Det pyser, puttrar och jäser.
Sedan tidigare har jag haft ett litet intresse för fermenterade och mjölksyrejästa livsmedel, det var min sambo som introducerade mig för dessa en gång i tiden.
Men under denna utbildning har kunskaperna utvecklats och jag har breddat mitt register.
Jag tillhör dock inte dem som gladeligen äter mjölksyrade grönsaker i stora lass för att det är så gott. Jag önskade att det var så men jag äter det mer av näringsskäl. Smaken går inte riktigt hem i min mun.

Tack och lov måste man inte äta surkål för att få i sig goda bakterier och B12, det går att syra väldigt mycket annat också. Och faktum är att vanlig yoghurt är en syrad och näringsrik produkt så man måste inte vrida ut och in på sig för att äta rätt.

Surdegsbröd är en annan källa till näring och det äter jag gladeligen. Den senaste lilla fabriken i Getingedalens kök är kombuchan. Med en liten slemmig svamp, en scoby, kan du göra en näringsrik dryck på bara ekologiskt te och socker. Sockret äts dessutom upp av bakterierna i processen.



För oss vegetarianer är det inte proteinerna som är det stökiga, människan behöver inte så mycket protein som man tror, utan vitamin B12. Här gäller det att läsa på lite för att inte lida brist men den som äter mycket fermenterad mat ska inte behöva bekymra sig. Om man dessutom tillhör lakto-ovo-vegetarianerna, alltså de som äter mejeriprodukter och ägg, så är problemet ur världen.
Den här utbildningsveckan handlar teoriuppgiften om mag- och tarmhälsa, helt klart intressant, men en del av litteraturen kretsar kring den populära men även kontroversiella boken Food Pharmacy.
Där hävdas det att det finns anti-inflammatorisk mat och att man kan påverka sin tarmflora. Författarna grundar sina uttalanden på professor Stig Bengmarks studier men det finns väldigt mycket kritik mot hans metoder och resultat.
Här finns en länk till en artikel i Läkartidningen där man efterlyser en granskning av böcker om kost och hälsa.
Här är en annan intressant länk från Sahlgrenska universitetssjukhuset som berättar att det inte finns någon forskning som säger att enskilda livsmedel kan orsaka eller dämpa inflammationer i kroppen.
Effekten av antiinflammatorisk kost är inte vetenskapligt belagd.
Dessutom rekommenderar jag Fråga Doktorn från den 2 september i år där Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, är tydlig med att vi inte kan göra särskilt mycket åt vår tarmflora och att det finns väldigt mycket myter om mat. Myter som får oss att gå i spinn och köpa böcker skrivna på ovetenskaplig grund.
Här finns en länk till programmet. Skrolla till 10 minuter och 30 sekunder, där börjar samtalet med Agnes.
Folk verkar ha en väldig ätneuros idag.
Stig Bengmark ska dock få en chans att uttala sig i sammanhanget, här finns en ganska färsk artikel från Svenska Dagbladet med en intervju med Stig.
Och här finns en presentation från 2015.
Emma Frans, forskare, skribent och sommarpratare, dräper myter om mat i sin bok Sant, falskt eller mittemellan. Hon vill hjälpa oss att förhålla oss till forskningsresultat och uppmanar oss att vara vaksamma mot för-bra-för-att-vara-sant-rubriker. Hon har även skrivit läsvärda Larmrapporten: Att skilja vetenskap från trams.
Läs mer här och köp böckerna här. De finns även som ljudbok på Storytel.
Ytterligare saker som jäser i Getingedalen är äppelcidervinäger och kimchi. Det är tack vare utbildningen som vi testar att göra egen äppelcidervinäger och vi har kommit drygt halvvägs. Det tar ca 2 månader innan den är klar.




Att jästa och fermenterade livsmedel innehåller B12 verkar det inte råda några tvivel om. Och att det är lättare för kroppen att ta upp näring via kosten än från syntetiskt kosttillskott verkar det inte heller finnas några delade meningar om.
Huruvida vi kan påverka vår tarmflora, inflammationer och immunförsvar verkar dock vara ett outforskat område.
Jag råder er att vara källkritiska och att skippa ätneurosen.