Nån slags såkalender

Precis när jag hade insett att mitt kontrollbehov var för stort – och gjort något åt saken – så gick jag kursen i Småskalig Odling där jag lärde mig att dokumentation är A och O.

(Jag kan verkligen rekommendera ovan nämnda kurs! Klicka på länken för att läsa mer, det ser ut att vara i princip samma upplägg som när jag gick, 2016. Sista dag för ansökan är 11 februari så du har chansen att gå redan i år.)

Typiskt. Jag som just hade slutat hålla koll på grejer. Och mådde till och med bra av det. Fast som med allt annat, det mesta går att göra med måtta utan att det blir skadligt.

Det finns ett litet motstånd i att skriva upp, rita av, göra listor och skisser, det tar bort en del av charmen. Jag är ganska noga med att behålla hobbyrelationen till mitt odlande. Men skriva fritt är kul och den här bloggen är min dokumentation så här kommer min såplanering för de kommande månaderna.

Jag vill poängtera att det är min såkalender, alltså hur jag gör i zon 5. Jag nämner bara grönsaker som jag odlar.

Januari

Nu sår jag de långsammaste fröerna; chili, paprika, physalis, purjolök och gräslök. Allt ställs på värmematta i någon slags miniväxthus för att skapa en riktigt mumsig atmosfär. När de börjar gro tar jag ut krukorna ur kuvösen och ställer dem under extralampa i 18 grader istället. Det naturliga ljuset är alldeles för svagt ännu. Purjolöken bredsår jag och gräslöken sår jag i små kluster.

Kuvösen på värmemattan. Jag funderar på att unna mig en ny kuvös i år.
Kluster av gräslök.

 

 

 

 

Under extralampan.

Februari

Mitt i vintern förbereder jag bäddarna i kallväxthuset för spenatsådd. Om jordytan är stelfrusen så försöker jag hitta lös jord någonstans som jag kan täcka fröerna med, det behövs väldigt lite. Jag sår mina spenatfröer och vattnar genom att täcka bädden med snö. Det brukar gro i slutet av mars, då verkar ljuset och värmen vara lagom för fröerna.

Vintersådd av spenat i växthuset.
Den gror i april ser jag på mina gamla inlägg. Vad bra den här bloggen är ibland.
Färdig spenat i början av maj!

I februari kan jag behöva plantera om chili och paprika. När dessa har fått karaktärsblad är det dags att ge dem en större kruka och mer näring i jorden. Lökväxterna får stå kvar i samma tråg ända tills jag planterar ut dem så därför behöver de näring med vattningen. Jag använder guldvatten, nässelvatten eller gödselsoppa. Jag vattnar och gödslar i princip alltid underifrån, krukorna får alltså bada i vätskan eller också häller jag den på fatet/brickan.

Bredsådd purjolök får näring med vattnet.

Mars

I mitten av mars sår jag tomater och solrosor. Även dessa står på värmematta tills de gror. Solrosorna bredsår jag.

Jag brukar så 3-4 tomatfröer i samma kruka. Senare planteras de om.
Jag tycker att sked är ett utmärkt redskap vid omplantering av sköra små plantor.

April

Nu sår jag gurkorna och flera olika sorters blommor, bland annat kryddtagetes och luktärt. Dessa står också inomhus på värmematta och sedan under extralampa. Men redan i slutet av mars är det tillräckligt med naturligt ljus så om man har plats i sina söderfönster så mår plantorna lika bra där.

Gurkor på väg upp. I april är det naturliga ljuset tillräckligt starkt.
En jordtermometer är ett väldigt bra hjälpmedel under våren!

I april kan det vara tillräckligt varmt i jorden för att börja så utomhus på friland. Vintrarna har sett väldigt olika ut de senaste åren men när jorden håller en temperatur på 5 grader så finns det flera fröer som kan sås. Bondbönor, palsternacka, dill, persilja, rädisa, sallat och olika slags ärter till exempel. Några av dessa är långsamma så de är bra att få ner i jorden så tidigt som möjligt, palsternackan är en av dem.

Rädisorna är tvärtom jättesnabba så dessa sår jag flera gånger under säsongen. Det är bra att de är snabba, rädisorna kan bli trista om de blir kvar i jorden när det blir varmt och ibland kan det vara redan i maj. Förra året odlade jag en rädisa som bara tog tre veckor från sådd till skörd. Den heter French Breakfast 3 och finns hos flera olika återförsäljare.

Varken rädisa, sallat eller dill gror och/eller växter särskilt bra när det är sommar och varmt så vissa saker odlar jag tidigt av en anledning.

Runåbergs har en utmärkt tabell på sin hemsida där man kan läsa vilka temperaturer som gäller. Här ser man även hur länge man kan lagra fröer.

Sockerärterna kommer jag att så i omgångar i år. Tio fröer i veckan hade jag tänkt. Jag vill sprida ut skörden över hela sommaren istället för att ha en miljon sockerärter i juni och noll i augusti. I vårt hushåll är det ingen åtgång på förvällda och frysta sockerärter, vi konsumerar dem hellre färsk form.

Sockerärtan Norli är min favorit, i år kommer jag att försöka odla den på egna fröer.

April är en händelserik månad. Det är nu jag förodlar all min kål – i kallväxthuset. Kålen är tålig, det är inga problem med minusgrader på nätterna och på dagarna får den maximalt med naturligt ljus. Jag bredsår alla kålplantor och ger dem gödning med vattnet så fort de börjar tappa färgen.

Förodling av kål i växthuset. Svartkål, vitkål, rosenkål och savoykål är några av mina favoriter.

När jorden är 7-8 grader varm sätter jag potatisen, det brukar ske i april. Jag försöker odla lite olika sorter som används vid olika tider på året. En snabb och tidig sort som jag kanske kan skörda till midsommar, en ny sort som vi äter under sensommar och höst och till sist en riktigt bra lagringspotatis som vi äter under vintern.

Vid samma temperatur sätter jag gul och röd lök, oftast köper jag sättlök från Klostra.

Ekologisk Red Baron har varit min favorit de senaste åren.

Maj

I maj brukar jag kunna skörda spenaten i växthuset och sätta ut tomater, chili, paprika och physalis istället. Gurkorna är riktiga värmeälskare så dessa får alltid sitta lite längre in i växthuset och planteras ut sist. Jag sår även basilika och shiso.

Utplanterade gurkor och nysådd basilika.

Egentligen så sår jag allt i maj, när jorden har blivit så passa varm att man kan sätta potatis och lök så brukar det gå fort och jag kan så alla frilandsgrönsaker; morötter, fänkål, rödbetor, ringblommor – you name it. Det finns två undantag; bönor och squash är känsliga och vill ha minst 12, helst 15 grader i jorden vid sådd. Allt för kall och blöt jord kan medföra att fröerna ruttnar. Så jag plockar fram min termometer ännu en gång.

Jag direktsår squash men inte förrän jorden är riktigt varm.

Kålplantorna har förmodligen börjat växa ur sina tråg och vill planteras ut. Kålen är den mest näringskrävande plantan i hela köksträdgården så jag förbereder med både kompost och stallgödsel.

