Det enkla och svåra med fröer

Det börjar bli dags att tänka på inköp av frö och en del ska sås redan nu. Det vet fröfirmorna och det dimper ner kataloger och reklamblad i brevlådorna, både den fysiska och den digitala.

Det finns frö på ICA. Jättesmidigt för där är man ju ändå en gång i veckan. Och man behöver inte krångla till det för sig, ICAs fröer funkar fint, men för mig som förknippar min plånbok med hållbarhet så är det inte lika enkelt. Jo nästan.

Fröhyllan på ICA förra våren.

Billigt. Det ska helst vara billigt. Och billiga fröer funkar. Kortsiktigt.

Jag betalar hellre lite mer för mina fröer och därmed har jag bakat in välgörenhet, solidaritet och hållbarhet i mitt köp.

För min plånbok och mitt betalkort kan bara användas till hållbar konsumtion. Där har jag lagt ribban. Helst skulle jag vilja att köpet inte gick igenom, att det lyste rött och larmade i hela affären, när jag försökte betala för något som inte är hållbart. Men så funkar det ju inte så jag måste hålla reda på sådant själv.

Ekologiska fröer. Hur sjutton kan ett litet frö göra någon skillnad? Varför ska jag betala mer när slutprodukten blir densamma?

Att ta fram fröer är en lång process och i den förekommer det många olika aktiviteter som är väldigt olika beroende på om fröet är ekologiskt eller konventionellt odlat.

I ett konventionellt odlat frö har insektsgifter och bekämpningsmedel varit inblandat. Konstgödsel/Handelsgödsel står för näringen men framför allt för stora mängder koldioxidutsläpp. Traktorer och/eller maskiner drivna av fossilt bränsle finns med i bilden. Människorna som har jobbat i fröindustrin kan ha blivit utsatta för både det ena och andra. Dessutom har ingen hänsyn till marken tagits och för varje skörd har den tagit ett steg närmare sin död. För att inte tala om de verkliga jordbrukarna, maskar och mikroorganismer, som håller på att dö utrotningsdöden pga hänsynslös markanvändning.

Det ekologiska fröet är framtaget på ett motsatt sätt; med hänsyn till mark, människor, insekter och framtida generationer.

Sedan finns det en riktigt läskig fröpolitik i världen och där betyder ditt val och inköp ett ställningstagande.

Genom att handla hos Runåbergs kan du känna dig trygg med att ingen har kommit i kläm och att firman inte bara levererar kvalitetsfrö till dig utan även kämpar mot EUs väderkvarnar i fröfrågan.

Vi är fortfarande lika övertygade om att ekologisk odling i olika former är en förutsättning för jordens överlevnad. En odling med uppriktig vördnad för det levande. En odling där balans är viktigare än maximal skörd. Utan användning av lättlösligt konstgödsel och kemiska bekämpnings- och tillväxtmedel.

Här kommer du till Runåbergs hemsida.

Här beskriver de sina tankar gällande politiken runt fröhantering.

Årets katalog från Runåbergs

En annan firma som levererar riktigt bra ekologiska fröer är Lindbloms. Och där har Leif Lindblom, grundare av firman, verkligen fått känna på väderkvarnarna. Leif är en av de som har slitit för ekologiskt utsäde, för de små firmornas överlevnad och för att öka arter, sorter och mångfalden av fröer på marknaden men nu orkar han inte längre.

I november sattes hans lager i brand, 300 sorters ekologiskt frö gick upp i rök. Branden klassas som mordbrand och inträffade lägligt nog tre dagar innan ett stort och avgörande beslut hos Jordbruksverket skulle fattas.

Vid Jordbruksverkets möte var utbudet och lagret av ekologiskt svenskt frö avgörande och när Leifs enorma lager inte längre fanns så kunde alltså Jordbruksverket fatta ett ogynnsamt beslut.

Beslutet går ut på att det är helt ok att använda konventionellt frö i ekologiska odlingar eftersom lagret av ekologiskt frö inte är tillräckligt stort.

Leif Lindblom säljer det frö han har kvar denna säsong men sedan orkar han inte längre.

Här kommer du till Lindbloms hemsida.

Skrolla ner en bit på förstasidan så kan du läsa om branden och kampen. I år kommer jag att gynna Lindbloms frö i första hand.

Det var länge sedan det dök upp några nya aktörer på fröfronten men nu finns Nordfrö! Än så länge är deras utbud ganska litet men medvetenheten bakom deras verksamhet är så stor att det finns all anledning att handla några sorter hos dem.

Här kommer du till deras hemsida.

Våra fröer är odlade i Sverige i småskaliga hantverksmässiga odlingar med miljövänliga metoder som inte bara skonar utan också stöttar och samspelar med insekter och mikroliv. Vi använder oss bland annat av täckodling och samodling och vill inte vara beroende av fossila bränslen i produktionen.

Läs mer om Nordfrös medvetenhet här.

Du kan också handla dina fröer hos Impecta, ett familjeföretag från Julita i Södermanland. Här bör man dock gå lite varligt fram eftersom alla fröer inte är ekologiska.

Årets katalog från Impecta

Förutom att tillhandahålla en hel del ekologiskt frö så har de kulturarvssorter vilket är värt att satsa på. Under många år blev fröutbudet allt snävare och fattigare. Många gamla sorter försvann i takt med att det småskaliga odlandet minskade och den industriella verksamheten valde ekonomisk lönsamhet framför mångfald.

