Etikett: bekämpningsmedel

Did I plant that?

Ja kära någon. Det här var veckan då tomatplantorna drabbades av skador, inte mina egna i särskilt stor omfattning – än – men väldigt många i Sverige och Norden. Lena Israelsson, en bra odlingsboksförfattare och aktivist har uppmärksammat att det är flera ekologiska och KRAV-märkta flytande näringslösningar som har haft giftiga bekämpningsmedel i sig. Det är framför allt tomat- och paprikaplantor som får skador av detta. Skandalen är i sin linda men det uppmärksammades i senaste Odla med P1 och de ger dessutom en väldigt bra förklaring till vad det handlar om.

Lyssna här.

Lena Israelssons hemsida hittar du här.

Jag använder flytande gödning under min förodling. Det är så behändigt att hälla en matsked i vattenkannan. När mina växter är utplanterande använder jag andra sorters gödning.

Jag kan se de aktuella skadorna på ett par av mina plantor men skadorna kan uppstå senare så det kan bli fler. Det kan också vara förklaringen till att sex fina paprikaplantor plötsligt stendog. Jag har använt Plantagens KRAV-märkta, ekologiska flytande gödning men det som är kvar i flaskan åker till återvinningen nu. Eller ska jag åka tillbaka till Plantagen med den? Det ska jag nog.

Jag hade samma flaska förra året och då var min förodling pinsamt dålig. Jag trodde att det berodde på att jag använde ”skräpjord” istället för såjord men så var kanske inte fallet. Hur som helst så hämtade sig plantorna senare.

Tomatplanta med de aktuella skadorna. Förkrympta hårda blad och knepiga knölar.

Nedan syns boven. Jag har rekommenderat den förr eftersom den är ekologisk och KRAV-märkt. En hittills pålitlig märkning. Nu tycker jag att du ska lämna tillbaka den till Plantagen du också.

KRAV, vars logga sitter på ovanstående flaska, måste tycka att detta är ytterst pinsamt. KRAV är en seriös organisation med många kontroller och inbyggda filter. En sådan här sak ska inte få slinka igenom.

Här kan du läsa vad KRAV skriver om den aktuella situationen.

Så, då har vi avhandlat det tråkiga. Över till det härliga.

Det kanske gror lite långsamt men jag är nog otålig. Dessutom tillkom det tre nya odlingslådor under veckan. Bara så där. Sambons tanke var att flytta upp våra finaste perenner från skamvrån och jag hakade på. När väl lådorna stod där så blev det ändå grönsaker i en av dem… Fast vi är tämligen säkra på att det blir blommor i de sista två.

De står alldeles intill altandäcket, nära vattentunnorna. Det är så här man ska ha all sin odling egentligen. Fast det kom vi på för sent. En låda hitom körsbärsträdet och två bortom. Detta är en plats som vi ofta är på så vi kommer njuta av och sköta om blommorna betydligt mer.
Kom igen! Lite tempo tack!
Ramslöken levererade faktiskt två små blommor så nu ska vi försöka plocka fröerna när de är mogna och plantera dem på något annat ställe.
När vi ändå snackar lök så visar jag gärna upp min präktiga vitlök. En skopa hönsgödselsoppa i vattenkannan en gång i veckan verkar vara… ska vi säga The Shit?
De gula och röda lökarna är väl inbäddade i år. Allt för att hålla fukten i jorden. Än så länge ser det bra ut. Så småningom kommer även dessa få hönsgödselsoppa med vattningarna.
Sockerärterna gror fint. Lokförare Bergfälts jätteärt är planterade i cirkel. Det är andra året jag odlar dessa på egenodlade fröer vilket är kul. Dessa var jag lite osäker på eftersom de hade drabbats av mjöldagg när jag skördade dem men det verkar inte ha påverkat grobarheten.
Av de perenna, oätliga växter som jag tycker om bara för dess utseende så ligger getramsen bra till.
Funkia/Hosta är också en tio-i-topp-växt. Bladen kan ha så olika gröna nyanser. En favorit är denna som drar åt blått.

Växthuset är färdigfixat. All chili och de paprikor som överlevde har planterats om. Några pelargoner får också plats där inne. Känsliga tomater och bortskämda gurkor samsas med delikat basilika. Ingen djungel att tala om än men den kommer… och det brukar vara härligt.

Tomater i givakt.
Tomater och gurka samsas med basilika.
Basilikafröer är ljusgroende så jag lägger dem på blöt jordyta och klappar fast dem lite lätt. Innan de har grott och fått lite rötter så duschar jag planteringen med lätt hand. På bilden kan man se det första tecknet på basilikafröer som gror.
Bara några dagar senare ser de ut så här. Då behöver man inte dalta med mjuk dusch längre.

Nästa vecka hoppas jag kunna visa lite saker som gror. Morot, fänkål, mangold och sallat. Jag vill också visa kålplantor som har överkommit utplanteringschocken och snigelkonfrontationerna. Väx nurå!

Avslutningsvis bjuder jag på några uppslag till alternativa plantskyltar. De där du inte visste att du saknade.

Vecka 39

Sista onsdagen i månaden och jag tänkte bjuda på tankar, teorier och tips.

