Drömmar i midsommartid

Trädgårdsentusiaster är ett drömmande släkte. Vi drömmer om nästa erövring, nästa storslagna skönhet, nästa fulländade arrangemang . Och vi låter oss förföras.

IMG_3127

Just så ska en damm se ut! Om den ändå vore min. Stor. Ren från trådalger. Med UV-filter. Full med underbara koikarpar. Artistiskt omgärdad av den frodigaste grönska.

IMG_3129

Och med ett vattenfall som inte läcker åt sidorna. Och en bäck som rinner till nästa damm i den lätt sluttande trädgården.

IMG_3133

I kanterna växer guckuskoliknande Orkidéer,

IMG_3132

Blomstercornell och en hel massa andra, mer eller mindre bekanta ”vill-absolut-gärna-ha-växter”. Håll i mig, jag tror jag dånar!

IMG_3135

Djungelliknande Klematis med blommor stora som pizzatallrikar. Av den typen som min granne skulle kalla vulgära. Gärna för mig säger jag bara!

IMG_3137

Ja jag säger då det. Vart jag än riktar kameran, vid detta mitt första trädgårdsbesök med Adolfsbergs Trädgårdsförening på ganska länge, fångar jag sagolik ögonfröjd.

IMG_3156

Det ligger nära till hands att man jämför. Och känna sig grå och obetydlig. Utan en ärlig chans. OK, det finns någon storblommig Klematis hos oss också

IMG_3158

men de flesta är av modellen sparrisliknande, bortkomna wannabes.

IMG_3162

Även Kaprifolen ´Belgica´ trevar sig vilset uppåt och kan liksom inte bestämma sig för om den vill ta sig samman och imponera. För det är ju det vi alla vill. Våra växter ska imponera och storvulet vittna om vårt artisteri. Eller …

IMG_3161

Skulle jag möjligen må bra av att tagga ner lite efter ett besök i självaste Eden och stillsamt glädja mig åt de vanliga, knappt urskiljbara blommorna hos en Ginnelia,

IMG_3160

ännu en variant av Näva

IMG_3163

och den än så länge, efter halva sommaren, stora jordhögen som inte begåvats med en enda liten Guckusko, Kandelaberviva eller Blomsterkornell i vår egen hage?

IMG_3089

Tror det, och bestämmer mig för att toknjuta av en sten som jag häromdagen baxade på plats i kanten av ”cykelbaneplanteringen”, den första stenen av säker femtio eller så, för här ska bli en stenkant av sprängsten minsann. Om ryggen tillåter.

Ulf, en drömmare

På kvällskvisten

Härlig sommarkväll i Getingedalen och här kommer ett axplock av vad som bjöds på rundvandringen.

Rabarbern får blomma!
Rabarbern får blomma!
Hur har jag kunnat leva så länge utan getrams?
Hur har jag kunnat leva så länge utan getrams?
Ruccola på frammarsch!
Ruccola på frammarsch!
I år hoppas jag att piprankan får pipor.
I år hoppas jag att piprankan får pipor.
Prydnadsapeln blommar som vackrast just nu.
Prydnadsapeln blommar som vackrast just nu.
Carmencitarönnen har något asiatiskt över sitt växtsätt.
Carmencitarönnen har något asiatiskt över sitt växtsätt.
Vinrankorna verkar både ha överlevt brysk höstflytt och vinter. Yes!
Vinrankorna verkar både ha överlevt brysk höstflytt och vinter. Yes!
Sakta men säkert...
Sakta men säkert…
Alliumbollarna är betydligt snabbare än pionen. Från förra blogginlägget har de slagit ut för fullt.
Alliumbollarna är betydligt snabbare än pionen. Från förra blogginlägget har de slagit ut för fullt.
Svensk blandning av gulltörel och bergsklint.
Svensk blandning av gulltörel och bergsklint.
Humlen klättrar snabbt uppför linorna runt grönsakslanden.
Humlen klättrar snabbt uppför linorna runt grönsakslanden.
Spenaten är snabb.
Spenaten är också snabb.
Årets rädisor har blandade färger. Stod det på påsen. Och är planterade i cirkel.
Årets rädisor har blandade färger. Stod det på påsen. Och är planterade i cirkel.
Om varje blomma blir en jordgubbe så är min sommar komplett.
Om varje blomma blir en jordgubbe så är min sommar komplett.
Vår syrén blommar exakt just nu. Vill bara stå där ute och dra in djupa andetag.
Vår syrén blommar exakt just nu. Vill bara stå där ute och dra in djupa andetag.
Vattenspridaren från Biltema funkar och är ganska cool när det snurrar åt alla håll och skickar ut vattnet i spiraler men är det så effektivt egentligen?
Vattenspridaren från Biltema funkar och är ganska cool när det snurrar åt alla håll och skickar ut vattnet i spiraler men är det så effektivt egentligen?
Ramslöken har gått i blom!
Ramslöken har gått i blom!

