Kalt och kargt men …

En nostalgipromenad i västkuststaden Lysekil, där jag bodde för 60 år sedan, ger lyckorysningar i hela kroppen. Det har inte blivit så många återbesök under åren till alla dessa högoktaniga barndomsplatser. Nästan som berusad upplever jag idag Pinneviksbadet och den obeskrivliga promenaden genom naturreservatet ut till Stångehuvud.

IMG_3343

Skulle gärna bo vid havet igen.

IMG_3353

Vilda rosor

IMG_3359

är vackrast!

IMG_3347

En småskalig kamp för överlevnad.

IMG_3349

Vilken mästare har ordnat det här?

IMG_3350

Så ska Strandtrift upplevas.

IMG_3351

Vi hukar oss i de salta, pinande vindarna.

IMG_3356

Strandkål. Frodigare grönsak får man leta efter!

IMG_3358

Trendigt vitt

IMG_3365

mellan stenblocken.

IMG_3368

Mästerligt!

IMG_3374

Murgröna mot en bergvägg. Jo då …

IMG_3375

Det går lika bra med … Kaprifol.

IMG_3366

Somliga är intresserade av Pluto.

IMG_3370

Jag är inte på långa vägar färdig med jorden!

Ulf

 

Spenat

Okej, spenaten är skördad och så här gör jag:

Den blommar. Ingen idé att låta den sitta kvar i landet.
Den blommar. Ingen idé att låta den växa vidare.
Jag skördar en liten bit upp från jordytan. Minus: jag offrar några blad. Plus 1: jag får ren spenat och slipper sköljmomentet. Plus 2: Spenaten fortsätter att växa (men den brukar gå i blom direkt så det blir en rätt ynklig skörd). Förmodligen kommer att så nya frön istället.
Jag skördar en liten bit upp från jordytan. Minus: jag offrar några blad. Plus 1: jag får ren spenat och slipper sköljmomentet. Plus 2: Spenaten fortsätter att växa (men den brukar gå i blom direkt så det blir en rätt ynklig skörd). Förmodligen kommer jag att så nya frön istället.
En stor hand går ner i det kokande vattnet. Jag kollar snabbt över knippen efter ohyra, fågelbajs och jord men, peppar peppar, jag ser sällan något sådant. Jag är förskonad från mördarsniglar dessutom. Jag kör stjälkar, blommor och blad, rubbet smakar gott.
En dryg handfull går ner i det kokande vattnet. Jag kollar snabbt över knippet efter ohyra, fågelbajs och jord men, peppar peppar, jag ser sällan något sådant. Jag är förskonad från mördarsniglar dessutom. Jag kör stjälkar, blommor och blad, rubbet smakar gott.
I kastrullen blir den stora knippen inte så stor längre.
I kastrullen blir den stora knippet inte så stort längre. Den eventuella ohyra som kan ha följt med dör kannibaldöden.
Två minuter i kokande vatten, sen fiskar jag upp grönsakerna med hålslev och det får rinna av i durkslag.
Två minuter i kokande vatten, sen fiskar jag upp grönsakerna med hålslev och det får rinna av i durkslag. En del säger att man bör byta kokvatten mellan knippena eftersom spenaten avger oxalsyra men det struntar jag i. Det kan inte handla om stora mängder.
Allt svalnar och torkar på handduk innan spenaten packas i plastpåsar som jag suger luften ur och plattar till. Då tar de minst plats i frysen och tinar snabbt när man plockar fram dem.
Allt svalnar och torkar på handduk innan spenaten packas i plastpåsar som jag suger luften ur och plattar till. Då tar de minst plats i frysen och tinar snabbt när man plockar fram dem.

Häpp så har vi en massa smaskens till vintern.

Och så avslutar jag med några fina icke-spenat-bilder bara för att det inte ska bli så enahanda.

Som jag skrev senast: blomsterbönan börjar klättra på störarna vilken dag som helst.
Som jag skrev senast: blomsterbönan börjar klättra på störarna vilken dag som helst. Som en orm.
Vi kommer aldrig att få ihop en liter jordgubbar eftersom vi äter upp dem i takt med att de mognar.
Vi kommer aldrig att få ihop en liter jordgubbar eftersom vi äter upp dem i takt med att de mognar.
På ängen där lupinerna växte förut har rallarrosorna tagit över. Jag vill ha vit rallarros! Nån som vet var jag kan hitta det?
På ängen där lupinerna växte förut har rallarrosorna tagit över. Jag vill ha vit rallarros! Nån som vet var jag kan hitta det i Örebro?
Varken mina största eller godast tomatplantor men jag gillar bilden. Ljuset.
Varken mina största eller mest speciella tomatplantor men jag gillar bilden. Växthusljuset.

