Vecka 12

Det är så stor skillnad.

Jag kommer just från stan med torra gator och krokus på väg upp. Hos mig är det fortfarande väldigt mycket vinter. Jag känner mig som en papegoja men så är det.

I förra veckans blogg lovade jag att berätta om en ny bekantskap. Gullig men helst på avstånd. På andra sidan tomtgränsen.

Under mina 15 år i Getingedalen har jag varit väldigt förskonad från skadedjur. Det är klart att älgarna är bökiga, de är mina värsta fiender i trädgården. Och på andra plats kommer kålfjärilens larver fast med lite jobb så lyckas jag stävja deras angrepp. Jag har inga sorkar, väldigt lite sniglar, aldrig några rådjur och grannens katt gör mer nytta än skada. Bladlössen drabbar mig emellanåt men det är glest mellan attackerna och vildsvinen har jag sluppit hittills.

Nu har hararna hittat hit. För första gången under mina 15 år ser jag harar på tomten och när jag tittar bort så äter de på de unga fruktträdens stammar.

Tveksamt om detta kommer att överleva.

Förhoppningsvis är det snön som gör att de behöver äta på mina fruktträd. Förhoppningsvis kommer de inte på besök när jag har grönsaker i landen. Förhoppningsvis är allt en trist tillfällighet.

Här kommer en filmsnutt. Alltså, det finns en anledning till varför jag skriver och inte är radiopratare eller poddare. Dessutom har jag lärt mig att man inte kan gå i knarrande snö samtidigt som man berättar saker. Tur att jag inte säger något viktigt. Hur som helst, det är coolt med skare och det tycker nog även varenda hare. Ha.

Ett av alla förvirrade bin som dog köldchocksdöden. (Se filmen för bakgrundsförklaring.)

Det är förkylt i Getingedalen. Papegojvarning även här. Vi nyser i kapp och tycker att det är ovanligt sega och envisa baciller. Även om vi vet att det inte finns ett skit att göra åt saken (förutom VVV – vila, vatten och värme) så boostar vi med näringsrika och immunförsvarstärkande smoothies. FÖR SENT tycker kroppen som vill ha näringsrik kost året runt.

Vi hämtar näringen i frysen. Älskar att ha en frys fylld av egenodlade godsaker.

Dagens TOO LATE-smoothie innehåller svartkål, havtorn och svarta vinbär. C-vitamin, C-vitamin och C-vitamin. Citrusfrukterna får gärna stanna vid medelhavet. Vi blandar med yoghurt (bra bakterier), honung (antiinflammatoriskt) och fruktjuice.

Tack vare årets dåliga skörd så börjar vi se botten i frysarna. Vi har äntligen haft nytta av tidigare års rika skördar. Det är helt plötsligt möjligt att rota runt och se vad som finns. En inventering och sortering har varit möjlig.

Och vi har både potatis och lök kvar.

Och på köksbänken odlar vi näringsrika skott från gula soppärter. Busenkelt.

Skördeklart till höger och nysådd till vänster. Om man skördar skotten smart så kan man få tre skördar på samma planta.

Här kommer några TV-tips:

Trädgårdstider i all ära men samtidigt, i den andra statliga kanalen, sändes Korrespondenterna. Kanske inte ett program som man förknippar med odling men Korrespondenterna kan faktiskt handla om nästan vad som helst.

Avsnittet Hållbart liv är 29 minuter långt och utspelar sig i Wales och Bulgarien. Mycket sevärt för den som tycker att omställning är viktigt och självförsörjning intressant men det ger också ett tänkvärt perspektiv på självvald downshifting och påtvingad.

Ett annat TV-tips, som inte heller är så långt (ca 7 minuter), är klippet från Morgonsoffan i TV4 där Stefan Sundström primärt sitter för att marknadsföra sin nya bok. Men han hinner också berätta saker som jag faktiskt aldrig har tänkt på.

Boken som gör mig ännu mera nyfiken efter TV4-klippet.

Bokashi är en fiffig grej, vi kan gå in djupare på det någon annan gång, men jag har aldrig behövt det eftersom jag har så himla effektiv varmkompost. Den sköter sig själv, det går inte åt några specialgrejer och jag lägger i princip ingen tid eller kraft på att få prima kompostjord.

