Permakultur i praktiken, del 2

Förra gången skrev jag mest om jord. Idag ska jag berätta om gödsel. I min egen trädgård har jag förresten grundgödslat precis nu i dagarna. Framför allt använder jag kökskompost men det räcker inte på långa vägar så mina komplement heter stallgödsel från höna och ko och jag köper lokalproducerad härifrån.

höna
Bild lånad från nelsongarden.se

Dessutom har jag varit på Mellringetippen (Närkefrakt) och köpt en släpkärra med planteringsjord. Siktad och jättefin! Det kostade 350 kr och jag skulle gissa att det var ungefär 1,5 kubikmeter. Man kunde till och med betala med kort.

Huruvida det kan vara snigelägg i jorden tvista de lärde om. Från en säker och rutinerad källa som har köpt mycket jord från dem finns det en teoretisk liten risk men hon hade aldrig sett några. Du kan lika gärna få snigelägg från plantor och säckar med jord som du köper på andra ställen.

Det bästa sättet att slippa snigelägg är att göra sin egen jord och om det skrev jag i förra inlägget. Att göra egen jord och att göra egen gödsel är ibland samma sak så för att få gödseltips föreslår jag att du läser förra inlägget och kompletterar med detta. Idag handlar det mer om näring och gödsel som inte består av så mycket massa. Jag läser om detta just nu på kursen så ämnet är aktuellt för mig.

gödsel
Bild lånad från bergslagsodlingar.se

Förenklat kan man väl säga att det finns två typer att gödsling; grundgödsling och stödgödsling.

Grundgödslingen gör du i början av säsongen när du förbereder dina bäddar och sedan stödgödslar du några gånger, typ vid 2-3 tillfällen under sommaren. Höstgödsling är inget som rekommenderas över huvud taget. Regn och snö hinner ändå laka ur jorden och näringen hamnar på fel ställen och gör mer skada än nytta.

Till grundgödsling passar det utmärkt med kompost, från både kök och trädgård, och stallgödsel. Som stallgödsel räknas all skit från djur, även de som inte bor i stall, och vanligast är ko, häst och höns.

ko
Bild lånad från atl.nu

Hönsgödsel är överlägset mycket starkare än övriga men å andra sidan är den kortvarig. Om man göder sitt trädgårdsland med hönsgödsel så får odlingen en finfin kickstart men efter en månad måste du stödgödsla. Hönsgödsel finns ofta att köpa som pellets. Kanske lite trevligare att handskas med men å andra sidan har gödseln genomgått en onödig och energikrävande process.

Genom att komplettera hönsskiten med mer långtidsverkande näring som kompost eller kodynga så håller odlingsbädden längre.

Bild lånad från dbw.nu

De viktigaste näringsämnena som växterna måste ha och som finns i ovan nämnda tillskott är kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). NPK-gödsel i konstgjord form finns på marknaden och är ofta blandad i påsjorden men det är skräp för miljön så det slutar vi med omedelbart. Det finns påsjord med naturgödsel. Ta den istället.

Gödslet ska inte ner så långt i bädden, bara några centimeter. Dels kommer det att sjunka neråt av sig självt med vattning och regn, dels gör det ingen nytta på djupet förrän långt senare på säsongen när rötterna har blivit långa. Gödsel som inte utnyttjas av växterna sjunker ner i marken och kan komma ut i grundvattnet och förorsaka övergödning. Därför ska du inte gödsla mer än nödvändigt.

Kratta
Att kratta ner sin gödsel räcker. Det är bra om den kommer under jordytan för att hindra näringsflykt men djupare än så behövs inte. Bild lånad från ecotime.se

Med hönsgödsel räcker det med 2 dl/kvadratmeter och 3 kg (ca ett spadtag) kogödsel för samma yta.

Kompost och stallgödsel tar lite tid innan det omvandlas till näring som växterna kan utnyttja men ett nysått frö vill ändå inte ha för näringsrik miljö. När det börjar växa vill dock plantan ha näring så jag gödslar strax innan jag sår.

Stödgödslingen får dock gärna vara mer snabbverkande så att näringsvattna är det bästa tipset. Du kan köpa naturlig näringslösning i handeln men satsa istället på självförsörjning och använd det du har omkring dig.