Just nu är jag i Värmland på äventyr. Att åka hemifrån ett par dagar när trädgården är i denna fas är spännande. Det hinner hända så mycket. Dessutom hoppas jag att jag har med mig lite fina foton därifrån eftersom jag ska hälsa på några med stor och smakfull trädgård!

De bara dyker upp

I vår trädgård finns det en hel massa växter som vi aldrig planterat. De bara dyker upp. Och vi tänker så här. Om de slagit sig ner på en bestämd plats, måste det betyda att de trivs alldeles särskilt bra just där. Alltså får de oftast bli kvar.

IMG_3301

Som den här eken. Det är bara några år sedan vi upptäckte det pyttelilla skottet. Nu är den säkert tre meter hög. Och den har placerat sig helt rätt alldeles intill en av våra gamla tallar.

IMG_3276

Tallarna börjar tyvärr ge sig efter drygt etthundra år på platsen. Denna kvinnliga ”terminator” tog i veckan ner en gigant mitt i trädgården.

IMG_3277

Jag bara gapade fånigt när hon började hiva sig upp på stammen!

IMG_3281

Som en ekorre klängde hon bland grenarna med motorsågen i bältet.

IMG_3284

På rekordtid hade hon skalat hela trädet

IMG_3290

och fullbordade segertåget från toppen

IMG_3293

och ända ner. Giganten hade placerats med millimeterprecision på en minimal yta utan att något annat hade tagit skada. Triumf och glädje.

IMG_3294

Utan medarbetaren, som hade ”smörjobbet” på marken, hade det förstås inte fungerat. Det är en sann fröjd att se skickliga yrkesmänniskor ”in action”!

IMG_3299

Vi har ingen aning om vad det här är. Ett ogräs kanske, men ett vackert sådant i så fall. Växer ute vid gatan som en stor, rund buske. Inga blommor ännu, men vi tycker att den är vacker. Självklart får den stå kvar.

IMG_3300

Alla rönnar som självsår sig finner inte nåd för våra ögon, men den här, som så lämpligt satt sig vid Fågelbogranen och Sockertoppsgranan, älskar vi. Den växer sakta i en minimal skreva mellan stora stenblock.IMG_3302

Det händer att vi hittar små skott av Syren. Den här flyttade vi vi faktiskt för ett par år sedan och den har tagit fart så det är helt otroligt. Nu har vi hittat ett skott till som vi ska ge en ny plats endera dagen.

IMG_3303

Kungsljusen blir alldeles för många. Vi brukar spara bladen som ofta ger en skön kontrast. De flesta blomställningar tar vi dock bort. Men när det dyker upp ett Violkungsljus perfekt placerat är det som en skänk från ovan. Något vackrare är svårt att tänka sig.

IMG_3304

När vi byggde dubbelmuren, var vi tvungna att ta bort två gamla risiga Smultronschersminer. Vilken lycka när vi upptäckte att de fått barn och en spänstig liten buske började ta för sig alldeles vid ingången till trädgården!

IMG_1027

Guldregn dyker upp överallt. De har bara kommit. En del låter vi vara kvar och några är idag stora och mycket, mycket uppskattade träd.

IMG_3256

Måste slutligen bekänna att det faktiskt också finns rosa inslag hos oss, även om jag försöker låtsas som att det inte existerar. Den här karamellen har jag dessutom både köpt och planterat själv. Ibland faller jag för det söta.

Ulf

27 bilder

Visst, det vore önskvärt med ett jämnare väder istället för knallheta och torra perioder som omgärdas av kalla och regniga. Det vore toppen med något slags hopkok av alltihop men det känns oerhört bortkastat av lägga krut på det. Finns det något område där gilla läget är mera aktuellt än i vädersammanhang? Och jag är ingen soldyrkare så för mig kvittar det så länge jag får vara ledig. Det är väl bara för odlingarna som jag kan önska något annat men… gilla läget.

Sommarledighet för mig innebär trädgårdsarbete. Jag mår himla bra av det och i år känns det extra värdefullt då min vår och försommar har varit ganska jobbiga. Efter en dags slitande med omplantering, uppbindning, täckande, rensning och tjuvning så har både kropp och själ fått en nyttig omgång. En sådan dag tycker jag att det är skönt med 15 grader, moln på himlen och lite vind. Ingen risk för att bränna sig och knotten blåser bort.