Maj innebär även skörd, i synnerhet av perenna grönsaker som olika löksorter, gröna blad och sparris.

Så här lär det inte se ut i år. Vi förnyade sparrisodlingen förra året så vi får vänta med skörden till nästa sommar. Eller 2024.

Juni-juli

Jag fortsätter att så sockerärter i omgångar och jag skördar snabba grönsaker. En månad efter sådd och utplantering börjar jag stödgödsla med näring i vätskeform. Beroende på hur kall eller varm våren har varit så kan det hinna bli juni innan squash och bönor kommer i jorden. Dessa månader brukar för övrigt bestå av mycket vattning, uppbindning av klättrande grönsaker och tunga plantor samt skadedjursbekämpning.

I slutet av juli eller början av augusti börjar jag sensommarsådden. De tidiga grönsakerna har lämnat tomma jordytor efter sig och där sår jag i synnerhet rädisa, dill, pak choi, vissa sallatssorter, spenat och rättika. Alltså grönsaker som är relativt snabba och som mår bättre av mörkare och fuktigare nätter.

Sensommarsådd!

För övrigt innebär dessa månader härlig skörd, både av årets sådd, perenna grejer och från det vilda skafferiet.

I år kommer jag att prova något nytt. I juni förodlar jag salladskål på någon skuggig plats utomhus. Dessa plantor planteras ut när de är redo. Förra årets katastrofala odling av denna kimchibas fick mig att läsa på. Den gillar inte tidig, varm och ljus sommar, den är snabb och föredrar sensommaren.

Augusti

Sensommarsådd och massor av härlig skörd. Nu börjar det bli färdigt på riktigt, bland annat vitlöken som jag inte har skrivit en rad om hittills eftersom den sätts i november eller december.

Härliga skörd!

September-oktober

Månader präglade av skörd och förädling. De första bäddarna packas ihop för vintern. Klätterställningar monteras ner.

November

Den stora avslutarmånaden. Alla bäddar avslutas utom en; där jag ska plantera vitlöken. Solcellsbevattningar monteras ner och utrustningen plockas in. Jag tar undan en eller två hinkar jord som får stå någonstans med plusgrader. Denna används som såjord vid nästa års förodling och vid spenatsådden i växthuset.

Vitlöksplantering!
Bra-att-ha-jord.

December

Matlagning på alla härliga råvaror! Inventering av frölagret och beställning av nästa års fröer.

Nästa inlägg kommer att bli teoretiskt med några tips på artiklar och rörliga bilder. Hållbar utveckling, Agenda 2030 och självförsörjning kommer att nämnas.

Steget före

Jag har bloggat om odling i snart nio år, den 7 februari fyller bloggen år. Ett par förändringar har skett under åren, det började med ett samarbete med lokaltidningen Nerikes Allehanda men så är det inte längre. Ibland funderar jag på att leta upp en ny partner istället för det nuvarande ingenmanslandsbloggandet. Någon som har något tips?

Det här var första bilden i första bloggen, februari 2013.

Syftet med bloggen har alltid varit att stilla ett behov av skrivande men den har också fyllt en viktig dokumentationsfunktion som receptbank och minneskälla. Jag vet att det finns en och annan läsare – jätteroligt – och dessa hoppas jag kunna inspirera. Jag gillar ju att så frön…

För min egen del spelar det ingen roll om inläggen kommer för sent men i inspirationssyfte borde jag ligga steget före. Jag är usel på det men plötsligt händer det! Idag tänkte jag mest berätta om saker som kommer att hända, inte sådant som redan skett. Betrakta det som tips om du vill.

Jag har beställt mina fröer! Det inventerades och sedan gick jag igenom årets katalog från Runåbergs för att inte missa något. Dessutom köpte jag såjord från Änglamark. Förr tog jag undan egen jord på hösten för att använda som såjord under vinter och våren men jag har haft otur med sorgmyggor så nu öppnar jag plånboken och köper jord istället.

Årets katalog från Runåbergs! Ett väldigt bra redskap att hålla i vid beställning.

Eftersom det har varit rabalder runt ekologisk jord och mängden bekämpningsmedel i denna så väljer jag specifikt Änglamarks såjord. Den har aldrig visat spår av gifter och jag använde den 2021 med framgång.

I nästa inlägg berättar jag mer om vilka fröer jag har köpt och när jag kommer att så dem men vissa, till exempel chili, paprika, purjolök och physalis kommer jag att så vilken dag som helst.

Inventeringen av chilifröer medförde noll inköp. Tillsammans med de 10 plantor som vi försöker övervintra inomhus så kommer vi att ha chili i överflöd.
Det här är min bästa physalis. Vilken är din favorit?

Just nu håller jag lite extra mycket koll på väderprognosen. Nästa gång det blir en riktigt kall period ska jag frosta av mina frysar. Maten läggs i plastbackar med täta lock utomhus under tiden. Annars skulle det bli musmat av alltihop. En avfrostad frys drar mindre el och för vår del kommer den dessutom att bli rymligare.

Det går i mer mat i en avfrostad frys!

Mitt sista tips gäller en digital föreläsning den 27 januari. Jennifer Hinton är hållbarhetsforskare och ekologisk ekonom och hon kommer att prata om konkreta visioner för en hållbar ekonomi. Föreläsningen arrangeras av Fältbiologerna och Scenario 2030. Här kan du läsa mer om evenemanget.

Scenario 2030 är ett arvsfondsprojekt som möter ungas vilja att förstå hur ekonomin och samhället ser ut idag och skapar plats för att visionera kring hur socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara samhällen kan se ut i praktiken i framtiden.

I veckan åt vi upp vår sista egna potatis. Kanske lite för tidigt men jag vet inte om det beror på att vi odlade för lite, fick dålig skörd eller har ätit mer potatis än vanligt. Den var hur som helst i mycket god form så det är värt att satsa på fler lagringsdugliga knölar.

Mer om odlingsplanering i nästa inlägg!

Den roliga, röda  Zoe och den pålitliga och lagringsdugliga Orla. Jag rekommenderar båda sorterna!
Alltså potatis. Den är god i nästan alla former och det finns så otroligt många roliga tillagningssätt. Det är alltid värt att koka lite för mycket så att det finns att steka dagen efter. Eller göra biffar. Eller mosad i bröddegen. Eller gnocchi. Eller…

Frödags!

Nu ska jag göra något ovanligt; jag ska vara ute i god tid istället för att vara sist på bollen.

Jag har skrivit om fröer flera gånger förut. Dels om vikten av att ta egna fröer men framför allt om varför man ska handla ekologiska fröer från småskaliga producenter.

Jag handlar nästan alla mina fröer på nätet. Det är mycket bekvämare att sitta hemma och läsa om olika fröer än att stå i affären. Särskilt när man ska handla så mycket som jag behöver. Dessutom tycker jag att det finns bättre fröer på nätet än i affärerna.

Runåbergs fröer har så vackra påsar.

De fröfirmor som jag rekommenderar (se nedan) har stängt under sensommar och höst. Det är faktiskt en av grejerna som gör att jag gillar dem. Det tyder på att de är småskaliga med en liten personalstyrka som tar hand om varandra. Processen med att lägga upp ett nytt lager med frö är tidskrävande och att sköta näthandel samtidigt är ohållbart.