Brännässlor är riktiga näringsbomber. Plocka en bukett, knyt ihop den, lägg i en spann med vatten och låt stå ca en vecka. Det börjar stinka men det är helt i sin ordning. Sedan häller du en skvätt nässelvatten i vattenkannan varje gång du vattnar. Nässelbuketten lägger du på komposten.

nässla
Bild lånad från linnaeus.nrm.se

Vallört är något som många svär över. Ganska fin med sina blå eller lila toner men den sprider sig som en löpeld och är svår att bli av med. Hur som helst så funkar den lika bra som brännässlor att stödgödsla med. Gör på samma sätt som med nässlorna.

vallort
Lila vallört. Bild lånad från linnaeus.nrm.se

Pinka i vattenkannan! Urin innehåller precis det som växterna saknar men det kan kännas lite oaptitligt att hälla detta på salladen. Häll den istället på växtdelarna som du inte ska äta och i fallet sallad använder du något annat att göda med. 1 del urin och 9 delar vatten blir guldvatten som det kallas i odlarsvängen.

guldkanna
Det finns till och med anpassade vattenkannor för detta ändamål… Bild lånad från tekniskamuseet.se

Lägg hönsgödsel eller kökskompost i ett gammalt örngott och knyt till. Lägg paketet i vatten över natten och använd detta som näringslösning. Vattnet ska spädas tills det påminner om te.

En annan metod nämnde jag även i mitt förra inlägg; gräsklipp. Genom att lägga färskt gräsklipp mellan raderna i odlingen så gödslar du inte bara. Du hindrar den nakna jorden från att urlakas. Du stoppar ogräs från att gro. Du behåller fuktigheten i bädden och du ger maskar och mikroorganismer massor av mat och de håller i gengäld din jord lucker och fin.

Gräsklipp
Bild lånad från naturochtradgard.se

Gröngödsling är ett jättefiffigt sätt. Så fort du har skördat på en plats så sår du istället gröngödselfrö. Det finns blandningar att köpa så att du slipper tänka själv. Det som kommer upp är inte bara en vacker blomblandning som lockar till sig pollinerare utan det bildar dessutom en täckande matta över jorden som hindrar näringen från att fly. Dessutom är dessa växter kvävebindare. De har en förmåga att fånga kväve från luften och binda detta till sina rotsystem. På slutet av säsongen klipper du ner blommorna och myllar ner i jorden. Rötterna, där den mesta näringen sitter, ska förstås också vara kvar. Under vintern förmultnar detta till bra, automatgödslad jord.

grongodning
Bild lånad från froer.nu

Mitt näst sista tips för idag handlar också om automatgödsling. Alla ärt- och baljväxter har samma förmåga som gröngödselblandningen ovan. De kallas för kvävefixerare och där det har växt en ärt- eller baljväxt är jorden automatiskt gödslad. Därför ska bönornas stjälkar inte ryckas upp på hösten. I synnerhet rötterna, där de kvävebindande knölarna sitter, ska vara kvar i jorden. Klipp gärna ner stjälkarna och mylla ner även dem. Jordförbättring och gödsel i ett paket!

Bondböna
Bondbönor från Getingedalen hösten 2015

Träaska från din kamin är också användbart. Såvida du har eldat ren ved, inget tryckimpregnerat eller sopor. Framför allt bärbuskar och fruktträd mår bra av aska. Spetta några hål runt växterna, gärna 20-30 cm djupa, och häll ner aska. Vattna efteråt. Vitkål och rotfrukter gillar också aska men se upp med hallonen, de vill ha sur jord och askan är basisk.

För den som har perenner så är framför allt pion och ros förtjusta i aska. Ungefär 1 dl/planta myllas ner. En mossig gräsmatta är jätteskön att gå på men om du hellre har mer gräs än mossa så gör aska susen. 1 kg/kvadratmeter strös ut. Gärna innan ett regn eller redan på vintern så dras askan ner i jorden när snön smälter. Dina krukväxter inomhus gillar en nypa aska när de planteras om. Ja aska är en riktigt användbar produkt! Askan innehåller kalium och fosfor men inget kväve och gröngödslingen ovan innehåller bara kväve så de bildar en superkombo tillsammans.

aska
Bild lånad från svanatrg.blogspot.com

Jag hoppas att jag inte har tröttat ut dig med mitt skitprat. Att gödsla är att lämna tillbaka vad vi lånat av jorden genom skörd.

