Frost, pod och kålrabbi

Väderprognosen höll vad den lovade, det blev kallt, fin frost och lite snö. Idag tänkte jag visa bilder från en frostig trädgård och komma med några tips; en ny pod, en utbildning, ett recept och lite sevärt på YouTube.

Kvalitetslyssning

Jordgubbsplantor i frost
Vintersallat med skägg. Tomteskägg?

Jag är en lyssnare. Jag lever ett liv som möjliggör mycket lyssnande vilket kompenserar för det jag inte läser eller ser (TV-nyheter till exempel).

Det blir P1, poddar, ljudbok och lite rock’n’roll. Den senaste podden som jag började prenumerera på är Plan B-podden. Den startade i somras och det finns fem avsnitt än så länge så det är lätt att lyssna ikapp om man vill vara med från början.

Det är Klimatklubbens Emma Sundh och Maria Soxbo som driver podden. Med den äran vill jag tillägga. Jag följer redan flera P1-produktioner och poddar som handlar om klimatet men alla har olika infallsvinklar. Allt från vetenskap och senaste forskningrönen (Vetenskapsradion Klotet) till studier av befolkningens attityd till omställning och livsstilsförändringar (Klimatgap).

Plan B-podden fyller ytterligare ett hål; Den kretsar kring den vanliga människans vardag och var man börjar sin omställning, hur man kan tänka kring sina levnadsvanor och vara en del av den förändring man vill se.

Emma och Maria som ligger bakom Klimatklubben och Plan B-podden.

Jag vill även nämna Klimatpodden när jag ändå är igång. Här intervjuas aktivister, forskare och entreprenörer som agerar för att stoppa klimatförändringarna.

Utbildning

Ni som följer mig vet att jag är ett fan av folkbildning, gärna på distans. Mycket gärna på distans i dessa tider. Det har pluggats både småskalig odling och ekovegetarisk matlagning de senaste fem åren och det skulle inte förvåna mig om jag hittar någon ny oemotståndlig utbildning inom kort.

Jag snubblade över en distansutbildning som kändes helt galet rätt och bra men när jag läste kursbeskrivningen så undrade jag om det var jag som hade skrivit den. Alltså kursen innehåller precis det jag pysslar med och intresserar mig för och det skulle garanterat vara superintressant att gå den men det skulle nog vara lite för mycket som jag redan praktiserar.

Vad sägs om Ekohushåll – i teori och praktik?

Det är Väddö folkhögskola som arrangerar denna halvfartsutbildning på distans men med några fysiska helgträffar (som förmodligen blir digitala om pandemin fortsätter). Kursstart i mars 2021.

Vi lär oss att gå från konsument till producent och skapar nya beteendemönster för en mer hållbar och meningsfull tillvaro.

Några saker som ingår är regenerativ småskalig odling, permakultur, jordkunskap, omställning, beteendemönster, resursanvändning och socialt/globalt ansvar.

Ja men vilken jädra utbildning va? Om du söker, blir antagen och har för avsikt att gå utbildningen så hör gärna av dig till mig!

Här kan du läsa mer!

Frostklädd rosenkålsplanta uppifrån.
Rosenkål under frostnupna blad – snart ska den skördas!

Recept

Veckans recept är en sallad. Jag tycker att den är av typen lite festligare sidorätt. Inget man äter till vardags. Inspirationen kommer från Tommy Myllymäkis bok Sallad (som du hittar här) men då boken har inslag av både kött och fisk så var jag tvungen att snygga till receptet.

Det började med att jag skördade mina sista kålrabbi. Precis som annan kål så är den mycket köldtålig, det står ofta i beskrivningar att den till och med blir godare efter en frostknäpp. Därefter fick jag tunnelseende efter nya recept på kålrabbi och det slutade med nedanstående:

Kålrabbi, hyvlad på mandolin, ca 3 mm

Alger, typ torkad kelp el. dyl.

