Vecka 31

Så varmt det blev. En veckas känsla av 2018 infann sig. Riktigt härligt, vi badade mycket. Och vattnade mycket så klart. Trots att det inte varade så länge så märktes det direkt på odlingarna. Tillväxten tog en hiskelig fart och behovet av vatten ökade markant. Även den mest tåliga och ståtliga bondböna blev slapp och hängig.

I förra inlägget skrev jag att tomaterna knappt hade börjat blomma. Lite medelhavsvärme på det och swish så kommer det både blommor och frukt.

Tack vare att våren och försommaren varken var het eller torr så hade det mesta hunnit etablera sig och växa sig starkt. Det dukar inte under lika lätt då. Nederbörden var över medel både i maj och juni.

Trots att det inte är lika hett just nu så är det ändå värt att nämna några fiffiga lösningar för att växterna ska klara torka:

Täckodling

Genom att täcka jordytan med organiskt material, helst ett 10 cm tjockt lager, så dunstar inte vattnet så fort och fukten behålls mycket längre i jorden.

Inte mycket till fänkål än men ett tjockt lager täckmaterial förhindrade att denna spädis dog torkdöden.

Gropodling

Förodlade plantor sätts med fördel ut i en liten grop. Vid vattning så koncentreras vattnet runt plantan. Dikesodling är nästan lika effektivt och passar även vid direktsådd.

Hurra för gropodling!

Solcellsbevattning

Kostar i inköp men är därefter gratis. Solcellerna ser till att vattningen blir regelbunden och med riktade munstycken blir den dessutom effektiv.

Vår pyttelilla solcellspanel som försörjer nästan hela växthuset med vatten.

Odla i kruka eller låda

Vattnet koncentreras i kärlet och till plantorna däri. Inget svinn.

Vattna tidig morgon eller kväll

Mitt på dagen hinner vattnet torka innan det når rötterna.

Prioritera

Vid långvarig torka måste du kanske välja några  grödor som du satsar på.

Samla regn

Var alltid beredd på att det kan bli torrt. Börja samla regnvatten redan på våren. Du kan aldrig få för mycket.

Kan inte få nog av regntunnor!

I mitt projekt Ersätt med rabarber (eller vad jag nu ska kalla det) har jag hittat ytterligare ett gott och lyckat användningsområde. Detta finns dessutom tillagt i specialinlägget om rabarber. Tidigare har jag beskrivit hur jag gör juice av mina rabarber och fryser in i istärningar. Dessa använder jag som syra i dressingar, marinader mm. Allt för att undvika tvivelaktigt odlad och importerad citrus.

Under de varma dagarna dricks det mycket i Getingedalen och vatten är så klart bäst på att släcka törst. Några citronskivor i tillbringaren ger god smak men kanske dålig eftersmak när man tänker efter varifrån citronerna kommer. Och vad de har kostat.

Några tärningar rabarberjuice gör precis samma jobb; ger vattnet en välsmakande syra och en schysst look i kannan.

Låt mig presentera: rabarbervatten!

Nu kommer lönen för mödan. Skörden är mitt dagliga fokus och medan sambon åker till sitt lönearbete så försöker jag försörja mig på andra sätt.

Att odla sin egen mat är som att tillverka sina egna pengar.

För varje litet bär jag plockar och för varje sockerärta som fryses in behöver jag handla lite mindre mat. Och ju mindre mat jag köper desto mindre måste jag lönearbeta. Och mindre lönearbete betyder färre bilresor. Och ju mer jag är hemma desto mer hinner jag odla och laga, både mat och kläder. Och när man sätter detta i system så kan det kallas självförsörjning eller downshifting eller något liknande. För mig är det en spännande utmaning.

Vi får väldigt mycket hallon. Det har vi fått varje år sedan vi slutade att sköta hallonhäcken. Visserligen är det en djungel med inslag av en hel del brännässlor men med heltäckande klädsel utgör de inget problem. Dessutom har jag trampat ner de flesta efter två omgångar med plockhinken.