Begrepp värda att vända på:

I flera tusen år odlade vi giftfritt på den här jorden. Sedan kom kemikalierna, konstgödning och bekämpningsmedel, och denna giftfyllda odling benämns konventionell odling. De som valde bort gifterna jobbar med alternativ odling.

Jag skulle vilja kunna kalla mina morötter för morötter, inte ekologiska morötter. De som odlar med gift borde istället kalla sina morötter för kemiska morötter. Dessutom borde de redovisa varenda kemikalie och ämne som de tillför moroten under dess uppväxt i innehållsförteckningen.

Det är inte de ekologiska odlarna som ska behöva skaffa certifikat för att kunna kalla sina morötter för KRAV-märkta eller ekologiska, det är giftodlarna som ska redovisa sina förehavanden. Det är inte de ekologiska odlarna som ska behöva bevisa något, tvärtom.

Att välja ekologiska varor i mataffären

Nu blir det mycket text men det kan vara det viktigaste jag har skrivit på flera månader. Håll ut!

Jag har försökt att gå försiktigt fram, var och en måste få göra sina egna val, men samtidigt växer högen av fakta och argument som tydligt visar vad som händer med jorden vid o-ekologisk livsmedelsproduktion. Jag förstår inte varför man väljer o-ekologisk gräddfil när det finns ekologisk?

Okej, den är två kronor billigare och för vissa har dessa kronor betydelse, jag köper det. Men för det stora flertalet gör det ingen som helst skillnad. Det stora flertalet har också barn och barnbarn och det är de som får ta konsekvenserna av att du väljer o-ekologisk gräddfil idag. Ja faktiskt.

Kossorna som har producerat mjölken till din o-ekologiska gräddfil har med allra största sannolikhet ätit hårt besprutad soja från Sydamerika. Ett bekämpningsmedel som inte ens är lagligt att använda i Sverige längre. (Vi vill alltså inte längre ha giftet här men vi tycker tydligen att det är okej att göra affärer med länder som använder det…?)

En o-ekologiskt odlad jord har inte särskilt lång framtid, snart är den död. Ekologiskt odlad jord kan leva i oändlig tid.

Sojan har med allra största sannolikhet vuxit på en yta där man har huggit ner regnskog för att kunna odla istället. Och sojan går inte till vegetariska produkter som sojamjölk eller vegokorv, den går till boskap så att vi ska få så billiga mejeriprodukter som möjligt.

Jag hoppas att du orkade läsa ända hit. Och jag hoppas att du förstår att gräddfilen bara är ett exempel. Min källa är denna och där kan du förstås läsa mer om detta. Men filmen nedan är en überpedagogisk sammanfattning av problemet.

Äta mejeriprodukter eller inte?

Jag är en vegetarian som äter mejeriprodukter. Visserligen ekologiska men det är ändå inte helt oproblematiskt. Först och främst tänker jag på det onaturliga i att lura kor att producera mjölk. Den är ju endast till för kalven. Redan där ser jag ett problem.

Att vi sedan odlar och importerar foder till våra kor istället för människomat är problem nummer två. Här finns en ohållbar och inte ett dugg klimatsmart ekvation. Även om odlingen är ekologisk så använder de flesta lantbrukare diesel som bränsle i sina traktorer. Framtagning av utsäde och alla transporter hit och dit kostar också på. Att odla grödor till människomat, som alltså inte går via kon, är en betydligt klimatvänligare och hållbarare lösning.

Min vana att äta yoghurt till frukost och ost på mackan är nog inte mer än… en vana. Precis som det är för köttätaren att äta kött. Om de vegetabiliska substituten till yoghurt och ost inte smakar tillfredsställande så ska jag nog se mig om efter en annan sorts frukost. Dags att släppa normer och sarger.

På utbildningen har vi redan gjort två sorters växtbaserad pastej, båda är goda, näringsrika och betydligt mer klimatsmarta än ost. Jag måste bara bestämma mig och vänja mig vid andra smaker. På samma sätt som när jag bestämde mig för att sluta med kött. Jag vill kunna leva med mig själv.

Lökpastej med solroskärnor mm. Ett utmärkt växtbaserat pålägg.

Saker värda att lyssna på just nu:

Sveriges Radios program Vetandets värld sände ett avsnitt den 18 september med titeln Så minskar du matens klimatavtryck. 20 minuter fyllda med fakta, tips och bra argument. Bara lyssna.

Senaste avsnittet av podden Grönsakslandet. Det här är en pod som inte släpper avsnitt med något jämnt intervall utan de poppar upp när man minst anar det. Både Bella och Elin är hängivna grönsaksodlare, båda är dessutom författare och därmed bra på att uttrycka sig. Helt klart värt sina 43 minuter.

Du hittar avsnittet här.

Grönsakslandet. Bild lånad från Sveriges Radios hemsida.

Radioprogrammet Meny och avsnittet Lekfull jakt på nya smaker – med enkla råvaror är min tredje rekommendation. En riktigt entusiastisk Johan Björkman, kock och kokboksförfattare, berättar gladeligen om sina spännande metoder. Det är samme Johan som skrev boken som jag rekommenderade tidigare i år.

Avsnittet blev dessutom omtalat på utbildningen som jag går.

Lyssna på avsnittet här!

Björkmans inspirerande bok