Stefan gör mig dock uppmärksam på att det faktiskt försvinner galet många procent kväve från min varmkompost medan den gosar till sig. Det svinnet får man inte med bokashi. Svinnet är inte bara en näringsförlust för mig som självförsörjare, det har även negativ inverkan på klimatet.

Men bokashi… att köpa specialpreparat… och hålla på med hinkar… nej det känns inte aktuellt idag.

Förra veckan öppnade återigen Rosengrens Skafferi! Örebros enda vegetariska restaurang. Nu hittar man dem i nya fina lokaler på baksidan av Örebro Läns teater och jag har redan ätit av deras goda lunchbuffé. För den som är intresserad av vällagad, ekologisk, vegetarisk, hållbar och mycket god mat så rekommenderar jag Rosengrens!

Nästa vecka är det sista onsdagen i månaden och jag gör en summering av mitt downshiftande i mars. Det kommer att handla om tvål, näthandel, tågresande och framtidens toaletter.

Det är klart att hararna kommer åt att tugga på stammarna när snön är som ett inbjudande salsgolv.

Tips, löss och blommor

Det kom några droppar. Natten till söndag och måndag skvätte det lite som betydde ganska mycket. Det var inte många millimeter, i tunnorna blev det lite fuktigt på botten, men av någon anledning så är regn överlägset slang och vattenkanna. Odlingarna ler.

Vi blev jätteglada över regnet. Purpurkrage, brandlilja och rodgersia.

I det här inlägget lovade jag att berätta om de tips som jag lyhört tog till mig under studiebesöken i Getingedalen. Det blir även två bra recept och en himla massa bilder. Bilder regerar.

TIPSLISTAN

Avdelningen gödsel:

Större hästgårdar skänker väldigt gärna bort sin stallgödsel. Det finns till och med de som kör hem skiten till dig. Så angelägna är de att bli av med spillet.

Sparris bör gödslas mer än jag har gjort hittills. En omgång i april och en till efter sista skörd i juni behövs.

Avdelningen förodling:

Om perlit/vermiculit i såjorden: använd krossad biokol istället. Borde ha samma effekt och går att köpa lokalt. Heja klimatsmarta råd!

Fröinköp: Gör det på trädgårdsdagar, typ i Karlslund, så får man lokalproducerade fröer och hittar spännande sorter.

Att odla gul lök från frö är inte alls så skrymmande som jag har befarat. De kan bredsås tätt i februari och är lagom att plantera ut i maj-juni.

Jag har alltid satt lök med sättlök men det kanske bli annorlunda i framtiden? Här är mina tidigast satta lökar i år. Jag chansade och hade tur med vädret kan man säga… Jag kommer att kunna skörda mina första lökar redan vid midsommar.

Avdelningen rekommendationer:

Gör ett studiebesök på Borrabo. (Här finns en länk till en pod cast med Ylva på Borrabo.)

Humle: odla på fällbara störar för smidigare skörd av kottarna.

Odla Nyzeeländsk spenat. Bara gör’t. (Och det har jag gjort men blev inte jätteimponerad. Nu blir det ett nytt försök 2019.)

Quinoa: det går att poppa som pop corn!

Aronia: torka bären. De är bra i müsli.

Hittills har jag frusit in mina aroniabär och sedan använt i smoothies. Nu kanske det blir torkning istället?

Avdelningen saker vi var rörande överens om:

Portlak är överskattat.

Byt genast gräsklippare till en med uppsamlare!


 

Jag tror att ni känner igen er när jag säger att jag fastnar för recept där det ingår flera ingredienser från den egna odlingen. Jag läser Karoline Jönssons blogg Självhushållningsprojektet och i en av hennes böcker (Det gröna skafferiet) finns det ett recept med både kål, ärtskott och rabarber. Could it be better?

Visserligen var det vitkål men jag har frysen full av grönkål från förra året så jag tog det istället. Dessutom tyckte jag att det var för dålig sötma för att vara en sötsur rätt så jag adderade lite sweet chilisås. Och sojan står inte med i ingredienslistan men den är nödvändig! Ja ni vet, man mixtrar tills det smakar bra helt enkelt.

Det mest spännande var ju att ha rabarber i maten och det blev jättebra!