1 dl vitt vin

1 dl vispgrädde

Röd lök eller schalottenlök

citronjuice eller rabarberjuice

En halv burk röd tångrom

Färsk pepparrot

Smakrik olja

Kryddgrönt (krasse, persilja eller dill)

Salt och nymald svartpeppar

Börja med att lägga torkade alger i blöt. Jag tog en näve alger och ca 1 dl vatten. Låt ligga minst en timma, helst längre. Skala, ansa och hyvla kålrabbin på mandolin. Lägg skivorna i kokande vatten och låt koka i 30 sekunder. Häll av, lägg skivorna i isvatten och därefter på handduk för att torka.

Finhacka löken. Koka upp vin, grädde och kelpvatten. Reducera till hälften och smaka av med lite salt. Precis innan servering mixar du vätskan med stavmixer så att det blir skum.

Arrangera kålrabbi och lök på assiette eller i skål. Dutta ut lite citron- eller rabarberjuice, olja och fördela skummet med sked. Klicka ut tångrommen i flera små portioner eller en stor. Riv lite pepparrot på toppen, salta och peppra. Avsluta med att strössla över lite kryddgrönt. Dill förstärker smaken av hav som kommer från algerna och tångrommen.

Ingen svinbra bild och jag kommer att lägga upp annorlunda nästa gång jag gör detta. För det blir en repris.
När vi ändå pratar mat vill jag slå ett slag för svartkålschips (eller grönkålschips som funkar lika bra). Skörda bladen, skär bort eventuella tjocka nerver, massera in lite olja och salt och rosta i ugnen i 5 + 5 minuter, ca 175 grader. Man får hålla lite koll och rufsa runt ibland. Det blir inte så gott när det bränns.
Så här såg kålen ut innan den blev chips!

YouTube

Det känns härligt att förlora sig i lite svensk sommar på YouTube genom serien Samtal från kolonin – ätliga vilda växter (del 1-2). Filmerna är korta, långsamma och lätta att ta till sig. Det är falurött, en snickrande granne, fågelkvitter och inga som helst förskönande omständigheter.

Vi provsmakar ett urval av vanliga vilda växter som går bra att äta. (Med bra och informativa böcker som riktmärken, givetvis.) En storslagen kulinarisk resa, från samtalsplatsen vid kolonistugan. Mums filibabba, eller surt sa räven?

Här hittar du del 1

Här är del 2

Det har ingenting med odling eller trädgård att göra. Inte ens med klimatet men det är en växt. Och den är så fin. Och den blommar i november varje år trots att den är nästan död under resten av året. Och hur kan den veta att det är november?

Novemberkaktusen. En av få färgklickar i en annars mycket svartvit tillvaro.

 

 

Vecka 52

Årets sista vecka!

Det finns all anledning att titta tillbaka på årets första inlägg då jag formulerade någon slags målsättning. Hur bra lyckades jag egentligen?

Dessutom tänkte jag avsluta med ett tips och lite relaterat material.

Januari inleddes enligt följande: Det här året kommer mina blogginlägg ha så osexiga rubriker som det aktuella veckonumret. Innehållsmässigt hoppas jag dock kunna leverera desto mer spänning.

Jag lyckades skriva ett inlägg/vecka (utom vecka 22 då det körde ihop sig) och innehållet har definitivt varit mer spännande än rubriken. Check.

Vad jag hade för avsikt att skriva: Grönsaksodlandet är fortfarande kärnan i mitt skrivande men ni kommer även att kunna läsa om orsakerna till varför jag odlar och hur min downshiftade tillvaro ser ut.

Nästan ett inlägg/månad har handlat om konsumtion och klimatsmarta val, det är kanske inte exakt vad jag lovade att skriva om men lite relaterat, eller hur?

Angående förändring: 2019 ska få vara en process och jag kommer att redogöra för den här. Mitt mål är att det ska ske någon slags förändring under processen.

Att vara lite halvtransparent och formulera mina vanor och inköp i text blev en liten uppenbarelse för mig själv men mest en utmaning. Jag hoppas att jag etablerade en ny vana.

Vad ville jag förändra?

Mina koldioxidutsläpp ska bli mindre.