Efter en heldag med rensning och gallring blir skottkärran full!
Efter en heldag med rensning och gallring blir skottkärran full!
Min sundbornhärmning; jordgubbar och pelargoner i blomlådan. Fast mina plantor behöver lite mer tid...
Min sundbornhärmning; jordgubbar och pelargoner i blomlådan. Fast mina plantor behöver lite mer tid…
Djävulsbuske (Physocarpus opulifolius Diabolo). Vackert mörkrött bladverk och snygga blommor.
Djävulsbuske (Physocarpus opulifolius Diabolo). Vackert mörkrött bladverk och snygga blommor.
Till slut så tog sig basilikan i växthuset!
Till slut så tog sig basilikan i växthuset!
Baltdruvorna levererar troget. Jag väljer att klippa ner stockarna kontinuerligt för att ge kraft åt druvorna. Därför får vi inga sådana där charmiga klasar i taket.
Baltdruvorna levererar troget. Jag väljer att klippa ner stockarna kontinuerligt för att ge kraft åt druvorna. Därför får vi inga sådana där charmiga klasar i taket.
Flädern mår fint och har sluppit löss (än så länge) vilket annars brukar vara mer regel än undantag för fläder. Till vänster växer den röda, och känsliga, kusinen Blodfläder (Sambucus nigra Purpurea). Svårflörtad men vid liv.
Flädern mår fint och har sluppit löss (än så länge) vilket annars brukar vara mer regel än undantag för fläder. En sats med saft står och drar just nu i kylskåpet. Till vänster växer den röda, och känsliga, kusinen Blodfläder (Sambucus nigra Purpurea). Svårflörtad men vid liv.
Röd fläder borde ge röd flädersaft. Hoppas att den växer till sig så att man kan skörda tillräckligt många blommor för att göra saft. Vill jämföra och se om smaken skiljer sig. Fast det blir väl 2016. Eller 2017.
Röd fläder borde ge röd flädersaft. Hoppas att den växer till sig så att man kan skörda tillräckligt många blommor för att göra saft. Vill jämföra och se om smaken skiljer sig. Fast det blir väl 2016. Eller 2017.
Vyer som får mig att må bra. Trädgårdsland fulla av potatis, vitlök, gul lök, spenat mm. På linorna växer humle i bakgrunden syns fruktträd och hängsälg.
Vyer som får mig att må bra. Trädgårdsland fulla av potatis, vitlök, gul lök, spenat mm. På linorna växer humle och i bakgrunden syns hängsälg, fruktträd och den feta granhäcken mot grannen.
Störarna är till för blomsterbönor. I övrigt syns spenat, shallottenlök och humle (i bakgrunden).
Störarna är till för blomsterbönorna som kommer att börja klättra vilken dag som helst. I övrigt syns spenat, schalottenlök och humle. Schalottenlöken gror dåligt, kanske bara 1/3. Det blir gul och röd lök hädanefter. Bättre avkastning. Spenaten har precis börjat gå i blom och efter det blir det så ynkliga blad så jag skördar så mycket jag hinner. Blommorna smakar också gott.
Potatisen blommar fint och mår förträffligt av regnet. Kräver ingen jättevärme heller.
Potatisen blommar fint och mår förträffligt av regnet. Kräver ingen jättevärme heller.
Facebookgrupperna med trädgårdstema ger mig kontinuerlig information och många tips. Jag sätter stort värde på all den samlade kunskap som finns i dessa. Till exempel gick jag ut och klippte bort massor av blad i jordgubbslandet för att ge mer ljus åt bären här om dagen. Det hade jag inte vetat om att jag skulle göra annars!
Facebookgrupperna med trädgårdstema ger mig kontinuerlig information och många tips. Jag sätter stort värde på all den samlade kunskap som finns i dessa. Till exempel klippte jag bort massor av blad i jordgubbslandet för att ge mer ljus åt bären. Det hade jag inte vetat om att jag skulle göra annars!
Envisa jordärtskockor klämmer upp sig mellan odlingslådorna.
Envisa jordärtskockor klämmer upp sig mellan odlingslådorna.
Fänkål
Mycket späd fänkål
Luftlöken växer lite knasigt men är cool!
Luftlöken växer lite knasigt men är cool! I bakgrunden syns citronmeliss som jag är dålig på att använda. Men den luktar gott.
Förutom den missprydande plastkanten tycker jag om min örtagård. Smulgubben tar plats framför olika sorters gräslök, åbrodd och timjan.
Förutom den missprydande plastkanten tycker jag om min örtagård. Smulgubben tar plats framför olika sorters gräslök, åbrodd och timjan.
Fru Flammentanz har precis börjat blomma och mår både bra och dåligt. Det kommer lite för många rotskott så det blir även lite rosa nyponrosor i busken.
Fru Flammentanz har precis börjat blomma och mår både bra och dåligt. Det kommer lite för många rotskott så det blir även lite rosa nyponrosor i busken.
Experimentraden med palmkål/svartkål. Denna ska senare jämföras med raden som växer under skyddsduk.
Experimentraden med palmkål/svartkål. Denna ska senare jämföras med raden som växer under skyddsduk.
Under duken växer olika sorters kål i fred från kålfjärilar och annan ohyra.
Under duken växer olika sorters kål i fred från kålfjärilar och annan ohyra. Dessa är dock lite tilltufsade av Allan, vår hundvalp som gillar att hoppa uppe på duken…
Raderna av dill och persilja är fortfarande rätt så ynkliga men den har god tid på sig. Större delen av juli och hela augusti är ju kvar.
Raderna av dill och persilja är fortfarande rätt så ynkliga men de har god tid på sig. Större delen av juli och hela augusti är ju kvar. Persiljan är dessutom tvåårig.
Piprankan har äntligen fått pipor! Massor!
Piprankan har äntligen fått pipor! Massor!