Mitt allra bästa fröinlägg kan du läsa här. Det känns onödigt att skriva samma sak två gånger. I inlägget hittar du mina bästa fröfirmor.

Men nästa vecka öppnar de igen! Och faktum är att de allra långsammaste grönsakerna behöver sås redan i januari så det är inte alls för tidigt att fundera på fröer redan nu.

Nej, det är ingen skillnad på att odla från ekologiskt eller konventionellt frö men allt annat talar till det ekologiska fröets fördel. Kanske inte priset men i inlägget som jag länkar till ovan förklarar jag vad man får för pengarna och vilken bransch man bör gynna.

I år odlade jag en ny sorts sallat, Cerbiatta, bland annat för att den skulle vara härdigare än många andra sallater. Här kommer facit: det stämmer bra. Medan min vanliga plocksallat dukade under vid första frostknäppen så stod cerbiattan stolt ända till här om dagen då vi hade så mycket som sex minusgrader.

Den höll länge, Cerbiattan.

Men samtidigt konstaterar jag att vintersallaten är orubblig. Det spelar ingen roll hur kallt det är eller hur mycket snö det kommer. Vintersallaten gör skäl för sitt namn.

Vintersallat. Mina bästa sorter heter ”Vit” och ”Elan”.

Jag gjorde ett experiment, jag planterade Vintersallat i kruka intill en skyddande husvägg. Det verkar inte vara någon idé. Dessa blad är sladdriga och oaptitliga. Förmodligen på grund av att de fryser och tinar om vartannat. Friland verkar allra bäst.

Inte alls lika rolig vintersallat.

Dags att inventera fröförrådet! Och dags att sätta sig framför datorn och göra kompletterande beställningar.

I nästa inlägg skriver jag om Arts & Crafts-trädgården och om sju rhododendronplantor. Det kan tyckas vara ett långt kliv från köksträdgården och den hållbara odlingen men det finns fler gemensamma nämnare än man tror.

Lagerstatus, recept och fröbeställning

Fröbeställning

Plötsligt händer det! Förmodligen fick jag eld i baken tack vare att jag ska träffa en odlarkompis i helgen. Det är schysst att kunna dela på fröpåsarna när man vet att bara hälften går åt.

Det är roligt att se hur mängden egenodlade fröer ökar för varje år.

Därför gjordes en inventering.

Dessutom är det faktiskt dags at börja tänka på sådd. Jag gjorde som jag beskrev för några veckor sedan; beställde så mycket som möjligt från Lindbloms Frö som behöver allt stöd de kan få just nu.

Det jag inte hittade hos Lindbloms köpte jag av Runåbergs.

Sättpotatis och sättlök beställde jag av Klostra men det levereras inte förrän om en månad vilket är jättebra.

Mitt resonemang runt fröer och Lindbloms kan du läsa här.

Det är jämna året i år. Jag satsar inte på några experiment alls. Livet brukar bli tillräckligt spännande ändå, på gott och ont.

Det mest äventyrliga fröet blev persiljerot. Vi har använt det under utbildningen i en puré och den smakade utsökt så nu vill jag göra samma sak hemma.

Det känns fel att köpa frö när jag redan har så många, därför försökte jag att handla så lite som möjligt och tänkte att årets frölager får styra nästa års kost.

Ha. Det skulle bli galet mycket rödbetor i så fall. Av någon anledning får jag ofta rödbetsfrö i present. Det verkar som om rödbetor är symbolen för hemmaodlat och vegetariskt. Apropå rödbetor så kommer det ett smaskigt recept längre ner i detta inlägg.

Lagerstatus

Hur står det till på grönsakslagret i Getingedalen? För bara ett par dagar sedan gjordes faktiskt en inventering, både i frys och skafferi, så frågan är lätt att besvara.

Vi har ganska mycket potatis kvar och den är i gott skick lagringsmässigt. Den var däremot ful redan när vi tog upp den eftersom vi provade några riktigt experimentella sorter i somras. De var nya på marknaden och saknade alla former av resistens och nu vet vi vad det betyder. Skitjobbiga att skala och massor av bruna prickar. Dessutom var de nog mjöligare än den mjöligaste knöl. I år har jag beställt några trogna och superresistenta sorter.

Äpplena börjar ta slut, det är ca 10 stycken kvar i lådan. Morötter finns det massor av och rödbetor ett par kilo. Palsternacka och lök har tagit slut och i synnerhet det senare irriterar mig. Förrförra säsongen gick vi runt på egen lök till 100% men 2019 års experiment med frösådd lök gick halvbra. Därför fegar jag och kör med sättlök i år.

Basilikan är slut! Det har nästan aldrig hänt förut men senaste skörden åts till stora delar upp av grönsaksflylarver. Så kan det gå. Persilja, dill, dragon, timjan och koriander finns det gott om i frysen. Mynta och rosmarin torkar jag och det finns det också kvar i lagret.

I frysen hittas även bondbönor, brytbönor, spenat, olika sorters bär, svamp, jättemycket salladslök, grönkål, massor av saft och lite mangoldstjälkar. Vi ska faktiskt inte odla mangold i år. Möjligtvis en liten färgglad tuva för färsk konsumtion i späd form. Vi lagar liksom ingen mat med mangold så då ska vi inte heller odla det.

Massor av gödsel gav denna härliga vitlöksskörd.

I rumstemperatur lagras vitlöken och just nu även ett lyckat försök med vintertomater, piennolo som de också kallas när de hängs upp.

En vintertomat måste inte ha en liten spets men en tomat med liten spets är alltid en vintertomat. (Hör av dig om du vet mer om det här så kan jag lära mig något nytt!) Ponderosa är en vintertomat utan spets till exempel. Och länge trodde jag att mina lyckade piennolos var just Ponderosa pga sin färg men det kan det inte vara.

En vintertomat har lite tjockare skal, det lär vara den främsta orsaken till att den kan lagras så länge. Den har kanske inte heller samma underbara smak som en solmogen sommartomat men de är betydligt godare än spanska köpetomater.

Det är så slarvigt av mig att inte ha koll på vilken sort det är. Alla vintertomater blir nämligen inte lika bra. Flera andra klasar har skrumpnat, den här har fortfarande spänstiga och saftiga frukter.

Skrynkliga tomater är fortfarande goda och användbara, det gäller bara att använda dem på rätt sätt.

Här har vi exempel på vintertomater som börjat tappa spänsten. Även i detta fall har jag slarvat bort namnet.
De här vintertomaterna är dock fortfarande mycket spänstiga, saftiga och goda. Jag vet inte om de ska ha den här färgen eller egentligen vara röda men smaken är prima hur som helst.

En lättodlad vintertomat är Principe Borghese, den rekommenderar jag. Ponderosa är en annan som många tomatodlande vänner menar är bra att lagra.

Den lyckade vintertomat som det skulle kunna vara i mitt fall har ett skitlångt spanskt namn. Jag köpte ett paket med fröer hos Ekoplantan i Torsås och det är stor chans att det är just någon av dessa tomater som hänger i mitt kök och är aptitlig fortfarande.