Men gamla sorter behöver inte vara sämre, det kan vara så enkelt som att gråärt inte har lika aptitlig färg som gula och gröna ärter. Smaken är dock densamma och framför allt är de anpassade till vårt klimat. Gråärten är starkväxande, får helt underbara blommor och ger god skörd. Den går att använda som sockerärt när den är späd och brytärt/spritärt när den är större. Torkad blir den en bra soppärt även om soppan blir lite grå…

Gråärtens fina blomma

Det finns all anledning att välja fröer från en mindre och mera medveten firma. De stora firmorna har råd att registrera sina fröer vilket konkurrerar ut små firmor med spännande utbud.

Från Runåbergs hemsida:

Inträdet i EU innebar ännu hårdare restriktioner med krav på att allt utsäde måste vara registrerat i den officiella sortlistan. En komplicerad och kostsam process, möjlig enbart för stora fröproducenter.

Det finns en himla massa nätbutiker med fröer. Och det finns väldigt många stora fröfirmor som säljer sina påsar på mataffärer och trädgårdsbutiker. Jag önskar att du väljer ekologiskt men framför allt hoppas jag att du förstår varför du ska göra det. Billiga fröer från ICA blir bara billigt och enkelt för dig, inte för någon annan.

I nästa inlägg kommer jag att knyta an till min inledning om hållbar konsumtion. Vi har redan börjat överskrida de planetära gränserna och vår konsumtion de senaste 50 åren är en av orsakerna.

Johan Rockström

Jag hade tänkt att inleda året med ett inlägg om frö, fröbutiker och fröinköp. Det kändes som en naturlig start på ett odlingsår.

Men så lyssnade jag på Johan Rockströms Vinterprat den 27 december och insåg att det finns saker som är mer akuta att skriva om.

Först vill jag uppmana dig att lyssna. Det kan vara det viktigaste du har hört på länge. Bara gör det. För det handlar om dig.

Här lyssnar du!

Johan Rockström

Vem är Johan Rockström? Just nu är han en av två chefer på PIK (Potsdam Institute for Climate Impact Research) i Tyskland. PIK är ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. Rockström är också professor i miljövetenskap vid Stockholms Universitet. 2009 utsågs han till årets svensk och när han sommarpratade 2015 blev det årets mest spridda sommarprat. Bra.

För det är svårt att slå honom på fingrarna när det gäller klimatfakta.

I Vinterpratet förra veckan beskriver han en akut situation för planeten och min anledning till att berätta om det här, i odlarbloggen, är att matproduktionen i världen är en jättestor del av problemet. Och omställning är en förutsättning för alla framtida generationers existens.

Det sätt vi producerar mat på i världen idag är det enskilt största hotet mot planetens stabilitet.

Nästan 1/4 av världens utsläpp av växthusgaser kommer från jordbruket.

Matproduktion konsumerar 70% av allt det vatten som vi använder i floder, sjöar och grundvatten.

Maten är orsaken till att vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter på jorden. Det är den enskilt största orsaken till avskogning och utarmning av ekosystemen.

Övergödning i våra jordbruk får katastrofala effekter. Östersjön är ett sorgligt exempel.

Jordbruket är en stor anledning till riskerna med antibiotikaresistens och livshotande kemikalier i vår miljö pga. ogräsmedel och insekticider.

Fixar vi maten så fixar vi mänskligheten och planeten.

Jag hoppas att du inser att du är en viktig pusselbit i detta. Det är ingen annan som ska genomföra förändringen, det är du och jag.

Vidare berättar Rockström om vad som måste till för att komma någon vart i de stora sammanhangen:

  • Ta bort subventioner för konventionella lantbruk
  • Straffbeskatta allt ohållbart
  • Betala lantbrukare som bedriver hållbar produktion

 

Det finns lösningar och man är säker på att de funkar. 30% av världens lantbruk funkar redan på det sättet:

  • Digital precisionsodling utan läckage
  • Plöjningsfri odling
  • Balans mellan lantbrukets växter och djur

 

Jag har skrivit om EAT-Lancet-studien tidigare, du hittar min text här, och Rockström är ett av namnen bakom rapporten. I vinterpratet återkopplar han till denna. Man har räknat ut hur vi bör äta, både för vår egen och planetens hälsa.

Hälsoforskning visar att mer grönt och mindre kött håller oss friskare och gör att vi lever längre. Köttet raderas inte från menyn vilket skeptiker (som inte har läst hela rapporten) påstår, vi ska bara äta mindre. Vi rekommenderas att återgå till hur vi åt i Sverige på 60-talet, inte en så katastrofal hälsoperiod i Sveriges historia.

11 miljoner människor dör i förtid varje år pga. mat. De främsta dödsorsakerna är:

  • Undernäring
  • Övervikt
  • Diabetes
  • Cancer
  • Hjärt- och kärlsjukdomar

 

Detta är fler dödsfall än vad AIDS, malaria och tobak genererar tillsammans.

Rockström berättar vidare om de argument som skeptiker brukar framföra i klimatdebatter. Argument som inte håller för fem öre. Händelser som Lilla Istiden på 1600-talet och vikingarnas druvodlingar på Grönland under medeltiden ligger båda inom det normala gyllene spannet, -4 – +2 grader. Variation i temperatur har alltid förekommit och man kan se så långt tillbaka som tre miljoner år.