För att få lite balans i innehållet vill jag även visa sånt som inte har gått lika bra eller växer lika fint. Vissa rader i odlingslådorna gapar tomma. Antingen har det inte varit tillräckligt gynnsamma förhållanden eller också har jag helt enkelt gjort fel. Ibland sår jag bara, chansar och håller tummarna, istället för att läsa på. Runåbergs fröpåsar innehåller ingen information, den hittar man på deras hemsida istället, så det kan säkert vara orsaken i vissa fall. Den kyliga månaden maj kan vara ett annat skäl. Nåja, det blir spenat i dessa rader istället och det är också bra.

Vaxbönorna vill inte alls men det verkar vara samma sak i hela landet. En inte alls klen tröst. Det är alltså inte jag som har gjort något fel.
Vaxbönorna vill inte alls men det verkar vara samma sak i hela landet. En inte alls klen tröst. Det är alltså inte jag som har gjort något fel.
Nyazeländsk spenat: Första och sista gången i mitt trädgårdsland.
Nyzeeländsk spenat: Första och sista gången i mitt trädgårdsland.
Mycket illamående schersmin. Fyra blommor i år. Man får gå väldigt nära för att känna den berusande doften.
Mycket illamående schersmin. Fyra blommor i år. Man får gå väldigt nära för att känna den berusande doften.
Täckodling är poppis. Gräsklipp är väl det vanligaste materialet att täcka med och det har jag provat med lyckat resultat. Fast gräsmattan behöver ju också gödas och genom att låta klippet ligga kvar på gräsmattan så slipper jag gödsla den. Därför ville jag prova en annan variant av täckodling som jag hört talas om; med rabarberblad. Visst, det funkar om det är vindstilla men det är det sällan i Getingedalen så bladen flaxar omkring lite för mycket och lägger sig över de små plantorna. Mindre lyckat alltså.
Täckodling är poppis. Gräsklipp är väl det vanligaste materialet att täcka med och det har jag provat med lyckat resultat. Fast gräsmattan behöver ju också gödas och genom att låta klippet ligga kvar på gräsmattan så slipper jag gödsla den. Därför ville jag prova en annan variant av täckodling som jag hört talas om; med rabarberblad. Visst, det funkar om det är vindstilla men det är det sällan i Getingedalen så bladen flaxar omkring lite för mycket och lägger sig över de små plantorna. Mindre lyckat alltså.

Tack och lov så mår det mesta bra och vi skördar av sånt som är tidigt: rädisor, ruccola, sallad, örter, ramslök, pak choi och spenat. Späda rödbetsblad är gott i salladen även om det är roten som är huvudsaken.

Vår dagliga skörd...
Vår dagliga skörd…
Finfina rädisor, rödbetor och tagetes. Blommorna håller ohyran borta och bidrar till potagerkänslan.
Finfina rädisor, rödbetor och tagetes. Blommorna håller ohyran borta och bidrar till potagerkänslan.

Som sagt, större delen av juli och hela augusti återstår. Vid samma tid förra året hade vi en betydligt mer prunkande trädgård men jag ska sluta jämföra här och nu. Jag är optimist och är helt övertygad om att det är massor av fint väder i antågande och att det blir en rik skörd även i år.

Vitt kan bli nästa hit …

Jag vet, ögonen dras till det färgsprakande, det spektakulära och dramatiska. Efter varje besök på plantmarknaden kommer man hem med ytterligare ett eller flera fullblod som ska placeras och smälta in.