Ekoplantan i Torsås skriver på sin hemsida att benägenheten att skrumpna inte beror på sort utan på hur fullvuxen tomaten är. Aha!

Recept

Sist vill jag ge er ett bra recept som går att variera ganska friskt.

Skala en hemodlad rödbeta och hyvla den lövtunt i mandolin.

Blanda en marinad på 1/2 dl olivolja, 1/2 dl balsamicovinäger, 1 msk syra (citron, rabarber el. dyl.), en finhackad vitlöksklyfta, salt och nymald peppar. Blanda försiktigt rödbetor med marinad och låt stå minst en timma.

Grunda tallrikar med nyskördad vintersallat (eller något annat gott, färskt grönt). Plocka upp rödbetsskivorna ur marinaden och låt dem rinna av en stund. Arrangera rödbetsskivorna på salladen. Toppa med en misomajo och persilja, färsk eller fryst. Misomajo görs enklast på en blandning av 1/3 misopasta och 2/3 majonnäs. Men för självhushållaren görs den med hemmixad majonnäs på grannens ägg och lokal rapsolja och en hemgjord misopasta som jag ska berätta mer om i ett kommande inlägg.

I och med att rödbetorna är färska så behåller de lite knaprighet men om de skulle vara för tjocka så blir det alldeles för knaprigt. Mandolin är Da Shit. Färgen beror på att det vara vita polkabetor. Ser nästan ut som lax eller någon slags kött.

Nästa inlägg kommer kanske att handla om miso, tofu och tempeh. Eller kanske om certifieringar. Eller hur jag gör bondbönsgucka. Och kanske berättar jag var man kan höra mig föreläsa i mars. Fast det problematiska med mjölk är jag också sugen på att skriva om… Vi får se.

Det enkla och svåra med fröer

Det börjar bli dags att tänka på inköp av frö och en del ska sås redan nu. Det vet fröfirmorna och det dimper ner kataloger och reklamblad i brevlådorna, både den fysiska och den digitala.

Det finns frö på ICA. Jättesmidigt för där är man ju ändå en gång i veckan. Och man behöver inte krångla till det för sig, ICAs fröer funkar fint, men för mig som förknippar min plånbok med hållbarhet så är det inte lika enkelt. Jo nästan.

Fröhyllan på ICA förra våren.

Billigt. Det ska helst vara billigt. Och billiga fröer funkar. Kortsiktigt.

Jag betalar hellre lite mer för mina fröer och därmed har jag bakat in välgörenhet, solidaritet och hållbarhet i mitt köp.

För min plånbok och mitt betalkort kan bara användas till hållbar konsumtion. Där har jag lagt ribban. Helst skulle jag vilja att köpet inte gick igenom, att det lyste rött och larmade i hela affären, när jag försökte betala för något som inte är hållbart. Men så funkar det ju inte så jag måste hålla reda på sådant själv.

Ekologiska fröer. Hur sjutton kan ett litet frö göra någon skillnad? Varför ska jag betala mer när slutprodukten blir densamma?

Att ta fram fröer är en lång process och i den förekommer det många olika aktiviteter som är väldigt olika beroende på om fröet är ekologiskt eller konventionellt odlat.

I ett konventionellt odlat frö har insektsgifter och bekämpningsmedel varit inblandat. Konstgödsel/Handelsgödsel står för näringen men framför allt för stora mängder koldioxidutsläpp. Traktorer och/eller maskiner drivna av fossilt bränsle finns med i bilden. Människorna som har jobbat i fröindustrin kan ha blivit utsatta för både det ena och andra. Dessutom har ingen hänsyn till marken tagits och för varje skörd har den tagit ett steg närmare sin död. För att inte tala om de verkliga jordbrukarna, maskar och mikroorganismer, som håller på att dö utrotningsdöden pga hänsynslös markanvändning.

Det ekologiska fröet är framtaget på ett motsatt sätt; med hänsyn till mark, människor, insekter och framtida generationer.

Sedan finns det en riktigt läskig fröpolitik i världen och där betyder ditt val och inköp ett ställningstagande.

Genom att handla hos Runåbergs kan du känna dig trygg med att ingen har kommit i kläm och att firman inte bara levererar kvalitetsfrö till dig utan även kämpar mot EUs väderkvarnar i fröfrågan.

Vi är fortfarande lika övertygade om att ekologisk odling i olika former är en förutsättning för jordens överlevnad. En odling med uppriktig vördnad för det levande. En odling där balans är viktigare än maximal skörd. Utan användning av lättlösligt konstgödsel och kemiska bekämpnings- och tillväxtmedel.

Här kommer du till Runåbergs hemsida.

Här beskriver de sina tankar gällande politiken runt fröhantering.

Årets katalog från Runåbergs

En annan firma som levererar riktigt bra ekologiska fröer är Lindbloms. Och där har Leif Lindblom, grundare av firman, verkligen fått känna på väderkvarnarna. Leif är en av de som har slitit för ekologiskt utsäde, för de små firmornas överlevnad och för att öka arter, sorter och mångfalden av fröer på marknaden men nu orkar han inte längre.

I november sattes hans lager i brand, 300 sorters ekologiskt frö gick upp i rök. Branden klassas som mordbrand och inträffade lägligt nog tre dagar innan ett stort och avgörande beslut hos Jordbruksverket skulle fattas.

Vid Jordbruksverkets möte var utbudet och lagret av ekologiskt svenskt frö avgörande och när Leifs enorma lager inte längre fanns så kunde alltså Jordbruksverket fatta ett ogynnsamt beslut.

Beslutet går ut på att det är helt ok att använda konventionellt frö i ekologiska odlingar eftersom lagret av ekologiskt frö inte är tillräckligt stort.

Leif Lindblom säljer det frö han har kvar denna säsong men sedan orkar han inte längre.

Här kommer du till Lindbloms hemsida.

Skrolla ner en bit på förstasidan så kan du läsa om branden och kampen. I år kommer jag att gynna Lindbloms frö i första hand.

Det var länge sedan det dök upp några nya aktörer på fröfronten men nu finns Nordfrö! Än så länge är deras utbud ganska litet men medvetenheten bakom deras verksamhet är så stor att det finns all anledning att handla några sorter hos dem.

Här kommer du till deras hemsida.

Våra fröer är odlade i Sverige i småskaliga hantverksmässiga odlingar med miljövänliga metoder som inte bara skonar utan också stöttar och samspelar med insekter och mikroliv. Vi använder oss bland annat av täckodling och samodling och vill inte vara beroende av fossila bränslen i produktionen.

Läs mer om Nordfrös medvetenhet här.

Du kan också handla dina fröer hos Impecta, ett familjeföretag från Julita i Södermanland. Här bör man dock gå lite varligt fram eftersom alla fröer inte är ekologiska.

Årets katalog från Impecta

Förutom att tillhandahålla en hel del ekologiskt frö så har de kulturarvssorter vilket är värt att satsa på. Under många år blev fröutbudet allt snävare och fattigare. Många gamla sorter försvann i takt med att det småskaliga odlandet minskade och den industriella verksamheten valde ekonomisk lönsamhet framför mångfald.