Vill än en gång rekommendera nedanstående bok. Värsta bästa litteraturen!

gödsel

 

Nyttoväxter i naturträdgården

Nu har vi sett sista snön för i år. Hoppas jag! Vi går in i maj och vi kan börja odla på allvar. I vår trädgård finns det fortfarande stora ytor som är planerade men inte åtgärdade. Vi vet att vi vill fortsätta att bygga lundkänsla. Tallarna utgör det höga taket. Äppelträd och körsbärsträd det lägre taket. Nyttoväxter! Ätbart.

Vi försöker tänka in nyttoväxterna i lundmiljön. Tillsammans med de som bara har prydnadsvärde.

IMG_2173

Buskar till exempel. Jag säger bara Fläder! En bättre buske får man leta efter. Den har allt. Finns i en mängd varianter med bladverk från gult till nästan svart. Den kräver inget speciellt. Blommorna skördas på sommaren och blir den godaste saft som tänkas kan. Barnbarnen älskar iskall flädersaft. Och vi också förstås.

IMG_1277

En annan förnämlig buske är Bärhäggmispel. Inte så vanlig i trädgårdarna men en riktig högpoängare. Den kan användas som häck, men fungerar utmärkt i blandade buskage eller som solitär i lunden. De blå bären, som är proppfulla med antioxidanter, älskas av fåglar, men ser man till att hinna före, är de utsökta till saft, sylt och gelé.

IMG_2162

Ta Vinbär. De brukar oftast placeras i ett eget hörn, ett hörn som ser ganska tråkigt ut hela året om man ska vara ärlig. Men placerar man buskarna ute i lunden, bland allt det andra vackra, blir de plötsligt en fantastisk prydnadsbuske som fyller ut med sin frodiga grönska. Håller man bara efter dem varje år och ser till att de inte blir för stora och risiga, finns det inga nackdelar.

IMG_3567

Vi tycker att man kan spinna vidare på de här tankarna nästan hur långt som helst. Många vet inte vad de ska plantera som marktäckare under sina rhododendron i torvpartierna. Varför inte Lingon? Hur snyggt som helst! Vintergrönt. Och på hösten lyser hela partierna av mognande bär.

IMG_3760

Samma sak med Amerikanska blåbär, som ju också vill ha mullrik, sur jord kring rötterna. Då talar vi inte om marktäckare, men de fungerar riktigt bra tillsammans med medelstora rhododendron. Och höstfärgerna är oslagbara!

I soliga gläntor kan man sätta Smultron som marktäckare. Man ska bara vara medveten om att de kan sprida sig hämningslöst, så det gäller att välja platsen med förstånd.

IMG_1971

Jag är särskilt förtjust i storbladiga växter. Riktigt maffigt helst. Jag tittar ständigt efter de funkia som blir störst. Så en dag slog det mig. Rabarber! Det är en hit. Jag lovar. Snyggare kan det inte bli. Man planterar många. Det märks inte att man skördar för husbehovet då och då. Rabarber kan kombineras med en massa lundväxter. Hur tacksamt som helst.

Som sagt, det är bara att spåna på. Krusbär, Pepparrot, Gräslök …

Jag misstänker att listan kan göras riktigt lång och intressant.

Sköna maj välkommen!

Ulf

 

 

Bilder från andra våningen

Tisdag! Och hur blir vädret idag då? Blir det regn och hagel eller blir det sol och varmt?  Det får visa sig. En annan fråga är ju om jag kan få ut bilder eller inte. Förra gången fick jag inte det.