IMG_1510

Det blir inte alltid så bra. Allt för ofta blir det som en palett. Men det är ju inte paletten vi eftersträvar, det är den färdiga tavlan.

IMG_0849

En tavla behöver ett genomgående tema, en färg som tillåts ta över. Mitt i en tid som liksom blixtrar i ändlösa kaskader av uppseendeväckande händelser, är det som om vi får ett allt större behov av att åstadkomma lugn och harmoni i vår egen närhet. Trädgården, som vi ju själva har full frihet att skapa, ger oss en möjlighet att förenkla färgskalan, att renodla en bakgrundston som stillsamt förstärker de utropstecken som vi ändå vill se.

IMG_2998

Det skulle inte alls förvåna mig om vitt blir den nya modefärgen i svenska trädgårdar. Visst, jag vill själv ha en sprakande vår, med massor av Rhododendron och Azaleor som likt majbrasorna förkunnar att den långa vintern är över.

IMG_3269

Men sedan. Också en symfoni lugnar ner sig. Vi kan inte tänka oss en helkväll i konsertsalen där slagverkarna har huvudrollen från första till sista takten. Vi vill beröras djupare utan att budskapet dånar in i öronen.

IMG_3275

Ofta kan vi inte välja bakgrund. Huset har den färg det har. Helt klart så hos oss. Man målar inte om tegel, som regel. Men vår gula södervägg förväntas tåla vitt, rött, gult, blått, rosa, och lila! Det hade kanske varit lugnare med bara Rosenvialen,

IMG_1095

och Klätterhortensian,

IMG_1391

och en ny häck av remonterande, friska buskrosor. Men vad gör vi då av allt det andra som har stått där sedan förra århundradet? Alltid samma ångest inför de stora frågorna. Slänga? Diska? Tacka för det som varit? Så enkelt är det inte … Möjligen omplacera. Men var …?

IMG_3265

Det vitbrokiga bjuder på stillsam dramatik, en slags eftergift.

IMG_3268

Det lättar upp skuggan

IMG_3270

och kan ibland till och med överglänsa det färgsprakande.

I går gav vi bort en stadig bit Myskmadra till en god vän med trädgårdsintresse. Han insåg värdet och bar glädjestrålande iväg med jordklumpen som vore den en guldtacka. Om några få år kan denna oansenliga gåva, i massformat bilda vilsam fond för de solister som tillåts agera på scenen. Som en matta övergående från vitaste vitt till skönaste, fluffiga grönt.

IMG_3274

I dag måste det oundvikliga ske. Vår stoltaste tall, navet i hela trädgården, måste avtackas. Hur länge han stått där kan vi bara gissa. Skickliga yrkesmänniskor kommer att med värdighet hjälpa honom bort. Med stor respekt och glädje ska vi alltid tänka på vår rese som soliga kvällar förvandlades till ett gyllene landmärke. Många, många timmar har vi andlöst vilat ögonen på urtallen, den käre väktaren. Under hans skugga har fostrats ett Guldregn och en Ginnalalönn. Nu får de ta över huvudansvaret i östra lunden.

Ulf

 

 

Utflykt och första skörden

Vi gjorde en utflykt till Dalarna. Det var Dalhalla som var huvudmålet med resan men vi hann med mycket annat också. Bland annat så blev det en hel del loppisstopp där det fyndades rejält. Bilen var full vid hemkomst. Något som inte tog så stor plats var dock jättevallmofröna. På en av loppisarna växte det enorma, vackra och gigantiska vallmoblommor och en smart försäljare har fröpåsar redo när kunderna upptäcker dem.

Jättevallmo.
Jättevallmo

Ett annat stopp gjordes vid Sundborn. Trädgården var vacker men inget märkvärdigt. Däremot var platsen, huset och interiören helt bedårande. Det som inspirerade mest i trädgården var samplanteringen av jordgubbar med blommor. Nu vet jag precis vad jag ska göra med alla mina jordgubbsplantor som står och halvdör i en låda.

Jordgubbar och pelargoner.
Jordgubbar och pelargoner.
Sundborn
Sundborn
Sundborn
Sundborn

Det är så bra att resa bort ett tag. På bara ett par dagar ser man skillnad i trädgården och helt plötsligt fanns det saker som var skördeklara. Spenaten har berikat frukostsmoothien, ruccolan blir sallad eller sätter sprätt på dipsåsen, ramslöken förhöjer de flesta anrättningar och basilikan hackas ner i bruschettan.