Det är mycket som blommar nu. Både önskat och oönskat. Let’s have a look.

Tomatblommor i all ära men bifftomatblommor har något extra. Här Brandywine.
All potatis blommar inte så det stämmer inte alltid att potatisen är färdig efter blomning. Den här sorten (Maria) verkar dock blomma och hoppet om midsommarpotatis kvarstår.
Efter att ha presenterats för myskmalva i maten så har jag plantor lite här och där i trädgården, både från frö och köpt planta. Den första slår snart ut.
Längs granhäcken växer det knappt någonting. Gran utsöndrar något som gör att inget annat vill växa i dess närhet men det blir också väldigt mörkt. (Läs mer om Allelopati längst ner i detta inlägg.) När det då kommer upp några prästkragar så syns de väldigt bra.
I den misskötta perennrabatten fortsätter det att komma upp små bortglömda raringar. Här några näpna nävor.
På en vild del av tomten råkar det växa en äng av stjärnflocka. Den biten är jag väldigt rädd om.
I en skarv i potatislådan har en viol lyckats slå rot.
Avdelningen oönskade blommor får tat soien stå för. Tat soi är typ samma sak som pak choi och den gillar varken ljusa nätter, torka eller överdriven värme. Tack och lov är blommorna smakrika och man äter upp hela plantan. Kålväxter är nära släkt med raps och i ett avsnitt av Odlarna med kocken Tareq Taylor berättar han att raps kan vara nästa stora mattrend.
Flädern blommar och det uppskattas inte bara av mig utan även av glänsande skalbaggar och…
…bladlöss. Fläder får väldigt lätt angrepp av löss men tack o lov brukar varken busken ta skada eller blommorna fara illa. Lössen håller sig till stjälkarna. Fast lite läbbigt är det.

Med anledning av flädern så påminner jag gärna om denna klimatsmarta variant av flädersaft!

Ärterna verkar som sagt vara de som är minst känsliga för torka så de har växt så pass mycket att det är dags för klätterstöd. Det blir dagens projekt. Morötterna vinner kampen om störst torkkänslighet. Inte ett enda frö har grott. Det är kanske läge att så nya frön? Sommaren är ung. Fast det kan hända att de som redan ligger i jorden kommer att gro när det behagar dem? Morötter kan ju sås redan på hösten så de verkar inte känsliga på det sättet. Måste nog läsa på lite.

Välmående ärter.

Håll den gröna fanan högt och spara på vattnet!

Text hämtad ut Permakultur! Framtiden i din trädgård, sidan 37. Här kan du köpa boken.

Vitsen med att så nu

Visst är det högsäsong i grönsaksodlingarna under sommaren men det blir allt populärare att odla året om. Förutom att vitlöken ska sättas på hösten så kan man även så morot, palsternacka och vissa blommor. Dessa fröer mår inte alls dåligt av att ligga i jorden under vintern. Tänk vilka grödor som självsår sig och där har du svaret på vad du kan höstså. Men varför? Jo för att få en tidigare skörd under nästkommande vår.

Vem har inte varit med om ringblommor som kommer år efter år trots att de inte är perenna?

Detta bör man dock vänta med ännu lite längre eftersom man aldrig vet hur vädret blir i september och oktober. Dessa fröer bör inte gro förrän efter vintern. Om det blir en fin höst så kanske fröerna gror redan nu och då kan du räkna med att de stryker med under vintern.

Det finns dock en hel del saker som lämpar sig att så nu för att också skörda i höst eller vinter. Sånt som växer snabbt och som gillar kyla.

Ruccola växer fint och snabbt så här års. Inte en tillstymmelse till blomning.

Säkert har du varit med om träiga rädisor, ruccola som går i blom utan att ha levererat ett enda ordentligt blad och spenat som stocklöper istället för att bilda sköna gröna blad. Svaret på varför detta sker är värme. Ingen av dessa grödor vill ha för varmt. Att odla dem på sommaren är bortkastat, under den tiden är det bättre att ägna sig åt värmeälskare som tomater, squash och bönor. Spenat och rädisor sår du förslagsvis under tidig vår eller nu. Hösten är en perfekt tid för flera grönsaker.

Tomaterna skördas dagligen och snart lämnar de tomma ytor efter sig i växthuset.