Men gamla sorter behöver inte vara sämre, det kan vara så enkelt som att gråärt inte har lika aptitlig färg som gula och gröna ärter. Smaken är dock densamma och framför allt är de anpassade till vårt klimat. Gråärten är starkväxande, får helt underbara blommor och ger god skörd. Den går att använda som sockerärt när den är späd och brytärt/spritärt när den är större. Torkad blir den en bra soppärt även om soppan blir lite grå…

Gråärtens fina blomma

Det finns all anledning att välja fröer från en mindre och mera medveten firma. De stora firmorna har råd att registrera sina fröer vilket konkurrerar ut små firmor med spännande utbud.

Från Runåbergs hemsida:

Inträdet i EU innebar ännu hårdare restriktioner med krav på att allt utsäde måste vara registrerat i den officiella sortlistan. En komplicerad och kostsam process, möjlig enbart för stora fröproducenter.

Det finns en himla massa nätbutiker med fröer. Och det finns väldigt många stora fröfirmor som säljer sina påsar på mataffärer och trädgårdsbutiker. Jag önskar att du väljer ekologiskt men framför allt hoppas jag att du förstår varför du ska göra det. Billiga fröer från ICA blir bara billigt och enkelt för dig, inte för någon annan.

I nästa inlägg kommer jag att knyta an till min inledning om hållbar konsumtion. Vi har redan börjat överskrida de planetära gränserna och vår konsumtion de senaste 50 åren är en av orsakerna.

Vecka 7

Nu börjar det att röra på sig.

Min frölåda är sorterad och synkad mot en frökatalog. Efter många års odlande så vet jag vad som behövs i mitt hushåll och ungefär hur mycket jag kan lagra. Fast det är lätt att missa saker, därför synkar jag mina påsar mot en katalog. På så sätt blir alla kategorier genomgångna och dessutom får jag med några nya grejer. Man ska alltid prova något nytt.

Jag delar upp mina fröer i buntar. Dels efter växtfamilj, dels enligt min egen personliga ordning.

Katalogen som jag gillar bäst är Runåbergs. Deras fröer är i princip alltid ekologiska och nästan aldrig hybrider.

Förra året, ungefär så här dags, skrev jag ett antal inlägg som handlade om mina odlingsbehov och hur jag delar upp dessa.

Läs mer här:

Bladgrönsaker

Kål

Växthusväxter

Rotsaker

Bönor och ärter

Dessa inlägg har jag använt flera gånger som odlingsdagbok eller odlingsdokumentation. Ja inte bara dessa, väldigt många av mina gamla inlägg är väldigt värdefulla note-to-self-anteckningar. Gud nåde den som rör dessa. Mittmedia har blivit uppköpt av Bonniers och vem vet vad som kan hända då…

Jag handlar i princip uteslutande hos Runåbergs. De har överlägset mest tilltalande policy.

Vi är fortfarande lika övertygade om att ekologisk odling i olika former är en förutsättning för jordens överlevnad. /…/ Utan användning av lättlösligt konstgödsel och kemiska bekämpnings- och tillväxtmedel.

Runåbergs.

När inte Runåbergs har det jag söker så letar jag hos Lindbloms eller Impecta.

Jag tänkte att jag skulle utgå från min beställning och titta på en del av årets odling:

Palsternacka: Palsternacksfrö tål inte lagring så jag måste köpa en ny fröpåse varje år. I år blev det White Gem för att Student inte fanns i lager. Jag tycker att Student har blivit aningens bättre (färre sidorötter) men White Gem funkar också bra. (Apropå lagringslängd hos fröer så har Runåbergs en jättebra tabell här.)

Morot: Rothild är en vintermorot som jag har odlat förut. Den är alltså väldigt bra att lagra och jag vill köra på något tryggt.

Purjolök: Tidigare odlade jag Hannibal för att jag fick den rekommenderad. Funkade väldigt fint men nu blev det något nytt! Lungo d’Inverno ska vara extremt köldtålig vilket attraherar mig.

2017: året då Hannibal levererade stort!

Gul och röd lök: Med mycket pepp och påtryckning från odlarvänner ska jag nu odla lök från frö! Dessa ska planteras snart så jag hoppas kunna berätta mer om det i nästa inlägg. Sturon och Red Baron motsvarar mina förväntningar beträffande lagring och utvecklingstid.

Persilja: Egentligen är frysen proppad med persilja, en ört som funkar väldigt bra även efter frysning, men inget går upp mot färsk persilja så en liten rad någonstans vill jag ha… Dessutom är den tvåårig. Valde Grüne Perle för att den är vinterhärdig och jag ville ha en krusig sort.

Dill: Önskade egentligen Mammuth för att den blir stor, går i blom sent och är torktålig men den var slut. Därför valde jag Tetra som växer snabbt och blommar relativt sent.

Basilika: Alltid basilika i växthuset! Gärna flera olika sorter! Inget går upp mot att kunna lägga basilika i salladen, på mackan, i maten, på pizzan…

Alltid basilika i växthuset. Massor! Det kan växa runt fötterna på tomatplantorna.

Blomkål: Bunten med kålfröer var ganska tjock och jag behövde inte köpa några men det var länge sedan jag odlade just blomkål så det blev jag sugen på. Senast hade jag inte alls samma kunskaper så skörden blev uppäten av larver medan jag stod handfallen bredvid och tittade på. Neckarperle är tidig vilket lockar mig med kort säsong.

Paprika: Min bunt med paprikafröer börjar sina och de jag har är troligtvis gamla. De grodde inte förra året. Jag kompletterar med Marconi Rosso eftersom jag har lyckats med den förut och Ferenc Tender var snabb så den vill jag prova. Paprika är långsam och min säsong är kort så snabba sorter är välkomna.

Tomat: Jag var på en liten träff med några grannar där vi skulle köpa tomatfröer tillsammans. Det kommer alltså att komma lite nya spännande sorter därifrån när vi ses nästa gång i slutet av februari. Jag skulle bidra med Sibirjak, en normalstor, röd tomat som tål att odlas utomhus även i Kilsbergen. Alla grönsaker med sibir i namnet tål kyla. Frågor på det? Jag har odlat den förut med framgång och mina grannar blev intresserade.

Bönor: Blomsterbönan Prizewinner är vad den heter och har funnits i mina odlingar i många år. Vill inte vara utan den.

Nu snackar vi vinnarböna!

Sockerärt: Det var en himla massa fröer i min bunt med ärtfröer, det har experimenterats vilt de senaste åren. Fast nu ville jag ha en vanlig, hederlig, grön och söt sockerärta så Norli fick det bli.

Koriander: Samma som med persiljan – det finns massor i frysen – men färskt är svårt att slå så en liten kruka får det bli. Filtro var Runåbergs enda bladkoriander och det var precis vad jag ville ha.

Rosenskära: Så vitt jag vet är den inte ätbar men den är fin och lockar till sig insekter. Fast den egentliga orsaken till att vi vill ha den i år är svärmor. Det var hennes favoritblomma och hon gick bort i somras.

Det som inte Runåbergs kunde leverera fick jag köpa hos Impecta:

 

Gurka: Min sambo vill ha en klassisk inläggningsgurka, typ Västeråsgurka, och Diamant ska tydligen vara en sådan. Att denna är självpollinerande/partenokarp är ovanligt bland gurkor men väldigt värdefullt. Vi får inte in tillräckligt med insekter i växthuset för att pollineringen ska bli tillfredsställande.