Bruscetta med egen vitlök och basilika. Tomaterna är köpta, våra är inte färdiga än.
Bruschetta med egen vitlök och basilika. Tomaterna är köpta, våra är inte färdiga än.
Sallad på ramslök, ruccola och bönor (från frysen). Och rädisor så klart.
Sallad på ramslök, ruccola och bönor (från frysen). Och rädisor så klart. Vilken dålig bild förresten.
Pesto på ramslök, dipsås med ruccola och så rädisor. Alltid rädisor.
Pesto på ramslök, dipsås med ruccola och så rädisor. Alltid rädisor.

Den där dipsåsen med ruccola är gjord på philadelphiaost och och lite flingsalt. Vi tackar Paddal för inspirationen. Eftersom rädisorna växter något helt grymt i värmen så äter vi det till frukost, lunch och middag. Sen blir de träiga och trista. Lite flingsalt och kanske en klick smör och på så vis kan man klämma 10-15 stycken på stående fot.

Och det här är bara början. Nu är den magiska säsongen inledd då måltiderna lagas på det som bjuds i trädgården. Promenaden mellan trädgårdslanden avgör menyn och det smakar lika gott varje gång.

Men nu behöver vi vatten. Regn. Fast det är väl som att svära i kyrkan.

Dricka bör man annars dör man …

Det är torrt i lunden. Och 30 grader på termometern. Tallar och aspar tar det vatten som eventuellt finna i marken. Så vi vattnar!

IMG_3221

Spridaren har fått arbeta hela dagar. 2 timmar på varje plats. Men det förslår egentligen inte. Vi borde veta det här nu, efter 35 år med trädgården. Inte minst förra sommaren var en prövning. Ändå tänker vi att i vår svala lund är det ingen fara.

IMG_3235

Faktum är att i stort sett allt vi planterat är törstiga varelser. Våra Praktbetonika ligger smäktande mot marken och liksom letar efter en droppe att slicka i sig. Då är det akutbehov för prickskjutning med vattenpistolen. Och de reser sig igen! Puh.

IMG_3201

Kameleontbusken, gammal i gården, kunde säkert fått en bättre placering från början. Nu måste vi vaka noga över att den får en rejäl rotblöta varje vecka under den varmaste tiden.

IMG_3230

Pionerna, som nu har sin storhetstid,

IMG_3228

kräver mängder av vatten för att orka stå raka i ryggen, som vi vill att de ska göra.

IMG_3222

Att få stoppa näsan i en frisk Luktpion före frukost är en ynnest, renaste poesi.

IMG_3223

Och så har vi Rosorna. Vattenslukare är vad de är.

IMG_3224

Vi är faktiskt själva förvånade att vi har så många olika rosor och kan inte riktigt förklara hur det blivit så. De har ju aldrig varit den sanna passionen, men tydligen har den ena efter den andra funnit nåd för våra ögon.

IMG_3225

Vi kan varmt rekommendera Honungsrosen ´Hybrida´, en otroligt rikblommande doftexplosion.

IMG_3231

Den här gamla damen fanns vid söderväggen när vi flyttade in 1980. Hon och hennes två systrar inger den djupaste respekt och vördnad. De behöver inte ropa efter vatten. Vi står på tå för dem vad de än behöver.

IMG_3232

Deras lysande granne, lika gammal vid väggen, har i många år fått kämpa om utrymmet med Björnbär och högresta Nävor. Hon har aldrig gjort något väsen av sig. Långa tider bortglömd under alla som tagit för sig, har hon varje år tittat fram lite försynt och liksom bett om ursäkt för 70-talsklänningen.

IMG_3234

De flesta av våra buskar är lite robustare. En Schersmin kan klara tuffa förhållanden, men det finns en gräns även för en hårding. Har man haft oturen att bli planterad några futtiga meter från en 20 meter hög monstertall, vill det till att ha sinne för överlevnad.

IMG_3233

Vi är inne i något av en Klematisperiod för tillfället. Det är ett spännande släkte med en fantastisk variation. Det verkar finnas en Klematis för varje läge. Vår ett år gamla ´Arabella´slår nu upp sina djupblå. Hon klättrar inte, utan ålar sig fram under och över och vid sidan av vad det vara må. Ett charmtroll som blommar länge, länge.

IMG_3200

Till och med torvpartierna riskerar att torka ut när dagsregnen uteblir och solen gassar. De små Fotbladen, som vi köpte på senaste trädgårdsmässan, har ändå klarat mandomsprovet. Det ska bli spännande att se hur de artar sig framöver.