Det som framför allt händer i vår trädgård är MARKTEGEL. Vår östra sida genomgår en stor förändring.
Imorse tog jag bilder från andra våningen för att åskådliggöra projektet.

image

image

image

Det ser lite rörigt ut men det kommer att bli så tjusigt!
På den öppna platsen tänkte vi ha en hammock. Mittemot hammocken, under azalean, tänkte vi ha lejonfontänen. Äntligen hittar vi en plats, ett hem, åt vårt lilla lejon.

image

Det som ska bli riktigt roligt är såklart att hitta rätt växter åt alla små öar av jord. Jag har listor, mängder av listor.

image

Annars, jodå, persikoträdet är på gång med sina små, söta och alldeles rosa knoppar. Nu håller vi tummarna för att vi ska få persikor i år också.

image

Det rör sig långsamt och aprilartat. Pendlingen mellan frost och värme känns ju absurd ibland.

image

Men vänta bara, snart är det varmt hela vägen!
Titti

Permakultur i praktiken, del 1

Wow.

En makalöst intressant utbildning. Hur har vi odlat? Hur har det utvecklats? Hur borde vi odla?

Vi odlar för att äta och vi blir bara fler och fler som ska äta och hur får man då resurserna att räcka till? Odlingar kräver vatten men vilket vatten ska vi använda? Odlingar kräver sol och värme men det kan bli för mycket av det goda. Odlingar måste gödas och det är lättare än man tror. Det är kunskaperna som brister.

Permakultur är ett begrepp hämtat från PERMAnent agroKULTUR. Alltså ett system gjort för att hålla länge och vara en hållbar verksamhet.

Tar du tillvara på ditt regnvatten? Har du kanske en bäck som går att leda om, fördämma och utnyttja? Eller vattnar du med kranvatten? Filtrerat, renat, desinficerat, pumpat och dyrt kranvatten?

vattenverk
Skiss av vattenverk. Bild lånad från Heby kommun.

Sol och värme är en vara som vi får mer av. Mumma säger odlarna, avskyvärt säger skidåkarna. (Orsaken till denna värmeökning råder det delade meningar om och det inte dessa som är intressanta här.) I Medelhavsområdet tycker de till och med att det blir för mycket av det goda. Temperaturer på 45-50 grader är snart inte längre en dystopi utan en realitet och vi kommer inte längre att kunna köpa spanska apelsiner. I sådan värme går det inte att odla på samma sätt. Sjukdomar och epidemier sprids lättare och människor måste till och med flytta.

Bild lånad från extrakt.se
Bild lånad från extrakt.se

I Norden får vi dock härliga odlarförhållanden och den gamla zonkartan måste ritas om. Frågan är dock om vi ska odla och börja exportera frukt och grönt till de drabbade områdena eller om vi ska låta sydeuropeerna komma till oss och visa sina kunskaper?

Vilket av alternativen som än kommer att bli gällande så behövs det mer mark att odla på. Mark är dyrt, särskilt den runt sjöar där den är som mest bördig. Markägaren får betydligt bättre betalt av en presumtiv villabyggare än en odlare.

Marken intill en sjö är ofta gammal sjöbotten. Näringsrik och mullig. Man behöver i princip inte bearbeta eller tillföra någonting. Sånt gillas inom Permakulturen. Så mycket gröda för så lite möda som möjligt. Och om vi behöver tillföra jorden någon slags materia så ska den finnas inom räckhåll. Långa transporter och konstgjorda produkter går fetbort.

För att tala klarspråk; nu är det slut på billig påsjord i Getingedalen. Den innehåller massor av torv och konstgödsel. För vår natur är bruket av dessa ämnen förkastligt. Steget till att producera egen näringsrik och lucker jord kommer att tas nu. Hur kan man göra?

TRÄDGÅRDSKOMPOST

All frisk trädgårdsmateria tas om hand. Gallrat, bortklippt, rensat. Stjälkar, blast och blad. Allt hamnar i en särskild hög för att senare myllas ner i odlingsbäddarna. Eller varför gå omvägen via högen? Det kan hackas ner och blandas i jorden direkt! Sjuk och angripen växtmassa bör dock läggas på särskild plats.

kompost
Bild lånad från ekomuppen.

KÖKSKOMPOST

Ta hand om ditt köksavfall. Många villaägare lägger köksavfallet i en tunna som sedan hämtas av kommunen. Alternativet är att skaffa en godkänd kompostanläggning där du utnyttjar avfallet själv. Eller börjar med Bokashi. 2-3 veckor efter att komposthinken är full så kan du blanda ner geggan i odlingsbädden. Du kommer även undan avgifter och bidrar inte till dieseldoftande transporter. Kökskompost är rena dynamiten för jorden.