Nässlor brukar betyda näringsrik jord och det är inte omöjligt att våra två intilliggande komposttunnor har ett finger med i spelet. När man har läst Stefan Sundströms senaste bok om biokol och bokashi så förstår man också att en klassisk kompost läcker ganska mycket näring.

Det var först då jag började se vitsen med bokashi. Innan har jag varit lite motståndare eftersom det innebär ett preparat som jag måste köpa och alltid ha hemma. Men den läcker ingen näring och betydligt mindre koldioxid letar sig ut i atmosfären.

Men om mina hallon plockar upp en del av läckaget så hamnar det ändå på rätt ställe. Jag vill att det ska vara så.

Efter några års experimenterande med olika sockerärtssorter så föll jag för grupptrycket och odlade Norli, den tryggaste och vanligaste sockerärtan som finns. Den är god, ger rik skörd och jag hinner knappt med att plocka av dem. Med en snabb blanchering i kokande vatten och ännu snabbare flytt till isvatten så ska de hålla sig fina även efter frysning.

De svarta vinbären är också avplockade. Jag fryser in dem på samma sätt som hallonen. Rabarber kan ersätta citrusfrukternas syra men inte näring. Vinbären kan dock stå för vitaminerna. Jag har slutat med röda och vita vinbär, de drabbas mycket lättare av ohyra och bären är inte lika användbara.

Svarta vinbärsbuskar har typ inga fiender och kan bli hur gamla som helst.

Jag odlar hellre rättika än rädisa. De smakar väldigt lika men du får tio gånger större resultat/frö. Snabbväxande och så här års ett återkommande inslag vid alla Getingedalens måltider. Några saltkorn och kanske 1 mm smör gör detta till en dröm i munnen.

En av veckans middagar var en wok. I den var det jalapeno, lök, koriander, sockerärt, morot och vitlök från egen skörd. Jag har inget recept men wokar behöver inga recept.

Morötter och koriander är från tidigare skördar. Funkar fint att lagra i frysen.

Dagens mest komiska är penischilin. Jo den heter så och jag kunde inte låta bli att köpa frö. Alltså… jag tycker synd om den som döpte denna chili för vad hade den för referenser?

Eftersom det är sista inlägget i denna månad så bör jag ju redovisa några klimatrelaterade downshiftarupplevelser. Förutom allt ovan så kan jag berätta att jag för första gången stötte på ett återvunnet tyg i tygaffären. Vi behövde en ny luftig gardin när det blev så varmt och blev så klart glada över detta fynd. Grönt var det också!

I nästa inlägg tänkte jag berätta om den bedrövliga kålodlingen, om vitlöksskörden, om inlagd dragon och om falska sillinläggningar. Men först en bild från ett av växthusets skönaste hörn!

Vecka 21

Dagens inlägg är lite spretigt men det är många bilder att titta på och den röda tråden är Getingedalen vecka 21.

Pang sa det och så blev det sommar. Inga oroväckande nattemperaturer och i jorden är det tillräckligt varmt för att så allt. Det var skönare när man inte kunde plantera allt. Nu kan allt innebära en viss stress.

Först stod det och stampade runt tio grader i flera veckor. Därefter tog det tre dagar att komma upp i härliga nitton grader. Jordtermometer är Da Shit.

Fast när jag stod i hallen med en övervintrad chiliplanta på väg ut i växthuset var det ändå någon som sa Det ska bli kallare. Sex grader har jag hört. Chiliplantan åkte in i köksfönstret igen.

I växthuset har det förresten preppats. När spenaten skördats laddade jag jorden med kogödsel och drog ut Irrigatia-slangarna för att se var jag ska sätta plantorna.

Irrigatia, ett solcellsdrivet bevattningssystem som vi installerade förra året. Funkade klockrent.
I växthuset är även vindruvsrankorna på gång och klasarna har börjat visa sig.
Spenaten förvälldes och packades in i frysen. I mitt projekt plastbanta frysen har jag nu gått över till återvunna mjölkkartonger och en bit tejp. Jag lägger spenaten (eller vad jag nu vill frysa in) i botten på kartongen, klipper upp i hörnen, viker över de fyra flärparna och fäster med en tejpbit. Minus fyra plastpåsar i frysen!
Ny spenat är sådd utomhus men det kan bli pannkaka om det blir för varmt. Vi får se.