Min bensinräkning ska bli lägre.

Antalet plastpåsar i min frys ska sjunka.

Ett mer filantropiskt leverne.

Mina prylar ska bli färre.

Check på rubbet. Asskönt.

Blev det någon utbildning? Jag ska söka en utbildning på temat hållbart mathantverk men jag vill inte berätta mer – än – eftersom jag tror att det kan jinxa hela skiten.

Jajjebus! Jullov i skrivande stund men 10 januari drar vårterminen igång med buller och bång.

Bytte vi bil? Däremot så har jag en onödigt dyr och törstig bil just nu och där skulle det kunna ske en förändring.

Big no. Och det ser inte ut som om det kommer att hända 2020 heller. Däremot så är jag rätt så konsekvent i hur den används (så lite som möjligt) och i somras kunde vi unna oss en två veckor lång bilsemester utan en enda hotellnatt eftersom vi bor kungligt i monsterbilen.

 Flög jag 2019? Det här är så svåra och komplexa grejer att jag inte kommer att gå in på detaljer. För mig handlar det om att hitta en nivå som gör att jag står ut att leva med mig själv.

Det fanns inget flygfritt mål 2019 men det blev ett flygfritt 2019. Förmodligen för att 2018 var ett flygtätt år.

Vad händer 2020? Eftersom utbildningen i eko-vegetariskt kök fortsätter så kommer texterna och odlandet med största sannolikhet att vara kopplat till den. Jag har redan en föreläsning inbokad och pluggets specialarbete kommer förhoppningsvis att utmynna i ett höstprojekt. I övrigt har jag inga mål eller projekt mer än att må bra och ha kul.

Att summera året och blicka framåt är en av de vanligaste företeelserna i media så här års. Buffé, ICAs tidning, gör det medelst matkulturforskaren Richard Tellström. I en liten artikel i #12/2019 (s. 8) ger han sin bild av hur våra matvanor förändrades under 2019 och spår framtiden.

Kommunikationsbyrån Food & Friends har sammanställt en rapport om hur vi handlade, lagade och åt 2019. Ganska intressant läsning.

Du hittar rapporten här.

Det kanske kan tyckas handla mycket om mat trots att det är en odlingsblogg men jag menar att kopplingen är stark. Jag odlar för att äta och för att jag är intresserad av vad jag äter.

Därför avslutar jag med ett tips om en skaplig pod. Kvaliten beror mycket på vem som är gäst. När Mats-Eric Nilsson är gäst i Mitt i maten så är det så klart väldigt intressant. Han har skrivit flera böcker om matfusk och äkta vara för att uppmärksamma hur ofta vi ”blir lurade”. I podden berättar han att han skriver på en bok om naturviner. Den ser jag fram emot. För om det är något som kommer att gå som en röd tråd genom mitt 2020 så är det naturviner.

Här hittar du podden.

Gott nytt naturvinsår!

Vecka 36

Ja det funkade! Att frysa piplök är en bra idé, den håller formen rätt bra även efter upptining. Nu ska jag klippa ner all min fina piplök och frysa in. Jag får nästan starta extrafrysen om allt ska få plats.

Åh, jag har så himla mycket jag vill skriva om idag men det skulle bli för långt. Jag får dela upp det och kanske spara vissa grejer till vintern när det brukar vara lite klenare med uppslag.

Dels beror det så klart på att det är skördesäsong, dels beror det på den nya utbildningen. Fast jag tänker faktiskt fokusera på uppföljning idag. Det händer lite för ofta att jag kastar ut A men aldrig säger B. Piplöken ovan var ett exempel på B.

Jag har plockat av alla Rödluvan nu. Älgen har inte kommit än. Det är första gången. Jag vet nästan inte hur jag ska hantera detta. Har aldrig behövt ta hand om min egen frukt förut.

Jag har plockat av dessa i tre omgångar men det var bara idag som jag hittade många spruckna äpplen. Funkar det likadant med äpplen som med tomater; att de spricker vid ojämn vattning?

