egen bokhylla.

flerarigagronsaker

 

Perennerna är dessutom tidigare än ettåringarna så med dessa kan man skörda redan under våren.

På lökfronten finns det ramslök, gräslök, piplök och till exempel luftlök. Piplöken är mitt senaste tillskott. En efterlängtad knippe åkte hem med mig i bilen från det senaste kurstillfället på Rikkenstorp.

Rikkenstorp3
Väldigt vackert i Rikkenstorp…

Genom att ta vara på kirskål och nässlor så har man samtidigt utökat skafferiet med två näringsrika och goda bladgrönsaker.

Några av årets nyheter för mig är späda rönnbärsblad, blåbärsblad, myskmalva och kärleksört. Samtliga är väldigt goda och användbara.

rönn
Nr 1 och 2 är godast. Redan när de är som nr 3 i storlek tappar de lite av sin karaktär.
blabar
Blåbärsbladen är visserligen små men de finns ju i överflöd.

De nyvakna rönnbärsbladen smakar till en början bara sallad men tuggar man lite till så kommer det toner av bittermandel och mandelkubb. En riktigt pikant överraskning i en sallad eller på en kaka.

Blåbärsblad har en ton av blåbär och kan därför stå för lite av sötman i en anrättning och kärleksört, jag säger bara wow! Köttiga, saftiga, spänstiga och möra. En av mina kärleksörter ska omedelbart flyttas till örtagården!

karleksört
Kärleksört! En ny bekantskap som snabbt seglade upp på topp-fem-listan!

Myskmalvans flikiga blad är också en hit i salladen. Eftersom jag bara har andra sorters malva i min trädgård så fick jag en näve frön av de übergenerösa småbönderna på Rikkenstorp. Planterades så fort jag kom hem.

malva
BB för myskmalva.

Syrénen har blommat över men jag tog vara på 50 av de finaste blommorna och gjorde saft. Den görs ungefär som flädersaft men får en härlig färg och annorlunda smak. Klassisk bondsyrén lär bli godast. Receptet hittar du här.

syrensaft

På rabarberfronten har jag hittat ytterligare två saker man kan använda dessa giganter till. Vad sägs om rabarbersirap i drinken, på filen eller glassen? Och när man har tröttnat på rabarbermarmeladen så kan man lägga rabarbercurd på mackan eller i dessertskålen.

rabarber
Mitt rabarberbestånd räcker till allt möjligt. Saft, marmelad, kräm, glass och paj men nu även sirap och curd!
rabarbercurd
Spännande recept från NA.

Min bondbönor har precis tittat upp och i år sitter dessa planterade tillsammans med potatisen. Främst av närings- och täckodlarskäl men det finns uppenbarligen fler anledningar. Hittade en liten artikel med tips på samplantering för att slippa löss. Dessutom är jag just nu på jakt efter nedan nämnda kyndel eller närmare bestämt vinterkyndel. Verkar god och är så klart perenn. Läste om denna i Farbror Gröns blogg.

samplantering

Avslutar gladeligen med ytterligare två vackra vyer över Rikkenstorp där jag går utbildning i småskalig odling och permakultur. Längtar redan till nästa inspirerande kurstillfälle.

Rikkenstorp1

Rikkenstorp2

En gammal dröm

Hur många år har inte Bibbi sagt, ”jag önskar mig en hammock.” Men jag är lite trög, så det har tagit sin tid. Men så kom jag äntligen till skott! En gammal buske skulle bort och kärsen under den likaså. En alldeles utmärkt plats för en gungsoffa. Så jag klippte ner kärsen, lade dubbel markduk och täckbark på ytan. Lite provisoriskt sådär. För 2-3 år. Då är väl det hatade ogräset stendött?

IMG_0436

Ska jag lägga några betongplattor framför gungsoffan? Tror det … Eller rättare sagt, Bibbi kräver nog det … En gammal dröm har hur som helst gått i uppfyllelse.

IMG_0399

Inbäddad i grönska ska den i alla fall vara. Passar bra då att vi planterat ett par kaprifoler av en ny sort, en som inte doftar. Så nära en sittplats där vi kommer att hänga för jämnan, kan ju det vara en bra idé.