Det som händer nu har aldrig hänt förut. Vi rusar mot 3-4 graders global uppvärmning och det kommer att leda till en planetär katastrof.

Kunskapsläget är stort.

Det finns så mycket bevis som stärks varje dag.

Skeptiker vill göra klimatfrågan till ideologi. Som att leta efter ytterligare ett spelkort när man har förlorat alla andra. Klimatfrågan handlar om en enda sak: data, data och data. Sanningen. Observationer och analyser. Känslor och ideologi = nonsens.

Att tala om vad vi tror är fullkomligt fel. Det handlar bara om fakta, huruvida vi känner till dem eller inte.

Vi är för naiva.

Vi tror att sanning och goda krafter vinner i längden. Att förnuft och grundläggande mänskliga värden segrar till slut. Tyvärr räcker det inte.

Rockström redogör för en rad åtgärder som kan vända trenden. Han berättar om vilka motstånd som finns och vilka vi redan är på väg att besegra. Han är säker på att vi kan förändra planetens akutläge om vi låter forskningen bestämma och EU skapa klimatlagarna. Trump, Putin, Bolsonaro och Xi måste fråntas makten över klimatfrågorna och EUs lagar ska vara tvingande.

Återigen, lyssna på Rockströms vinterprat. Det angår dig.

Och låt oss göra Rädda Tellus till världens mest spännande projekt, för det är vad det är menar Johan Rockström.

Vecka 52

Årets sista vecka!

Det finns all anledning att titta tillbaka på årets första inlägg då jag formulerade någon slags målsättning. Hur bra lyckades jag egentligen?

Dessutom tänkte jag avsluta med ett tips och lite relaterat material.

Januari inleddes enligt följande: Det här året kommer mina blogginlägg ha så osexiga rubriker som det aktuella veckonumret. Innehållsmässigt hoppas jag dock kunna leverera desto mer spänning.

Jag lyckades skriva ett inlägg/vecka (utom vecka 22 då det körde ihop sig) och innehållet har definitivt varit mer spännande än rubriken. Check.

Vad jag hade för avsikt att skriva: Grönsaksodlandet är fortfarande kärnan i mitt skrivande men ni kommer även att kunna läsa om orsakerna till varför jag odlar och hur min downshiftade tillvaro ser ut.

Nästan ett inlägg/månad har handlat om konsumtion och klimatsmarta val, det är kanske inte exakt vad jag lovade att skriva om men lite relaterat, eller hur?

Angående förändring: 2019 ska få vara en process och jag kommer att redogöra för den här. Mitt mål är att det ska ske någon slags förändring under processen.

Att vara lite halvtransparent och formulera mina vanor och inköp i text blev en liten uppenbarelse för mig själv men mest en utmaning. Jag hoppas att jag etablerade en ny vana.

Vad ville jag förändra?

Mina koldioxidutsläpp ska bli mindre.

Min bensinräkning ska bli lägre.

Antalet plastpåsar i min frys ska sjunka.

Ett mer filantropiskt leverne.

Mina prylar ska bli färre.

Check på rubbet. Asskönt.

Blev det någon utbildning? Jag ska söka en utbildning på temat hållbart mathantverk men jag vill inte berätta mer – än – eftersom jag tror att det kan jinxa hela skiten.

Jajjebus! Jullov i skrivande stund men 10 januari drar vårterminen igång med buller och bång.

Bytte vi bil? Däremot så har jag en onödigt dyr och törstig bil just nu och där skulle det kunna ske en förändring.

Big no. Och det ser inte ut som om det kommer att hända 2020 heller. Däremot så är jag rätt så konsekvent i hur den används (så lite som möjligt) och i somras kunde vi unna oss en två veckor lång bilsemester utan en enda hotellnatt eftersom vi bor kungligt i monsterbilen.

 Flög jag 2019? Det här är så svåra och komplexa grejer att jag inte kommer att gå in på detaljer. För mig handlar det om att hitta en nivå som gör att jag står ut att leva med mig själv.

Det fanns inget flygfritt mål 2019 men det blev ett flygfritt 2019. Förmodligen för att 2018 var ett flygtätt år.

Vad händer 2020? Eftersom utbildningen i eko-vegetariskt kök fortsätter så kommer texterna och odlandet med största sannolikhet att vara kopplat till den. Jag har redan en föreläsning inbokad och pluggets specialarbete kommer förhoppningsvis att utmynna i ett höstprojekt. I övrigt har jag inga mål eller projekt mer än att må bra och ha kul.

Att summera året och blicka framåt är en av de vanligaste företeelserna i media så här års. Buffé, ICAs tidning, gör det medelst matkulturforskaren Richard Tellström. I en liten artikel i #12/2019 (s. 8) ger han sin bild av hur våra matvanor förändrades under 2019 och spår framtiden.

Kommunikationsbyrån Food & Friends har sammanställt en rapport om hur vi handlade, lagade och åt 2019. Ganska intressant läsning.

Du hittar rapporten här.

Det kanske kan tyckas handla mycket om mat trots att det är en odlingsblogg men jag menar att kopplingen är stark. Jag odlar för att äta och för att jag är intresserad av vad jag äter.