Tack vare kalla maj, och i viss mån även juni, så kommer ängen att blomma som vackrast på midsommar. Midsommarblomster, smörblomma, lupin, vädd, humleblomster och timotej. Det är inte ofta det händer så jag ska vara på plats och inte missa en sekund. Det är nu eller aldrig.

Höghus i vårt kvarter

Ja, det är nog bäst att förklara sig på en gång. Vi har tre ståtliga Tujor på rad utmed tomtgränsen i väster, träd som av en vän namngavs för ett antal år sedan. Fadern, sonen och den helige ande helt enkelt.

IMG_3121

Den senare har under ett antal år härbärgerat ett skatpar som utökat sitt skrytbygge vartefter. På höjden mest. I år har de två ungar som redan lärt sig, den hårda vägen, att inte landa på uteplatsen eller i carporten …

IMG_3120

Vi gillar vårt skatpar. De försvarar reviret med livet som insats när kajor i horder försöker inta talltopparna. Nu har det inte hänt på länge. Kajorna fick rejält med stryk senast!

Annars är det Pionernas tid nu. Ett par veckor försenade. Trädpionerna är först ut. Overkligt vackra!

IMG_3092

IMG_3093

Och Nävorna. Dessa trotjänare som av somliga avfärdas med en fnysning. Vad vore vår lund utan nävor? De utgör ju själva golvet. Långblommare som man bara klipper ner när den första blomningen är över och som kommer igen lika starkt efter några par veckor.

IMG_3095

Den Armeniska nävan tillhör de högresta och gläder oss nu för andra året med iögonenfallande blomning.

IMG_3105

Men vad är nu detta? Jo, resterna av en mäktig Pipranka som bara la av förrförra året. Trodde vi. Men se, nu är det liv inne bland ”de torra benen” igen, som ett mirakel, som en mäktig, profetisk påminnelse om en andra chans.

Jag får inte glömma att nämna Irisarna som också slagit ut den här veckan.

IMG_3070

Framför dammen

IMG_3071

och längre in i lundens halvskugga. Eftersom blått är min älsklingsfärg, har de en speciell plats i mitt hjärta.

IMG_3101

Halvskuggan är den ”naturtyp” jag gillar bäst i trädgården. Det behöver faktiskt inte ens blomma. En smakfull blandning av gröna nyanser och olika bladformer skapar ett lugn och ett välbehag som gör gott längst in i själens djup.

IMG_3103

IMG_3106

IMG_3113

Men visst, en vit Rhododendron i det flacka kvällsljuset kan man stå ut med!

IMG_3119

Ute på grusplanen igen, på trädgårdens soligaste plats, börjar det röra på sig i den midjehöga planteringslådan. Rucolasalladen väller över kanterna som vanligt. Plantan kommer nu på tredje året och har ynglat av sig så det står härliga till. Bra tycker vi. Perfekta att ge bort och mycket uppskattade presenter.

IMG_3122

Dubbelmuren är också inne på sitt tredje år och börjar se allt mer färdig ut. Här frodas olika Rhododendron och Azaleor, Skvattram, Buskrosling och Spireor

IMG_3102

och för första gången blommar Klockbusken, som klarat vintern finfint. Ska bli spännande att följa denna för oss helt okända lilla godsak.

Och så avslutar vi med midsommarvädret … Nej förresten, nu ska vi inte förstöra stämningen. Eller, vad säger jag, undrens tid är inte förbi. Kom ihåg det!

Ulf

 

 

Taktökning

Alla frön är i jorden. Alla viktiga iallafall. Några blomfrön återstår att plantera.

Det tog ett tag innan det hände, kanske rekordsent, men det var så kallt att varken fröna eller jag ville gå ut. Lite intressant ska det förstås bli att utvärdera huruvida det påverkar skörden eller ej.

Och inte tog det många dagar förrän de första fröna gav respons i form av att gro. Rädisan är alltid snabb men bok choi och lök har också tittat upp.

Vi ökar takten på bloggandet. Det är nu det händer. Vi ökar takten mellan gräsklippningarna också. Inte klokt vad det växer snabbt.

En vänlig trädgårdsvän gav oss tre bukettaplar som blivit över vid en häckplantering. Den blommar galet vackert på försommaren och är härdig till zon 6. Dessa planterades runt en missprydande elinstallation där det tidigare har klättrat en alpklematis som inte längre behagade vara med i matchen.