Vinterbroccoli: Summer Purple är lila som namnet antyder. Dessutom väldigt köldtålig. Den får långa stjälkar och små huvuden vilket kocken i huset var sugen på. Nu är det upp till mig att kunna leverera Summer Purple till grytan.

Aubergine: För många år sedan försökte jag med aubergine men misslyckades på grund av okunskap. Nu gör jag ett nytt försök och kocken ville ha små frukter så valet föll på Blanche Ronde Á Oeuf, vita och äggformade. Ska sättas omedelbart så jag hoppas kunna berätta mer om det snart!

Sparris: Vi vill utöka vår sparrisodling och dessutom måste den föryngras efter 10-15 år. Sparris tar 3-4 år att växa till sig så det är dags att så en ny omgång av detta nu. Mary Washington var det enda alternativet hos Impecta men motsvarade mina önskemål.

Viktiga kriterier för mig när jag köper frö:

Att fröfirman är seriös och tar ett hållbarhetsansvar

Att det är goda grönsaker

Att fröerna är ekologiska

Att det inte är hybrider

Att fröerna inte är betade eller behandlade på något sätt

Att det är odlingsbart i zon 5 och ganska snabbväxande

Att det är goda lagringsegenskaper när det är grönsaker som måste lagras

Att grönsaken är tålig mot kyla

Att grödan är resistent mot diverse smittor

I något framtida inlägg tänker jag gå in djupare på varje kriterium.

Nu när podden Två odlare emellan har pausat så kan jag rekommendera Sara Bäckmos egen pod Skillnadens. Den är fin att ha i öronen nu när allt börjar sätta igång.

Apropå ovan nämnda ord om hur denna blogg funkar som en odlingsdagbok; jag ser att det är dags att så i växthuset. Jag fick så himla fin skörd av spenat i växthuset på vårvintern förra året och jag hoppas få det även i år. Fast fyra gånger så mycket.

Spenat från växthuset våren 2018.

Att ta egna fröer

Behöver jag skriva om värmen och torkan? Nä, jag hoppar över det tror jag.

Fast jo, någon rad måste jag ändå skriva. Det kommer ju faktiskt en skur då och då. Visserligen kommer de ganska glest, och mellan dessa är det otroligt varmt, men varje gång det händer får jag nytt hopp. Däremellan har jag nästan gett upp. Det blir vad det blir liksom.

Plötsligt händer det. Fast väldigt sällan.

Hoppet får mig att så, det kan ju bara inte fortsätta att vara så här varmt i flera veckor till. Det är perfekt tid för att så nya, snabba grönsaker nu. Särskilt de som ogillar ljusa nätter.

Spenat är en sådan. Så det har jag sått. Rättika, sallat, rucola och mangold kan också sås nu och med en normal sensommar blir det garanterat bra resultat.

Spenaten trivs än så länge.
Mangolden gror men behöver så klart mycket vatten för att överleva.
Några rättikor grodde i majsådden och dessa blev jättegoda. Inte ett dugg träiga och smakar som en mild rädisa.
Eftersom rättikan är snabb så tänker jag så nya fröer nu och hoppas att det är slut på torktiden.

Något man kan ägna sig åt när det blev en sådan svår odlingssommar är att utveckla sina kunskaper i fröodling och att ta egna fröer. Några grönsaker har jag tagit egna fröer av, paprika, chili och tomat till exempel, med gott resultat. Några andra har jag misslyckats radikalt med. Bondbönor känns som en lätt sak men inte för mig.

Därför gav jag mig i kast med att läsa på lite. Vad ska jag tänka på för att göra rätt? De böcker som jag läste var dessa:

Trevlig läsning men inte särskilt informativ. Saknade en del fakta och blev inte så mycket klokare efteråt.
Synnerligen mera fakta och information i denna bok. Rekommenderas!

Förutom Sesams bok så var internet den bästa källan. Beträffande bondbönor så tyckte jag att Farbror Gröns lilla film var riktigt tydlig.

Efter att ha sett filmen förstod jag att jag hade tagit bondbönorna för tidigt. Inte för att äta utan för att använda som utsäde. Och den där lilla finurliga grejen med att sätta snören om fina exemplar hade jag redan funderat på. Så får det bli!

Ytterligare två böcker med bra information om fröodling är Runåbergs Fröer och Stefans stora feta röda.

Att ta egna fröer är att öka min självförsörjning med några procent, en aktivitet med permakulturella förtecken och definitivt en politisk handling. Åt det tänkte jag ägna ett helt blogginlägg någon gång i framtiden.

Andra växter som jag blev sugen att ta egna fröer från var till exempel pion. Men efter läsning så vet jag att jag ska låta bli dessa kapslar till de öppnar sig av sig själva.

Mina piplöksblommor håller på att vissna och när jag tittade noga i bollarna så såg jag massor av fröer. Dessa vill jag så klart ta hand om eftersom denna piplök av okänd sort växer villigt och tidigt i Getingedalen.

Den skarpsynte ser massor av svarta fröer!
Blomman klipptes av och efter ett par dagars torkning inomhus har fröerna ramlat ut.

Myskmalva är inte bara en vacker blomma utan en fullt ätbar perenn. Både blommor och blad är bra i sallad och den kommer tidigt på våren innan andra gröna blad finns.

När blomman vissnat blir det en liten grön kapsel kvar. Nu ska jag låta dessa sitta tills de har torkat och gulnat för att få mogna och potenta fröer.
Den här vackra saken får gärna växa på flera håll i min trädgård.

Luftlöken förökar sig med små lustiga lökar i toppen av stjälkarna. När dessa blir stora och tunga så viker sig stjälken och lökarna får kontakt med jordytan och gror. Alternativet är att man tar hand om lökarna och sätter dem där man vill ha ny luftlök.

Koriandern har börjat blomma och jag skördade mycket av den bladmassa som jag tycker är så god. Den hackar jag grovt och fryser in i glasburkar. Jag lämnade dock dessa stjälkar för att kunna ta egna fröer när blommorna har vissnat. Fröerna kan också torkas, malas och användas som krydda. Den smakar helt annorlunda jämfört med bladen.
Vitlöken Therador kan vara en av de bästa vitlökar jag har odlat. Den bildade inga stjälklökar eller blommor utan gav all kraft åt vitlöken. Dessutom är den ganska stor och stjälken är mjuk så att jag kan fläta den. All denna information kan jag läsa på återförsäljarens hemsida (Klostra).
Hur vet man att vitlöken är färdig? Blasten ska ha börjat gulna och då tar man upp en testlök. Om löken har bildat klyftor så är den klar. En vitlök som får sitta för kort tid har inte hunnit få sina klyftor – men är god ändå – och en som får sitta kvar för länge börjar falla isär.

Flera gånger har jag blivit uppmuntrad att ta eget utsäde på vitlöken men då ska jag ha 10 vitlökar över som inte går åt i matlagningen. Det måste jag tänka på nästa gång jag köper sättvitlök.