Tillsammans med dessa är det även klokt att så vintersallat, eller maché som den också kallas, eftersom den tål flera minusgrader och håller sig grön och spänstig långt in på vintern. Ja den kan även skördas under snön och har du sått tillräckligt mycket är du självförsörjande ända till våren. De flesta asiatiska bladgrönsaker som pak choi eller mizuna är inte heller särskilt förtjusta i värme eller ljusa nätter. Så dem nu och skörda om ett par veckor. En av fördelarna med de asiatiska bladgrönsakerna är att de är snabba.

Machésallat/Vintersallat. Den här rackaren tål flera minusgrader. Ja jag har till och med skördat under en halvmeter snö. I år sår jag massor av vintersallat så att jag kan äta långt in i vinter.

Hastigheten är avgörande för sådd i september. I mitten av oktober kryper dagsljuset ner till under tio timmar och då sker ingen tillväxt. Däremot så kan alla köldtåliga grönsaker som är färdigväxta vid den tiden stå kvar i landet.

En riktigt snabb sak är ärtskott och varför odla dem inne när de kan odlas ute? Här har jag skördat rättika och sommarmorot och fick därmed en perfekt yta för något snabbväxande och köldtåligt. Till vänster syns en hög med växtdelar som jag kommer att använda som täckmaterial/gödning och till höger syns morötter.

Att höstså är också ett effektivt sätt att utnyttja sina odlingsbäddar. Kanske har du skördat potatis, dill eller lök och har fått en stor jordyta som gapar tom. Genom att mylla ner stallgödsel, gräsklipp eller kompost så har den fått en ny skjuts med näring för att kunna leverera ytterligare en skörd av snabba och köldälskande grönsaker.

I det tömda potatislandet har jag sått vinterportulak, lite tatsoi och kålblad. Kål måste inte bli en halvmeter hög, den är mycket god att skörda som mikrogrönt till sallader, smörgåsar och smoothies.

Dessa grönsaker kan med fördel sås nu: Spenat, ruccola, sallat, vintersallat, asiatiska bladgrönsaker, rädisa och ärtskott.

Om du har tillgång till ett kallväxthus eller varmbänkar (odlingslådor som täcks med fönster) så är det smart att utnyttja dessa. Där får du varmare under en längre tid och dina grönsaker mår jättebra.

Även om jag har upplevt många fina höstar så kan man aldrig vara säker på att det blir så i år. Just nu känns det som om allt ruttnar i jorden pga regnmängderna men då var det kanske inte meningen?

En fin utflykt i september är Den Blå Tråden. Besök Marita Asklövs fantastiska trädgård och kom på någon av mina guidade turer! Det finns även en aktiv kolmila, biodlare, kläddesigners, foton, konst, mat och dryck. Välkommen!

Läs mer på Den Blå Trådens hemsida.

Sallat året om?

Just nu är det jättedyrt med sallat. Om det ens går att hitta i butikshyllan. Ja det heter sallat och jag är en av de som slarvat med begreppen hittills. Nu är det slut med det. Sallad är en maträtt och sallat är själva växten. Basta. Här kan man läsa mer om skillnaden mellan dessa.

Frisésallat från i somras.

Men det var inte begreppen jag ville skriva om, det var bristen. På grund av dåligt väder så har skörden blivit jättedålig i södra Europa där sallat ofta odlas. Shit happens, säger jag. Vänj dig, vill jag också säga. Södra Europa får allt sämre odlingsförhållanden och kommer att ha allt svårare att leverera det vi är bortskämda med.

Runt 30- och 40-talet i Sverige så började man importera mat i högre utsträckning. Innan dess fick man hålla till godo med det som fanns och det funkade ju. Under vintern åt man inte färsk sallat utan gjorde det godaste och bästa man kunde av det som gick att lagra från inhemsk skörd. Rivna rotsaker och förvällda frysta ärter och bönor var inte ovanligt. Och är egentligen väldigt bra mat.

Förra sommaren tillbringade jag mycket tid hos familjen Holmdahl på Rikkenstorp tack vare utbildningen jag gick. De har ett andelsjordbruk och levererar matkassar till lokalbefolkningen. Men det ingick även lite kunskap i paketet. När man till exempel inte fick några morötter med matkassen i mitten av juni så kom frågorna; jag vill ha morötter i min kasse, varför får jag inte det?