Vår andra klematis, sort okänd, verkar inte heller ha överlevt vintern. Den skulle visserligen inte vara lika stark som en alpklematis men vi hade sänkt zonen åt den och fjäskat rejält men icke. Tur att kaprifol, vildvin och humle klättrar så villigt och fint istället.

Det är tacksamt att göra kamerarundan i trädgården just nu. Vackra vyer åt alla håll. Och stora skillnader från dag till dag. Enkelt att blogga.

En del gräslök får gärna gå i blom. Fint att dekorera salladen med.
En del gräslök får gärna gå i blom. Fint att dekorera salladen med.
En annan lök på väg att slå ut.
En annan lök på väg att slå ut.
Våra äppelträd blommar för fullt just nu. Vitsen med att bo i Kilsbergen är att man får uppleva flera blomningar; först andras, sen sin egen.
Våra äppelträd blommar för fullt just nu. Vitsen med att bo i Kilsbergen är att man får uppleva flera blomningar; först andras, sen sin egen.
Vårt gråpäronträd är friskare och finare än någonsin. Äntligen är det ett träd - som blommar praktfullt - som förhoppningsvis blir massor av frukt!
Vårt gråpäronträd är friskare och finare än någonsin. Äntligen är det ett träd – som blommar praktfullt – och som förhoppningsvis ger massor av frukt!
En trevlig konsekvens med en oklippt gräsmatta; humleblomster tittar upp.
En trevlig konsekvens med en oklippt gräsmatta; humleblomster tittar upp.
Kaprifolknopp
Kaprifolknopp
Getrams möter myskmadra i skuggpartiet.
Getrams möter myskmadra i skuggpartiet.
Pion och sockblomma i solrabatten.
Pion och sockblomma i solrabatten. Och ogräs.
Rabarber, jordbubbar, sparris och rädisor...
Rabarber, jordgubbar, sparris och rädisor… Getingedalen levererar.
Förra årets lyckträff med blomsterböna upprepas så klart. Fast i en annan låda och med en annan design. Ser fram emot bönporten...
Förra årets lyckträff med blomsterböna upprepas så klart. Fast i en annan låda och med en annan design. Ser fram emot bönporten…
Matkrasse sa Inga-Lill när hon gav mig denna goding. Både blommor och blad skulle vara extra välsmakande på denna planta. Rapport kommer.
Matkrasse sa Inga-Lill när hon gav mig denna goding. Både blommor och blad skulle vara extra välsmakande på denna planta. Rapport kommer.
Återigen verkar de baltiska druvstockarna i växthuset ge en rik skörd. Mycket lyxigt.
Återigen verkar de baltiska druvstockarna i växthuset ge en rik skörd. Mycket lyxigt.

Här har jag just raderat några rader där jag beskriver alla misslyckanden och sånt som inte hunnits med. Det var jätteskönt att radera dem.

Kajsa

Park eller trädgård?

”Det här är ju ingen trädgård, det är en park!”

Jag vet inte riktigt varför, men det där spontana utropet, från en vän under en rundvandring i vår trädgård förra året, gjorde starkt intryck. I ett nu såg jag vår täppa med någon annans ögon och jag blev tacksam. Vilken ynnest att få äga en bit jord och kunna skapa fritt, släppa lös bilderna där inne i fantasivärlden.

När jag nu går samma runda, i början av juni, kan jag faktiskt känna det där uttrycket välla fram från mitt eget inre. ”Tack gode Gud, du har gett oss en park, ett eget litet paradis.”

IMG_2994

Stående vid den gulbladiga Schersminen tittar jag rakt söderut, mot ligusterhäcken i tomtgränsen. Ögat sveper sakta över det japanska Fänrikshjärtat vid foten av en Bärhäggmispel och ställer sedan in skärpan på det upphöjda lundpartiet där Spetsmössan blommar som aldrig förr. Revorna hänger frodigt över kanten av uppochnervända grästorvor och stammen av ett dött plommonträd. På toppen ståtar en ung, gulblommande Trädgårdsprakttry.

IMG_2997

Till vänster, framför Aspraden, blommar Trädgårdstry. Slänten, mot den livligt trafikerade gatan, är under bearbetning. Inget att visa än. Där har vi planterat flera Rhododendron, Vitbrokig Cornell och Vingbenved. En Kaprifol och en Bergklematis är på väg upp på de grå aspstammarna.

IMG_3002

Ända framme vid häcken vänder jag mig om och njuter av kontrasten mellan den gulbladiga Spirean och den nästan svarta Flädern! Och de grå aspstammarna, pelare som bär upp stora delar av den östra sidan.