Kampen om kålen fortsätter. Turex gör verkligen ett storartat jobb, jag hittar nästan inga larver efter endast en behandling. Däremot så har äggläggarna, kålfjärilarna, inget emot Turex, det biter bara på kläckta larver, så de lever livet bland mina blad.

Här sitter jag helt ogenerat och lägger ägg.
För att vara lite preventiv så brukar jag gå igenom mina kålblad en gång/dag och jag hittar alltid några sådana här äggsamlingar. Inte skadliga i sig men om de får sitta kvar och kläcks blir det larver… och dem vill jag slippa. Om bladet är behandlat med Turex så dör larven inom kort men jag gillar att ligga steget före.

Det ser inte ut att bli regn förrän om en vecka igen men ibland överraskar himlen med att släppa ifrån sig en livgivande och skön skur. Därför har jag lite vatten i tunnorna som jag kan underhållsvattna mina plantor med. Bönorna har satt fart i produktionen och det vill jag gärna gynna. Och för skogsbrändernas och räddningstjänstens skull får det gärna ösa ner. Rekordsommar på många sätt.

Stolt

Jag är stolt. Det tycker jag att man ska vara lite oftare. Att fullfölja en plan, att slutföra ett projekt, att klara ett prov, att vara modig och gå utanför sin bekvämlighetszon. Det finns många anledningar att vara stolt.

I mitt fall kommer stoltheten ur min gedigna fröinventering och utvärdering av odlingsåret 2017. Detta genererade dessutom en fröbeställning och en plan för odlingsåret 2018.

Jag är ingen anhängare av kaosbeställning, vill inte ha hundratals halvfulla fröpåsar som ligger och blir gamla. Vill inte heller ha för många experiment på gång samtidigt. Jag odlar för att få mat men har gärna ett par nya försök vid sidan om. Det är nyttigt.

Mina fröbeställningar och mitt lager har en stark koppling till vad vi äter och hur mycket. Jag blir betydligt mer motiverad att sköta allt med det i bakhuvudet.

Runåbergs tabell över fröers hållbarhet är viktig för mig när jag rensar och inventerar.

Mitt frölager är uppdelat i kategorier för att lättare kunna skaffa sig en överblick. Ibland är dessa kategorier uppdelade efter växtfamilj och ibland efter min egna, hemsnickrade ordning.

Här kommer en presentation av de kategorier som främst hör hemma i växthuset.

Chili

Alla chilifröer är samlade i samma bunt. De som har chinense i sitt latinska namn bör vara planterade redan annars är det dags att fixa det omedelbart. Oftast innebär chinense stark och svår och jag misslyckas ofta med dessa kräsna fröer.

I år provar jag något nytt. Jag har lagt fröerna mellan lager av blött hushållspapper –> i en tillsluten plastpåse –> på en värmematta. I fukten och värmen ska eventuellt fröerna gro och få en liten svans och då ska de flyttas över i jord. Jag har kontrollerat varje dag men än har inget hänt. Känsliga typer. Tipset kommer härifrån och då kallas det Ziplockmetoden. Övriga chilifröer ska sättas i februari.

Inga nya chilifröer har beställts eftersom det har samlats en hel del nya sorter under hösten.

Blandad paprikaskörd 2017.

Paprika

En väldigt nära släkting till chilin men i mitt tycke betydligt mera användbar. Eftersom jag faktiskt inte tycker att olika paprikor skiljer sig särskilt mycket åt så har jag inte beställt några nya fröer utan tänker avsluta de fröpåsar jag har. Jag sätter paprikafrö i februari. Årets sorter: Marconi Rosso, Doe Hill och King of the North.

Tomat

Förr kunde jag odla coola tomater där färg och form var primärt. Nu satsar jag bara på goda och lagringsdugliga sorter. Här har frölagret tunnats ut något och jag ville komplettera med några säkra sorter. Dels köpte jag röd Brandywine eftersom det är mångas favorit. Jag hade gul Brandywine 2017 och den var toppen. Dessutom köpte jag Tiny Tim som också verkar vara en favorit i kategorin småtomat.

Gul Brandywine från 2017.

Gurka

Vissa år har jag inte odlat gurka alls, andra år har jag gjort det. Ibland har vi fått massor av fina gurkor, ibland blir det bara skit. Då tappar jag sugen och det får gå några år innan jag ger mig på gurkorna igen. Nu verkar det ha gått tillräckligt lång tid sedan senaste misslyckandet eftersom jag beställde nya gurkfrön.

Kanske kommer de nya odlingslådorna att ha betydelse (större jordvolym) och jag har läst på lite bättre inför denna säsong.

Det här är årets beställning från Runåbergs. Förmodligen kommer det att bli kompletteringar men detta är mitt huvudinköp eftersom det är den bästa firman. I nedersta raden syns ”Picklesgurka” och valet föll på Northern Pickling efter att ha läst på lite. Mycket tidig konservgurka med medelgröna frukter som, likt alla inläggningsgurkor, bör skördas unga för bästa smak. Rankorna är ganska korta med riklig fruktsättning. Northern pickling, som är fläcksjukeresistent, har i alla år gett störst skörd av de tidiga standardsorterna.

Örter: Basilika och koriander

I växthuset odlar jag alltid basilika och koriander men till dessa behövde jag inte heller köpa några fröer eftersom det fanns i lagret. När det gäller basilika så gillar jag Genovese bäst men även Storbladig Italiensk är väldigt god. Det brukar även vara svårt att låta bli en låda med en basilikamix eftersom den blir så vacker och bjuder på fantastisk doft.

Koriander lär gå att odla utomhus, jag har aldrig provat. Den växer väldigt snabbt och fint i växthuset så jag brukar ha den där. Det finns koriander som liknar dill och det finns koriander som liknar bladpersilja. Jag gillar den senare bäst.

Genovesebasilika. It´s a must.

Del två i min presentation av frökategorier, min utvärdering av 2017 och planering av 2018 kommer i nästa blogginlägg.

Jag som skulle släppa kontrollen. Hade precis vant mig vid tanken när jag gick odlarutbildningen 2016. Dokumentera! sa läraren och hans motivering fick mig att plocka fram anteckningsblocket igen.

Så här såg det ungefär ut förra året. Jag försökte skriva så mycket jag kunde. Och nu är jag glad för det eftersom minnet är kort, potatis aldrig bör odlas i samma låda år efter år och att den näringskrävande kålen är smart att sätta i förra årets ärt- och bönlåda.

Fullständigt fri skala och väldigt kladdigt men ett himla bra kom-ihåg.

När jag tittar på denna skiss blir jag också påmind om att jag ska sluta odla squash. Den tar väldigt mycket plats i förhållande till hur mycket vi uppskattar att äta den.

Den store odlarinspiratören Sara Bäckmo har förnyat sig med fräsch hemsida och ett nytt upplägg. I ett av hennes trädgårdsbrev, som man kan prenumerera på gratis, läste jag just att även hon utvärderar, tar bort och lägger till.

Sara Bäckmos summering av don´ts efter odlingsåret 2017.

När jag nämner Sara Bäckmo så kan jag inte låta bli att rekommendera podden Två odlare emellan som hon medverkar i tillsammans med Farbror Grön, Johannes Wätterbäck. Jättetrevliga samtal med både fakta och inspiration.