IMG_0415

Vi var ju väldigt nyfikna på om den blå Nunneörten skulle blomma lika fint andra året som första, eller blomma alls för den delen. Vi hade läst att den var svår. Det känns lugnare nu …

IMG_0379

Så blommade de då, sida vid sida, de båda Azaleorna ´Gibraltar´och ´Arabesk´. Glöm ton i ton. Tänk ”färg piggar upp”. Men fy vad snabbt de blommar över i år, våra Azaleor och små Rhododendron!

IMG_0413

Somliga blommar sparsamt dessutom, som om det är ett mellanår eller något. Några få blommor bara på buskar som annars varit översållade. Kan det vara så? Viloår?

IMG_0432

Det är faktiskt likadant med våra Trädpioner. Vi har inte många, men alla brukar blomma. Flått. I år har vi buskar utan en enda blomma! Skumt … och lite trist.

IMG_0429

En annan kortblommare är en vit ros som satt sig själv perfekt placerad. Vet inte namnet på den, men det finns stora bestånd på granntomten. Men alltså, kan man inte göra något åt blomningstiderna!!? Jag menar tekniken går ju framåt så att man bara häpnar. Man kan ju få fram i stort sett vad man vill nu för tiden i fråga om färg, form, storlek … Har man glömt att laborera med blomningstiderna. Det är ju det vi kunder kräver i första hand, eller hur? Inte blå rosor! Skärpning!

IMG_0424

Så i väntan på nästa genombrott i genmanuipulerandets konst, satsar vi i första hand på grönt. Grönt är också skönt!

Ulf

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ta mig till din djungel!

Äntligen värme och sommarens alla härligheter!
Jag har planterat allt det där som jag skrev om i mitt förrförra inlägg (Varm lyx) plus lite till eftersom jag inte kunde låta bli att köpa lite plantor i Karlslund på Trädgårdsdagen. Bland annat köpte jag en rödbladig silverax. Silverax ÄR ju en favorit!

Allt som jag planterat har verkligen tagit fart. Växlingen mellan regn och sommarvärme är perfekt!

image
Planteringsröra

Mannen har ju plattsatt en massa och det såg lite naket ut ett tag men nu vaknar djungeln!

image

image

image

image

image
Från gatan sett och redan igenproppat.

Av nån anledning blommar mina rhododendronbuskar supersent men det gäller inte min azalea.

image
Ljuvligt!

Jag gläds åt att se mitt persikoträds små kart.  Gissa om jag håller tummarna för skörd i år igen. Heja Riga! Världens bästa persika!

Glad är jag också åt mina små fina kommande körsbär. Jag satte trädet i somras och det stortrivs.

image
Aklejor i bakgrunden. De är överallt och ingenstans.

Sen har jag en annan lycklig syssla den här tiden på året: att invänta vallmoexplosionen!

image

Undrar om det finns en tystare, rödare och mer fantastisk explosion?

Egentligen hade jag tänkt bjuda på en vandring i Köpenhamns Botaniska men det får bli längre fram. Sommaren är ju lång…

Titti

PS. Nästa gång jag skriver bör jag sitta planera sidan klotet!

Har ni svenska äpplen?

Man kan fortfarande köpa svenska äpplen i affärerna. Jag väljer alltid dessa när de finns. Och när de inte finns så frågar jag efter dem. Om vi spelade våra kort rätt så skulle vi kunna äta svenska äpplen året runt. Trots det importerar vi tonvis med äpplen. De mest långväga kommer från Nya Zeeland. Vansinnigt.

Genom att odla äpplen med goda lagringsegenskaper och genom att lagra dem på ett gynnsamt sätt så behöver äpplena varken besprutas eller importeras. De finns överallt. Ni har säkert sett massor av äppelträd, dignande av frukt, som ingen tar hand om. Detta måste vi råda bot på.

RÄDDA FALLFRUKTEN!

Varje höst ruttnar tusentals ton med goda äpplen bort i svenska villaträdgårdar. Samtidigt kör vi till affären och köper långväga äpplen och dricker stora mängder importerad apelsinjuice istället för att göra egen äppelmust. Länk till citatets källa finns här.