IMG_3003

Så vänder jag mig om och tittar utmed häcken. Visst gör han skäl för namnet, Sun King, en Sallatsaralia som just börjat sitt triumftåg. Det är inte bara vi som är kära i den, mördarsniglarna gillar kunglig mat. Vårt finurliga motdrag är kaffesump runt hela plantan. Och det har hjälpt! De självsådda Klarbärsträden ska få växa sig stora och starka. Jag ser en pelarsal i vardande. Kaukasisk Förgätmigej och Rabarber bildar fond.

IMG_3005

När jag sakta går utmed kanten av partiet, vill jag böja mig ner och pussa den Europeiska Hasselörten. Den sprider sig lekfullt i hela trädgården och förstärker osjälviskt alla sina vänner. Inte minst de röda Gullvivorna.

IMG_3007

Jag gör en liten sväng tillbaka i lunden och passerar ett härligt bestånd av vit Flocknäva. Den har varit med så länge vi kan minnas, en riktigt kär och trogen gammal vän.

IMG_3008

Till höger om mig, under den nu snart två år gamla Ginnalalönnen, vilar jag ögonen på Alunrot i dramatisk tävlan om uppmärksamhet. I bakgrunden ytterligare en närmast svart Fläder.

IMG_3015

I samma parti trängs Stjärnflocka, Ginnelia, Blanknäva, Armenisk näva, Kungsplister och Funkia.

IMG_3016

Jag lämnar lundpartiet och går dröjande förbi dammen med det lilla vattenfallet. En Japansk Lönn låter sina gracila grenar hänga ut över vattnet. Alldeles intill har en Azalea ´Gibraltar´just slagit ut. Det var kanske inte så vist att placera en knallröd Azalea framför en orange. Det gör lite ont i ögonen. Men flytta någon av dem? Ånej, ”naturen” är oförutsägbar. Det kallas charm. Här rensar vi bort Strutbräken som ogräs. Den skulle kväva allt om den inte hölls i Herrans tukt och förmaning.

IMG_3017

Jag går sakta bort från dammen, västerut, och vänder mig om. Dammen döljs delvis av Iris som alldeles strax ska till att blomma. Skönt blå kommer de att sträcka sig mellan vatten och himmel, en efterlängtad syn varje år.

IMG_3019

På väg mot det urgamla äppelträdet, passerar jag en matta av Vårtörel, en helt bedårande marktäckare som ändrar skepnad under hela växtsäsongen.

IMG_3037

I äppelträdet svingar sig en ljusrosa Alpklematis ända upp till toppen. Trädets stam och grenar kläs sakta men säkert in av murgröna.

IMG_1998

Vid foten av äppelträdet, i skuggan av en gammal Rhododendron, blommar Trillium, det kära Trebladet, en enda planta som med tiden blivit en storfamilj.

IMG_3027

Jag strosar vidare mot dubbelmuren utmed gatan i väster och har turen att få se den enkla Dillpionen blomma. Hon blommar en vecka, knappast mer. Femtioen veckor per år är hon mer än anonym.

IMG_3022

I dubbelmuren fäster jag mig särskilt vid den Japanska Buskroslingen, där de knallröda årsskotten nu övergått i knallgult. En Zon 1 växt som trivs alldeles utmärkt i den upphöjda, varma bädden.

IMG_2058

I dubbelmuren blommar nu också gul

IMG_2061

benvit Azalea.

IMG_3031

På väg bort från muren stannar jag till och kikar mellan de skalade stammarna på några Idegranar och skymtar en lilablommande Rhododendron i utkanten av det stora barrpartiet med Sockertoppsgran, Fågelbogran och Krypidegran.

IMG_3058

Tillbaka där jag började. Jodå, slänten mot gatan börjar allt arta sig den också, även om mycket återstår. Rhododendron använder vi överallt. Och Funkia i alla de former. Guldhumlen är en chansning. Vi har misslyckats många gånger under åren. Men vi envisas med att den ska klättra upp efter trädstammar, inte tillverkade stöd. Fånigt kanske, men vi vill att det ska se naturligt ut. Det ska gå!

IMG_3050

Det kom igång sent, Parasollbladet i fuktgropen, men nu har det fått fart. Oj vad det växer. Otippad granne är Svarta vinbär, en nyttoväxt som passar alldeles förträffligt i lunden.

IMG_3051

Myskmadran blommar nu underskönt i Östra lunden för att inte tala om

IMG_0850

i Norra lunden

IMG_2956

där Murgrönan ändå dominerar stort som marktäckare, här med inslag av Liljekonvalj, Dagliljor och Sockblomma.

IMG_3060

I det stora torvpartiet kommer överblommande Rhododendron nu att avlösas av röd Trädgårdsprakttry och Plymspirea.