Därför avslutar jag med ett tips om en skaplig pod. Kvaliten beror mycket på vem som är gäst. När Mats-Eric Nilsson är gäst i Mitt i maten så är det så klart väldigt intressant. Han har skrivit flera böcker om matfusk och äkta vara för att uppmärksamma hur ofta vi ”blir lurade”. I podden berättar han att han skriver på en bok om naturviner. Den ser jag fram emot. För om det är något som kommer att gå som en röd tråd genom mitt 2020 så är det naturviner.

Här hittar du podden.

Gott nytt naturvinsår!

Vecka 51

Om en vecka är det jul! Frosseriets högtid!

Lite sjukt faktiskt.

Av naturliga skäl så diskuteras julbordets historia, traditionell julmat och framtidens dito på utbildningen just nu.

Och frosseri. För när vi börjar gå på djupet så är det tyvärr den slutsatsen vi drar av den moderna julen.

Julbordets nuvarande utseende är inte jättegammalt, på 70-talet började överdådet att bli standard. Nu ligger det dock en massa nya trender och bubblar så framtidens julbord kommer kanske att se annorlunda ut. Om det kan du läsa i en trevlig artikel här. Måltidsforskare Richard Tellström spår framtiden.

Det finns dock medmänniskor som varken har sällskap eller råd med julmat under julhelgen. I Örebro har Camran Habib, som driver restaurangen i Södra Vattentornet, bjudit in hemlösa till gratis julbord. Det är dock inte Camrans första insats för hemlösa och utsatta, han har skänkt överbliven mat till dem hela hösten.

Läs mer om julbordet här.

Läs mer om Camrans generositet här.

I Stockholm finns det flera insatser för hemlösa och utsatta vid jul. El Clasico är en tapasbar på söder som kommer att bjuda på mat klockan 11-16 på julafton. För de som väntar i kön bjuds det på varm dryck. Tegelbaren i Solna gör exakt detsamma. Folkets hus i Rågsved bjuder på julfirande med mat för 38:e året i rad.

Här läser du mer om julmaten på El Clasico.

Här finns en artikel om Tegelbaren.

Och här kan du läsa om julfesten i Rågsved.

Jag förespråkar så klart en grön jul. Och drömmer om en vit jul.

Ibland innebär mina tillskott till julbordet rena härmningar, det är trots allt en bra brygga över till vegetariskt mat. Igenkänning och trygghet är viktigt. Men det är också ett sätt att lura sig själv. Köttet står fortfarande för normen och det är kanske lätt att halka in i köttsubstitutets träsk.

Nedan kommer ni att få se både härmningar och växtbaserade julrätter som kan stå på egna ben. Om jag lagar julmat så försöker jag koka ihop gröna grejer med julsmaker. För mig är kål, senap, kanel och apelsin exempel på sådana.

Aubersill är en ren härmning men ändå en fulländad växtbaserad rätt utan substitut. Och mycket god. Den kommer jag att laga till mitt julbord.

Receptet hittar du i detta inlägg.

En annan härmning är det gravade moroten, både utseende och smak påminner om gravad lax (som jag minns det) men det är ändå en väldigt bra rätt, helt utan fuskkött.

Här är receptet till den gravade moroten. Ät den tillsammans med klassisk hovmästarsås.

Nästa rätt känns genuin, härmar ingenting så vitt jag vet men är fylld med goda julsmaker; Savoykålsknyten.

Savoykålens blad förvälls hela tills de är böjbara utan att brytas. Låt dem rinna av och svalna. Strimla en purjolök på längden så att du får långa band, förväll dessa en kort stund så att de är “knytbara”. Lägg en bit getost på kålbladet, pudra lätt med kanel och gör ett fint paket med purjosnören. Värm snabbt i ugnen så att osten smälter innan servering. Serveras eventuellt med lite tjock, mörk balsamicovinäger.

En grönkålssallad tycker jag också hör hemma på julbordet. Gärna med apelsin och nötter som också känns aktuella för årstiden. Här får ni inget recept utan blanda det ni tycker är gott eller googla recept. Det enda tips jag skickar med är att krama grönkålen med dressingen innan övriga ingredienser tillsätts. Bladen kan vara lite styva och svårätna när de är okramade.

Grönkål är perfekt att skörda nu.

En tredje kålsort som definitivt hör hemma på julbordet är brysselkål, eller rosenkål som jag väljer att kalla dem. Den är god i många olika former men den godaste blev jag serverad på ett mikrobryggeri i Brooklyn för några år sedan.

 När jag lagade till rätten själv kom jag fram till följande recept: Ansad brysselkål blandas med olja, salt och rökt paprikapulver innan de rostas i ugnen på gränsen till bränt. Direkt när kålen tas ur ugnen strösslas ett lager riven parmesan på toppen som får smälta ner bland huvudena. Servera eventuellt med en liten klick majonnäs. Gött.

Nu ska de snart skördas!

