Åfallet Skogsträdgård

Skärpta restriktioner, inställda evenemang, novembermörker och isolering. Det börjar bli lite tungt, trist och svårt att fylla på energidepåerna. Det suger mer än det rinner till liksom.

Det digitala livet är vitalare än någonsin. Vi jobbar, möts och underhåller oss den digitala vägen. Tur att vi har fått en extra stark router av Telia (snart ska alla fysiska linor till Getingedalen klippas av), tur att jag har bloggen och tur att det finns Netflix.

Tur att jag inte har skrivit om Åfallet Skogsträdgård tidigare. Det var en fin dag i september som jag gjorde en utflykt dit och nu tänkte jag ta med er dit.

Åfallet Skogsträdgård ligger utanför Hjortkvarn. Om man åker från Örebro kommer man med största sannolikhet att åka genom Haddebo vilket är ett utflyktsmål i sig. Och om man passerar Åfallet och åker lite till kommer man till ett naturreservat, Hjärtasjön och Hjärta Naturstig, vilket är en liten pärla till vildmark.

Det här är en kvalitativ heldagsutflykt, det hör ni va?

Åfallets egen och mycket kortfattade beskrivning av sin verksamhet är:

På Åfallet håller vi på att etablera en skogsträdgård med hundratals olika nyttoväxter. Nöt- och fruktträd, bärbuskar, perenna örter och grönsaker samodlas med skogens dynamik och struktur som förebild.

För mig är det här en orgie i inspiration. Om jag hade haft möjligheten att börja om idag så hade min odlingsplats sett lite annorlunda ut. Elin och Victor som driver Åfallet Skogsträdgård ser ut att ha gjort allt i rätt ordning.

Platsen ser ut att vara vald med omsorg. Tomtens lutning, väderstreck och omgivning är optimal. Odlingarna ligger i sydsluttningar och man har lagt alla byggnader i övre delen för att kunna samla regn via taken och sedan få ett naturligt fall. Solpanelerna är strategiskt placerade och platsen är skyddad från insyn och grannar och omgärdad av vildmark.

Solpaneler riktade mot söder och ett varmt stenparti ger ett gynnsamt klimat för druvor.

Skogsträdgården är en perenn trädgård i olika lager med höga och låga träd, buskar, örter, marktäckare, klängväxter och rötter. Trädgården är en blandning av vilda och planterade ätliga växter. Inspirationen är hämtad från naturliga skogsekosystem.

Skogsträdgården innehåller även växter som inte finns där för att ätas. För att få ett så naturligt och cirkulärt system som möjligt etablerar man växter som är kvävefixerande, som lockar till sig pollinatörer och som har jordförbättrande egenskaper.

Syftet är att nå ett självreglerande system som producerar mat. En skogsträdgård handlar inte om att etablera en trädgård i skogen utan att skapa en odling som härmar skogen, det ultimata självreglerande systemet.

Unga nyttoträd i kanten av vildmarken.
Ettåriga grönsaker odlas också. Den odlingsytan ligger längst ner på den platta delen. Här odlas grönsaker som inte är i behov av sydsluttning och extra mycket sol.

Man jobbar med imitationsteknik, alltså plantera växter som kan samspela på en mindre yta men som lever i olika skikt. Naturliga busk- och trädbärande marker fungerar på det sättet.

Växterna planteras med ett avstånd som är tänkt att ge lagom utrymme för att släppa in sol och kunna växa utan att hämma varandra. Täckning av markytan görs för hand runt nyetablerade plantor för att minska konkurrensen från ogräs och avdunstningen. När växterna är stora kommer täckningen att sköta sig själv, precis som i våra naturliga ekosystem.

En vildvuxen tomatodling i sydsluttning. Inget binds upp, inget tjuvas men det ger lika bra skörd ändå. Gammalt gräs ger täckning och näring.

En del av skogsträdgården ska efterlikna en vanlig villaträdgård men med en hållbar tvist.

Samplantering av funkia och spansk körvel.
Samplantering av piplök och smultron.
Libbsticka bör ingå i varje köksträdgård!

När Åfallet Skogsträdgård har öppet brukar det även finnas ett café, möjlighet att gå en guidad tur och handla lite nyttoväxter. Jag fick med mig några plantor kantlök, ett par vresrosbuskar, två slånaronia och en lind. Allt är så klart nyttoväxter men samtidigt även vackert.