IMG_3063

Efter den dagliga dosen av världens mest effektiva medicin för den inre människan, ska musklerna få sitt! Bara att kavla upp ärmarna, fatta spaden och gå loss på det igenväxta stenpartiet i söderlutning. All jord ska sållas för att få bort så mycket som möjligt av Smultron och Backtimjan, det värsta otyg ett stenparti kan drabbas av. Jorden kommer till användning på andra ställen i trädgården, för här ska inte finnas en gnutta jord är det tänkt, bara grus. Och växter som kräver extremt väldränerad mark. Ett av sommarens roliga projekt.

Nu ska jag sova och drömma om Boken…

Ulf

 

Skåne, ogräs och älgskrämmor

Utan förskönande omskrivning så hävdar jag att kirskål är gott. Riktigt gott.

Nu skördar jag. Det finns tonvis av kirskål i min gråzon, det där området mellan det tyglade och otyglade. Först provade jag bara de späda toppskotten men sen insåg jag att alla blad funkar, det är bara en fråga om koktid.

Field of Gold
Field of Gold
Så här ser toppskotten ut.
Så här ser toppskotten ut.
Det här är fullvuxen kirskål.
Det här är fullvuxen kirskål.

För några år sedan lagade jag min första måltid på kirskål. Det blev paj och smaken försvann i vimlet av andra smaker. Nu tänkte jag göra en soppa och låta kirskålen få lite större utrymme. Det blev större än planerat eftersom spenaten var helt slut så kirskålen fick dominera totalt men ackompanjerades av gräslök och palsternacka (för att det reder så bra). Ruskigt gott. Inte det-här-kan-väl-funka-i-nödfall-gott utan ruskigt gott. Och hör sen.

Dessutom har vi gjort pesto på nässlor. Även det en delikatess. Förvällde toppskott i två minuter, lät rinna av och mixade sedan med olivolja, vitlök, cashewnötter, ramslök och parmesan. Det utrymme i frysen som inte kirskålen tar kommer nässlorna att erövra.

Rabarber. Gigantiska rabarber står det i vårt trädgårdsland. Majestätiska blad och grova stjälkar. Visst har det blivit en och annan smulpaj men vi kan inte äta upp alla rabarber i form av paj, då blir inte tandläkaren glad, så ett saftkok är inplanerat. Saft är alltid trevligt att bjuda på när gästerna kommer.

Men så föll det sig så lyckligt att vi fick smaka på en ny form av rabarber på Österlen, närmare bestämt hos familjen Mandelmann, och inspirerades omedelbart; picklad rabarber. Ett mycket pikant och njutningsfullt bidrag till en måltid.

Hem och pickla och visst, det blev gott men inte lika gott som hos Mandelmanns. Det kan bero på rabarbersort, hemliga ingredienser i receptet eller miljön vi åt den i men den smakade godare i Skåne. Här finns ett recept. Vi strimlade dock inte stjälkarna så fint utan hyvlade dem på mandolin vilket naturligtvis är valfritt men jag gillar lite större bitar.

Sen måste jag nog nämna dilemmat med dessa grannar:

Närmaste grannen.
Närmaste grannen.

Faktum är, peppar peppar, att de har hållit sig på avstånd sedan jag klädde trädgården i Rå-väck och tvålbitar. Den här höll sig i skogskanten och åt sly istället. Duktig älg. Inte nog med det, jag hittade en liten artikel i någon gratistidning om fårullsspray. Det är allmänt känt att färsk fårull ska verka avskräckande mot vilt men istället för dessa rufsiga tussar så finns den verksamma substansen i vätskeform att spraya i trädgården. Mycket behändigt och betydligt vackrare. Se mer på Organox hemsida.

I mitt förra inlägg lovade jag både lite Getingedalen och lite Österlen och jag försöker vara en pålitlig bloggare. För att återanknyta till tidigare nämnda Mandelmanns så kommer här en bildserie med inspiration från just deras trädgård. Är du trädgårdnörd och befinner dig på Österlen så är ett besök hos dem ett absolut måste.

Förodling hos Mandelmanns
Förodling hos Mandelmanns
Mera förodling hos Mandelmanns
Mera förodling hos Mandelmanns

Insektshotell
Insektshotell
Fiffigt
Fiffigt

Min favorit bland vilda ängsblommor; humleblomster (i hård kamp med vild vädd)
Min favorit bland vilda ängsblommor; humleblomster (i hård kamp med vild vädd)
Nästan som i Getingedalen. Nästan.
Nästan som i Getingedalen. Nästan.
Morötter
Morötter
Högaktuell! Ramslök bör skördas innan den går i blom. Tur att vi ligger lite efter i Kilsbergen.
Högaktuell! Ramslök bör skördas innan den går i blom. Tur att vi ligger lite efter i Kilsbergen.