Den sista rätten innehåller kanske inga traditionella julsmaker men känns ändå helt rätt på ett julbord:

Broccoli- och morotspaté med limesås
8-10 personer
Tid ca 20 min samt ca 1 timme i ugn
1 röd chili t ex spansk peppar eller valfri chili efter styrka och smak
375 gram färsk broccoli
375 gram färsk morot
4 ägg
1 dl crème fraîche
4 msk potatismjöl eller mandelmjöl
1-2 tsk salt
Sås:
1 lime
3 dl gräddfil
1/2 tsk salt
1/2 knippa koriander
Skölj, kärna ur och strimla chilin. Koka broccolin och morötterna var för sig mjuka i lättsaltat vatten. Det fungerar kanske ännu bättre med buljong i vattnet.
Låt grönsakerna rinna av ordentligt.
Mixa broccolin och morötterna var för sig.
Blanda äggstanningen dvs. äggen, crème fraîche och potatismjöl till en slät smet. Blanda i chilin och smaka av med salt.
Blanda respektive grönsak med hälften av äggstanningen.
Häll smeten i olika lager i en väl smord avlång ugnsform.
Grädda patén i nedre delan av ugnen i ca 175-200 grader i ca 1 timma.
Låt patén stå kvar i formen i ca 15 min innan ni stjälper upp den på ett serveringsfat. Låt den sedan kallna helt, gärna i kylen.
Skölj limen noga i ljummet vatten och riv skalet. Blanda gräddfilen med limeskalet och smaka av med salt. Hacka koriandern och rör ned den i såsen.
Servera patén skuren i skivor med såsen bredvid till tex. julbordet.
Nästa inlägg blir årets sista och någon form av summering.
GOD JUL!

Vecka 50

Dagens inlägg blir kort. Och gott.

Det är en uppföljning av förra veckans cliff hanger, den falska laxpuddingen som numera är omdöpt till…

lyxpudding.

Det var så gott. Och den innehöll många ingredienser som är lättodlade vilket har en extra attraktionskraft på mig; potatis, morot, lök, dill och ärter.

Potatis, dill och smör – vad kan gå fel?

Nästa vecka tänkte jag berätta om några vegetariska julbordsfavoriter. Jag har skrivit om dem förr men julen är ju en återkommande högtid.

Vecka 49

Årets sista månad! Det är inte många inlägg kvar för i år. Och det är inte mycket odling att tala om just nu. Jag har definitivt inte funderat på fröer än. Jag njuter av skörd och försöker att inte irritera mig på att löken redan är slut.

Det som finns kvar i trädgården, och som går igenom de för årstiden obligatoriska svängningarna i vädret, är olika sorters kål och vintersallat. Men alla dessa står kvar av en anledning. De pallar knasigt väder.

En variant av rosenkål med lila rufsiga små kålknyten. De ska skördas den 23 december enligt tradition!
Klassisk rosenkål, skördas också 23 december.
Svartkål; grön, spänstig och fortfarande jättegod! Äts oftast i smoothie tillsammans med vinbär, rönnbär och havtorn. För sötma: en banan eller en klick honung. För vätska: lite juice och/eller yoghurt.
Vinterbroccoli; små minibroccolis tittar upp i bladvecken.
Vintersallat/Machésallat sitter kvar i landet och skördas vartefter den ska förtäras.

Det finns en plan inför odlingsåret 2020 när det kommer till potatis. I år råkande vi enbart odla mjöliga sorter och det är helt okej ibland men funkar absolut inte till vissa rätter.

Så när kroppkakor dök upp som uppgift på utbildningen blev vi glada, då är mjölig potatis att föredra.

Mjölig potatis är lättpressad.

Dessa skulle fyllas med fetaost, lök och persilja men jag hade valt svamp, lök och persilja om jag hade fått bestämma själv. Mindre grejer att köpa.

Genom att blanda potatis med äggulor och potatismjöl så blev degen superlätt att forma och höll ihop perfekt genom hela tillagningen.

Ärligt talat så var väl lingonpesto kul men inget slår vanlig lingonsylt. Dessutom tycker jag att stekta kroppkakor är snäppet roligare än ostekta. Smöret kommer liksom bättre in i matchen på det sättet.

Morot är en annan rotsak som jag har lyckats bra med i år. Till julens gravade morot kommer det att gå åt en hel del eftersom det brukar bli väldigt gott och till den falska laxpuddingen som jag har gjort i veckan funkar det också fint med morot.

Här är receptet på gravad morot. Jag har provat flera olika men detta är bäst.

Beträffande laxpuddingen ber jag att få återkomma, den står nämligen i ugnen och har inte smakats än.

Både gravad morot och falsk laxpudding gör sig betydligt bättre om det finns en mandolin med i leken.
Marinerade morotsskivor.

God adventstid på er!

Vecka 48

Sista onsdagen i månaden och jag ska berätta om min kommande helg. Jag ska göra en riktig PK-resa med innehåll som går att förankra i flera av Agenda 2030s globala mål.

Läs mer om Agenda 2030 här.

Det låter mer avancerat än det är, jag ska till Stockholm och gå på julmarknad helt enkelt men det kan ändå göras på så många olika sätt.

För det första ska jag åka kollektivt, det blir tåg den här gången. Om jag inte vill springa eller cykla till Stockholm så tror jag att detta är ett av de mest miljövänliga transportsätten som finns.

Jag kan koppla tågresan till flera av målen, de mest konkreta är följande:

Nr 9: Hållbar infrastruktur

Nr 11: Hållbara städer och samhällen

Nr 12: Hållbar konsumtion och produktion

Den första marknaden jag ska besöka är Schysst jul på ABF.

Schysst jul är julmarknaden som erbjuder mer än rättvisemärkt och ekologiskt

Kan det bli mer PK? Det blir nog tredje gången som jag besöker denna marknad och det finns så klart orsaker till det. Alla utställare och försäljare har en koppling till verksamheter som jobbar för mänskliga rättigheter och miljöfrågor.