Inte så vackert så här års och inte har jag fått ner något i jorden heller så det blir till att jordslå växterna till i vår.

De brukar arrangera en festival men årets version ställdes in av förklarliga skäl. När jag tittar på det tänkta programmet så håller det hög klass.

Christina Schaffer var en av lärarna när jag pluggade småskalig odling och jag har varit på studiebesök i hennes skogsträdgård utanför Kopparberg. Dessutom skulle man ha fått god underhållning av BBB, Blå Bergens borduner där bland annat Anders Norudde från Hedningarna spelar (hej Ingrid!).

Jag hoppas att jag får möjlighet att åka dit 2021.

För den som vill fördjupa sig i Åfallet Skogsträdgård finns det saker att både höra och se.

Först och främst rekommenderar jag avsnitt 91 av podden Odlarna där Victor intervjuas. Det han inte kan om skog, det finns inte.

Här kan du lyssna!

Men Åfallet Skogsträdgård producerar även filmer som är klart sevärda.

Här hittar du en presentation som de kallar Nordliga Skogsträdgårdar.

Här kommer du till Åfallets hemsida.

De har en hel del föreläsningar och kurser som håller hög standard. Jag vet att jag gjorde reklam för kursen med Stephen Barstow som visserligen blev inställd men förmodligen arrangeras när pandemin är över. (Fattar ni vad mycket vi kommer att ha och göra när pandemin är över?!)

Stephen är superbra på perenna ätliga växter och har skrivit en bok som jag rekommenderar. Du hittar boken här.

Det var allt för idag.

Syrén tre gånger om

Det är syréntid i Getingedalen och då gäller det att hänga på låset för de blommar över fort. Jag ska skriva om vad jag gör med blommorna men jag tänkte även återkoppla till några saker som jag har skrivit om förut men inte avslutat. Dessutom blir det några riktigt bra lyssnartips!

Till er som brukar skicka trevliga kommentarer i bloggen – just nu får jag galet mycket spam i kommentarsflödet så det tar för lång tid att sortera ut de trevliga hälsningarna. De åker med i soptunnan tillsammans med skräpet. Inte ett dugg rättvist men ni förstår säkert. Facebook, Instagram och mail är bättre kommunikationskanaler om ni vill nå mig!

Jag gjorde syrénsaft för några år sedan. Mycket god och alla som får smaka blir glatt överraskade. Jag gör den på samma sätt som flädersaft och förvarar den i frysen.

Vi dricker väldigt lite saft i Getingedalen. Det finns säkert åtta liter sammanlagt i kyl och frys från tidigare år så i år blir det absolut inga saftkok.

Däremot så tänkte jag prova några andra recept med syrén så efter lite googlande kom jag fram till att det skulle bli marmelad, syrénsocker och sirap.

Det är ljuslila bondsyren som gäller. Med andra sorter blir smaken sämre och risken för beska ökar.

Eftersom blommorna inte ska silas bort i marmeladen så blev det ett par timmars rensande. Pilligt, på gränsen till vad jag pallar, men jag lyssnade på en bra pod samtidigt så det gick an. (Se mer om podden längre ner i detta inlägg.)

Receptet räcker till en burk marmelad, ca 3 dl

SYRENMARMELAD

Koka upp 2 dl vatten, häll i 60 g rensade syrénblommor, 2 dl syltsocker och en välhackad rabarberstjälk. Låt detta puttra i 15 minuter, lägg i en liten kanelstång och låt puttra i 10 minuter till. Under tiden diskar du en glasburk, sätt den i kall ugn, sätt på 100 grader och låt den stå där i minst 20 minuter.

Ta upp kanelstången, häll upp marmeladen i burken, dra åt det rengjorda locket och ställ burken uppochner medan marmeladen svalnar.

Vi tror att denna blir svingod till en stark ost.

Nästa recept är enklare. Jag gjorde likadant där, googlade flera recept och drog en egen slutsats gällande proportioner och tid.

SYRENSOCKER

Plocka bort blommorna från ca 6 klasar. Varva dessa med ca 2-3 dl socker i en burk. Ställ svalt i ca två veckor. Sila bort blommorna. Om sockret får stå för varmt kommer det att smälta.