Livs levande älgskrämmor
Livs levande älgskrämmor
Små hemgjutna betonghängen för att tynga ner grenar och forma träden
Små hemgjutna betonghängen för att tynga ner grenar och forma träden

Apropå livs levande älgskrämmor; om tre veckor har vi en ny sådan i huset. Valpen flyttar in och tar över tomrummet efter Idun som dog för ganska exakt ett år sedan. Och så länge Idun var pigg så var trädgården älgfri. Valpen är vältajmad på flera sätt för just nu är det lite för glest mellan glädjeämnena och lite för låga värden i energidepåerna. Valpar är bäst på att ändra på sånt.

Kivik

Kristi Himmelsfärd innebar lite extra ledighet så vi reste bort. Skåne lockade och tidpunkten skulle tydligen vara perfekt för att se äppelträden blomma på Österlen. Sånt kunde man förstås inte garantera, det beror ju på vädret, men genomsnittstiden över åren har varit mitten av maj.

2015 kan sälla sig till genomsnittsåren. Vi hade tur och tajmade äppelträdsblomningen perfekt. Ja inte bara äppelträden, i princip allt blommade och det var inte bara en välbehövlig viloresa för själen utan även en njutning för öga, näsa och gom. Fullkomligt ljuvligt.

Österlen är egentligen ett ganska litet geografiskt område. Det har dock stora kulturella värden. Här finns mer att se, göra och besöka än på betydligt större arealer på andra platser i världen. Så avstånden är korta.

Ett av de, för oss, aktuella målen med Österlen var Kivik. Ett absolut måste i mitten av maj.

Vid Kiviks musteri finns förstås väldigt många äppelträd. Bland annat träd som klipps till pelare. De kunde vara 5-6 meter höga vilket verkar opraktiskt men ganska coolt ändå.
Vid Kiviks musteri finns förstås väldigt många äppelträd. Bland annat träd som klipps till pelare. De kunde vara 5-6 meter höga vilket verkar opraktiskt men ganska coolt ändå.

 

För oss blev trädgården med samlingen av arter en guldgruva. Då vi har zon 5 i Getingedalen så funkar inte alla äppelträd hos oss. Här kunde vi dock leta oss fram till alla härdiga sorter och notera dessa för framtida inköp.
För oss blev trädgården med samlingen av arter en guldgruva. Då vi har zon 5 i Getingedalen så funkar inte alla äppelträd hos oss. Här kunde vi dock leta oss fram till alla härdiga sorter och notera dessa för framtida inköp.
Silva skulle till exempel kunna bli vårt nästa äppelträd!
Silva skulle till exempel kunna bli vårt nästa äppelträd!
Är de inte oemotståndliga?
IMG_3889
Nyfriserade äppelträd modell äldre. Det är skönt att se att man sparar de gamla trotjänarna trots att de inte ger lika mycket frukt längre. Dessutom planterar man träden oerhört mycket tätare nuförtiden. Mer frukt på mindre yta.
Yngre plantering. Betydligt tätare. Träden alltså.
Yngre plantering. Betydligt tätare. Träden alltså.
Yta förberedd för nya äppelträd. Först kunde vi bara inte tro att den var till för äppelträd men precis så är det. Bevattningssystem är nedgrävt och en miljard pinnar är uppställda.
Yta förberedd för nya äppelträd. Först kunde vi bara inte tro att den var till för äppelträd men precis så är det. Bevattningssystem är nedgrävt och en miljard pinnar är uppställda.
Parallellverksamheter såsom bin finns förstås också på Kivik. Inga bin, inga äpplen. Bikupor står på vår bucket list. Men där står det så mycket annat också...
Parallellverksamheter såsom biodling finns förstås också på Kivik. Inga bin, inga äpplen. Bikupor står på vår bucket list. Men där står det så mycket annat också…
Den vältajmade prakten...
Den vältajmade prakten…
IMG_3914
Vid Kiviks musteri. Inspirerande pergola med pipranka och klätterhortensia. Hmmm… mycket intressant…
Masseffekten, masseffekten...
Masseffekten, masseffekten…
I närheten av det stora och välkända Kiviks musteri ligger förstås andra och mindre musterier också. Kivikås håller stilen och sorterar äpplena innan de mustas. Här kan man köpa must på Gravensteiner, Aroma eller Ingrid Marie. Lyxigt.
I närheten av det stora och välkända Kiviks musteri ligger förstås andra och mindre musterier också. Kivikås håller stilen och sorterar äpplena innan de mustas. Här kan man köpa must på Gravensteiner, Aroma eller Ingrid Marie. Lyxigt.
Snygg logga och etikett hade de också.
Snygg logga och etikett hade de också.
Så vackert.
Så vackert.