ABF har sina lokaler på Sveavägen 41 och det är öppet både lördag och söndag kl. 10-16.

Läs mer om arrangemanget här.

Det är ganska många globala mål som kan kopplas till Schysst jul:

Nr 1: Ingen fattigdom

Nr 2: Ingen hunger

Nr 3: God hälsa och välbefinnande

Nr 4: God utbildning för alla

Nr 5: Jämställdhet

Nr 6: Rent vatten och sanitet för alla

Nr 8: Anständiga arbetsvillkor

Nr 12: Hållbar konsumtion och produktion

Nr alla. Faktiskt.

Den andra julmarknaden som ska besökas är Handkraft Kvinnokraft på Kraken. Inte mindre är 70 försäljare och utställare och det är bara kvinnor eller icke-binära hantverkare som ligger bakom produkterna.

Läs mer om arrangemanget här!

Kraken ligger på Rökerigatan 1D och närmaste tunnelbanestation är Globen. Handkraft Kvinnokraft är öppet på söndag, första advent, kl. 11-16.

Självklart kan även denna julmarknad förankras i flera av Agenda 2030s global mål:

Nr 5: Jämställdhet

Nr 10: Mindre ojämlikhet

…är så klart de mest självklara men det går att applicera även andra mål på ett arrangemang där kvinnokraft lyfts fram, som etablerar nya kontakter, skapar nätverk och ger just… kraft.

Framför allt är produktionen småskalig och lokalt förankrad, två långsiktigt hållbara argument. Check på mål nr 12 i agendan (Hållbar konsumtion och produktion).

Eftersom jag ska umgås med en medsyster och utvärdera systerskapsåret så kan även våra samtal kopplas till agendan. Vi har odlingsintresset gemensamt så mål nr 15: Ekosystem och biologisk mångfald kommer förmodligen att genomsyra helgen. Att odla grönsaker går så klart även att koppla till andra mål, vad sägs om nr 13: Bekämpa klimatförändringarna? Eller nr 2: Ingen hunger. Varken för oss eller de som vi inte tar maten av.

Hoppas att vi ses!

Vecka 47

Idag tänkte jag bjuda på två fantastiska sallader. Eller åtminstone recepten. De flesta ingredienser finns i min trädgård, förhoppningsvis även i din, så jag äter dem mest på hösten när allt finns färskt.

Sallad med palsternacka och bönor

Ingredienser:

Några palsternackor

Ca 300 g (eller två nävar) brytbönor (alltså haricot verts, vaxbönor el. dyl.)

Rucolasallat eller valfria gröna blad

Parmesan

Olja

Salt

Dressing:

2 msk olivolja

1 msk vatten

1 msk balsamvinäger

2 msk grovhackade valnötter

3 tsk flytande honung

1 tsk salt

Svartpeppar

Sätt ugen på 200-225 grader. Skala och klyfta palsternackorna. Blanda klyftorna med olja och rosta dem mjuka i ugnen, ca 30 minuter. Rör om då och då. Smala bitar brukar bli färdiga tidigare än tjocka. När det återstår ca 10-12 minuter lägger du även bönorna i ugnen i samma form.

Blanda dressingen. Grunda ett salladsfat med de gröna bladen, lägg på palsternacka och bönor. Hyvla parmesanbitar på toppen och ringla sist över dressingen.

Nästa sallad har grönkål som huvudingrediens. Det är kanske vanligast med grönkålssallad till jul men den funkar så klart fint även andra säsonger. Grönkål är enormt näringsrikt, betydligt nyttigare än många andra bladgrönsaker vi använder som salladsbas. Däremot så kan den vara lite grov i strukturen därför ska den kramas ihop med dressingen, då blir den skön i munnen.

Grönkålssallad med fetaost och picklad rabarber

Ingredienser:

Ca 10 grönkålsblad (det beror så klart på hur mycket sallad du vill göra)

1 äpple

1 gurka

1 fång salladslök

Picklad rabarber (eller motsvarande)

Solroskärnor

Fetaost

Dressing:

Valfri olja

Valfri syra (rabarberjuice är mitt bästa förslag)

Örtsalt

Peppar

Skär bort mittnerven från grönkålen, grovhacka bladen. Lägg dessa på ett salladsfat, tillsätt olja, syra, örtsalt och peppar. Tvätta händerna och krama in dressingen i salladsbladen. Håll på tills du känner att bladen börjar mjukna.

Dela gurka, äpple och salladslök, picklad rabarber och fetaost i aptitliga bitar. Blanda detta med grönkålen. Rosta solroskärnor i en torr panna tills de börjar lukta nötigt och får en gyllene färg. Toppa salladen med kärnorna.

Vecka 46

Idag handlar det om äpplen, vitlök och tomater.

Det är så värt det. Äpplena håller sig så mycket längre om de blir inslagna. Det behöver inte vara något fancy paket, det räcker att de inte vidrör varandra.

Förmodligen årets sista Ingrid Marie, möjligtvis frostskadade, det återstår att se. Lite tidningspapper, en snabb inslagning, en bra ljudbok och vi kan äta svenska trädgårdsäpplen nästan hela vintern.

I år har vi faktiskt kunnat slå in en del från egen skörd, älgarna tog inte allt, men de har tyvärr inte så goda lagringsegenskaper. Med lite papper och ett kallt utrymme så skapar man bästa tänkbara förutsättningar.