Bokashi
Ett komplett bokashikit. Det enda som egentligen behövs är strömaterialet.

 

GÖDSEL FRÅN DJUR

Om du inte har egna gödselproducerande djur så skaffa det. Eller prata med någon som har och vill dela med sig. Inte av djuren men av det som kommer ut där bak. Om det handlar om fjäderfä får man dessutom ägg som bonus.

GRÄSKLIPP

Ta hand om ditt gräsklipp. Tokbra till mycket. Täck jorden mellan odlingsraderna så slipper du både ogräs, urlakning och torka. Mylla ner det i jorden och du får både gödsel och en strukturförbättring. Lägg det i täta säckar och låt det jäsa till något gödselliknande. Blanda med sand och du får en fantastisk jord. Eller också låter du det ligga på gräsmattan så slipper du göda den med konstgjorda preparat. Vad du än gör; kör inte iväg klippet och lägg det inte på komposten där det urlakas ganska omgående.

Gräsklipp
Bild lånad från naturochtradgard.se

BIOKOL

Kör biokolstricket. När jag hörde om detta första gången så lät det omständigt och ineffektivt men så läste jag Gödsel av Tina Råman och fick en helt annan bild av processen.

gödsel
Bra bok!

Du behöver inte tillverka din egen kol (vilket var fallet då jag först hörde talas om biokol) utan du kan skaffa vanlig grillkol så länge den är obehandlad (FSC- och SIS-märkt). Gärna eko så klart. Och helst närproducerad. Här finns det stor anledning att kontakta en hembygdsförening eller liknande. De brukar ha koll på kolmilorna i bygden. Kolmilor som nuförtiden bränns av ett kulturhistoriskt värde och är en utdöende kunskap.

Krossa kolen till centimeterstora bitar och dränk den sedan i näringsvätska. Utspädd urin, nässelvatten eller biologisk näringslösning. Detta görs eftersom kolen annars suger i sig den befintliga näringen i jorden när den hamnar där. Det går åt 1 kg kol till 1 kvadratmeter jord. 1 kg kol är ungefär 5-6 liter. Kolen gör jorden lucker och bitarna fungerar som näringsreservoarer. Med en bottenplatta av kol under komposten så förhindrar du näringsläckage. Kolet suger upp allt det goda.

Kolmila
Kolmilan ”Birgitta” från min egen hembygd (Närkes Kil) hösten 2015.

FEKALIER

Det här är det känsligaste området inom permakulturen men de som är mest hard core tar hand om de mänskliga exkrementerna. Snackar vi slutet kretslopp så gör vi. Och vi snackar riktigt bra gödsel. För att slippa den jobbigaste hanteringen så skaffar man en toalett avsedd för ändamålet. Separett är väl den vanligaste modellen men en kombinerad kompost och torrtoa finns också. Faktum är att våra vattentoaletter inte är särskilt resurssnåla då de förbrukar mängder av vatten. Rent vatten. Nybörjaren tar vara på urinen genom att kissa i vattenkannan eller på komposten. Den som är rädd för medicinrester kan vara lugn. Jord är mästare på att bryta ner medicinrester. Hamnar de i vattendrag ska man vara betydligt mera orolig.

Om du trots alla ovan nämnda förslag måste köpa jord så köp en lokalproducerad, naturell produkt och gödsla upp den på egen hand. I Örebro kan man till exempel beställa jord från Närkefrakt. Att dela med en granne är ett hett tips för att få ner kostnaden och i en villträdgård behöver man kanske inte en hel kubikmeter. Och visst går det att köpa bra påsjord. Ekologisk och naturgödslad. Och dyr.

Ekologisk jord
Exempel på bra med dyr jord.

Apropå gödsel. Imorgon levereras gödseln från Lions Kilsbergen. Väldigt billig, lokalproducerad och den ena sorten är till och med kravmärkt. Jag vet inte om det är för sent men här beställer du! 

Ivrig

Golvet i uterummet är fullt med sticklingar, fröplantor och barrotade perenner. Men vi får nog lyfta på fötterna och gå försiktigt någon vecka till.