Nu händer det grejer i Getingedalen. Trädgårdslanden har fått kompost och hönsgödsel. Plantorna har fått flytta ut i växthuset. Källaren töms på skräpiga övervintrare. Hortensian är omplanterad, getramsen tittar upp och peston görs på nyplockade nässlor. Nästa inlägg måste nog komma från Getingedalen även om jag gärna skulle visa mer från Österlen. Det ena kanske inte måste utesluta det andra?

 

 

 

 

 

Rhododendrontid

Maj bjuder på ett häftigt skådespel. Varje år. Det sprakar av rött, lila, blått, gult, rosa, vitt, aprikos … You name it. Just det, det är Rhoddarnas tid som vi lite vanvördigt uttrycker oss. I superlätt jord, som enkelt tar emot hela armen om man trycker till ordentligt, brer de ut sina trådlika rötter. Dvärgarna står i ren torv. Och de får ett minimum av näring. Rikligt med barr från tallarna förstås, men utöver det i stort nada. De lite större buskarna har rhododendronjord och får dessutom en skaplig giva specialgödning tidigt på våren innan de sätter igång.

Jag ska inte trötta med namn på älsklingarna, av somliga ansedda som tråkiga växter! Mot sådan smutskastning protesterar jag bestämt. Här talar vi om ett släkte med en till synes oändlig variation, inte bara när det gäller blommorna, utan det gäller hela växten.

IMG_2918

IMG_2922

IMG_2923

IMG_2924

IMG_2925

IMG_2955

Så, det får räcka. De kommer att blomma några veckor till. En höjdpunkt. Sen kommer pionerna …

Vi gillar att strosa i Stadsparken. Vilken oas. En solig majdag, ja de finns faktiskt, ligger människor utsträckta i gräset lite här och var, omgivna av späd grönska, fågelsång och förföriska dofter.

Vi slår oss gärna ner på en bänk i något av de inbjudande trädgårdsrummen och bara suger i oss överflödet. Vilken ynnest! Ibland får vi en idé, låter oss inspireras.

IMG_2965

”Titta, Klippstånds, en hel massa, wao va tjusigt. Visst hade vi såna?”

”Ja, men de stod för torrt på slutet, ute i solgasset, minns du, helt fel!”

Nu blev jag sugen igen kan jag säga. Jag skulle ge dem en fuktgrop förstås. Eller ”isolerad bädd” som proffsen nog skulle säga. I halvskugga. Mot en bakgrund av Idegran.

”Men en sån häck har vi ju och vi har inget framför den, nu sedan du utrotat Kärsen där”.

”Hmm, då måste jag gräva igen då alltså?”

”Ja, det är det väl värt, det kommer att bli ett konstverk!”

”OK, har du sagt det så, det kliar faktiskt i fingrarna.”

IMG_2970

”Har vi inget träd vi kan snagga så där tjusigt också?”

”Nä, nu får vi ta det lilla lugna. Här ser det helt rätt ut alltså, men hemma hos oss. Eller, skulle det funka på en tall …?

Glad pingst!

Guldgruva

Hehe… hittade en artikel här om dagen som fick mig att skratta. Visst, det blir alltmer trendigt att odla sin egen mat och är man hard core så skaffar man sig även kunskaper i de vilda växternas rike. Vad är ätbart? Vad är njutbart? Vad är giftigt?

Att nässlor är en delikatess är ingen nyhet. På denna obehagliga ört har det kokats soppa i många år och den är dessutom näringsrik. På senare år dyker den dock upp i fler sammanhang än soppa. Pesto, smoothie och torkad i müslin är inte ovanligt alls. Man är modern om man har druckit nässlor till frukost. Stefan Sundström odlar till och med nässlor. Det berättade han om i radiopodden Grönsakslandet som jag länkade till i mitt förra inlägg. Det känns överdrivet i mitt fall. Jag har fullt av nässlor runt komposten och i hallonhäcken.

Nåväl, artikeln som fick mig att skratta högt handlade om kirskål. Ett av de bångstyriga ogräsen som alltid återkommer i trädgårdssamtal, bloggar och andra forum. Hur får man bort eländet? Att kirskål är ätbart är ingen hemlighet, kanske ingen delikatess som nässlan, men näringsrik och god – inget snack om saken – MEN att den skulle hamna i grönsaksdisken för 600 kronor/kilo känns helt galet!

Jag har ett kungarike av kirskål och jag säljer gärna bladen för 300 kronor/kilo. Kom och köp! I år har jag faktiskt bestämt att ta hand om en del av det. Jag är storkonsument av spenat och istället för att köpa frö, så dem, rensa ogräset, vattna och pyssla om så tänkte jag dryga ut vinterlagret i frysen med kirskål. Hälften av varje i vintersoppan liksom.

Bild lånad från Sydsvenskan (från ovan nämnda artikel)
Bild lånad från Sydsvenskan (från ovan nämnda artikel)

 

Jag lovade att redovisa ett par saker i detta blogginlägg.

