Sallat året om?

Just nu är det jättedyrt med sallat. Om det ens går att hitta i butikshyllan. Ja det heter sallat och jag är en av de som slarvat med begreppen hittills. Nu är det slut med det. Sallad är en maträtt och sallat är själva växten. Basta. Här kan man läsa mer om skillnaden mellan dessa.

Frisésallat från i somras.

Men det var inte begreppen jag ville skriva om, det var bristen. På grund av dåligt väder så har skörden blivit jättedålig i södra Europa där sallat ofta odlas. Shit happens, säger jag. Vänj dig, vill jag också säga. Södra Europa får allt sämre odlingsförhållanden och kommer att ha allt svårare att leverera det vi är bortskämda med.

Runt 30- och 40-talet i Sverige så började man importera mat i högre utsträckning. Innan dess fick man hålla till godo med det som fanns och det funkade ju. Under vintern åt man inte färsk sallat utan gjorde det godaste och bästa man kunde av det som gick att lagra från inhemsk skörd. Rivna rotsaker och förvällda frysta ärter och bönor var inte ovanligt. Och är egentligen väldigt bra mat.

Förra sommaren tillbringade jag mycket tid hos familjen Holmdahl på Rikkenstorp tack vare utbildningen jag gick. De har ett andelsjordbruk och levererar matkassar till lokalbefolkningen. Men det ingick även lite kunskap i paketet. När man till exempel inte fick några morötter med matkassen i mitten av juni så kom frågorna; jag vill ha morötter i min kasse, varför får jag inte det?

Det är inte säsong med morötter nu.

Att vi kan hitta morötter på butikshyllan året runt genererar en okunskap och en bortskämdhet som inte är sund.

Bild lånad från sverigeradio.se

Jag menar inte att vi måste gå tillbaka till 30-talets matvanor men det fanns vissa saker i den tidens kosthållning som var väldigt hållbar. Sedan dess har vi utvecklat våra inhemska odlingstekniker och lärt oss göra goda delikatesser på lokala råvaror så ingenting behöver bli torftigt eller oaptitligt.

En trend som har blossat upp det senaste året är till exempel att odla Micro Greens eller Baby Leaves. Bladgrönt skulle jag nog kalla det och det är hur sunt och fiffigt som helst!

Blandat bladgrönt coming up!

Denna odling sker på köksbänken eller i ett söderfönster och är väldigt kravlös. Det behövs egentligen inga särskilda kärl eller fröblandningar, man kan lägga ribban var man vill.

Här är min småbladsodling. Den har inte kommit så långt och jag unnade mig ett dränerande miniväxthus som passar på fönsterbrädan. Allt för att detta ska gå så lätt som möjligt.

Den vanligaste inneodlingen är nog ärtskott. Dyrt i affären, hemskt lätt att göra själv. Dessutom är de enormt näringsrika. Något som faktiskt gäller de flesta små gröna blad. Skotten är maxade med näring.

Så här odlar jag ärtskott: valfri skål, några cm jord och på två veckor har man ärtskott! Klipper man dessa smart så kan man skörda tre gånger på samma skott.
Jag köper inga speciella dyra frön för att odla ärtskott. Billiga svenska gula ärter funkar jättebra.
Så här lägger jag dem på jorden. Ovanpå detta strör jag lite jord så att det täcker. En del säger att det inte behövs. En del blötlägger ärterna men det struntar jag i. Många metoder finns det!
Nysådd är ofta lite känslig. En hård vattenstråle kan röra runt för mycket i jorden, flytta fröer både uppåt och neråt i krukan. En sådan här fiffig liten stril som skruvas på en pet-flaska är supersmart. Den gör vattenstrålen mjuk och skonsam. Finns att köpa på wexthuset.se bland annat.

Solrosskott, vitlöksskott, bladkål, plocksallad, rädisblast och nu senast; bondbönsskott kan skördas flera gånger om och har man en stor odling så kan det faktiskt räcka till en hel sallad. Åtminstone dryga ut en köpesallat. Eller om man använder lokalt odlade rotsaker i basen.

Nelson Garden och andra fröfirmor gör finfin business på vårt behov av färska gröna blad mitt i vintern. Nu säljer man fröblandningar med lämpliga sorter att odla inomhus. Här kan du spara pengar och gör dina egna fröblandningar. Se vad du har kvar för slattar i fröpåsarna och läs på fröfirmornas hemsidor vad deras fröblandningar innehåller. Lägg ihop ett plus ett och vips så har du en egen, billigare komposition.