Det är inte säsong med morötter nu.

Att vi kan hitta morötter på butikshyllan året runt genererar en okunskap och en bortskämdhet som inte är sund.

Bild lånad från sverigeradio.se

Jag menar inte att vi måste gå tillbaka till 30-talets matvanor men det fanns vissa saker i den tidens kosthållning som var väldigt hållbar. Sedan dess har vi utvecklat våra inhemska odlingstekniker och lärt oss göra goda delikatesser på lokala råvaror så ingenting behöver bli torftigt eller oaptitligt.

En trend som har blossat upp det senaste året är till exempel att odla Micro Greens eller Baby Leaves. Bladgrönt skulle jag nog kalla det och det är hur sunt och fiffigt som helst!

Blandat bladgrönt coming up!

Denna odling sker på köksbänken eller i ett söderfönster och är väldigt kravlös. Det behövs egentligen inga särskilda kärl eller fröblandningar, man kan lägga ribban var man vill.

Här är min småbladsodling. Den har inte kommit så långt och jag unnade mig ett dränerande miniväxthus som passar på fönsterbrädan. Allt för att detta ska gå så lätt som möjligt.

Den vanligaste inneodlingen är nog ärtskott. Dyrt i affären, hemskt lätt att göra själv. Dessutom är de enormt näringsrika. Något som faktiskt gäller de flesta små gröna blad. Skotten är maxade med näring.

Så här odlar jag ärtskott: valfri skål, några cm jord och på två veckor har man ärtskott! Klipper man dessa smart så kan man skörda tre gånger på samma skott.
Jag köper inga speciella dyra frön för att odla ärtskott. Billiga svenska gula ärter funkar jättebra.
Så här lägger jag dem på jorden. Ovanpå detta strör jag lite jord så att det täcker. En del säger att det inte behövs. En del blötlägger ärterna men det struntar jag i. Många metoder finns det!
Nysådd är ofta lite känslig. En hård vattenstråle kan röra runt för mycket i jorden, flytta fröer både uppåt och neråt i krukan. En sådan här fiffig liten stril som skruvas på en pet-flaska är supersmart. Den gör vattenstrålen mjuk och skonsam. Finns att köpa på wexthuset.se bland annat.

Solrosskott, vitlöksskott, bladkål, plocksallad, rädisblast och nu senast; bondbönsskott kan skördas flera gånger om och har man en stor odling så kan det faktiskt räcka till en hel sallad. Åtminstone dryga ut en köpesallat. Eller om man använder lokalt odlade rotsaker i basen.

Nelson Garden och andra fröfirmor gör finfin business på vårt behov av färska gröna blad mitt i vintern. Nu säljer man fröblandningar med lämpliga sorter att odla inomhus. Här kan du spara pengar och gör dina egna fröblandningar. Se vad du har kvar för slattar i fröpåsarna och läs på fröfirmornas hemsidor vad deras fröblandningar innehåller. Lägg ihop ett plus ett och vips så har du en egen, billigare komposition.

Det krävs ingen särskild jord och inga speciella tråg. Det krävs inte ens någon dränering. En inomhusodling har man kontroll på så vattningen blir oftast jämn.

Annika Christensen är trädgårdsjournalisten som bloggar på ett inspirerande sätt. Här skriver hon ett inlägg om sina inomhusodlingar.

Ett annat sätt att tillverka eget näringsrikt, färskt och grönt är att grodda. Här skriver ovan nämnda Annika om att grodda.

Groddar i salladen eller på smörgåsen tillför inte bara krispigt klorofyll utan även väldigt mycket näring. Groddar i en vinaigrette är väldigt gott.

Man kan grodda mer än man tror, inte bara mungbönor, alfalfafrön och linser. Quinoa, rättika och broccoli går utmärkt att grodda.

Skott av solros och gul ärta har jag odlat i flera år men det är första gången jag odlar bladgrönt så det ska bli spännande att utvärdera.

Nu är det februari och snart dags att så paprika. Det kommer jag att skriva om så klart!

Note to self: Kom ihåg att ta undan en hink frilandsjord på hösten så att inte allt är fruset när du ska så och odla under vintern!

På återhörande.