Jag vattnar så klart aldrig mina fruktträd, förutom när de är nyplanterade, men det har ju regnat ganska mycket de senaste veckorna, skulle det ligga bakom sprickorna?

De såg alltså ut så här när de hängde kvar på trädet så det är inga fallskador.

Dessvärre har inte Rödluvan några vidare lagringsegenskaper så vi ska skaffa en fruktpress och göra juice/must. På bara ett par år har marknaden för dessa växt jättemycket. För typ tre år sedan, när jag tittade på fruktpress senast, fanns det kanske en eller två modeller och de var ganska svåra att hitta. Och helt plötsligt har jag skapat ett A i ett inlägg som skulle handla om B.

Förra inlägget avslutade jag med en bild på gröna tomater och hoppades att de skulle ha börjat mogna till idag. Häpp!

Inte bara tomater. Mina gurkor har börjat tokproducera så här på tidiga hösten. Och det är ingen inläggningsgurka så det blir mycket gurkstavar, gurkmackor, gurksallad och tzatziki framöver.

Blev det någon björnbärssmoothie i helgen då? Jorå! Eller igår (tisdag) närmare bestämt. Den blandades med en spännande grönsaksbuljong, en helt ny produkt som jag har lärt mig tack vare utbildningen. Den ska jag verkligen skriva mer om. Redan nu faktiskt.

Inom ramarna för distansutbildningen Eko-vegetariskt kök så får vi en matlagningsuppgift varje vecka. Den ska dokumenteras och redovisas i både text och bild online efteråt.

Första uppgiften innebar 100% nyheter för mig vilket var en av vitsarna med att plugga. Bredda mitt register och öka kunskaperna. Vi skulle laga en kall soppa med selleri och äpple men det var buljongen till denna som jag tände mest på. Den görs kall.

Ingredienser:

1 gul lök

5 cm purjolök (jag tog piplök istället)

1 knippe persilja

1 litet knippe färsk timjan

100 g rotselleri

100 g palsternacka och/eller morot

2 lagerblad

7 dl vatten

Eventuellt salt och peppar (det beror på vad du ska använda buljongen till)

Ansa grönsakerna. Ju noggrannare desto större möjlighet att använda det som silas bort. Hacka grovt och lägg i en blender. Pytsa i lite vatten i taget och mixa till en jämn vätska. Sila av i silduk och pressa ut den sista vätskan. Använd massan i silduken som bas i grönsaksbiffar.

En silduk för nötmjölkstillverkning – det är min nya favorit. Finare maskor än i den som jag använder till saftproduktion.
Jag blandade denna massa med ägg, ströbröd, kryddor och vitlök och stekte perfekta biffar på det.

Jag var så glad att kunna hämta alla ingredienser i mina egna trädgårdsland. Inte lagerbladen dock. Rotsellerin var egentligen inte färdig så jag behövde ta upp två stycken för att få ihop nästan 100 g.

Nästan 100 g rotselleri.
Den här ljuvliga buljongen innehåller fortfarande 100% av alla näringsämnen eftersom den inte har värmts. Och den skulle dessutom komma att användas i kalla rätter, en soppa och en smoothie, så det måste ha varit en riktig näringsbomb. Jag blev glatt överraskad av smaken. Hade förväntat mig mer 70-talsbouquet.

Och vitlöken är flätad och inhängd i köket.

Vigor har levererat.

Nästan vecka kanske det kommer att handla om rönnbär. Det är ju rönnbärsår i år, har ni sett det? Och så blir det mer kul från utbildningen.

Förresten, en uppgift var att lyssna på en pod. Jag kan rekommendera avsnitt 91 av Historiepodden; det vegetariska avsnittet.

Här kan du lyssna på det. Jag blev först lite full i skratt eftersom de låter lite lustiga men sedan blev innehållet så intressant att jag glömde bort det. Dessutom var de lite småroliga. Tydligen två historielärare.

Det finns en allmänt utbredd uppfattning om vegetarianer som går som en röd tråd genom programmet. Gissa vilken?

Och Johan Saxon är min nya idol.

Vilda vitaminer.