Rädda fallfrukten!

Man kan göra som min pappa, helt enkelt knacka på och fråga. ”Ni har fina fruktträd. Om ni inte kommer att ta hand om all er frukt själva så får ni gärna ringa mig så gör jag det.”

Man kan också hålla koll på Fruktförmedlingen. Där förmedlas bär och frukt som annars skulle förgås.

Fallen Fruit är en global organisation på samma tema. Förutom att förmedla outnyttjad frukt så jobbar de för att öka förståelsen för att vi måste ta hand om och fördela våra resurser och sluta skicka mat över hela jorden.

Fallen Fruit

När jag tänker efter så gillar jag nog min pappas metod bäst. Det skapar ju även möten mellan människor som kanske aldrig annars skulle träffas. En bristvara nuförtiden.

Själv har jag full sjå att få behålla mina äpplen eftersom älgarna äter upp dem. Mer om det i september för det är då det brukar hända. När jag träffade mina kurskamrater på utbildningen i Småskalig odling/permakultur senast så pratade vi bland annat om detta. Ett knep som hade gett positivt resultat för andra var Djurskrämman. En rörelsesensor sätter igång ljus och ljud vilket älgen tydligen ogillar. Kanske något för mig?

Nu över till trevligheter. Här följer en bildkavalkad från Getingedalen och årets odlingar!

rodluvan1
Rödluvan är vårt starkaste äppelträd, både på pappret och i praktiken. Rekommenderas!
persilja
Ett tydligt bevis på att persiljan är tvåårig. Det står ”persilja 2015” på skylten.
vaxthus1
I växthuset samsas förodling med medelhavsväxter. Basilika och koriander är sått och mår också bra här inne.
sockblomma
Sockblomma! En oemotståndlig perenn med bara en funktion; att vara förtjusande. Jag kan inte låta bli den. Har just skaffat fler och planterat ihop dem i min skuggrabatt.
jordgubbe
Smulgubbar på G…
graslok
Dags att ta första skörden av gräslöken innan den går i blom!
graparon
Gråpäronträdet blommar som aldrig förr.
getrams
Getrams är också ett perenn som golvar mig. Jag tycker att den är helt underbar med sina vita hängen. Mår bäst i skuggan.
druva
Vindruvsämnen i växthuset.
vy1
Vy över sparrislandet och rabarberbuskaget. I förgrunden syns blomsterbadkaret där vi har sått blandade fröer. Gurkört, ringblomma och rosenskära kommer att omringa en klättrande klockranka. I mitt huvud är det jättefint. Längst ner till vänster skymtas några av odlingslådorna, lite humle och i betongröret har jag sått dill.
taklok
Hemgjuten betongkruka med taklök står vid växthusentrén och hälsar välkommen.
potatis
Den tidigaste potatisen kommer fint. Rocket gör skäl för sitt namn. Eftersom jag använder kökskompost som gödning och jordförbättrare så hittar man alltid äggskal, nötskal och avocadokärnor i vår jord. Jag gillar det. Kretslopp at it’s best.
sockerart
Längs klätterstödet kommer sockerärtorna troget. Dessa kan sås tidigt. Är inte lika känsliga som bönor som vill ha 15 grader i jorden. (Sånt mäter jag med en ugnstermomter.)

 

kal2
Någon av alla kålsorter. I år ska kålen odlas utan nät men med Turex. En 100% biologisk produkt som ska sprayas på växterna så fort larverna uppenbarar sig. Redan nu kan kålen bli lite angripen av jordloppor (hål i bladen) men om man strör aska intill raden så ska det tydligen hjälpa. Så nu samlar jag aska från våra eldstäder. (Askan är dessutom bra näring till många växter.)

Nu gäller det att hålla undan ogräset så att alla små plantor får fri lejd. Och vattna. Hej flera regntunnor!

Fortissimo i lunden

Det var mycket som skulle göras i trädgården. En lång lista att ta itu med. Men det blev inget med det. På försommarens underbaraste dag. Jag bara satt kvar i vilstolen och tittade åt alla håll. 27 grader i skuggan. Minst.