Det krävs ingen särskild jord och inga speciella tråg. Det krävs inte ens någon dränering. En inomhusodling har man kontroll på så vattningen blir oftast jämn.

Annika Christensen är trädgårdsjournalisten som bloggar på ett inspirerande sätt. Här skriver hon ett inlägg om sina inomhusodlingar.

Ett annat sätt att tillverka eget näringsrikt, färskt och grönt är att grodda. Här skriver ovan nämnda Annika om att grodda.

Groddar i salladen eller på smörgåsen tillför inte bara krispigt klorofyll utan även väldigt mycket näring. Groddar i en vinaigrette är väldigt gott.

Man kan grodda mer än man tror, inte bara mungbönor, alfalfafrön och linser. Quinoa, rättika och broccoli går utmärkt att grodda.

Skott av solros och gul ärta har jag odlat i flera år men det är första gången jag odlar bladgrönt så det ska bli spännande att utvärdera.

Nu är det februari och snart dags att så paprika. Det kommer jag att skriva om så klart!

Note to self: Kom ihåg att ta undan en hink frilandsjord på hösten så att inte allt är fruset när du ska så och odla under vintern!

På återhörande.

Chili – hot or not?

Vad ska man odla? är en fråga som jag får då och då. Det du vill äta brukar jag svara. Så man kan faktiskt undra varför jag odlar chili. Jag är verkligen inget stort fan.

Det finns mild chili, Padrón är en god sort, men för en chiliälskare räknas den nog knappast. Man kan också använda små mängder av en het chili och få lagom styrka på maten men om det blir too much så tycker jag att chilin kväver alla andra smaker. Ja alla intryck över huvud taget. Jag blir i det närmaste på dåligt humör om maten är för stark. Så himla bortkastat liksom.

Men. Jag har en sambo som är väldigt förtjust i chili och jag tycker att odling är kul så tillsammans är vi en skaplig kombo.

Efter många års experimenterande och misslyckanden så har jag i år satt chilifrön med större kunskap i bagaget än någonsin. Bara det att jag sådde dem redan den 10 januari tyder på en gnutta intelligens.

Dessutom har de fått kuvös och riktigt varma förhållanden. I rummet där sådden står skruvar jag på elementet rejält när jag inte är där. Och när jag ska vara i rummet så ställer jag krukorna på mormors gamla värmedyna. Och skruvar ner elementet för att inte svimma.

Det ultimata vore nog att de stod på mormors värmedyna hela tiden men jag litar inte riktigt på elektriciteten i denna säkert 60 år gamla trotjänare. Vilken dag som helst kommer den att börja ryka och då vill jag vara i närheten. Det kanske är läge att investera i en modern värmematta avsedd för kräsna fröer. Man behöver faktiskt inte betala mer än 350 kronor för en bra. Lyckosten med golvvärme har redan lösningen klar.

Drygt 60 fröer sådde jag. Dels för att jag räknar med att högst hälften gror, dels för att det alltid går att sälja chiliplantor. Jag har dessutom lärt mig att de starkaste ofta är de kräsnaste och från 2016 års sådd har jag en liten planta Trinidad Moruga Scorpion som tiden till trots bara är 15 cm hög. Alltså nu snackar vi långsam tillväxt.

Inte mycket till planta trots att den snart är ett år gammal. Som jag har daltat med denna.

Vi kan jämföra med Matchbox, en inte alls lika känslig – eller het – planta som i dagsläget är 50 cm och har gett fin avkastning sedan i augusti. Den har dessutom fått vara pionjär i mitt första försök att övervintra chiliplantor inomhus. Tillsammans med en kompakt liten Basket of Fire har de tagit plats på finaste fönsterbrädan hela hösten och vintern.

Matchbox får en rotblöta.
Basket of Fire är en kompakt och buskig planta som aldrig blir mer än 25 cm hög men ger många frukter. Bra för den som har ont om utrymme. Denna var vår enda köpeplanta förra året.

Det lär vara så att en övervintrad chiliplanta ger en extra stor skörd året därpå. Och det är klart, den är ju färdigvuxen och klar när årets sådd knappt har grott.

Nåväl, av sådden från den 10 januari har ett endast frö grott. Än så länge är det bara 1,5 cm Jamaica Bell som sticker upp och det vore väldigt roligt om den överlevde eftersom det är en annorlunda chili. Och övriga fröer är långt ifrån uträknade, nej de har god tid på sig att gro.

Att ta egna frön på sin skörd är något som jag är dålig på (men förstås vill utveckla) men på chili gör jag det alltid. Förmodligen för att det är så enkelt.

Och att lagra chili är också enkelt. Det enda som är svårt är att äta dem.