IMG_3205

Helt överraskande har Rabarber blivit en favorit. Den går ju att använda i naturträdgården! Fantastisk miljöskapare. Bara den får massor av, just det, VATTEN!

Så, vi får tillönska varandra en riktigt blöt sommar.

Ulf

Dagen efter

Det råder dagen-efter-stämning i Getingedalen. Trots att det egentligen är dagen-efter-dagen-efter men det tar sin lilla tid att åter få ordning på livet efter en 50-årsfest av festivalmått.

En fördel med att leva med en 50-åring med samma trädgårdsintresse som en själv är att det erhålls så fina presenter. Gåvorna i form av perenner, bärbuskar och fruktträd var överväldigande. En ny krusbärsbuske kändes ju helrätt nu när vår egen är kontaminerad med larver. En givare som har läst bloggen tror jag visst.

Vit löjtnantshjärta, krusbär och rododendron. Exakt det som fattas hos oss!
Vit löjtnantshjärta, krusbär och rododendron. Exakt det som fattas hos oss!
Nästan kaläten krusbärsbuske.
Nästan kaläten krusbärsbuske. Den nya krusbärsbusken ska dock planteras på annan plats. Larverna övervintrar i jorden så platsen är körd. För krusbär iallafall.
De trängs på de få blad som är kvar. Glufs glufs.
De trängs på de få blad som är kvar. Glufs glufs.
Två härdiga äppelträd som dessutom pollinerar varandra till den nya äppellunden. Österlen inspirerade starkt i våras. Sävstaholm och Rödluvan.
Två härdiga äppelträd, som dessutom pollinerar varandra, till den nya äppellunden. Österlen inspirerade starkt i våras. Sävstaholm och Rödluvan. Dessa var också presenter.

En lugn pyjamastur i trädgården med kameran känns helrätt efter en väldigt intensiv helg. Det här är några av vyerna som jag fångade på bild idag.

Löjligt vackert med gräslök i blom.
Löjligt vackert med gräslök i blom.
Många friska äppelkart på vårt Rödluvan. Trädgårdens friskaste träd.
Många friska äppelkart på vårt Rödluvan. Trädgårdens friskaste träd.
Det tar sig! Lök och bondböna.
Det tar sig! Lök och bondböna.
För första gången i Getingedalen: iris! Jag är så lycklig!
För första gången i Getingedalen: iris! Jag är så lycklig!
Färgprakten hos purpurkragen är bedövande. Inget filter behövs.
Färgprakten hos purpurkragen är bedövande. Inget filter behövs.
Älskar min äng med stjärnflocka!
Älskar min äng med stjärnflocka!
Och ängen är lupiner är också vacker men lupinerna kväver allt annat fint som växte på ängen förut så känslorna är blandade.
Och ängen med lupiner är också vacker men lupinerna kväver allt annat fint som växte på ängen förut så känslorna är blandade.
En del av grönsakslandet. Ruccola, sallad, rädisor, spenat...
En del av grönsakslandet. Ruccola, sallad, rädisor, spenat…
Dill. Det bådar gott.
Dill. Det bådar gott.
Jordgubbar på gång!
Jordgubbar på gång!
Att rädisorna är planterade i cirklar är inget man ser något av längre.
Att rädisorna är planterade i cirklar är inget man ser något av längre.
Just nu är inte perennarabatten i skämshörnan inget att skämmas för alls.
Just nu är perennarabatten i skämshörnan inget att skämmas för alls.

Man hade ju önskat att få lite lugn och ro så här dagen-efter men det är ju sommar och årstiden då det är som lämpligast att byta ett slitet och läckande tak. Tidigt på morgnarna hamras det vilt. Sova får jag göra en annan gång. Men hellre ett helt tak än… vad som helst faktiskt.

Takbyte kan också vara ett sommarprojekt som påverkar trädgårdslivet.
Takbyte kan också vara ett sommarprojekt som påverkar trädgårdslivet.

Lite snål …

IMG_3198

Det kostar att ligga på topp. Ett besök i en plantmarknad lämnar stora hål i plånboken. Som nu senast, när en Glandelaster liksom ropade ”ta mig”. Ja, gärna. Vi behöver mer höstblomning. Läser på etiketten : gärna i större antal till vildare partier. Perfekt hemma hos oss. Så tittar man på prislappen och inser att det inte kan bli tal om ”större antal”.

IMG_3190

Nu har ju jag varit med ett tag, så mig lurar dom inte. Jag köper två plantor, åker hem och delar dem till åtta! Hur lätt som helst med ett vasst verktyg. Ner i bra jord med bitarna och vräka på med vatten. Saken är klar. Planterat dem tätt. Om något år får jag ut lika många till och har på kort tid åstadkommit massverkan utan att behöva svälta.