Det gick så fort! Förra veckan tog jag nedanstående bild på äppelträdet Rödluvan. Idag tog jag bilden under. Blommorna håller på att vissna.

En sak om dagen. Det är ett skönt koncept. Den där stressen dämpas betydligt när jag har brytt mig lite om trädgården varje dag. Gödslat ett land. Planterat ut lite lök, vattnat på en flyttad vinbärsbuske.

Gräsklippningen är ett stort projekt hos oss men vi vill behålla det så. Det är nämligen ett stycke kvalificerad vardagsmotion som vi annars skulle förlora. Årets första vända var det sambon som körde men vi brukar turas om.

Vi har en riktigt bra klippare, visserligen bensindriven men där har vi kompromissat. Jag saknar dock en uppsamlare eftersom gräsklipp är en guldgruva.
Experimentet med lök sådd från frö istället för sättlök fortsätter. Nu är plantorna utplanterade. Tre och tre. I grop. Ynkliga men ändå välmående. Det som är spännande är dock att se hur stora de är när de ska skördas.

Av alla kålsorter som är utplanterade så har svartkålen blivit minst chockad. Alla andra är lite omtumlade av hanteringen. Vissa dör till och med. Fast svartkålen har istället skickat upp nya blad.

Pigg och glad svartkål trots brysk utplantering.
Tack och lov finns det extraplantor av de flesta kålsorter att ersätta de svagaste med.
Nu kommer vi!
Jag satsar inte på prydnadsväxter men har en pion som verkar må bra. Här ser man de nya friska skotten på den gamla veden. Bådar gott.
Potatisen gror.
Förra året odlade jag vild rucola i kruka. På hösten planterade jag ut den för att se hur vild den skulle bli. Den verkar åtminstone vara tillräckligt vild för att överleva en kilsbergsvinter. Nu råkar jag ha satt den på ett olyckligt ställe där kirskålen kommer att bråka med den. Jag ska göra mitt bästa för att den ska trivas. Det vore ju coolt med perenn rucola. För det är väl vad de menar med vild? På bilden ser den skarpögde även två jordloppor, de små svart-gula baggarna. Det är de som äter hål i rucola, rädisblast, asiatiska blad etc. Genom att hålla jordytan fuktig och strö lite vedaska på, och runt, plantan så kan man minska angreppen.

Måste även visa två bilder på bondbönorna. Det är en vecka mellan fotona.

Bondbönor vecka 20.
Bondbönor vecka 21.

Här kommer sista påminnelsen om Clarions Plantloppis! Den är på lördag den 25 maj.

Och så vill jag så klart att ni kommer till Tysslingedagen den 30 maj. På station 27 hittar ni mig!

Tysslingedagen
Tysslingedagen

Nästa vecka är det dags för en månadssummering. Och det kanske blir någon bild från Göteborg där jag nyss har varit. Trädgårdsrelaterat så klart.

Vecka 20

Nu planterar jag ut. Det finns en hel del som tål kyla, både frost och minusgrader, och dessa får komma ut i odlingslådorna nu. Dels börjar näringen ta slut i förodlingskärlen, dels börjar det bli lite trångt.

Gula hjärtblad indikerar att näringen börjar ta slut. Med transparent låda kan jag också se att rötterna behöver mer plats. Alla grödor med något ryskt i namnet brukar vara köldtåliga.

I förra inlägget visade jag hur odlingslådorna prepareras med kompost innan jag planterar. Fast komposten räcker inte till alla mina odlingar, det blir kogödsel till resten. Lite hönsgödsel också. Kogödsel tillför näring på lång sikt medan hönsskiten är rena raketbränslet.

Jag gräver inte ner gödningen så långt. Med regn kommer ändå näringen att förflyttas neråt i jorden och mina förodlade plantor behöver näring direkt.

Med 2018 års torka som erfarenhet så inför jag nu en ny planteringsmetod. Har ingen aning om det bli lika torrt i år men varför chansa? Sedan tidigare täckodlar jag, det är ett grymt bra sätt att behålla fukten i jorden, men nu inför jag även gropodling.