Vad ska jag ha sockret till? Ja det här är kanske det jag kommer att minst användning av men man vet aldrig. Jag hittar väl på något.

Den sista tillagningen av syrén är sirap. Jag har haft användning av rabarbersirap och flädersirap tidigare så jag tror även att syrénsirapen kommer att gå åt. På yoghurt, glass, i drinkar, som allmän smaksättare och till sorbet.

Jag använde samma recept som till maskrossirapen men ärligt talat så kokar den fortfarande så jag har inte kunnat smaka av än. Fortsättning följer.

SYRÈNSIRAP

1 liter rensade blomklasar kokas med 1 liter vatten och 1 hackad rabarberstjälk. Låt småputtra i 20 minuter, svalna och sila av. Blanda vätskan med 1 liter socker och låt småputtra i ca 1 timma tills sirapen har reducerat till häften. Typ. Gör test med en matsked sirap på kylskåpskall tallrik för att se hur tjock sirapen har blivit. Häll på ren burk.

Eftersom jag inte har någon bild på sirapen än så blir det ett foto av förra årets saft.

Apropå sirap, jag har en granskottssirap under tillverkning. Denna görs utan kokning vilket förhoppningsvis ska bevara C-vitaminerna i sirapen. Granskott har mycket vitaminer i sig.

40% råsocker skulle blandas med 60% granskott. Otydligt tycker jag, menar de vikt eller volym? Men jag gick på volym och det verkar funka. Skaka burken dagligen står det i vissa recept men å andra sidan berättade matgeek i sitt youtubeklipp att han inte skakade en enda gång så det testar jag också.

Så här såg det ut vid starten.
Så här ser det ut efter endast fyra dagar i ett soligt fönster. Nästan allt socker har smält.

Apropå burkar som står i soliga fönster så har jag avslutat den ”kallgjorda” maskrossirapen. Dels hade den gått ”över tiden”, dels hände det inte så mycket mer.

Sockret ville verkligen inte lösa sig så jag hällde hela paketet i en tratt (med inbyggd sil) och fick ut ca 1 dl sirap. Blommorna som skulle påminna om fikon ville jag inte smaka på pga oaptitlighet.
Det var allt. Hädanefter blir det kokt maskrossirap för det blev både gott och mycket.

Inledningen av juni bjöd på härlig sommarvärme så att ställa något i ett soligt fönster var enkelt. Gräsklipparsäsongen är inledd och vi betraktar fortfarande detta som vardagsmotion. Inga robotar, ingen självgång. Däremot så blir man törstig och då visade det sig att kombucha smaksatt med mynta var en riktig tiopoängare. Det kommer förmodligen att bli mycket sådant i sommar.

Avslutningsvis vill jag ge er några riktigt bra lyssningstips:

Odla med P1, Sveriges Radios trädgårdsprogram, som även finns att lyssna på i play eller pod, har ett tema just nu som handlar om att vara klimatsmart i sin trädgård. Det handlar om jord, gödsel och en hel del annat. Det började i avsnittet Rädda påskliljan och återkommer i Lite vallmo piggar upp och fortsätter i senaste avsnittet Vinruta och pimpinella. Jag hoppas att det blir mer av detta.

Du hittar alla avsnitten här.

Podden Odlarna är alltid värd att lyssna på om man är trädgårdsnörd men i senaste avsnittet intervjuas Viktor Säfve som driver Åfallet Skogsträdgård utanför Haddebo i södra Närke. Det är ett långt avsnitt, Viktor har väldigt mycket att berätta, men det är superintressant för den som vill odla klimatsmart och har ett allmänt naturintresse, i synnerhet beträffande skog.

Jag har skrivit om Åfallet Skogsträdgård förut, de har kurser och festivaler och är värda ett besök.

Här är en länk till Odlarna.

Här är en länk till Åfallet Skogsträdgård.

Först var det hägg, nu syrén och snart fläder. Det mesta är sått och planterat, bäddarna är täckta och nu är det skötsel, vattning och gödning som gäller. Nästa vecka hoppas jag kunna visa lite bilder från läget i odlingarna.

Håll fingrarna gröna.