Åppellådan i skafferiet.

Däremot så har jag en äppelsamlande pappa som förser oss med frukt. Och en del av dem är Ingrid Marie, det mest lagringsdugliga äpple jag känner till. Dessutom väldigt gott.

Så här års, och fem månader framöver, är det här världens bästa utrymme. Aldrig minusgrader. Än så länge. Längst ner är det som kallast och på högsta hyllan som varmast. Bara att anpassa placeringen efter råvarans behov.

Har jag skrivit om äppelpressen? Jag vet att jag skrev att vi hade beställt en. Hur som helst, den funkade klockrent! Först krossar vi frukten med krossen och sedan häller vi krosset i pressen. Juicen tappas på rengjorda mjölkpaket och läggs i frysen. Med anledning av det behövde vi starta extrafrysen i källaren men det är det värt. Godare juice är svår att finna.

Äppelkrossning! Skönt att kunna hållas utomhus med detta.
Därefter läggs krosset i pressen.
Juicen rinner ner i bunken och sedan häller vi upp det i tomma mjölkkartonger.

Därefter spolas allt av med trädgårdsslangen, mycket behändigt att kunna vara utomhus. I det här fallet förstår jag vitsen med utekök.

Fast det där var ju några veckor sedan. Nu ligger det snö i Getingedalen. Först var den fluffig och fin, nu är den tung och dyblöt. Och det är klart att jag inte fick ner vitlöken innan snön kom. I år heller. Jag vill absolut inte sätta den för tidigt och det är väl orsaken till att det alltid blir en kall, blöt och smutsig historia.

Tänk att det alltid slutar så här. Med tre handskbyten och något som liknar ett krig. (Fotbollen på vänster sida har hunden lagt dit för att visa på en alternativ aktivitet.)

Ett tag trodde jag att det var kört, fem minusgrader och stenhårt i jorden. Började visualisera hur jag gjorde hål med borrmaskin för att få ner klyftorna. Men sedan blev det tö och jorden tinade.

För första gången köper jag inte utsäde! Den som läser min blogg regelbundet vet att jag fick en gigantisk vitlök utan namn som jag har odlat på. Jag tog inte bara vitlöksklyftorna, åtta stycken, utan även topplökarna.

Topplökarna var max 1 cm när jag satte dem men vid skörd var de 2-3 cm. Nu planteras de igen, kul att se om det tar tre år till fullstor vitlök. Så sägs det.

Åtta klyftor som blev åtta präktiga lökar och dessa har hängt på tork sedan skörd. När jag nu skalade dem för att plantera så insåg jag att de innehöll gigantiska klyftor, få men stora. Endast 18 stycken på åtta lökar. Coolt.

En del klyftor var så här stora och jag har normalstora händer.

Börjar verkligen fundera på om inte detta är vitlöken Alexandra som många pratar om. Jag har aldrig stött på någon annan vitlök i den dimensionen.

Till slut några ord om tomaterna.

Många erfor samma sak i år; tomaterna ville inte mogna. I september var de många men gröna och till slut började det bli så kallt att de skulle förstöras om de blev kvar ute.

Stor men grön skörd.

Med risk för att upprepa mig men tomater mognar fantastiskt fint inomhus! Man måste bereda lite plats, det är allt. Mörkt eller ljust spelar ingen roll.

Redan första veckan märker man vilka exemplar som har någon form av skada. De ruttnar och det är bara att plocka bort dem.

Alla dessa var gröna när jag tog in dem.

Sedan är det bara att börja skörda. Varannan dag kan man plocka nya tomater. Jag hade fyra brickor från början och 75% av alla tomater brukar sluta som mat, resten ruttnar. Jag upplever samma sak varje år.

Många förespråkar att man förvarar tomater i rumstemperatur och det handlar framför allt om smaken. Jag vet bara att rumstemperatur får tomater att torka snabbare så vill man ha spänstiga frukter så är det kylskåp som gäller.

Just nu är det tomatsallader som gäller. Men röd lök, basilika, olivolja, vinäger, salt och peppar. Himmel så gott. Fast vi hinner inte äta allt i färsk form så det blir tomatkross och torkning också.

Soltorkade tomater med vitlök och örter i olja. Eller sol… ugnstorkade rättare sagt.

Vecka 45

Det pyser, puttrar och jäser.

Sedan tidigare har jag haft ett litet intresse för fermenterade och mjölksyrejästa livsmedel, det var min sambo som introducerade mig för dessa en gång i tiden.

Men under denna utbildning har kunskaperna utvecklats och jag har breddat mitt register.

Jag tillhör dock inte dem som gladeligen äter mjölksyrade grönsaker i stora lass för att det är så gott. Jag önskade att det var så men jag äter det mer av näringsskäl. Smaken går inte riktigt hem i min mun.

Vi har varsin burk med surkål. Den ena är hetare än den andra. Jag tar ett par matskedar varje dag i hälsosyfte.

Tack och lov måste man inte äta surkål för att få i sig goda bakterier och B12, det går att syra väldigt mycket annat också. Och faktum är att vanlig yoghurt är en syrad och näringsrik produkt så man måste inte vrida ut och in på sig för att äta rätt.