Gropodling. Kålen är precis utplanterad och därefter vattnad.

Om varje liten planta sitter i en försänkning så kommer bevattningen att bli effektivare. Vattnet rinner ner i gropen, närmare plantan och dess rötter. Förhoppningsvis genererar det mindre vattenåtgång vilket är bra när den resursen är begränsad.

På bilden ovan har jag ännu inte lagt på täckmaterialet. Ibland lägger jag på det sist och ibland först. Att lirka in täckmaterialet mellan plantorna eller att sära på det för att plantera känns hugget som stucket.

Nu ligger täckmaterialet på plats.
Här sitter jag tryggt och skönt i min lilla grop.
Vitlöken Vigor får gödselvattning en gång i veckan. Antingen med stallgödselsoppa, nässelsörja eller kiss.
Bondbönor är min favoritböna. Och i år är jag extra lycklig över att de gror eftersom jag har odlat fram fröerna själv! Här hade jag ännu inte kommit på att jag ska odla i grop.
Jag har tjatat om att jag vill ha mer perenn piplök, kan inte få nog av piplök, så nu har jag anlagt en hel låda med bara piplök. De är förodlade och sedan planterade i knippen om 3-5 plantor. I grop förstås. I år får de bara växa till sig, kanske även nästa år, men sedan har jag förhoppningsvis ett stort och återkommande skafferi av tidig piplök. När skördesäsongen är slut har man dessutom vackra blommor att vänta.

Vi har en magnifik hägg på tomten och den blommar just nu. Förutom att den avger en underbar doft så står den precis i anslutning till bikuporna. Gissa om det surrar i häggen? Att ta in en bukett med spretig hägg ger skön doft i hela huset. Visserligen vissnar den på 4-5 dagar men det kan det vara värt.

Det går att göra saft på hägg, precis som med fläder, och den får en behagligt blommig smak med touch av mandel. Kom ihåg att byta ut citrus mot rabarber! Att pickla hägg är också möjligt. Det har jag aldrig provat men recept finns här!

 

Just nu är det som mest fart på bina och vår biodlare, alltså han vi hyr kuporna av, säger att vår plats är bra så nu har vi skyskrapskupor.

Över till något helt annat. 2016 gick jag en distansutbildning på Karlskoga Folkhögskola i småskalig odling. Den var grym, jag blev 100 gånger bättre på att odla, både ur ett lokalt och globalt perspektiv. Utbildningsformen passade mig perfekt dessutom.

NU ÄR DET DAGS IGEN!

I höst börjar jag och min sambo på en distansutbildning i Ekovegetariskt kökVårdinge By Folkhögskola. När jag läste kursbeskrivningen kändes den klockren och innehållet matchar den utveckling som vi har pratat om i flera år i Getingedalen.

Det var mycket i kursens innehåll som attraherade mig men hållbar matlagning, framtidens mat, matfoto, aktuell debatt, globala sammanhang, vegetarianismen historia och förädling av vilt och ogräs är några av de saker som fick mig att söka. Att vi gör detta tillsammans, min sambo och jag, känns också stimulerande.

Här är en liten film om utbildningen.

Avslutningsvis kommer två rekommendationer:

Den 25 maj är det plantloppis på Clarion! Jag har skrivit om den förut men gör det gärna igen. Här kan du läsa mer. Jag säger bara hållbarhet, sojakorv och Kvinnohuset. Tre synnerligen goda skäl till att komma till Clarion.

Den 30 maj är det Tysslingedagen! Inte nog med att jag står på en himla kul station (nummer 27) och säljer keramik, det finns hela 15 stationer på temat plantor och trädgård!

Tysslingedagen
Tysslingedagen

En sak varje dag. Så resonerar jag kring odlingarna nu. Om jag tänker på allt som måste göras blir det för mycket men om jag tänker att jag bara behöver plantera ut en sak eller gödsla en låda så blir det överkomligt. Och på en vecka har det plötsligt hänt massor. Beviset på om jag har lyckats med det kommer i nästa blogg.