IMG_0108

Mariatistlarna som jag sådde i mars

IMG_0193

har fått egna krukor och börjar nu visa sin vackra bladtäckning.

IMG_0192

Den Japanska humlen ränner iväg på trådsmala ben. Hur klarar de av att stå upp? Får inte glömma att ge dem en stödpinne!

IMG_0194

Mårbackapelargonerna skjuter skott för brinnande livet och sticklingarna börjar blomma minsann!

April är nog den intensivaste månaden i trädgården. Jag lyfter lite försiktigt på täckmaterialet nu. Därunder spirar det av ivrigt liv. Det har regnat de senaste dagarna, förträffligt med tanke på all hönsgödsel som nu ska ge extra krut åt planteringarna. Surjordspartierna får specialgödning.

IMG_0198

Lite sly har vi tagit hand om. Jo då, det finns sådant också. De kraftigaste stammarna blir utmärkta stöd till klematis och humle.

IMG_0178

Nu är det också tid att fylla på med jord lite här och där. Vissa växter, som t.ex. Alunrot, har en tendens att vilja ”krypa upp”. I år får de extra jord. Nästa år måste vi nog plantera om en del av dem.

IMG_0196

Det vita Löjtnantshjärtat har alldeles för bråttom! Det finns snö och frost i prognosen och nu räcker det inte att lägga över hatten längre. Knappt att en tiolitershink förslår.

IMG_0201

Överallt sticker det upp olika lökväxter. Det är svårt att utse favoriter, men Kungsängsliljorna, som bara blir fler och fler, får nog gälla som nummer ett. Myskmadran brer ut sig snabbare än någon annan marktäckare jag känner till. Den är redan härligt grön.

IMG_0200

Jag var rädd att den Italienska Munkhättan hade försvunnit. Vi satte den för ett par år sedan och den har ännu inte blommat. Men i år kanske!

IMG_0202

Kungsplister kommer snabbt med de underbaraste rosetter. Det här är en perenn som blir ganska hög. Bibbi gillar inte plister, som hon tycker sprider sig alldeles för okontrollerat och liknar nässlor. Jag har lugnat henne med att Kungsplister inte bär sig åt så. Men nu hittade jag en alldeles ny liten självsådd planta en bit ifrån de ”vuxna”. Jag snickrar på en bra förklaring som att det visar att de trivs … Men det kanske inte är det hon vill höra …

Det är verkligen hög tid att plocka fram knölarna nu. Begonior och Dahlior som legat torrt i mörkret. Och Fuchsian måste ner i ny jord, ställas fram i ljuset och vattnas rikligt.

Plantmarknaderna har öppnat på allvar, även om det finns luckor i sortimentet. Det är inte heller någon rusning dit ännu. Men ivriga jag kunde naturligtvis inte vänta. Över 1 500 kronor blev jag av med i ett nafs. Men lycklig ägare till en Blomsterkornell på stam, en Skvattram och ett par Rhododendron modell mini.

Trädgård är verkligen ingen billig hobby, men en av de mest välgörande för människan.

Ulf

 

 

 

 

 

 

 

 

April värmer oss

Äntligen väller vårsolen in över oss! Visst, kallt på nätterna men nog har det varit riktigt härligt de här soliga dagarna.

Jag har inte fått så mycket gjort i trädgården. Dels har jag haft det synnerligen intensivt på jobbet sista tiden, dels njuter jag mer av att känna solen än av att jobba hårt. Jag föredrar pyssla lite långsamt med en kaffekopp i närheten och låta kroppen andas från magen. Det är ju bara april…

Maken jobbar på med marktegel och runda stenar.

Mitt stackars vattensprutande lejon MÅSTE hitta hem i år. Det har fortfarande inte hittat sin plats.

Vi har ju en ny medhjälpare i trädgården, Charlie. Han gillar hasselört lika mycket som jag fast vi gör det på olika sätt.

Rabarber!

En bortglömd alunrot!

Bambu!

Jag ser så mycket fram mot att plantera mina nya rabatter men det kommer längre fram.

/Titti

PS Ett helt bildlöst inlägg blev det. Det här är första gången vi skriver på mittmedias portal. Jag kunde inte hitta lägga-till-bilder-funktionen, men det kommer att ordna sig!