1. Experimentet med de manchuriska valnötterna. 

Det gick inte alls. Manchuriska valnötter som har legat ute en hel vinter gror inte. De är stendöda. Men fina. Läs mer om detta här.

 

2. Tomatplanteringen. 

Nästan ett fiasko i år. Under ett kritiskt skede i plantornas liv hamnade de på en undanskymd plats i både våra hjärtan och vår bostad. Ingen bra start för en tomatplanta. Detta har fått dem att protestera genom att inte växa. De är fortfarande ynkliga. Pinsamt små. Dessutom är jag lite fundersam på om tidningspapperskrukor verkligen är så bra. Man måste vattna superofta. Plast har sina fördelar. Ni får ingen bild,  det är så sorgligt alltihop.

 

3. Den gigantiska murgrönan från Burges i Strängnäs. 

Jo men kanske. Skotten har iallafall inte dött och faktum är att några av dem har bildat rötter där nere i den mörka vasen. Läs mer om murgrönans ursprung här.

 

4. Älgbesöken.

Ett glädjebesked mitt i allt elände är att jag inte har sett en enda älg sedan jag hängde upp rå-väck och tvålar i trädgården. Slump?

Andra saker som sprider glädje i min kropp är följande:

The Sparris med familj. Nu är de längsta stjälkarna skördeklara! Låter man de växa vidare blir de träiga och trista.
The Sparris med familj. Nu är de längsta stjälkarna skördeklara! Låter man dem växa vidare blir de träiga och trista.
Vilda violer behagar täcka ytan där plymspirean satt. Ett klart lyft för just den platsen.
Vilda violer behagar täcka ytan där plymspirean satt. Ett klart lyft för just den platsen.
Jag  bor inte riktigt vid vägs ände, världen forsätter även bortanför vår infart.
Jag bor inte riktigt vid vägs ände, världen forsätter även bortanför vår infart.

Den 24 maj är det Trädgårdsdag i Karlslund och det låter som ett typiskt arrangemang för mig men jag råkar vara uppbokad med andra spännande saker just då. Gå dit, jag tror det blir bra.

Kajsa

En udda idé

Jag som sagt till mig själv att inte gräva! Nya rabatter alltså.Så satte jag igång med det i alla fall. Nedanför uterummet.

En plantering har visserligen funnits där hela tiden, men nej,den har aldrig blivit bra.

IMG_2902

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så fram med spaden. Bort med Silverbuske, liljelökar, Blå bolltistel,Hasselört och annat som var helt oidentifierbart. Kvar blev en Jättevallmo. En!

– Och nu då, vad ska vi sätta?

– Rabarber, sa Bibbi.

– Rabarber?

– Ja, stora, maffiga blad. Det gillar ju du.

IMG_2905

Så nu står dom där.

IMG_2288

Och snart, snart ser dom ut så här!

Kvinnans list är oöverträffad. Resultatet en klar win-win-situation.

IMG_2878

IMG_2894

I vårt woodland blommar sedan länge Kungsängsliljor,

IMG_2896

låga tulpaner modell ”gigantiska”

IMG_2899

och Gullvivor.

IMG_2889

Om ett par dagar också det röda Trebladet

IMG_2890

IMG_2917

och den ståtliga Ramsen.

IMG_2904

Intill husväggen förtjuser en ”urgammal” Rosenmandel

IMG_2911

och i torvpartierna sprakar ett färgfyrverkeri av olika Dvärgrhododendron. Det ser ut som om merparten av dem

kommer att blomma samtidigt. Häftigt!

IMG_2912

Det woodland som vi anlade hösten 2013, prunkar nu helt underbart. På så kort tid! Vi är helt förundrade. Ingen bild kan tyvärr göra det rättvisa. Man vill bara krypa in i allt det fluffiga, ligga på rygg och kika på körsbärsträdet ovanför. Som nu blommar!

För någon vecka sen måste det ha snurrat till ordentligt i knoppen. Vi har gräsmattor som inte är värda namnet. De har inte fått gödning på 35 år. Men det gör inget, har jag sagt de senaste 10 åren, för vi ska inte ha något gräs, bara planteringar och tjusiga gångar.

Och så går jag och köper gräsgödning! Och en sån där stroller eller vad det heter! (Stavningsprogrammet visste inte vad det var). Men den var smäck. Så den lämnade jag tillbaka med en sur kommentar. Påsen med gödning då? Den ligger i förrådet. Och kommer väl att ligga där i 35 år.

Summan av kardemumman:

Plantera rabarber i prydnadsrabatten nära entrén. En udda idé. Men tro mig. Nu blir det högsta mode!

Ulf