IMG_0350

Myskmadran blommar. Min favorit bland alla växter. Och den Kaukasiska förgätmigejen. Och det vita Löjtnantshjärtat …

IMG_0358

Vår älskade Japanska lönn, som sträcker sig ut över den lilla dammen, är knallgul till att börja med. Bladen blir lite mörkare längre fram men behåller den gula färgen. Den måste vattnas rejält någon gång i veckan, annars kan den ge ett tråkigt och visset intryck.

IMG_0364

Vi lyckas sällan med Klematis, så det är en speciell glädje när en nykomling finner sig till rätta och ser ut att stortrivas med tillvaron.

IMG_0361

Är inte Gentiana det blåaste som finns? Två små plantor, räddade på en växtrea i höstas och planterade i ett torvparti, tackar oss på allra bästa sätt!

IMG_0359

Det sprakar av färg just nu. Våra Dvärgrhododendron tävlar med varandra

IMG_0354

så att det nästan gör ont i ögonen. När den orangea Azalean Gibraltar till vänster slår ut om ett par dagar, blir det kanske för mycket för vän av färgcirkelordning och ton i ton-tänkande men vi älskar´t! Ibland är det befriande med ett kort fortissimo även i en stilla lund.

IMG_0371

Varför skrattar dom åt min vackra skapelse? Så ser ju ett odlingstråg i hypertufa ut. Eller kan se ut …

På kursen fick jag lära mig att blanda 1.5 delar torv (typ Solmull), 1 del sand och 1 del cement. Smeten hällde, tryckte jag ner i en form (utrymmet mellan två pappkartonger) efter att först ha gjutit en botten i den större kartongen. Hela formen stadgades med sand både utvändigt och invändigt. Dräneringshål i botten ordnades genom att gjuta in en stump av ett stearinljus. Lätt att pilla bort när hypertufan brunnit (torkat och stelnat). Då kan ytan bearbetas och formas lätt efter behag med diverse verktyg. Tråget ska jag ställa på en solig plats, fylla med sand och grus eller vad de små juveler till växter jag väljer föredrar. På trågets yta inbillar jag mig att olika mossor kommer att slå sig ner. Det ska se ut som ett gammalt lavastensföremål som kommit i dagen vid någon utgrävning i djupa jordlager …

Så nu kan ni sluta skratta!

Ulf

 

 

 

 

 

 

 

Ett regnigt Köpenhamn

Jag tog mig en liten minisemester söderut, till Malmö och Köpenhamn. Tänk att några dagar hemifrån kan vara så stora och så välmatade med fantastiska intryck och underbara människor!
Jotack, våren hade kommit långt i Köpenhamn även om temperaturen låg på ca 10 grader och fick mig att vara glad över långkalsonger.
En kväll hälsade jag på en gammal vän som bor i vackra Valby. Hon och hennes familj lever i ett parhus som skjutsar ut en till landet och fågelkvitter. Just den kontrasten är häftig, i riktiga storstaden men ändå långt borta.
Deras trädgård är inte stor, men synnerligen älskvärd och självklar i sin personlighet. Jag gillar den skarpt!

image
Öppna grinden!

image

image

image

image
Den gröna färgen är djup och go
image
Tomatväxthus i bakgrunden

Jag charmas ju så hårt av det vilda och mjuka, av kontraster, av rå putsad yta mot blyg pastellrosa.

image
Det snöar fruktblommor

image

image
I högra hörnet finns nåt porslinsvitt
image
Ett tvättställ som bytt skepnad till kruka

image

image
Favoritbilden!
image
Detta murkna lilla skjul ska bort. Jag såg markeringar lite här och var om var det nya ska vara.

-Det var det hele, försöker jag nu säga på danska.
Jag känner ju ofta en tacksamhet när jag fått promenera runt i en trädgård. Det spelar ingen roll om den är stor eller liten, vild och glad eller om den är strikt och ensam… Den här var liten, vild och god, en trädgård som en vill VARA i. Tack, Cecilia!
/Titti