IMG_3195

Som sagt, mer höstblomning. Och jag är lite inne på vitt just nu. Det blir så häftigt i de skuggigare partierna.

IMG_3203

Så, dela försiktigt och plantera. Dränker jorden med vatten så att de får en god start. Tro det eller ej. Alla klagar på vädret, men det är faktiskt riktigt torrt på sina ställen. I ”cykelbaneplanteringen”, ett ord jag kommer att återkomma till ofta i bloggen, är det snustorrt.

IMG_3208

När jag ändå är inne på ämnet att vara kostnadsmedveten, kan jag berätta att vi nästan uteslutande sätter perenner i våra krukor. OK, det blir en del sommarblommor också, men säg fifty – fifty då, så ljuger jag inte. Funkior kan man inte ha för många i en trädgård. Och de finns i oändliga variationer tycks det. Den här godingen, ´Purple Heart´, blir i höst utplanterad, ja var då? I cykelbaneplanteringen. Men till dess får vi njuta av den vid kaffebordet.

IMG_3194

Från det ena till det andra, nu är staketet på plats. Snabbt och behändigt. Ber Samuel fixa lite grejor på huset också när han ändå är igång mästersnickar´n. För än lever ROT! Fingra inte på det säger jag bara. För då röstar jag blankt i nästa val!

IMG_3209

Ett annat värdefullt tips är att plantera nyttoväxterna inne i rabatterna, eller miljöplanteringen, eller vad man vill kalla sin egen stil. I vår lund passar Fläder förträffligt. Vi har flera varianter. Nyskördade blommor blir till frisk och härlig sommarsaft som föredras av alla, även barnbarnen, framför burkläsk och andra gifter …

I lunden planterar vi gärna även Rabarber, Vinbär, Bärhäggmispel, Körsbär, Plommon, Blåbär, Aplar och en massa annat nyttigt. Många kryddväxter blir underbara marktäckare.

IMG_3178

Och så har man varit på konstutställning. Frossat i rosa, en färg som inte förekommer särskilt ofta i vår trädgård. Passar liksom bättre på en gata tycker vi också.

Gratis var det, kostade inget. Det här konstverket gick inte ens att bjuda på. Skööööönt!

Ulf

 

Urlarvigt

Jag skulle kunna skriva om hur fint morötterna kommer, att det är dags att sätta nät över palmkålen och att rädisorna växer med rekordfart men det som tar min energi just nu är ett okärt återbesök.

Förra sommaren, lagom till Tusen Trädgårdar, var våra krusbärs- och röda vinbärsbuskar alldeles kalätna. Dagarna innan jag skulle ta emot ett hundratal trädgårdsentusiaster upptäckte vi hur våra bärbuskar var invaderade av larver. Snabbätande och galet många. Om man skakade på busken, eller spolade på den med slangen, så föll de till backen och låg och krälade i gräset istället. Jag stampade bryskt omkring för att mosa så många som möjligt men insåg att de var för många för mig. Bara att kapitulera.

Bland de där besökarna som kom till Getingedalern under Tusen Trädgårdar fanns det dock kännare. Kunnigt och erfaret trädgårdsfolk som kunde berätta att kräken hette krusbärsstekellarver och det var knappt något man kunde göra för att få bukt med dem.

Hade jag tur så blev vintern bister och då skulle de dö men hade jag otur så blev den mild och larverna skulle komma tillbaka nästa sommar.

Larv3

För det var nämligen så att efter att buskarna var uppätna så försvann larverna spårlöst. Jag var beredd på att de skulle invadera nästa buske eller planta men icke. De var mätta och jag hade inget mer som föll dem i smaken. Svarta vinbär gillas nämligen inte. Efter att de hade käkat upp vartenda blad på mina buskar så hade de krupit ner i marken och förpuppat sig och där kommer den bistra vintern in in bilden. När dessa inträffar så dör pupporna.

Denna vinter har uppenbarligen inte varit tillräckligt bister.

Larv2

Ett annat sätt som hade kunnat mota bort larverna var att lägga en duk tätt intill busken och på marken runtomkring för att hindra dem från att krypa upp. Så snabb var jag inte.

Återigen står jag bara och ser på hur mina krusbärs- och rödavinbärsbuskar kaläts av gröna larver och hoppas att åtminstone nästa vinter blir riktigt hård och bister.

Larv4

 

Kräk. Nu firar vi 50-åring istället. Hurra!