I nästa inlägg ska jag fortsätta berätta om Odlingsplan 2018 men även presentera ett nytt projekt, lite lagom stort.

Trädgård i tankarna

Just nu tycker jag att det är lite trist. Mörkt. Kallt. Förkylt. Halt. Broddar, näsdukar och pannlampa gäller. Trädgården är något som finns där ute någonstans. Vi har tagit en paus från varandra.

Det är tur att vi har lite snö. Det ger lite skön känsla och ljus.

Odlingslådorna är täckta av snö.

Och det är tur att det snart är jul. Även om jag inte är någon storfirare så ger adventsljusstaken ett skönt ljus och hyacinter och amaryllis är fina blommor.

I år testar jag att hänga amaryllis upp och ner. Fyller stjälken med vatten och det verkar funkar fint!

Att göra kransar är lite kul och att hitta nya sätt att göra kransar, eller alternativ till kransar, är ännu roligare. Ju enklare desto finare.

Jag hittade en blogg, visserligen på franska men det är bilderna som är intressanta. Där fanns det massor av inspiration till både klassiska och annorlunda kransar. Så jag gjorde några egna för att testa.

Helt okej faktiskt.
Också rätt så fin.

Det enda som finns att hämta i trädgården just nu är grönkål. Fantastisk och tålig grönsak. Och väldigt nyttig och användbar.

Förutom det som finns i skafferiet står det en låda morötter i garaget och väntar på sin tur. Garaget har visat sig hålla en perfekt temperatur men det är en nackdel att behöva gå ut dit varje gång man ska ha en morot och det är egentligen inte till för att lagra grönsaker i. Den här lådan är ett undantag.

Garagemorötter.

Ett glädjeämne är att Runåbergs har öppnat sin webshop igen. De stänger alltid den i några månader men öppnar lagom till att man börjar bli sugen.

Faktum är att vissa saker bör sås nu för att kunna skördas i tid. Det gäller alla chilisorter med chinense i sitt latinska namn och aubergine.

Och i januari och februari är det en hel del som bör planteras av samma skäl. Andra chilisorter, paprika, purjolök mm. Så det är inte så dumt att passa på att inventera fröförrådet och göra den första beställningen nu.

Här kan du se hur lång hållbarhet fröer har. När du inventerar kan du alltså passa på att kasta sådant som är för gammalt. Palsternacka är till exempel ingen idé att spara. De fröerna går inte att lagra.

Runåbergs är dessutom den allra bästa fröfirman enligt mig.

Ikväll ska jag baka saffransbröd. Glad lucia på er!

Lökar och knölar

De flesta fröerna är inhandlade fast om jag känner mig själv rätt så kommer jag inte att kunna motstå ytterligare några påsar när tillfälle till handel ges. Det är svårt att besöka en plantskola utan att gå därifrån med någon spännande fröpåse som jag inte visste att jag behövde. För att inte tala om mässorna. Jag kanske ska låta bli att besöka dem över huvud taget. Fast jag har ju aldrig varit på värstingmässan, Nordiska Trädgårdar, i Älvsjö. Att det inte har hänt mig än är obegripligt. Det blir kanske en dagstur i år…

Nordiska Trädgårdar: Någon rosa plastflamingo blir det nog inte men förmodligen några fröpåsar…

Det fanns ju en trädgårdsmässa i Örebro under några år men jag kan nästan förstå varför den inte existerar längre. Ganska medioker och ointressant faktiskt. Det bästa var att jag brukade passa på att köpa årets sättpotatis och sättlök där men nu har jag hittat betydligt bättre alternativ och det är huvudtemat i dagens blogg.

Jag vet inte, jag kanske är sist på bollen, men jag har inte hittat ekologiskt utsäde till potatis och lök förut men i år hittar jag massor! Iallafall i nätbutikerna. Jubel och fanfarer! Varför jag prompt vill ha ekologiskt utsäde kan du läsa om i mitt förra blogginlägg.

Här är några av de nätbutiker där man kan köpa ekologisk sättpotatis:

Klostra. Jag skrev om dem redan förra gången och här kommer de igen!

Kröns. Jag har aldrig handlat av dem förut men de har ett skapligt utbud av ekologisk sättpotatis.

Larsviken. Heja! Flera ekologiska sorter att välja mellan!

Wexthuset. Här har jag handlat förut så jag vet att de levererar men potatis har jag aldrig lagt i inkorgen förr.

Nackdelen med näthandel är ju omaket med att returnera om man inte är nöjd med produkten men jag tycker ändå att fördelarna överväger. Som Sara Bäckmo (Skillnadens Trädgård) brukar skriva; att det är skönare att sondera marknaden framför en dator iklädd mysbrallor än att fara runt i olika affärer.

Och så sättlök. Ekologisk förstås. En gång provade jag att så lök från frö. Yeah right. I zon 5 i Kilsbergen lyckades jag bara få minilökar av dessa fröer. Och när jag i efterhand har läst på så verkar det gälla i nästan hela landet. Visserligen kan man använda dessa minisar som sättlökar året därpå men jag odlar inte utsäde, jag odlar mat. Kanske att jag hade kunnat få godkänd storlek på dem om jag hade förkultiverat dem inomhus i februari men det fanns inte på tapeten då.

Man skulle kunna tro att firmorna som som säljer sättpotatis även säljer sättlök men så enkelt är det tydligen inte. Jo i något enstaka fall (vilket kanske kan vara en stor fördel av fraktskäl).

Här kommer en lista på några nätbutiker som säljer ekologisk sättlök:

Klostra. Stor chans att jag blir kund hos dem!

Bellas Lantliv. En helt ny bekantskap för mig!

Nelson Garden. Jag tänkte väl, de som ska vara störst måste ju hålla jämn takt med konkurrenterna.

Jag hittade ett nytt spännande program på TV som jag rekommenderar. Det heter Matens Resa och jag har bara sett första avsnittet än. Det handlade om rödbetor och man fick en riktigt trevlig presentation av denna kraftfulla och multifunktionella rotsak. Några hipsterkockar ger sig ut på landet och hittar en rödbetsodlare med ett permakulturellt hållbarhetstänk. Bland annat använde hon en broadfork vilket var en ny upphetsande bekantskap för mig förra året då jag gick utbildningen. Ett fantastiskt redskap som jag kommer att svetsa ihop själv om det inte finns till försäljning snart.

Som en effektivare och mera ergonomisk grep. Eftersom grävning är sååå mycket 90-tal så kommer ”The Broadfork” att vara framtidens grej. Ännu inte så vanlig i Sverige. Bilden är lånad härifrån.

Sedan åker hipsterkockarna hem och lagar mat på rödbetorna. Oväntad och attraktiv mat. Eller nej, först lagade de lite obligatorisk utomhusmat på rödbetsgården. Sen åkte de hem till sitt minimalistiska kök.

Jag är hooked. Iallafall på avsnitten som handlar om vegetabilier.

I nästa inlägg hoppas jag A) att NA verkligen har fixat det utlovade nya utseendet på bloggen och B) att jag kan berätta mer om mina paprikor som jag sådde den 8 februari.

Peace.