Under utbildningen har vi provat att göra vegansk yoghurt på cashewnötter, kokosgrädde och innehållet i en probiotikakapsel. Funkar men det är inget för mig. Arlas ekologiska yoghurt är visserligen animalisk men svensktillverkad. Vet ni förresten vad probiotikakapslar kostar? Sjukt mycket. Här finns ännu en anledning till att äta vanlig mat med naturligt bakterieinnehåll. Dessutom kan man göra egen yoghurt på vanlig mjölk och en matsked yoghurt. Där finns tillräckligt med bakterier. Eller en matsked spad från en surkålsburk.

Surdegsbröd är en annan källa till näring och det äter jag gladeligen. Den senaste lilla fabriken i Getingedalens kök är kombuchan. Med en liten slemmig svamp, en scoby, kan du göra en näringsrik dryck på bara ekologiskt te och socker. Sockret äts dessutom upp av bakterierna i processen.

Surdegsbröd bakar jag varje vecka sedan flera år tillbaka. Det är både nyttigare, billigare, mer mättande och godare än köpebröd.

Eftersom vi är så trendiga i Getingedalen så har vi startat en kombuchafabrik. Alltså fermenterat te som vi smaksätter på olika sätt. Fast egentligen handlar det mest om den goda smaken och att det lär vara nyttigt. På bilden ser man hur kombuchasvampen/scobyn breder ut sig.
Efter veckorna med scobyn silas kombuchan och får efterjäsa med lite smaksättning. Här är det ingefära och kanel.

Så här gör du egen kombucha.

För oss vegetarianer är det inte proteinerna som är det stökiga, människan behöver inte så mycket protein som man tror, utan vitamin B12. Här gäller det att läsa på lite för att inte lida brist men den som äter mycket fermenterad mat ska inte behöva bekymra sig. Om man dessutom tillhör lakto-ovo-vegetarianerna, alltså de som äter mejeriprodukter och ägg, så är problemet ur världen.

Den här utbildningsveckan handlar teoriuppgiften om mag- och tarmhälsa, helt klart intressant, men en del av litteraturen kretsar kring den populära men även kontroversiella boken Food Pharmacy.

Där hävdas det att det finns anti-inflammatorisk mat och att man kan påverka sin tarmflora. Författarna grundar sina uttalanden på professor Stig Bengmarks studier men det finns väldigt mycket kritik mot hans metoder och resultat.

Här finns en länk till en artikel i Läkartidningen där man efterlyser en granskning av böcker om kost och hälsa.

Mer att läsa hittar du här.

Här är en annan intressant länk från Sahlgrenska universitetssjukhuset som berättar att det inte finns någon forskning som säger att enskilda livsmedel kan orsaka eller dämpa inflammationer i kroppen.

Effekten av antiinflammatorisk kost är inte vetenskapligt belagd.

Dessutom rekommenderar jag Fråga Doktorn från den 2 september i år där Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, är tydlig med att vi inte kan göra särskilt mycket åt vår tarmflora och att det finns väldigt mycket myter om mat. Myter som får oss att gå i spinn och köpa böcker skrivna på ovetenskaplig grund.

Här finns en länk till programmet. Skrolla till 10 minuter och 30 sekunder, där börjar samtalet med Agnes.

Folk verkar ha en väldig ätneuros idag.

Stig Bengmark ska dock få en chans att uttala sig i sammanhanget, här finns en ganska färsk artikel från Svenska Dagbladet med en intervju med Stig.

Och här finns en presentation från 2015.

Emma Frans, forskare, skribent och sommarpratare, dräper myter om mat i sin bok Sant, falskt eller mittemellan. Hon vill hjälpa oss att förhålla oss till forskningsresultat och uppmanar oss att vara vaksamma mot för-bra-för-att-vara-sant-rubriker. Hon har även skrivit läsvärda Larmrapporten: Att skilja vetenskap från trams.

Läs mer här och köp böckerna här. De finns även som ljudbok på Storytel.

Ytterligare saker som jäser i Getingedalen är äppelcidervinäger och kimchi. Det är tack vare utbildningen som vi testar att göra egen äppelcidervinäger och vi har kommit drygt halvvägs. Det tar ca 2 månader innan den är klar.

Vi krossade och pressade egna äpplen. Därefter hälldes juicen i ett krus med vattenlås där den jäste i en månad.
Vi levde med ett hemtrevligt bubblande i fyra veckor innan processen stannade av. Nu har vi tagit av locket och satt en duk över kruset, mest för att slippa flugor och damm, och vinägern oxiderar för fullt. Fortsättning följer.
Eftersom min smak för surkål är lite begränsad så tänker jag prova att göra kimchi istället. Det är den koreanska varianten av surkål och den görs på salladskål och andra kryddor. I ett originalrecept är det fisksås men det vill inte vi använda så jag googlade upp ett recept utan. Salladskålen är köpt men flera av smaksättarna, chili, rättika och vitlök, kommer från egen skörd.
Kimchin är långt ifrån klar så jag vill varken dela med mig av recept eller några detaljer. Fortsättning följer.

Att jästa och fermenterade livsmedel innehåller B12 verkar det inte råda några tvivel om. Och att det är lättare för kroppen att ta upp näring via kosten än från syntetiskt kosttillskott verkar det inte heller finnas några delade meningar om.

Huruvida vi kan påverka vår tarmflora, inflammationer och immunförsvar verkar dock vara ett outforskat område.

Jag råder er att vara källkritiska och att skippa ätneurosen.